Kategoriarkiv: Avbryta upphandling

Otydligt underlag – oklart vilka volymer som efterfrågades

gui-2311261_640En ramavtalsupphandling av vårdbiträdesutbildning skulle göras om. Omständigheten att upphandlingen var förlagd till flera leveransorter försvårade möjligheten att göra en uppskattning av avtalets omfattning och volymer. Dessutom hade underlaget enbart preciserat en lägsta volym för varje kurstillfälle. Vidare var det inte angivet vilka behov de olika orterna hade, det förekom ett stort spann på antalet kursdeltagare. Underlaget var således inte tillräckligt tydligt för att anbudsgivarna skulle kunna utforma konkurrenskraftiga anbud.

Arbetsförmedlingen genomförde en ramavtalsupphandling av vårdbiträdesutbildning genom förenklat förfarande. Upphandlingen omfattade 25 leveransorter, på vilka utbildning skulle kunna bedrivas kontinuerligt under avtalsperioden. Anbud kunde lämnas på en eller flera orter. De angivna leveransområdena skulle utvärderas var för sig, vilket innebar att Arbetsförmedlingen skulle komma att teckna avtal med en leverantör per ort. AcadeMedia Eductus AB (AcadeMedia) och Polstjärnan i Sverige AB (Polstjärnan) lämnade inte anbud men begärde överprövning av upphandlingen.

AcadeMedia ansökte om överprövning och anförde bland annat följande:
”Bolaget har inte kunnat lämna anbud och därmed lidit skada. AcadeMedia menar att upphandlingen strider mot transparensprincipen eftersom avsaknad av uppgift om förväntade volymer gör att anbudsgivarna inte kan beräkna anbudspriset eller få någon uppfattning om vilka resurser uppdraget kräver. Academedia uppger vidare att detta är särskilt allvarligt mot bakgrund av att endast en leverantör ska antas per område och att kontraktsvillkoren innebär att denna måste kunna leverera oavsett hur omfattande avropen blir. Om leverans inte sker kommer leverantören drabbas av sanktioner i form av vite, hävning och skadestånd. AcadeMedia uppger också att det finns en skyldighet för upphandlande myndigheter att uppskatta värdet på upphandlingen och att Arbetsförmedlingen inte lämnat någon uppgift om upphandlingens värde”.

Förvaltningsrätten i Stockholm avslog ansökningarna.

AcadeMedia överklagade domslutet.

AcadeMedia anförde bland annat följande:
”I förfrågningsunderlaget anges ingen uppskattning av förväntade volymer. Arbetsförmedlingen har lämnat uppgifter om att det krävs minst 10 deltagare för att ett kurstillfälle ska bli av och att det finns behov av minst ett kontinuerligt kurstillfälle per leveransort. Dessa uppgifter ger endast information om minimivolymer för att ett kurstillfälle ska bli av på en ort men ger ingen vägledning avseende maximivolymer eller förväntade volymer. Arbetsförmedlingen har själv uppgett att det i de större städerna och i områden med brist på utbildade undersköterskor troligtvis finns ett större behov. Trots detta har Arbetsförmedlingen valt att inte ange i förfrågningsunderlaget vilka dessa områden är. Inte heller anges vad som avses med större städer. Det har inte varit möjligt för anbudsgivarna att utifrån de uppgifter som Arbetsförmedlingen redovisat bilda sig en uppfattning om upphandlingens omfattning eller om omfattningen av uppdraget avseende de olika leveransområdena. En normalt omsorgsfull anbudsgivare har inte kunnat utforma ett konkurrenskraftigt anbud eller ens avgöra vilket eller vilka leveransområden som det skulle vara aktuellt att lämna anbud i. Vidare har en upphandlande myndighet en skyldighet att upprätta en individuell rapport som bl.a. ska innehålla uppgifter om ramavtalets värde. Arbetsförmedlingen har inte gjort detta”.

Arbetsförmedlingen anförde bland annat följande:
”Den uppskattade volymen av upphandlingen är beroende av hur många leveransorter som anbudsgivaren väljer att lämna anbud för. Det finns möjlighet att endast lämna anbud för en eller ett fåtal leveransorter. Den konkurrensbegränsade faktorn som omfattningen av upphandlingen kan innebära har därför beaktats. Vidare framgår garantivolymer för de fyra avropsorterna i förfrågningsunderlaget. En tabell i förfrågningsunderlaget som anger lägsta godtagbara lärartäthet sträcker sig endast mellan 0 och 100 deltagare, vilket är en tydlig indikation på att fler deltagare normalt inte förväntas. Den upphandling som har genomförts är en ramavtalsupphandling och det finns därmed inte något krav på att ange eller garantera volym”.

AcadeMedia anförde att vad Arbetsförmedlingen angett om att fler än 100 deltagare inte kunde förväntas inte stämde. Arbetsförmedlingen hade, på fråga från en leverantör, angett vilken lärartäthet som krävdes vid ett deltagarantal som översteg 100.

Kammarrätten i Stockholm biföll överklagandet och beslutade med ändring av förvaltningsrättens dom att Arbetsförmedlingens ramavtalsupphandling skulle göras om.

I domskälen uttalades följande:

”Kammarrätten ifrågasätter inte att den aktuella utbildningstjänsten som Arbetsförmedlingen avser att upphandla omfattas av bilaga 2 till LOU. Upphandlingen kan därmed göras genom förenklat förfarande även om värdet överstiger tröskelvärdena, se 1 kap. 4 § LOU som hänvisar till 19 kap. 1 och 7 §§ samma lag. Vidare noteras att 12 kap. 15 § LOU och 16 § upphandlingsförordningen inte är tillämpliga i det aktuella målet, eftersom det ännu inte finns något ramavtal eller tilldelningsbeslut.

Den första frågan i målet är därför om förfrågningsunderlaget strider mot principen om transparens i den del som avser uppdragets omfattning. Om så är fallet blir nästa fråga om bolaget har lidit eller kan komma att lida skada av detta.

Det saknas bestämmelser i LOU som anger hur ett förfrågningsunderlag ska vara utformat. De skiftande förhållanden som förekommer i det ekonomiska livet gör att även förfrågningsunderlag som inte är optimalt utformade får godtas under förutsättning att de principer som bär upp LOU inte träds för när, se RÅ 2002 ref. 50. Upphandlingen ska genomföras på ett tillräckligt öppet och förutsebart sätt så att alla rimligt informerade och normalt omsorgsfulla leverantörer ska kunna tolka informationen på samma sätt.

Volymuppgifter i form av antalet utbildningsdeltagare är av betydelse för att kunna göra en uppskattning av upphandlingens omfattning. Som framgår av förfrågningsunderlaget kommer den aktuella utbildningstjänsten att förläggas till 25 geografiska leveransområden. Det krävs minst 10 deltagare för att ett kurstillfälle ska genomföras på en leveransort. Det bedöms finnas behov av minst ett kontinuerligt kurstillfälle per leveransort. I de större städerna och i områden med stor brist på utbildade undersköterskor är behovet troligtvis större. Av en tabell i förfrågningsunderlaget framgår att summan av lägsta godtagbara lärartäthet sträcker sig mellan 2-7 personella resurser för 1-100 deltagare. Av svaret på fråga 19 i ”Frågor och svar” framgår dessutom att det krävs ytterligare personella resurser när det blir aktuellt med fler än 100 deltagare. Något ytterligare framgår inte av förfrågningsunderlaget vad gäller omfattningen av utbildningen.

Uppgifterna i förfrågningsunderlaget anger således endast en minsta volym för varje kurstillfälle men inte någon största volym eller maximalt antal kurstillfällen. Förfrågningsunderlaget anger lärartäthet upp till 100 deltagare medan det av ”Frågor och svar” framgår att det kan bli aktuellt med fler än 100 deltagare på en leveransort. Det möjliga spännet mellan 10 deltagare och över 100 deltagare på vissa leveransorter är således stort. Arbetsförmedlingen har inte definierat vilka leveransorter som anses utgöra större städer eller vilka områden som har stor brist på utbildade undersköterskor. Den omständigheten att upphandlingen är förlagd till flera leveransorter försvårar möjligheten att göra en uppskattning av avtalets omfattning och volym. De svar som framgår i ”Frågor och svar” är inte heller klargörande. Kammarrätten anser med hänsyn härtill att förfrågningsunderlaget är otydligt och att uppgifterna inte är tillräckliga för att rimligt informerade och normalt omsorgsfulla anbudsgivare ska kunna utforma ett konkurrenskraftigt anbud. Upphandlingen strider således mot principen om transparens. Det saknas skäl att pröva vad bolaget ytterligare har anfört eftersom upphandlingen innehåller brister redan i denna del.

Upphandlingens brister har påverkat bolagets möjligheter att lämna ett konkurrenskraftigt anbud. Med anledning av detta har bolaget i vart fall riskerat att lida skada. Det finns därför skäl för ingripande enligt 20 kap. 6 § LOU. Eftersom bristen hänför sig till upphandlingens konkurrensuppsökande skede ska upphandlingen göras om. Överklagandet ska därför bifallas.”

Bristande konkurrens, inte skäl nog för avbrytande

doors-1767562_640

Ett bostadsbolag hade avbrutit en upphandling av säkerhetsdörrar. Man hänvisade till bristande konkurrens, då det endast var en leverantör som kvalificerat sig, men som inte ville ta kontraktet vidare. Det framkom att leverantören inte ville acceptera att genomföra entreprenaden i enlighet med kraven, vilka avvek från vad som upphandlats gällande garanterad volym av dörrar. Leverantören accepterade således inte ändrade villkor för entreprenaden vilket inte var skälig grund för avbrytande.

Tyresö Bostäder AB genomförde ett avrop genom förnyad konkurrensutsättning av ett ramavtal som Husbyggnadsvaror HBV Förening (HBV) ingått för sina medlemmar. Upphandlingen avsåg säkerhetsdörrar. Annan leverantör än Svenska Skydd AB (SSAB) antogs. Efter att SSAB ansökt om överprövning beslutade förvaltningsrätten att upphandlingen inte fick avslutas förrän rättelse skett. Senare tilldelades SSAB kontraktet. Tyresö Bostäder beslutade därefter att avbryta upphandlingen. Beslutet motiverades med att det förelåg bristande konkurrens då SSAB var den enda leverantören som uppfyllde samtliga kvalificeringskrav.

SSAB ansökte om överprövning och anförde huvudsakligen följande:
”Tyresö Bostäder saknar sakligt godtagbara skäl att avbryta upphandlingen. Avbrytandebeslutet är godtyckligt och strider mot de grundläggande principerna. Det har medfört att SSAB lidit eller kan komma att lida skada. Det verkliga skälet till att Tyresö Bostäder avbröt upphandlingen är parternas olika uppfattningar om vad som upphandlades genom den förnyade konkurrensutsättningen och kontraktets villkor.”

Tyresö Bostäder anförde bland annat följande:
”SSAB har meddelat att de inte var beredda att ta kontraktet vidare på angivet sätt. När SSAB inte längre var beredda att arbeta på det sätt som krävdes har Tyresö Bostäder konstaterat att man inte har möjlighet att gå vidare med SSAB som ende kvalificerade anbudsgivare samt att sakliga skäl att avbryta upphandlingen förelegat mot bakgrund av bristande konkurrens.”

Förvaltningsrätten i Stockholm avslog SSAB:s ansökan om överprövning.

Förvaltningsrätten kunde inte utesluta att Tyresö Bostäders beslut i någon mån grundades på något utöver bristande konkurrens. I målet var det emellertid ostridigt att SSAB:s anbud var det enda som kvarstod efter utvärderingen och att det bolaget därför tilldelades kontrakt. Vid sådana förhållanden fann förvaltningsrätten att Tyresö Bostäder fick anses ha haft sakliga skäl för att avbryta upphandlingen.

SSAB överklagade beslutet och anförde bland annat följande:
”Efter att Svenska Skydd tilldelats kontraktet deltog Svenska Skydd vid ett förmöte tillsammans med Tyresö Bostäder där bolagen diskuterade de närmare villkoren för kontraktet. Vid mötet förklarade Tyresö Bostäder att bolaget inte hade för avsikt att installera 700-800 säkerhetsdörrar i enlighet med avropsförfrågan, utan istället genomföra en kampanj där varje hyresgäst tillfrågas om denne är intresserad av att få sin dörr utbytt till en säkerhetsdörr mot ett hyrespålägg. Tyresö Bostäder har i avropsförfrågan dock inte gjort något förbehåll som tar sikte på eventuella förhandlingar med hyresgästerna. Däremot kan det på flera ställen tydligt utläsas att upphandlingen inte var avhängig frågan om hyresgästernas eventuella godkännande. Av avropsförfrågan framgår att en justering nedåt av antalet dörrar endast skulle bli aktuell om det efter en inventering skulle visa sig att det redan fanns fler säkerhetsdörrar installerade än vad som tidigare hade uppskattats. Svenska Skydd bad Tyresö Bostäder vid flera tillfallet att göra en inventering, men Tyresö Bostäder gjorde aldrig någon inventering såvitt Svenska Skydd vet. Det kontrakt som Tyresö Bostäder försökte få Svenska Skydd att teckna avvek alltså väsentligt från den förnyade konkurrensutsättningen och dess villkor. Det är uppenbart att anledningen till att Tyresö Bostäder avbröt upphandlingen var att Svenska Skydd inte ville acceptera Tyresö Bostäders kontraktsvillkor. Svenska Skydd ifrågasätter inte att bristande konkurrens enligt rättspraxis som huvudregel utgör ett sakligt godtagbart skäl att avbryta en upphandling. Även om det endast finns ett giltigt anbud i upphandlingen kan ett avbrytandebeslut dock vara godtyckligt. Ett avbrytandebeslut som grundar sig på bristande konkurrens måste meddelas i nära anslutning till den tidpunkt då det står klart för den upphandlande myndigheten att en sådan situation föreligger. I vart fall måste det meddelas innan den upphandlande enheten ingår avtalsförhandlingar med leverantören om kontraktets närmare utformning. Redan vid tidpunkten för förvaltningsrättens dom stod det klart för samtliga parter att endast Svenska Skydds anbud fanns kvar. Det var dock först drygt tre månader senare, efter omfattande kontakter mellan parterna om kontraktets närmare innehåll, som Tyresö Bostäder avbröt upphandlingen med hänvisning till bristande konkurrens.”

Tyresö Bostäder AB anförde huvudsakligen följande:
”Tyresö Bostäders avsikt avseende den avropade entreprenaden har varit att hyresgästerna inom de områden som varit föremål för avropet skulle betala för bytet till säkerhetsdörrar genom hyrestillägg. Innan avropet genomförts och utvärderats har det inte funnits någon möjlighet att bedöma storleken av ett kommande hyrestillägg och lämna ett konkret erbjudande till hyresgästerna. Som en följd av dessa omständigheter har det inte heller varit möjligt att lämna en garanterad volym för avropet. I avropsförfrågan anges en uppskattning av antalet dörrar samt att antalet redan installerade säkerhetsdörrar inte slutinventerats varför det totala antalet dörrar som entreprenaden omfattar kan komma att justeras ned. Skrivningen i avropsförfrågan har inneburit att det inte funnits någon garanterad volym av dörrar för avropet. Det s.k. förmötet har inte inneburit någon form av kontraktsförhandlingar, utan vid mötet har i huvudsak förts en praktisk diskussion om hur utbytet av säkerhetsdörrar skulle hanteras i förhållande till Tyresö Bostäders hyresgäster. Tyresö Bostäder informerade om att möte måste hållas med hyresgästföreningen. Frågan om hyresgästernas godkännande har i sig orsakat viss tidsutdräkt men har inte på något sätt ändrat förutsättningarna för avropet eller medfört en förändring av villkoren för avropet på ett sådant sätt att det skulle kunna haft påverkan på anbudsgivningen. Som aktör i branschen får man utgå från att Svenska Skydd känt till de villkor som lagligen gällt beträffande hyresgästernas godkännande. Tyresö Bostäder har inte haft någon annan intention än att genomföra entreprenaden i enlighet med vad som angivits i avropet. Någon gemensam partsavsikt att ingå upphandlingskontrakt har dock uppenbarligen inte funnits eftersom Svenska Skydd invänt mot Tyresö Bostäders syn på avropet och den praktiska hanteringen avseende hyresgästernas godkännande av åtgärderna. Den bristande konkurrensen har blivit ett problem först när det stått klart att Svenska Skydd inte haft för avsikt att i egentlig mening stå för sitt anbud. Då endast Svenska Skydds anbud kvarstod efter leverantörskvalificeringen har Tyresö Bostäder haft sakligt godtagbara skäl för att avbryta upphandlingen. Svenska Skydd har inte visat att Tyresö Bostäder åsidosatt de grundläggande principerna i unionsrätten genom avbrytandebeslutet.”

Kammarrätten i Stockholm biföll överklagandet och upphävde därmed Tyresö Bostäder AB:s beslut att avbryta upphandlingen.

I domskälen uttalades följande:
”Enligt Tyresö Bostäder kan antalet dörrar enligt avropsförfrågan komma att justeras ned dels på grund av att antalet redan installerade säkerhetsdörrar inte slutinventerats, dels på grund av att installation av säkerhetsdörrar förutsätter hyresgästernas godkännande. Enligt Svenska Skydd kan antalet dörrar endast justeras ned på grund av att antalet redan installerade säkerhetsdörrar inte slutinventerats.

I förfrågningsunderlaget anges att Del Cl (förnyad konkurrensutsättning) ska användas vid leveranser som avviker från de löpande avropen, som exempelvis större beställningar gällande helt objekt, område, fastighet, trapphus eller byggnad. I avropsförfrågan anges att totalt ca 700-800 säkerhetsdörrar ska installeras. Vidare specificeras hur många dörrar som ska installeras i respektive område som avropet gäller samt anges att antalet redan installerade säkerhetsdörrar inte har slutinventerats varför totalantalet kan justeras ned.

Kammarrätten anser att den enda rimliga tolkningen av avropsförfrågan och förfrågningsunderlaget är den som Svenska Skydd gör gällande, dvs. att avropet har avsett byte av samtliga lägenhetsdörrar till säkerhetsdörrar i de aktuella områdena, vilka har uppgått till ca 700-800 dörrar, samt att antalet dörrar kunde komma att justeras ned endast på grund av att redan installerade säkerhetsdörrar inte slutinventerats. Den omständigheten att hyresgästernas godkännande för standardhöj ande åtgärder i vissa fall krävs enligt 12 kap. Jordabalken medför inte att skrivningen i avropsförfrågan kan tolkas som att antalet dörrar kunde justeras ned även på denna grund.

Nästa fråga som kammarrätten ska ta ställning till är om det egentliga skälet till att Tyresö Bostäder beslutade att avbryta upphandlingen var sakligt motiverat och därmed förenligt med LOU.

- Skälet till att Tyresö Bostäder beslutade att avbryta upphandlingen

Av utredningen framgår att Svenska Skydd tilldelades kontraktet den 9 mars 2017 efter att förvaltningsrätten meddelat dom den 14 februari 2017. Det skulle dock dröja till den 22 maj 2017 innan Tyresö Bostäder beslutade att avbryta upphandlingen. Redan denna omständighet talar mot att det egentliga skälet för avbrytandebeslutet var bristande konkurrens. Tyresö Bostäder har förklarat att anledningen till dröjsmålet var att det först var i slutet av maj som det stod klart för Tyresö Bostäder att Svenska Skydd inte haft för avsikt att stå för sitt anbud. Kammarrätten anser inte att Tyresö Bostäder visat att bolaget har stöd för denna uppfattning. Det framgår nämligen av ingiven epost-korrespondens mellan parterna att Svenska Skydd i enlighet med avropsförfrågan har velat göra en inventering av antalet installerade säkerhetsdörrar och teckna avtal innan den 31 maj 2017, då anbudets giltighetstid löpte ut. Tyresö Bostäder har å andra sidan vid entreprenadens genomförande endast haft för avsikt att byta ut lägenhetsdörrarna för de hyresgäster som accepterar detta genom ett hyrespåslag. Som framgår ovan avviker detta på ett väsentligt sätt från vad den förnyade konkurrensutsättningen enligt avropsförfrågan och förfrågningsunderlaget har omfattat. Förändringen av villkoren för entreprenaden har således varit av sådan omfattning att den sannolikt haft en påverkan på anbudsgivningen. Efter att Svenska Skydd, genom epost-meddelande den 8 maj 2017, klargjort att bolaget inte accepterade de förändrade villkoren för entreprenaden beslutade Tyresö Bostäder att avbryta upphandlingen. Mot denna bakgrund, samt med beaktande av det som Tyresö Bostäder har anfört gällande skälet till avbrytandet, anser kammarrätten att utredningen visar att skälet till att bolaget beslutade att avbryta upphandlingen inte var bristande konkurrens, utan berodde på att Svenska Skydd inte accepterade Tyresö Bostäders villkor för entreprenaden.

- Slutsats

Kammarrätten anser sammanfattningsvis att utredningen visar att skälet till att Tyresö Bostäder beslutade att avbryta upphandlingen var att Svenska Skydd inte accepterade att genomföra entreprenaden i enlighet med Tyresö Bostäders krav, vilka avvek från vad som upphandlats genom avropet. Ett avbrytandebeslut på sådan grund är godtyckligt och inte förenligt med principerna i 1 kap. 9 § LOU. Trots att Svenska Skydds anbud var det enda som kvarstod efter kvalificeringsfasen har alltså Tyresö Bostäder inte visat att bolaget haft saklig grund för att avbryta upphandlingen.

Överklagandet ska därför bifallas och Tyresö Bostäders beslut att avbryta upphandlingen upphävas.”

Sammanblandning av faser och skadelidande på grund av brister

paintbrush-24251_640

För ett tilldelningskriterium i en upphandling av måleriarbeten skulle hänsyn tas till bland annat hur bemanningen för att hantera perioder med högre orderingång än normalt såg ut, områdeskännedom samt att de fordon som skulle användas inom avtalet var anpassade till uppdraget. Kriteriet ansågs bedöma förmågan att utföra uppdraget och inte det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet och utgjorde därför inte ett kriterium för tilldelning. Klagande leverantör ansågs kunna lida skada då bristerna var så stora att de kunnat påverka anbudet.

AB Enköpings Hyresbostäder, EHB genomförde en öppen upphandling av ramavtal för avrop av måleriarbeten gällande planerat underhåll samt hyresgästval.

MPA Alviks Måleri AB, MPA och Arlanda Måleri AB ansökte om överprövning och anförde bland annat följande:
”Kvalificerings- och utvärderingsfasen är två separata faser som tjänar olika syften och regleras i olika kapitel i LOU. Det är inte tillåtet att sammanblanda kriterier vid respektive fas. Kvalitetskriterium ett i AFB.53 avser typiskt sett kvalificeringskriterier vilka syftar till att försäkra sig om anbudsgivarens förmåga att utföra projektet, inte att säkerställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Kriterierna syftar till att säkerställa att anbudsgivaren har en grundläggande organisation för att klara av att utföra upphandlingsföremålet och skulle ha ställts upp i kvalificeringsfasen. Ytterligare underkriterier vilka bedöms i utvärderingen av anbuden är hur bemanningen ser ut inför säsongsskifte och säsongstoppar, områdeskännedom och fordon. Dessa kriterier hör hemma i bedömningen av vilken utrustning anbudsgivaren förfogar över för att fullgöra kontraktet. Även frågan om bemanningen är grundläggande och borde ha varit med i kvalificeringsfasen. Det går inte heller att utifrån AFB.53 dra någon slutsats om på vilket sätt underkriterierna angivna i kvalitetskriterium ett och två påverkar betygsättningen. Detta beror på att underkriterierna i sig är så otydligt formulerade att en rimligt omsorgsfull anbudsgivare inte kan förstå vad som kommer att bedömas. Det är t ex. otydligt dels hur ett svar på frågan om hur anbudsgivaren ska lägga upp och genomföra entreprenaden så att EHB:s målsättning om 90 % kundnöjdhet uppnås eller överträffas överhuvudtaget ska utformas och dels hur ett sådant svar ska kunna kontrolleras, jämföras och kvantifieras för att resultera i ett betyg. Vidare är bedömningsgrunderna i betygsskalan så otydliga att det skapar ett omotiverat stort utrymme för subjektiva bedömningar. Bedömningskriteriet ”mycket väl godkänt” lämnar stort utrymme för subjektiva bedömningar där inte ens EHB på förhand kan konkretisera vad som förväntas av anbudsgivaren. Därutöver bedöms om anbudsgivaren använt ”verktyg” utan närmare utveckling av vad som menas med detta och på vilket sätt dessa verktyg i sig påverkar bedömningen. EHB har angett underkriterier för bedömningen av kundnöjdhet och värdestyrt företagande. Ingen kvantifierbar eller objektivt kontrollerbar omständighet efterfrågas. Kriterierna är istället rena värderingsfrågor. Kriterierna och den efterföljande värderingen är inte förutsebar för anbudsgivaren. Kriteriet gällande redovisning av anbudsgivarens arbete med att följa för branschen tillämpliga etiska och moraliska krav saknar hänvisning till en sådan policy som skulle kunna användas som grund för bedömningen. Det är även oklart vilken ekonomisk betydelse och vilket mervärde kriteriet har för EHB. Då kvalitets- och betygskriterierna är så otydligt utformade med stort utrymme för godtycke kan de inte tillämpas enhetligt på samtliga anbudsgivare och det går inte att göra en objektiv, kontrollerbar samt rättvis utvärdering.”

EHB anförde bland annat följande:
”Samtliga krav som anges är kvalificeringskrav hänförliga till anbudsgivaren och påvisar anbudsgivarens kapacitet. Kvalificeringskraven säger inget om hur anbudsgivaren har tänkt sig angripa föremålet för upphandlingen, dvs. vad som är det för EHB ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Vid utvärderingen har EHB tagit fasta på att utvärdera hur anbudsgivaren tänker sig organisationen för just det här uppdraget, då anbudsgivaren måste tillmötesgå och genomföra inställelse- och utförandetiderna som är angivna i AFD.43. Det framgår att modellen belönar anbudsgivaren med ett procentuellt avdrag för varje betyg som erhålls i utvärderingsfasen, vilken består av två kriterier. Under det första kriteriet ska anbudsgivaren beskriva den för uppdraget tilltänkta organisationen. Då det förekommer en relativt stor orderingång är laguppställningen med möjlighet att snabbt hantera toppar centrala parametrar i utvärderingen, vilket beskrivs med all önskvärd tydlighet i kriteriekraven för utvärderingsmodellen. EHB är ointresserad av vilken aktivitet anbudsgivaren har på andra orter då den aktiviteten inte påverkar inställelser och utföranden på EHB:s fastigheter. Utvärderingen genomfördes av en grupp på tre personer. Vid utvärderingen bedömdes att MPA räknat på ett för lågt antal målare för ätt kunna utföra tjänsten till fullo. MPA kunde därför inte övertyga EHB om de eventuella mervärden EHB kunde räkna med vid utförande av tjänsten. Anbudspriset har därför tillförts ett påslag med 10 %.

Förvaltningsrätten i Uppsala avslog ansökningarna om överprövning och anförde bl.a. följande. I utvärderingsfasen bedöms anbudsgivarens organisation och planerat genomförande (kriterium ett) och kundnöjdhet och värdestyrt företagande (kriterium två). Vid bedömningen av kriterium ett ska underkriterierna bemanning inför säsongsskifte och säsongstoppar, områdeskännedom samt uppdragsanpassade fordon beaktas. Enligt förvaltningsrättens mening har dessa underkriterier en tydlig koppling till kontraktet i den aktuella upphandlingen. Kriterierna avser inte anbudsgivarens kapacitet i allmänhet utan snarare den kvalitet EHB kan förvänta sig, samt anbudsgivarens möjlighet att utföra det specifika kontraktet, vilket mot bakgrund av vad EHB anfört om kraven på inställelse- och leveranstider, får anses motiverat samt bringa ett mervärde för EHB. Med hänsyn till kraven på inställelse- och leveranstider får även underkriteriet om fordon anses motiverat och hänförligt till kontraktet ifråga. Förvaltningsrätten finner därför att EHB inte har sammanblandat kvalificerings- och tilldelningskriterier på så sätt Arlanda gör gällande. Det saknas därför anledning för förvaltningsrätten att ingripa mot upphandlingen på denna grund. Av AFB.53 framgår dock inte hur underkriterierna till varken kriterium ett eller två kommer att viktas inför det sammanlagda betyget. Som Arlanda anfört är det även oklart hur anbudsgivaren ska utforma sitt svar på frågan om hur anbudsgivaren ska lägga upp och genomföra entreprenaden så att EHB:s målsättning om 90 % kundnöjdhet uppnås eller överträffas. Det framgår inte heller hur kundnöjdhet och värdestyrt företagande kommer att bedömas. Enligt förvaltningsrättens mening har dessa brister i utvärderingsmodellen inneburit att EHB har lämnats ett stort utrymme för godtycke och ett stort mått av fri prövningsrätt vilket försvårat för anbudsgivaren att förutse vad EHB kommer att lägga vikt vid under poängsättningen. Arlanda har inte konkretiserat hur deras anbud hade kunnat se annorlunda ut eller vara mer konkurrenskraftigt med en mer transparent utvärderingsmodell. Arlanda anger inget konkret exempel på hur man hade kunnat utforma sitt anbud annorlunda eller hur en annorlunda anbudsutvärdering hade kunnat utfalla. Mot bakgrund av att prisskillnaden är så pass stor anser förvaltningsrätten att den allmänna beskrivning av skadan som Arlanda lämnat inte räcker för att uppfylla kravet på konkretisering av skada.”

Arlanda överklagade och anförde bland annat följande:
”På grund av bristande transparens i utvärderingen kan inga slutsatser dras om hur bolagets anbud skulle ha placerats. Denna osäkerhet är en del i frågan om bolaget har lidit skada. Det kan inte vara bolagets uppgift att utifrån en hypotetiskt mer transparent utvärderingsmodell beskriva hur det i en sådan situation skulle ha utformat sitt anbud.”

Kammarrätten i Stockholm biföll överklagandet och beslutade att upphandlingen skulle göras om.

I domskälen uttalades följande:
”I upphandlingen, där ett öppet förfarande har använts, framgår av förfrågningsunderlagets avsnitt AFB. 53 att det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kommer att antas. Utvärderingsmodellen innebär att anbuden rangordnas utifrån en utvärderingssumma som utgörs av anbudssumma enligt prislista med tillägg (som mest femtio procent av anbudspriset, för lägsta betyg) eller avdrag (som mest tjugo respektive tio procent, för högsta betyg) för betyg i två kvalitetskriterier (1: Organisation och planerat genomförande och 2: Kundnöjdhet och värdestyrt företagande). De tre anbuden med lägst utvärderingssumma har antagits. Vid utvärderingen har bolagets anbud placerats på sjätte och sista plats. Bolagets anbudssumma och utvärderingssumma har överstigit motsvarande summor för det tredjerankade anbudet med drygt trettiofem respektive sjuttio procent. Bolaget har fått tillägg om tio respektive fem procent för betyg i kvalitetskriterierna.

Till grund för sin ansökan om överprövning har bolaget anfört dels att det har gjorts en otillåten sammanblandning av kvalificerings- och tilldelningskriterier, dels att förfrågningsunderlaget och utvärderingsmodellen brustit i transparens. Förvaltningsrätten har bedömt att förfrågningsunderlaget och utvärderingsmodellen brustit i transparens genom utformningen av kvalitetskriterierna men att bolaget inte visat på vilket sätt det har lidit eller riskerat att lida skada av denna brist.

Kammarrätten finner i likhet med förvaltningsrätten att kvalitetskriterierna är så otydliga i fråga om vad som kommer att tillmätas betydelse och lämnar ett sådant utrymme för godtycke i utvärderingen att upphandlingen strider mot transparensprincipen i 1 kap. 9 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU.

Av förfrågningsunderlaget framgår att vid bedömningen av kvalitetskriterium 1 hänsyn kommer att tas till bl.a. hur bemanningen för att hantera perioder med högre orderingång än normalt ser ut, områdeskännedom samt att de fordon som ska användas inom avtalet är anpassade till uppdraget. Kriteriet syftar således inte till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet utan avser huvudsakligen bedömningen av anbudsgivarnas förmåga att utföra uppdraget. Kriteriet kan därför inte anses utgöra ett kriterium för tilldelning (EU-domstolens avgörande i mål C-532/06 Lianakis). Genom att EHB använt detta kriterium har utvärderingen påverkats av ovidkommande hänsyn och upphandlingen genomförts på ett sätt som strider mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § LOU.

Frågan är då om bolaget har visat att det lidit eller kan komma art lida skada med anledning av dessa brister. Bolaget har bl.a. anfört att sammanblandningen av kvalificerings- och tilldelningskriterier och otydligheten i fråga om vilka uppgifter som har haft betydelse för utvärderingen har påverkat hur bolaget utformat sitt anbud. Vidare har bolaget anfört att det inte ankommer på bolaget att omformulera kvalitetskriterierna och beskriva hur anbudet hade sett ut utifrån en hypotetiskt mer transparent utvärderingsmodell.

Kammarrätten konstaterar att samtliga tilldelningskriterier förutom anbudspris är behäftade med allvarliga brister. Dessa är av sådan omfattning och karaktär att de kan antas ha haft en avgörande inverkan på de anbud som har lämnats. Det kan antas att bolagets anbud hade kunnat utformas på ett annat sätt och varit konkurrenskraftigt om bristerna inte förelegat. Bolaget får därför anses ha visat på ett tillräckligt konkret sätt att det har eller kan komma att lida skada.

Eftersom bristerna har påverkat upphandlingens konkurrensuppsökande skede är det inte tillräckligt med rättelse utan upphandlingen måste göras om. Överklagandet ska därmed bifallas.”

Domen överklagades inte.

Överprövning i väntan på dom om avbruten upphandling

Under överprövningsprocess hade myndigheten avbrutit upphandlingen. Även om en ansökan om överprövning av beslutet att avbryta upphandlingen gjordes avskrev domstolen det första målet då ändamålet med talan ansågs förfallit på grund av avbrytandet. Förvaltningsrätten borde dock enligt högsta förvaltningsdomstolen ha inväntat att frågan om överprövning av beslutet att avbryta upphandlingen avgjorts slutligt, för att därefter kunna ta ställning till om ändamålet med bolagets talan hade förfallit.

Korrekt att avbryta upphandling

Kammarrätten har kommit fram till att en kommun haft grund för sitt beslut att avbryta en offentlig upphandling av ramavtal avseende skrivare och kopiatorer. Som skäl för beslutet att avbryta upphandlingen hade kommunen bland annat angett att det förelegat en otydlig utvärderingsmodell, att kvalificeringskraven ändrats och att transparensen varit bristfällig i förfrågningsunderlaget. Kammarrätten anser att kommunen visat att den har haft sakligt godtagbara skäl för att avbryta upphandlingen.