Sunne polisanmälde misstänkt mutbrott

gravskopa-1070402_640Sunne kommun har polisanmält händelser kring den egna upphandlingen av gräventreprenörer. Detta efter uppgifter om att entreprenörer fått pengar vid sidan av upphandlingen.
Det var för tre år sedan som entreprenörerna fick uppdrag av kommunen. I våras nåddes kommunen av uppgifter om oegentligheter i samarbetet och därefter har kommunen utrett ärendet vidare.

Sunne kommun polisanmälde nyligen händelser kring sin egen upphandling av gräventreprenörer. Detta efter uppgifter om att vissa entreprenörer tagit emot pengar vid sidan av upphandlingen.
”Det är olyckligt och beklagligt och något vi tar på största allvar”
säger Gunilla Ingemyr (C) kommunalråd i Sunne.

SVT Nyheter Värmland har tidigare rapporterat om att Sunne kommun tillsatt en oberoende utredning efter misstankar om att någon eller några inom kommunen skulle ha träffat överenskommelser med gräventreprenörer vid sidan av en upphandling. Något som lett till att de aktuella entreprenörerna fått extra utbetalningar från kommunen.

Det var för tre år sedan som entreprenörerna fick uppdrag av Sunne kommunen. I våras ska kommunen ha nåtts av uppgifter om oegentligheter i samarbetet och i augusti beslutade kommunen att saken måste utredas vidare.

Så här sa Anders Olsson, kommunens verksamhetschef för samhällsbyggnad, till SVT Nyheter Värmland i augusti:
”Den utredning vi själva genomfört visar att det sannolikt har gått till så här, vilket är helt oacceptabelt. Vi har nu beställt en extern, oberoende granskning för att få fullständig klarhet i ärendet.”

Man beslutade att misstankarna även borde polisanmälas, detta gjordes av kommunchef Berit Westergren under. Hon säger att ärendet är rubricerat som mutbrott och att anmälan gjorts mot händelsen – inte mot någon eller några utpekade personer.

”Det kan ha förekommit ett missbruk med skattemedel och då tycker vi att polisen ska få utreda om det har skett något brottsligt”
säger Anders Olsson till SVT Värmland som också frågade om man visste vad som ligger bakom de aktuella utbetalningarna?

”Missriktad välvilja, det finns inget som tyder på att någon på kommunen har skott sig på det här, mer än så kan jag inte säga”
svarar Anders Olsson.

Även Gunilla Ingemyr (C) beklagar det inträffade.
”Det är olyckligt och beklagligt, det måste utredas vad som hänt, hur det kunde hände och hur vi gör för att det inte ska hända igen”
säger kommunalrådet.

Hur många som är inblandade och vilka summor det handlar om kan ingen svara på i nuläget.

”Det får utredningarna visa.
Fyra ingår i upphandlingen, men bara någon av dem är inblandad vad vi vet”
säger Anders Olsson.

Källa: svt.se

Regeringen vill ha krav på djurskydd i alla livsmedelsupphandlingar

bread-and-butter-1331447_640

Regeringen vill att det ska bli obligatoriskt för upphandlande myndigheter att ställa krav på djurskydd och låg antibiotikaanvändning vid upphandling av animaliska livsmedel.

Sedan de nya upphandlingslagarna trädde i kraft har myndigheter fått utökade möjligheter att ställa specifika krav på djurskydd i upphandlingar av livsmedel, vilket görs i cirka 60 procent av fallen. Regeringen anser att det är för lite och inleder nu ett arbete med syfte att göra det obligatoriskt att ställa sådana krav.

”De höga krav på miljö och hälsa som vi har i Sverige och som de svenska bönderna lever upp till ska inte innebära en konkurrensnackdel gentemot de utländska producenter som inte uppnår samma höga nivå”
säger civilminister Ardalan Shekarabi.

Regeringen påbörjar nu arbetet med att utreda hur lagstiftningen kan utformas med hänsyn till EU-lagstiftningen och Sveriges internationella åtaganden.

”Vi kommer att vidta åtgärder för att få en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning som gynnar god djurhållning och minskar klimatpåverkan. Vi vet att många konsumenter tycker det här är viktigt och nu möter vi den efterfrågan”
säger konsumentminister Per Bolund.

Källa: Regeringen.se

 

Lägsta pris inte ett tillåtet skallkrav

paint-117599_640

Enligt ett skallkrav fick timarvodet för målare inte vara lägre än 350 kr/timme. Kravet var inte förenligt med upphandlingslagstiftningen då det förhindrade leverantörer att konkurrera med pris. Det innebar även att leverantörerna fråntogs möjligheten att försäkra att de valt att lämna taktiska anbud och konkurrera på detta sätt. Ett golvpris medförde dessutom att den upphandlande myndigheten fråntog sig själv möjligheten att bedöma inkomna anbud i verklig konkurrens med varandra.

Campus Roslagen AB och Roslagsbostäder AB genomförde en upphandling av måleriarbeten. Anbuden från ThelAndersson Bygg och Måleri AB förkastades på grund av bristande kravuppfyllnad.

ThelAndersson Bygg och Måleri AB ansökte om överprövning och anförde bland annat följande: ”I den nu aktuella upphandlingen har upphandlande myndigheter föreskrivit att anbud med timpris som understiger ett visst belopp kommer att förkastas ”eftersom det anses som oskäligt lågt”. Upphandlade myndigheter har sålunda infört en gräns för när anbudet ska anses som oskäligt lågt och förkastas på den grunden. Om upphandlade myndigheter anser att ett pris som understiger ett visst belopp ska anses vara onormalt lågt måste myndigheten dock, för att på den grunden kunna förkasta anbudet, inleda ett kontradiktoriskt förfarande där anbudsgivaren får möjlighet att förklara sig. Att hantera frågan om onormalt låga priser i anbud genom att i förfrågningsunderlaget fastställa ett belopp, vars underskridande automatiskt leder till förkastande av anbudet med hänvisning till oskäligt lågt pris, är inte förenligt med LOU och de principer som uppbär lagstiftningen. Att på förhand fastställa en absolut gräns för vad som kan anses som onormalt lågt strider vidare mot huvudändamålet med LOU, nämligen att främja en sund konkurrens.”

Myndigheterna anförde bland annat detta:
”Bolaget har inte visat på skada på grund av att det kontradiktoriska förfarandet inte tillämpats före det att bolagets anbud uteslöts från upphandlingen. För timarvodet för målare uppställdes ett ska-krav gällande att arvodet inte fick vara lägre än 350 kr/tim. Anbud med timarvode under detta belopp skulle förkastas. Bolaget uppfyllde inte det uppställda kravet på lägsta timarvode för målare och förkastades därför.”

Förvaltningsrätten i Uppsala avslog ansökan.

Förvaltningsrätten konstaterade att den aktuella bestämmelsen utgör en skyddsregel för anbudsgivarna och tog sikte på att ett anbud inte får förkastas på grund av att det är onormalt lågt utan att anbudsgivaren har fått chansen att först lämna en förklaring. Enligt förvaltningsrättens mening syftar bestämmelsen dock inte till att reglera begränsningar av vilka skallkrav en myndighet kan välja att ställa upp i en upphandling. Det fanns därmed inget hinder mot att sätta ett lägsta prisspann eller så kallat golvpris. Det var vidare ostridigt att bolaget hade lämnat lägre priser än de aktuella prisnivåerna, varför det funnits fog för att förkasta anbudet, ansåg förvaltningsrätten.

Bolaget överklagade domslutet men fick avslag av Kammarrätten i Stockholm som gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten.

Bolaget överklagade då kammarrättens avgörande.

Högsta förvaltningsdomstolen biföll överklagandet, upphävde underinstansernas avgöranden samt förordnade att upphandlingen skulle göras om.

I domskälen uttalades följande:

”Kravet på att anbud inte får ange timarvode för målare som är lägre än 350 kr för att kunna antas är ett obligatoriskt krav som innebär att ett golvpris tillämpas. Det får således till följd att anbud som innehåller lägre timarvoden än 350 kr automatiskt utesluts från utvärdering.

En upphandlande myndighet har en relativt stor frihet att närmare bestämma vilka obligatoriska krav som ska gälla för en viss upphandling. Kraven utgörs normalt av renodlade formkrav för upphandlingens genomförande, krav relaterade till leverantörens kvalifikationer och lämplighet för att fullfölja avtalet och krav kopplade till det som upphandlas, dvs. till kontraktsföremålet.

Kraven måste dock utformas så att de är förenliga med de allmänna principer för offentlig upphandling som anges i 1 kap. 9 § LOU. De ska därför bl.a. ställas så att leverantörer behandlas lika.

En leverantör som exempelvis kan dra nytta av betydande stordriftsfördelar eller som önskar pressa sina vinstmarginaler för att kunna ta sig in på en viss marknad kan vilja konkurrera med ett lågt pris. Ett obligatoriskt krav som grundas på ett golvpris förhindrar emellertid leverantören från att konkurrera med priset eftersom anbud under golvpriset automatiskt utesluts. Ett sådant förfarande kan därför leda till att leverantörer behandlas olika. Ett golvpris innebär också att den upphandlande myndigheten saknar möjlighet att bedöma inkomna anbud i verklig konkurrens med varandra. Myndigheten kan inte heller bedöma om ett anbud med ett lågt pris är seriöst menat. Det är därför i princip inte förenligt med likabehandlingsprincipen i 1 kap. 9 § LOU att ange ett golvpris (jfr EU-domstolens avgöranden i målen Lombardini och Mantovani, C-285/99 och C-286/99, EU:C:2001:640, Fratelli Costanzo, C-103/88, EU:C:1989:256 samt SECAP och Santorso, C-147/06 och C-148/06, EU:C:2008:277).

Även bestämmelsen om utvärdering av onormalt låga anbud i 12 kap. 3 § LOU är ett uttryck för likabehandlingsprincipen. Av den bestämmelsen framgår att den upphandlande myndigheten har möjlighet att förkasta ett anbud först efter det att myndigheten skriftligen har begärt att leverantören förklarar det låga priset och inte fått ett tillfredsställande svar. Detta kontradiktoriska förfarande syftar till att skydda en leverantör från den upphandlande myndighetens godtycke och att säkerställa en sund konkurrens mellan leverantörer. Den upphandlande myndighetens bedömning av om förklaringarna är godtagbara och anbudet, trots det låga priset, är seriöst menat ska därför göras i varje enskilt fall med hänsyn till kontraktsföremålet (jfr HFD 2016 ref. 3 I och II), och inte genom automatisk uteslutning. En motsvarande ordning gäller när den upphandlande myndigheten prövar om en leverantör har ekonomisk kapacitet att utföra avtalet. Den upphandlande myndigheten ska även vid den prövningen göra en bedömning i det enskilda fallet mot bakgrund av leverantörens förklaringar. Leverantören får inte automatiskt uteslutas av det skälet att denne inte uppfyller just de krav som angetts i upphandlingen som bevis på leverantörens ekonomiska kapacitet att fullgöra avtalet, se RÅ 2005 ref. 47.

Det är således i princip inte förenligt med upphandlingslagstiftningen att ange att anbud med ett timarvode under en viss nivå anses oskäligt lågt och därför inte kommer att antas. Ett anbud som den upphandlande myndigheten uppfattar grundas på ett onormalt lågt pris ska i stället utvärderas efter ett sådant kontradiktoriskt förfarande som föreskrivs i 12 kap. 3 § LOU. EU-domstolen har visserligen i målet SECAP och Santorso, som gällde en upphandling under tröskelvärdena, öppnat för att undantag från denna princip kan göras om antalet anbud är så högt att den upphandlande myndigheten måste genomföra ett kontradiktoriskt förfarande i ett så stort antal fall att det övergår myndighetens kapacitet eller äventyrar projektets genomförande (p. 32). Oavsett hur långt betydelsen av detta ställningstagande sträcker sig, är det här inte fråga om en sådan undantagssituation.

Det av Campus Roslagen och Roslagsbostäder ställda kravet står således i strid med likabehandlingsprincipen i 1 kap. 9 § LOU och med bestämmelsen om förfarandet för att utvärdera vad som uppfattas vara onormalt låga anbud i 12 kap. 3 § LOU. Det saknar betydelse att kravet tydligt framgått av förfrågningsunderlaget.

ThelAndersson Bygg och Måleri har lidit eller riskerat att lida skada av felet eftersom bolagets anbud automatiskt har uteslutits. Mot denna bakgrund och eftersom felet är hänförligt till upphandlingens konkurrensuppsökande skede ska upphandlingen göras om.”

Det kan bli dyrt att överpröva

keyboard-2309108_640

 

Den så kallade Förenklingsutredningen har på regeringens uppdrag givit förslag på förenkling av reglerna för offentlig upphandling.

Ett av förslagen går ut på att en ansökningsavgift om 7500 kr samt att man vid förlust ska stå för motpartens kostnader ska införas.

Frågan är om detta är rätt väg att gå?
Snarare skulle en sådan avgift sätta rättssäkerheten ur spel.

Här kan du läsa två advokaters syn på denna fråga och andra delar av Förenlingsutredningen: Upphandling24.se

Jäviga myndighetshandläggare

pointing-29723_640

Två myndighetshandläggare som ansvarade för verkställigheten av befintligt avtal ansågs jäviga gällande kontakter med leverantören vid en ny upphandling. Skriftväxlingar motsvarade skrivningar i anbudsinbjudan vilket talade för att det var den aktuella upphandlingen som diskuterades. Handläggarna hade dessutom varit föredragande gällande förfrågningsunderlaget och undertecknat kvalificerings- och utvärderingsrapporten, varför de inte ansågs ha haft så begränsade roller att de inte hade kunnat påverka arbetet med eller utfallet av upphandlingen.

Polismyndigheten genomförde, genom selektivt förfarande, en upphandling av ramavtal avseende persondokument och passystem enligt LUFS. Svenska Pass AB deltog och tilldelades.

Safran Identity & Security, numera Idemia Identity & Security (bolaget) ansökte om överprövning och anförde bland annat följande:
”Det står klart att två av Polismyndighetens handläggare har haft framträdande roller under hela upphandlingen. De har haft kontakter med Svenska Pass som går utöver – och avviker från – en normal leverantörsrelation och det har gynnat Svenska Pass på ett otillbörligt sätt. Efter att bolaget fått del av handlingar från Polismyndigheten framstår det som att Svenska Pass/Gemalto regelmässigt bjuder på middagar, övernattningar och resor, samt att tonen mellan Svenska Pass och Polisen är mycket förtrolig. Det har skett vid ett stort antal tillfällen och går långt utöver en normal affärsrelation. Det sker dessutom i anslutning till, eller till och med under, upphandlingen där handläggarna har mycket viktiga roller genom att ta fram krav och hantera andra frågor under upphandlingens gång. I praktiken har detta inneburit att övriga anbudsgivare har haft sämre möjlighet att vinna upphandlingen eftersom kraven har formulerats utifrån befintlig leverantörs möjligheter och utvärderingen har riskerat att utfalla mer till befintlig leverantörs fördel än vad som varit motiverat. Det innebär att upphandlingen har påverkats på ett sätt som leder till att principen om likabehandling inte har upprätthållits. Om mötena enbart rört förvaltningsfrågor hade det enkelt kunnat bevisas genom t.ex. mötesprotokoll eller utsagor från deltagande personer.”

Polisen anförde följande:
”Myndigheten har daglig kontakt med Svenska Pass med anledning av det befintliga avtalet. Såvitt myndigheten kan bedöma har de av bolaget påstådda otillbörliga kontakterna tagits inom ramen för den löpande förvaltningen av det befintliga avtalet. Handläggare S.T. har varit Sveriges officiella företrädare på internationella möten som syftar till att upprätthålla internationell standard och både S.T. och handläggare L.B. har enligt gällande avtal i uppdrag att företräda myndigheten i de kontakter som krävs för genomförandet av det befintliga avtalet gentemot Svenska Pass. Båda har uppgett att de vid dessa kontakttillfällen endast har diskuterat verkställigheten av det nuvarande avtalet och att de inte vid något av tillfälle avhandlat den pågående upphandlingen. Deras deltagande i upphandlingen har inte påverkat de i förfrågningsunderlaget uppställda kraven, utvärderingen av inkomna anbud, eller beslutet om att tilldela kontrakt till Svenska Pass. Av utvärderingsrapporten framgår att upphandlingen har genomförts av en referensgrupp bestående av ett antal sakkunniga personer från Nationellt forensiskt centrum (NFC), Rättsavdelningen, IT-avdelningen och Ekonomiavdelningen. Kraven på anbudsgivarna och miljökraven har upprättats och prövats av sakkunniga vid Ekonomiavdelningen, kraven på teknisk utrustning och säkerhet av sakkunniga vid IT-avdelningen och kraven på persondokumenten av sakkunniga vid NFC. Besluten om att initiera upphandlingen, godkänna förfrågningsunderlaget samt att tilldela kontrakt till AB Svenska Pass har fattats av behöriga befattningshavare vid Polismyndigheten enligt vid var tid gällande arbetsordning, dvs. chefen för Rättsavdelningen vad gäller beslutet om inköp och godkännande av förfrågningsunderlag samt chefen för Ekonomiavdelningen vad gäller tilldelningsbeslutet. S.T. och L.B:s roller i upphandlingen har varit ytterst begränsade där en av dom har deltagit i upphandlingen som beställarrepresentant utan särskild funktion och den andra har ansvarat för att myndigheten efterlever internationella standarder och unionsrättliga bestämmelser vad gäller persondokument. Oavsett om kontakterna har påverkat S.T:s och L.B:s objektivitet i upphandlingen har de inte haft sådana funktioner i upphandlingen att de har haft möjlighet, varken direkt eller indirekt, att påverka det materiella innehållet i förfrågningsunderlaget, bedömningarna av de inkomna ansökningarna och anbuden eller fattade beslut i upphandlingen.”

Förvaltningsrätten i Stockholm avslog ansökan.

Förvaltningsrätten ansåg att de möten med resor och middagar som skett mellan de två handläggarna på rättsavdelningen och bolaget hade skett för verkställigheten av befintligt avtal och inte påverkat upphandlingen. I referensgruppen vid utvärderingen fanns till exempel beställare, projektledare, tekniska specialister, miljöstrateg, säkerhetsspecialist och upphandlare. De två handläggarna deltog inte heller i egenskap av beslutande.

Bolaget överklagade domslutet och anförde bland annat:
”Bolaget och övriga anbudsgivare har inte haft någon reell möjlighet att vinna upphandlingen. Den utvärderingsmodell som Polismyndigheten tillämpat har gett ett stort utrymme för bedömning, vilket i praktiken inneburit att det funnits ett stort utrymme att fylla ut kriterierna med egna bedömningar. Utvärderingsmodellen har medgett upp till 30 miljoner kronor prisavdrag för varje underkriterium, dvs. ett sammanlagt avdrag om 270 miljoner kronor. Ett fåtal poängs ändring hade därmed kunnat innebära att bolaget haft det lägsta priset. Bolaget har pekat på ett antal objektiva omständigheter som visar att personer med en central ställning i upphandlingen har deltagit i aktiviteter tillsammans med Svenska Pass såväl före som under upphandlingen. Under den pågående upphandlingen har företrädare för Polismyndigheten och företrädare för Svenska Pass diskuterat upphandlingen. Polismyndigheten har gjort gällande att kontakterna mellan Svenska Pass, ST och LB skett under tiden för förvaltningen av det tidigare avtalet. Tiden för upphandlingen sammanfaller dock med denna. Polismyndigheten har inte redovisat mötesanteckningar eller annat material från de möten ST och LB haft med Svenska Pass. I e-postmeddelanden mellan Svenska Pass och LB hänvisar företrädare för Svenska Pass till en diskussion dem emellan dagen före och föreslår något som synes vara ett konkret krav i upphandlingen. I annan skriftväxling diskuteras även funktionskrav och processbeskrivningar. Övriga leverantörer har inte fått en likadan möjlighet att diskutera frågor i upphandlingen med Polismyndigheten. ST och LB har kunnat påverka alla delar i upphandlingen, från utformningen av underlaget till utvärderingen av anbuden. ST har i egenskap av myndighetens expert haft stora möjligheter att påverka innehållet i utvärderingen och utfallet av den. Han har vidare undertecknat utvärderingsrapporten. ST har också varit föredragande vid beslutet om tilldelning, vilket innebär att han har haft en konkret och mycket viktig roll under utvärderingen. Myndigheten har inte presenterat någon bevisning till stöd för sina påståenden.”

Polismyndigheten anförde följande:
”Det finns inga uppgifter om att ST och LB skulle ha vidtagit resor eller intagit måltider med anledning av upphandlingen eller att dessa skulle ha något orsakssamband med utgången av tilldelningsbeslutet. Polismyndigheten har visat att det materiella innehållet i förfrågningsunderlaget och de gjorda bedömningarna har tagits fram och utförts av grupper med representanter från olika delar av myndigheten i vilka varken ST eller LB deltagit. Vad gäller den omständigheten att ST respektive LB varit föredragande till beslut så utgör ett upphandlingsärende inte myndighetsutövning och en föredragandes roll i ett sådant ärende har inte samma dignitet som i ett förvaltningsrättsligt ärende. I ett upphandlingsärende kan det vara så att föredraganden endast redovisar resultatet av gjorda bedömningar och ställningstaganden och ställer sig bakom det föreslagna beslutet. Så har varit fallet i det aktuella ärendet. ST och LB har inte haft centrala roller i upphandlingen och har inte varit myndighetens ledande och enda experter på området. Det som diskuteras i e-postmeddelandet som bolaget har hänvisat till mellan LB och företrädaren för Svenska Pass är elektronisk legitimation. Vid tillfället för korrespondensen pågick en diskussion inom Polismyndigheten om den skulle axla rollen som utfärdare av e-legitimation som ett alternativ till BankID. Det har inte ställts krav på en sådan typ av e-legitimation i upphandlingen. Myndigheten beslutade sedermera att inte ställa sådana krav i upphandlingen. Kontakten mellan LB och företrädaren för Svenska Pass förefaller således ha tagits inom ramen för den löpande förvaltningen av det befintliga avtalet. Det finns inget orsakssamband mellan de påstådda överträdelserna och resultatet av upphandlingen, varför det saknas skäl för ingripande.”

Kammarrätten i Stockholm biföll överklagandet och beslutade att Polismyndighetens upphandling av persondokument och passystem skulle göras om.

I domskälen kunde följande läsas:

”I förarbetena har angetts att FL:s regler om jäv med råge täcker de situationer som enligt direktiven anses ligga inom området för otillåtna intressekonflikter. Med jäv avses bl.a. att det finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till någons opartiskhet i ett ärende. Jävsreglerna omfattar inte endast beslutsfattare utan alla som har sådan befattning med ärendet att han eller hon kan tänkas inverka på utgången. Detta innebär att det vid en bedömning av om likabehandlingsprincipen har iakttagits i ett upphandlingsärende kan alla som deltagit i arbetet med upphandlingen omfattas, och inte endast de som fattat beslut. Av EU-domstolens dom i rättsfallet eVigilo följer att en sökande i ett upphandlingsmål inte har bevisbördan för att de av den upphandlande myndigheten utsedda experterna faktiskt agerat partiskt utan att det är tillräckligt att denne lägger fram objektiva omständigheter som medför att opartiskheten hos en av den upphandlande myndighetens experter kan ifrågasättas.

Av handlingarna i målet framgår att LB och ST har haft i uppdrag att företräda Polismyndigheten i de kontakter som krävs för genomförandet av det befintliga avtalet. Bolaget har kommit in med underlag av vilket framgår att ST och/eller LB har haft omfattande kontakter med Svenska Pass under pågående upphandling och deltagit i både middagar och resor med företrädare för Svenska Pass. Enligt Polismyndigheten har en av dem deltagit i upphandlingen som beställarrepresentant utan särskild funktion och den andres funktion i upphandlingen varit att tillse att Polismyndigheten följer internationella standarder och unionsrättsliga bestämmelser. Det är alltså klarlagt att LB och ST har deltagit i Polismyndighetens arbete med upphandlingen. LB har därutöver den 12 oktober 2015 i egenskap av föredragande undertecknat beslutet att godkänna förfrågningsunderlaget. ST har den 13 april 2017 undertecknat kvalificerings- och utvärderingsrapporten som ligger till grund för tilldelningsbeslutet och har även varit föredragande vid tilldelningsbeslutet som fattades samma dag. Bolaget har även gett in en sammanställning från Polismyndigheten över möten som LB och ST har deltagit i under perioden januari – september 2016. Av dokumentet framgår bl.a. att upphandlare inom Polismyndigheten och verksamhetsansvarig, pass har deltagit i dessa möten.

Samtidigt som LB och ST har haft omfattande kontakter med Svenska Pass inom ramen för sitt uppdrag att företräda Polismyndigheten i de kontakter som krävs för genomförandet av det befintliga avtalet har de deltagit i arbetet med upphandlingen. Detta är enligt kammarrättens mening tillräckligt för att kunna konstatera att det finns objektiva omständigheter som ger anledning att ifrågasätta om Polismyndigheten har behandlat alla leverantörer lika i upphandlingen. Omständigheterna är sådana att det finns en presumtion för att detta inneburit en konkurrensfördel för Svenska Pass som kan ha medfört en snedvridning av konkurrensen. Det ankommer därmed på Polismyndigheten att visa att alla anbudsgivare har behandlats lika i upphandlingen.

Polismyndigheten har gjort gällande att kontakterna mellan LB respektive ST och Svenska Pass har tagits enbart inom ramen för den löpande förvaltningen och att det inte framkommit att upphandlingen skulle ha diskuterats under dessa tillfällen. Att upphandlande myndighet och en leverantör har kontakter under löpande avtal kan i sig inte ifrågasättas. Här har dock personer som skött dessa kontakter även deltagit i Polismyndighetens arbete med den pågående upphandlingen. Av skriftväxling mellan LB och företrädare för Svenska Pass den 19 maj 2016 framgår att företrädaren med hänvisning till det som diskuterats dagen före föreslår följande skrivning ”Upphandlingen avser framtagande och tillverkning av persondokument samt (sekretessmarkerat) för ansökan och personalisering av sådana dokument (personaliseringssystem)” LB svarar samma dag följande: ”Eller eID-tjänst inklusive spärrtjänst samt (sekretessmarkerat) kanske kan tillsammans med nedanstående kan antyda att det ingår”. Skrivningen motsvarar den skrivning som finns i anbudsinbjudan från 12 oktober 2015 med vissa tillägg. Detta talar enligt kammarrättens mening för att det är den aktuella upphandlingen som har diskuterats.

Polismyndigheten har vidare anfört att ST och LB har haft begränsade roller i upphandlingen och att de inte har kunnat påverka utformningen av förfrågningsunderlaget, utvärderingen av inkomna anbudsansökningar och anbud eller tilldelningsbeslutet. Det materiella innehållet i förfrågningsunderlaget och de gjorda bedömningarna har tagits fram och utförts av grupper med representanter från olika delar av myndigheten i vilka varken ST eller LB deltagit. Kammarrätten konstaterar dock att även om LB och ST inte ingått i dessa grupper har de varit föredragande i ärendet som gällde godkännande av förfrågningsunderlaget respektive undertecknat kvalificerings- och utvärderingsrapporten. Det går därför inte att dra slutsatsen att de har haft så begränsade roller att de inte har kunnat påverka arbetet med eller utfallet av upphandlingen. Det kan heller inte bortses ifrån att det saknas dokumentation som visar vilket syftet varit bakom de omfattande kontakterna mellan ST, LB och företrädare för Svenska Pass under den pågående upphandlingen.

Sammanfattningsvis anser kammarrätten att Polismyndigheten inte förmått visa att myndigheten har behandlat alla leverantörer lika i upphandlingen. Bolaget får anses ha lidit skada till följd av Polismyndighetens agerande. Eftersom överträdelserna av likabehandlingsprincipen har skett under det konkurrensuppsökande skedet ska Polismyndighetens upphandling göras om. Med denna utgång i målet saknas det anledning för kammarrätten att hålla muntlig förhandling.”

Bristande konkurrens, inte skäl nog för avbrytande

doors-1767562_640

Ett bostadsbolag hade avbrutit en upphandling av säkerhetsdörrar. Man hänvisade till bristande konkurrens, då det endast var en leverantör som kvalificerat sig, men som inte ville ta kontraktet vidare. Det framkom att leverantören inte ville acceptera att genomföra entreprenaden i enlighet med kraven, vilka avvek från vad som upphandlats gällande garanterad volym av dörrar. Leverantören accepterade således inte ändrade villkor för entreprenaden vilket inte var skälig grund för avbrytande.

Tyresö Bostäder AB genomförde ett avrop genom förnyad konkurrensutsättning av ett ramavtal som Husbyggnadsvaror HBV Förening (HBV) ingått för sina medlemmar. Upphandlingen avsåg säkerhetsdörrar. Annan leverantör än Svenska Skydd AB (SSAB) antogs. Efter att SSAB ansökt om överprövning beslutade förvaltningsrätten att upphandlingen inte fick avslutas förrän rättelse skett. Senare tilldelades SSAB kontraktet. Tyresö Bostäder beslutade därefter att avbryta upphandlingen. Beslutet motiverades med att det förelåg bristande konkurrens då SSAB var den enda leverantören som uppfyllde samtliga kvalificeringskrav.

SSAB ansökte om överprövning och anförde huvudsakligen följande:
”Tyresö Bostäder saknar sakligt godtagbara skäl att avbryta upphandlingen. Avbrytandebeslutet är godtyckligt och strider mot de grundläggande principerna. Det har medfört att SSAB lidit eller kan komma att lida skada. Det verkliga skälet till att Tyresö Bostäder avbröt upphandlingen är parternas olika uppfattningar om vad som upphandlades genom den förnyade konkurrensutsättningen och kontraktets villkor.”

Tyresö Bostäder anförde bland annat följande:
”SSAB har meddelat att de inte var beredda att ta kontraktet vidare på angivet sätt. När SSAB inte längre var beredda att arbeta på det sätt som krävdes har Tyresö Bostäder konstaterat att man inte har möjlighet att gå vidare med SSAB som ende kvalificerade anbudsgivare samt att sakliga skäl att avbryta upphandlingen förelegat mot bakgrund av bristande konkurrens.”

Förvaltningsrätten i Stockholm avslog SSAB:s ansökan om överprövning.

Förvaltningsrätten kunde inte utesluta att Tyresö Bostäders beslut i någon mån grundades på något utöver bristande konkurrens. I målet var det emellertid ostridigt att SSAB:s anbud var det enda som kvarstod efter utvärderingen och att det bolaget därför tilldelades kontrakt. Vid sådana förhållanden fann förvaltningsrätten att Tyresö Bostäder fick anses ha haft sakliga skäl för att avbryta upphandlingen.

SSAB överklagade beslutet och anförde bland annat följande:
”Efter att Svenska Skydd tilldelats kontraktet deltog Svenska Skydd vid ett förmöte tillsammans med Tyresö Bostäder där bolagen diskuterade de närmare villkoren för kontraktet. Vid mötet förklarade Tyresö Bostäder att bolaget inte hade för avsikt att installera 700-800 säkerhetsdörrar i enlighet med avropsförfrågan, utan istället genomföra en kampanj där varje hyresgäst tillfrågas om denne är intresserad av att få sin dörr utbytt till en säkerhetsdörr mot ett hyrespålägg. Tyresö Bostäder har i avropsförfrågan dock inte gjort något förbehåll som tar sikte på eventuella förhandlingar med hyresgästerna. Däremot kan det på flera ställen tydligt utläsas att upphandlingen inte var avhängig frågan om hyresgästernas eventuella godkännande. Av avropsförfrågan framgår att en justering nedåt av antalet dörrar endast skulle bli aktuell om det efter en inventering skulle visa sig att det redan fanns fler säkerhetsdörrar installerade än vad som tidigare hade uppskattats. Svenska Skydd bad Tyresö Bostäder vid flera tillfallet att göra en inventering, men Tyresö Bostäder gjorde aldrig någon inventering såvitt Svenska Skydd vet. Det kontrakt som Tyresö Bostäder försökte få Svenska Skydd att teckna avvek alltså väsentligt från den förnyade konkurrensutsättningen och dess villkor. Det är uppenbart att anledningen till att Tyresö Bostäder avbröt upphandlingen var att Svenska Skydd inte ville acceptera Tyresö Bostäders kontraktsvillkor. Svenska Skydd ifrågasätter inte att bristande konkurrens enligt rättspraxis som huvudregel utgör ett sakligt godtagbart skäl att avbryta en upphandling. Även om det endast finns ett giltigt anbud i upphandlingen kan ett avbrytandebeslut dock vara godtyckligt. Ett avbrytandebeslut som grundar sig på bristande konkurrens måste meddelas i nära anslutning till den tidpunkt då det står klart för den upphandlande myndigheten att en sådan situation föreligger. I vart fall måste det meddelas innan den upphandlande enheten ingår avtalsförhandlingar med leverantören om kontraktets närmare utformning. Redan vid tidpunkten för förvaltningsrättens dom stod det klart för samtliga parter att endast Svenska Skydds anbud fanns kvar. Det var dock först drygt tre månader senare, efter omfattande kontakter mellan parterna om kontraktets närmare innehåll, som Tyresö Bostäder avbröt upphandlingen med hänvisning till bristande konkurrens.”

Tyresö Bostäder AB anförde huvudsakligen följande:
”Tyresö Bostäders avsikt avseende den avropade entreprenaden har varit att hyresgästerna inom de områden som varit föremål för avropet skulle betala för bytet till säkerhetsdörrar genom hyrestillägg. Innan avropet genomförts och utvärderats har det inte funnits någon möjlighet att bedöma storleken av ett kommande hyrestillägg och lämna ett konkret erbjudande till hyresgästerna. Som en följd av dessa omständigheter har det inte heller varit möjligt att lämna en garanterad volym för avropet. I avropsförfrågan anges en uppskattning av antalet dörrar samt att antalet redan installerade säkerhetsdörrar inte slutinventerats varför det totala antalet dörrar som entreprenaden omfattar kan komma att justeras ned. Skrivningen i avropsförfrågan har inneburit att det inte funnits någon garanterad volym av dörrar för avropet. Det s.k. förmötet har inte inneburit någon form av kontraktsförhandlingar, utan vid mötet har i huvudsak förts en praktisk diskussion om hur utbytet av säkerhetsdörrar skulle hanteras i förhållande till Tyresö Bostäders hyresgäster. Tyresö Bostäder informerade om att möte måste hållas med hyresgästföreningen. Frågan om hyresgästernas godkännande har i sig orsakat viss tidsutdräkt men har inte på något sätt ändrat förutsättningarna för avropet eller medfört en förändring av villkoren för avropet på ett sådant sätt att det skulle kunna haft påverkan på anbudsgivningen. Som aktör i branschen får man utgå från att Svenska Skydd känt till de villkor som lagligen gällt beträffande hyresgästernas godkännande. Tyresö Bostäder har inte haft någon annan intention än att genomföra entreprenaden i enlighet med vad som angivits i avropet. Någon gemensam partsavsikt att ingå upphandlingskontrakt har dock uppenbarligen inte funnits eftersom Svenska Skydd invänt mot Tyresö Bostäders syn på avropet och den praktiska hanteringen avseende hyresgästernas godkännande av åtgärderna. Den bristande konkurrensen har blivit ett problem först när det stått klart att Svenska Skydd inte haft för avsikt att i egentlig mening stå för sitt anbud. Då endast Svenska Skydds anbud kvarstod efter leverantörskvalificeringen har Tyresö Bostäder haft sakligt godtagbara skäl för att avbryta upphandlingen. Svenska Skydd har inte visat att Tyresö Bostäder åsidosatt de grundläggande principerna i unionsrätten genom avbrytandebeslutet.”

Kammarrätten i Stockholm biföll överklagandet och upphävde därmed Tyresö Bostäder AB:s beslut att avbryta upphandlingen.

I domskälen uttalades följande:
”Enligt Tyresö Bostäder kan antalet dörrar enligt avropsförfrågan komma att justeras ned dels på grund av att antalet redan installerade säkerhetsdörrar inte slutinventerats, dels på grund av att installation av säkerhetsdörrar förutsätter hyresgästernas godkännande. Enligt Svenska Skydd kan antalet dörrar endast justeras ned på grund av att antalet redan installerade säkerhetsdörrar inte slutinventerats.

I förfrågningsunderlaget anges att Del Cl (förnyad konkurrensutsättning) ska användas vid leveranser som avviker från de löpande avropen, som exempelvis större beställningar gällande helt objekt, område, fastighet, trapphus eller byggnad. I avropsförfrågan anges att totalt ca 700-800 säkerhetsdörrar ska installeras. Vidare specificeras hur många dörrar som ska installeras i respektive område som avropet gäller samt anges att antalet redan installerade säkerhetsdörrar inte har slutinventerats varför totalantalet kan justeras ned.

Kammarrätten anser att den enda rimliga tolkningen av avropsförfrågan och förfrågningsunderlaget är den som Svenska Skydd gör gällande, dvs. att avropet har avsett byte av samtliga lägenhetsdörrar till säkerhetsdörrar i de aktuella områdena, vilka har uppgått till ca 700-800 dörrar, samt att antalet dörrar kunde komma att justeras ned endast på grund av att redan installerade säkerhetsdörrar inte slutinventerats. Den omständigheten att hyresgästernas godkännande för standardhöj ande åtgärder i vissa fall krävs enligt 12 kap. Jordabalken medför inte att skrivningen i avropsförfrågan kan tolkas som att antalet dörrar kunde justeras ned även på denna grund.

Nästa fråga som kammarrätten ska ta ställning till är om det egentliga skälet till att Tyresö Bostäder beslutade att avbryta upphandlingen var sakligt motiverat och därmed förenligt med LOU.

- Skälet till att Tyresö Bostäder beslutade att avbryta upphandlingen

Av utredningen framgår att Svenska Skydd tilldelades kontraktet den 9 mars 2017 efter att förvaltningsrätten meddelat dom den 14 februari 2017. Det skulle dock dröja till den 22 maj 2017 innan Tyresö Bostäder beslutade att avbryta upphandlingen. Redan denna omständighet talar mot att det egentliga skälet för avbrytandebeslutet var bristande konkurrens. Tyresö Bostäder har förklarat att anledningen till dröjsmålet var att det först var i slutet av maj som det stod klart för Tyresö Bostäder att Svenska Skydd inte haft för avsikt att stå för sitt anbud. Kammarrätten anser inte att Tyresö Bostäder visat att bolaget har stöd för denna uppfattning. Det framgår nämligen av ingiven epost-korrespondens mellan parterna att Svenska Skydd i enlighet med avropsförfrågan har velat göra en inventering av antalet installerade säkerhetsdörrar och teckna avtal innan den 31 maj 2017, då anbudets giltighetstid löpte ut. Tyresö Bostäder har å andra sidan vid entreprenadens genomförande endast haft för avsikt att byta ut lägenhetsdörrarna för de hyresgäster som accepterar detta genom ett hyrespåslag. Som framgår ovan avviker detta på ett väsentligt sätt från vad den förnyade konkurrensutsättningen enligt avropsförfrågan och förfrågningsunderlaget har omfattat. Förändringen av villkoren för entreprenaden har således varit av sådan omfattning att den sannolikt haft en påverkan på anbudsgivningen. Efter att Svenska Skydd, genom epost-meddelande den 8 maj 2017, klargjort att bolaget inte accepterade de förändrade villkoren för entreprenaden beslutade Tyresö Bostäder att avbryta upphandlingen. Mot denna bakgrund, samt med beaktande av det som Tyresö Bostäder har anfört gällande skälet till avbrytandet, anser kammarrätten att utredningen visar att skälet till att bolaget beslutade att avbryta upphandlingen inte var bristande konkurrens, utan berodde på att Svenska Skydd inte accepterade Tyresö Bostäders villkor för entreprenaden.

- Slutsats

Kammarrätten anser sammanfattningsvis att utredningen visar att skälet till att Tyresö Bostäder beslutade att avbryta upphandlingen var att Svenska Skydd inte accepterade att genomföra entreprenaden i enlighet med Tyresö Bostäders krav, vilka avvek från vad som upphandlats genom avropet. Ett avbrytandebeslut på sådan grund är godtyckligt och inte förenligt med principerna i 1 kap. 9 § LOU. Trots att Svenska Skydds anbud var det enda som kvarstod efter kvalificeringsfasen har alltså Tyresö Bostäder inte visat att bolaget haft saklig grund för att avbryta upphandlingen.

Överklagandet ska därför bifallas och Tyresö Bostäders beslut att avbryta upphandlingen upphävas.”

Ny undersökning om domstolarna

justice-2071621_640

På uppdrag av organisationen Rättvis skatteprocess har en omfattande Demoskopundersökning gjorts. Svenska jurister har frågats ut om vad de anser om förvaltningsdomstolarna och de allmänna domstolarna.

Förvaltningsdomstolarna, dvs. förvaltningsrätten, kammarrätten och högsta förvaltningsdomstolen är de domstolar där bl a. överprövning av offentlig upphandling sker.

Enligt undersökningen upplever en majoritet av de tillfrågade att förvaltningsdomstolarna inte är opartiska och förtroendeingivande.

Källa: di.se

Läs hela artikeln här>>

Otillåten utvärderingsmodell

pen-2398693_1280
Den utvärderingsmodell som använts i en upphandling ansågs otillåten. Tilldelningskriterier kunde viktas inom ett intervall. I den aktuella upphandlingen skulle pris viktas med 60-80 procent, kvalitet (referens) med 10-20 procent och kvalitet (utförande av uppdrag) med 10-20 procent. Det var en för stor spridning för att vara transparent och föll utanför ramen för lämplig största tillåtna spridning. Yrkande om inhämtande av förhandsavgörande från EU-domstolen avseende hur begreppet “lämplig spridning” skulle tolkas avslogs.
Älmhults kommun genomförde en upphandling av slamtömnings- och spoltjänster genom öppet förfarande. Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet avsågs att antas. Samtliga fyra inkomna anbud kvalificerade sig och gick vidare till utvärderingen. Värends Miljö AB utsågs som leverantör.

Malmberg miljöhantering AB (Malmberg) ansökte om överprövning. Malmberg anförde bland annat följande. Kommunen har tillämpat en utvärderingsmodell med viktning enligt ett på förhand angivet intervall. Det angivna intervallets spridning avviker från lämplig största tillåtna spridning och har öppnat upp för godtycke. Kommunens utvärderingsmodell har medfört en spridning i det viktade intervallet med 20 procentenheter. Utvärderingen innebar att kommunen valde att vikta pris med 70 procent, kvalitet referens med 20 procent och kvalitet beskrivning med 10 procent. En viktning av pris med 60 procent, kvalitet referens med 20 procent och kvalitet beskrivning med 20 procent hade emellertid inneburit att Malmberg vunnit upphandlingen. Utvärderingsmodeller ska utformas så transparent att det inte finns något utrymme för godtycke eller jämförelse mellan de givna anbuden. Denna utvärderingsmodell har givit kommunen möjlighet att fritt välja mellan två leverantörer. Utvärderingsmodellen uppfyller inte kraven på transparens. Upphandlingsfelet har medfört att Malmberg lider eller riskerar att lida skada. Om upphandlingsfelet inte förekommit hade Malmberg haft chans att tilldelas kontraktet.

Kommunen anförde bland annat följande. Enligt lag får tilldelningskriterierna viktas inom intervall med en lämplig största tillåtna spridning. Lagtexten definierar dock inte ordet lämplig utan ger kommunen rätt till bedömningsutrymme. Detta ska givetvis inte leda till en fri prövningsrätt och det är inte fallet i den aktuella upphandlingen. Två av de fyra kvalificerade anbuden hade ingen möjlighet att vinna denna upphandling oavsett hur viktningen inom de angivna intervallerna hade genomförts. Principen om transparens (förutsebarhet) och effektiv konkurrens följdes. Kommunen beskrev tydligt i upphandlingsdokumentet vilka kriterier som ingår i utvärderingen, hur dessa viktas och hur utvärderingen går till. Kommunen genomförde utvärderingen exakt efter den i upphandlingsdokumentationen angivna informationen. Syftet med denna princip är att ge möjliga anbudsgivare en rimlig förutsebarhet av de parametrar som har betydelse i upphandlingen. Syftet är inte att anbudsgivaren ska kunna räkna ut exakt i förväg hur tilldelningen kommer att bli.

Förvaltningsrätten i Växjö biföll ansökan om överprövning och beslutade att upphandlingen skulle göras om.

Kommunen överklagade domslutet och yrkade även att kammarrätten skulle inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Kommunen anförde bl.a. följande. Den tolkningsfråga som bör hänskjutas till EU-domstolen är hur begreppet lämplig spridning ska tolkas enligt gällande rätt. Det saknas vägledning för vilken bedömningsmetod som ska användas för att avgöra om en viss spridning är lämplig. Ledning saknas därmed också för vilka omständigheter som ska beaktas vid prövningen, och hur dessa i förekommande fall ska vägas mot varandra. Företeelsen viktning i intervall kan alltid – oavsett hur liten intervallspridning som används – leda till en situation där olika slutliga viktningar kan leda till olika vinnare i upphandlingen. Regleringen om viktning av tilldelningskriterier vore meningslös om ett intervall ska anses olämpligt enbart på den grunden. Det ligger istället i sakens natur att en leverantör inte fullt ut kan förutse hur den slutliga viktningen fastställs. Den tillämpade intervallspridningen – 10 procent per kvalitetskriterium med en total spridning om 20 procent – är lämplig och kan inte betraktas som anmärkningsvärt stor, vare sig generellt eller i en upphandling som innefattar två kvalitetsrelaterade tilldelningskriterier vid sidan om pris.

Kammarrätten i Jönköping avslog yrkandet om att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen. Överklagandet avslogs även i övrigt.

I domskälen uttalades följande.

”Kammarrätten finner det inte nödvändigt att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen. Yrkandet om detta ska därför avslås.

När grunden för utvärdering av anbud är bästa förhållandet mellan pris och kvalitet eller kostnad, ska tilldelningskriterierna enligt 16 kap. 6 § första stycket LOU viktas inbördes. Kriterierna får enligt samma bestämmelse viktas inom intervall med en lämplig största tillåtna spridning. Paragrafen genomför artikel 67.5 LOU-direktivet och i förarbetena till bestämmelsen (prop. 2015/16:195 s. 1113 f.) anges bl.a. följande.

Av första stycket följer att tilldelningskriterierna ska viktas inbördes förutom om utvärdering sker på grundval av pris. T.ex. kan viktningen av två tilldelningskriterier bestämmas till 70 procent respektive 30 procent. När ett anbud ska utvärderas på grundval av kostnad kan exempelvis anskaffningspriset ges en viss vikt i förhållande till andra kostnader under användningen av varan, tjänsten eller byggentreprenaden. Om kriterierna viktas inom intervall kan intervallet exempelvis vara en spridning mellan 60-70 procent respektive 40-30 procent.

Älmhults kommun har i sitt upphandlingsdokument redovisat följande viktningsintervaller:

1. Pris, anbudspoängen viktas med 60-80 procent

2. Kvalitet: referens, anbudspoängen viktas med 10-20 procent

3. Kvalitet: beskrivning av utförande av uppdrag, anbudspoängen viktas med 10-20 procent

De i upphandlingsdokumentet angivna viktningsintervallerna har enligt kammarrättens mening sammantaget en så stor spridning att anbudsgivarna inte har kunnat förutse hur utvärderingen av anbuden skulle ske (jfr prop. 2006/2007:128 s. 249). Intervallerna faller alltså inte inom ramen för lämplig största tillåtna spridning enligt 16 kap. 6 § LOU.

Upphandlingsdokumentet brister därmed i förhållande till den bestämmelsen, men även i förhållande till principen om transparens. Kammarrätten instämmer vidare i förvaltningsrättens bedömning att Malmberg Miljöhantering AB har lidit skada pga. bristerna i upphandlingen och att denna därför ska göras om. Älmhults kommuns överklagande ska följaktligen avslås.”

Avsteg från ramavtal innebar ett nytt avtal

box-2507269_640Vid avrop av flyttjänster hade avsteg gjorts från ramavtalet på sådant sätt att det ansågs ha uppstått ett nytt direktupphandlat avtal. Att tilläggsbeställningar inte hade godkänts i förväg och att debitering per timme skett, innebar att ramavtalets prismodell hade frångåtts. Då det nya avtalet vuxit fram successivt genom parternas agerande fastställde domstolen ett datum för när det nya avtalet trätt i kraft. Detta avtal ogiltigförklarades och de avrop som skett enligt avtalet var därmed ogiltiga.

Stockholms stad upphandlade tjänsten ”Möbel- och kontorsflyttning” och ingick ramavtal (det befintliga ramavtalet) med flertalet leverantörer. Av dessa leverantörer rangordnades Allt i transport och spedition 018 AB (AiT) på första plats och Rexab flytt & tungtransport Aktiebolag (Rexab) på andra plats. Svenska Bostäder (SB) var berättigade att göra avrop från ramavtalet.

Rexab ansökte om överprövning och inkom med en utredning som enligt Rexab visade på att det i SB:s avrop enligt rangordningen från det befintliga ramavtalet hade förekommit avsteg från avtalet i en sådan omfattning att ett nytt otillåtet direktupphandlat ramavtal hade uppstått mellan SB och AiT samt att det fanns skäl för ogiltigförklaring av avropen enligt detta avtal. Till stöd för sin talan anförde Rexab bland annat följande:
”Det nya direktupphandlade avtalet innebär avsteg från det befintliga ramavtalet. Av inlämnat material framgår att AiT och SB har kommit överens om en systematisk överdebitering genom användning av löpande priser och tilläggspriser. Av det befintliga ramavtalet framgår att angivna priser är fasta minst t.o.m. årsskiftet 17/18 och att endast pris som fastställts skriftligt mellan parterna får användas vid fakturering. Vidare framgår av ramavtalet att stadens avropare skriftligen måste godkänna utökade åtaganden innan det får påbörjas. Det saknas helt dokumentation gällande detta.”

Förvaltningsrätten i Stockholm avslog ansökan.

Förvaltningsrätten konstaterade att det material som Rexab hade givit in i målet gav visst stöd för att det förekommit avsteg i SB:s avrop från det ramavtal som staden upphandlat. Detta var, enligt förvaltningsrättens mening, dock inte tillräckligt för att anse att det faktiskt förelåg ett nytt direktupphandlat ramavtal mellan SB och AiT.

Rexab överklagade domslutet.

Kammarrätten i Stockholm förklarade att det nya ramavtalet som hade uppstått mellan AB Svenska Bostäder och Allt i transport & spedition 018 AB var ogiltigt.

I domskälen uttalades följande:

”Kammarrätten anser i likhet med förvaltningsrätten att Rexab har visat att det förekommit avsteg i jämförelse med villkoren i det befintliga ramavtalet. Nästa fråga blir därför om dessa avsteg var för sig eller tillsammans medför betydande skillnader i förhållande till bestämmelserna i det befintliga ramavtalet och visar på en avsikt från parternas sida att omförhandla de väsentliga villkoren i detta avtal. Inom ramen för denna prövning ska det även beaktas om eventuella ändringar i villkoren har haft stöd i det befintliga ramavtalet.

När det gäller frågan om avsteg i form av en förändrad prismodell, det som Rexab benämner som löpande priser och tilläggspriser, kan följande bestämmelser i det befintliga ramavtalet nämnas.

I punkten 1.1.7 anges bl.a. följande. Angivna priser ska inkludera samtliga leverantörens förenade kostnader med åtagandet och krav enligt detta ramavtal. Åtagandet ska så långt som möjligt utföras till ett överenskommet fast pris eller vid löpande räkning så långt som möjligt inom ett pristak. Timpriser angivna i bilaga 3A under rubriken ”flyttåtaganden som debiteras per timma” får endast användas och debiteras i undantagsfall. Timpriser får användas som komplettering till eller då fasta priser för åtaganden (enligt pos 1 t.o.m. 46 i bilaga 3A) inte reglerar, omfattar eller är anpassat till ett åtagande. Debitering per timma ska alltid specificeras, anges skälet till och specificeras i samband med avrop.

Av punkten 1.1.8 följer att angivna priser är fasta och att endast fast pris som har fastställts skriftligen mellan parterna får användas vid fakturering.

I punkten 1.1.11 anges att alla ändringar och tillägg till avrop ska ske skriftligen mellan parterna.

Vidare anges bl.a. följande i punkten 1.1.13 under rubriken Avropets omfattning och utvidgning av åtagande. Om leverantör uppmärksammar att avropat åtagande omfattar ytterligare åtaganden ska Stadens avropare kontaktas och bekräfta att det avropade åtagandet får omfatta även dessa åtaganden. Om leverantören bedömer att ett åtagande behöver utökas ska Stadens avropare omgående informeras. Informationen ska innehålla det utökade åtagandet samt kostnaderna därför. Stadens avropare ska skriftligen godkänna åtagandet och kostnader innan det tillkommande åtagandet får påbörjas. Om leverantören utökar åtagandet utan godkännande från Staden har leverantören inte rätt till ersättning för den delen av åtagandet. Det ankommer på leverantören att styrka och kunna specificera sina kostnader.

I denna del för Rexab fram bl.a. följande. AiT har i stor utsträckning debiterat flyttåtaganden per timma som enligt det befintliga ramavtalet endast kan användas vid bl.a. ”speciella skäl”. Mycket ofta har AiT fakturerat för tjänster som inte ingår i det befintliga ramavtalet och i andra fall saknas beställningsunderlag. För att AiT ska vara berättigat till ersättning för de utökade åtagandena ska dessa skriftligen godkännas av Svenska Bostäder enligt punkten 1.1.13 i det befintliga ramavtalet. Detta är ett väsentligt avsteg eftersom det innebär en förändrad prismodell som gjort det möjligt för AiT att i större utsträckning debitera per timme utan pristak, vilket medför att det befintliga ramavtalets ekonomiska jämvikt har ändrats till fördel för AiT.

Svenska Bostäder invänder bl.a. följande. Fakturering per timme för flyttarbetare är korrekt enligt prislistan och debitering har därmed genomförts i enlighet med de i det befintliga ramavtalet angivna priserna vilket därmed inte utgör något avsteg. Vad gäller att timdebitering enligt det befintliga ramavtalet ska ske ”i undantagsfall” så visade sig förhållandena som vid tidpunkten för upphandlingen antogs vara ovanliga vara vanliga och undantagssituationer bli det vanliga. Kravet på skriftlighet i punkten 1.1.10 i det befintliga ramavtalet är av ordningskaraktär och är inte sanktionerat. Brister i formalia är ingen väsentlig ändring och inte heller en avvikelse. Tilläggsbeställningarna har godkänts av respektive beställare senast i samband med fakturering. Tilläggsbeställningarna har dessutom beställts även om inte detta framgår skriftligen.

Av den utredning Rexab har kommit in med framgår att AiT under den aktuella perioden i stor omfattning har fakturerat för tilläggsbeställningar, dvs. utöver det som avropats av Svenska Bostäder, genom att ha fakturerat bl.a. per timme för flyttarbetare och för varuförsäkringar. Kammarrätten konstaterar att det av utredningen inte har kommit fram att AiT i enlighet med punkten 1.1.13 i det befintliga ramavtalet har erhållit skriftliga godkännanden för dessa åtaganden eller att priserna fastställts skriftligen mellan parterna enligt punkten 1.1.11. Utifrån det befintliga ramavtalets lydelse (punkten 1.1.13) skulle AiT utifrån dessa förutsättningar själv ha fått stå för kostnaderna för de utökade åtagandena. Detta har såvitt kommit fram inte skett.

För september månad 2016 uppgår det som fakturerats enligt avropen till drygt 889 000 kr. För samma månad har AiT därutöver fakturerat drygt 264 000 kr för tilläggsbeställningar avseende bl.a. flyttarbetare debiterade per timme. Faktureringen har alltså ökat med 28 procent jämfört med det som Svenska Bostäder har avropat. Motsvarande ökningar uppgår för kommande månader till 53 procent i oktober 2016, 33 procent i november 2016, 4 procent i december 2016 och 166 procent i januari 2017. Ökningen i januari inkluderar en i enlighet med det befintliga ramavtalet felaktig debitering av flyttsamordnare, vilket enligt Svenska Bostäder har korrigerats genom att AiT krediterat Svenska Bostäder för denna post. Rexab för fram att denna kreditering gjorts först efter det att Rexab meddelat Svenska Bostäder om feldebiteringen. I övrigt har Rexabs uppgifter om beloppen bakom uträkningarna inte ifrågasatts av parterna.

Skrivningen i det befintliga ramavtalet om att debitering per timme får ske i undantagsfall medger enligt kammarrättens mening inte användning av debitering per timme i en sådan omfattning som faktiskt har skett. Att tilläggsbeställningar inte på förhand meddelats eller godkänts av Svenska Bostäder är ett agerande som inte heller står i överensstämmelse med villkoren i det befintliga ramavtalet. Det som Svenska Bostäder för fram om att detta inte kunde förutses vid avtalets ingående förändrar inte förhållandet att dessa faktiska avsteg från det befintliga ramavtalet har gjorts. Det bör här vägas in att Svenska Bostäder har bred erfarenhet av flyttuppdrag och därmed har haft möjlighet att redan vid kontraktskrivningen förutse svårigheterna som kan tänkas uppstå i samband med uppdragens utförande, men också att den objektivt osäkra karaktären hos vissa avtal i regel inte kan rättfärdiga att ändringar görs.

Enligt kammarrättens bedömning har Svenska Bostäders och AiT:s systematiska användning av tilläggsbeställningar som inte godkänts i förväg och debitering per timme av flyttarbetare vid tilläggsbeställningar i praktiken medfört att det befintliga ramavtalets prismodell frångåtts. Villkor om pris i ett avtal av det aktuella slaget är att betrakta som väsentliga. Kammarrätten anser att omfattningen av tilläggsbeställningarna enligt beskrivningen ovan medför att ändringarna är att betrakta som betydande.

Med hänsyn till dels omfattningen av debitering per timme för flyttarbetare och den begränsade möjlighet det befintliga avtalet medger i detta avseende, dels omfattningen av samtliga tilläggsbeställningar som skett utan skriftligt godkännande i strid med ramavtalet, anser kammarrätten att en delvis förändrad prismodell i förhållande till det befintliga ramavtalet i praktiken tillämpats mellan Svenska bostäder och AiT. Denna förändrade prismodell har förskjutit det befintliga ramavtalets ekonomiska jämvikt till fördel för AiT, eftersom alla de i upphandlingen deltagande leverantörerna inte getts samma möjlighet som AiT att göra korrekta beräkningar av lönsamheten i de potentiella beställningarna enligt det befintliga ramavtalet.

De ovan konstaterade avstegen medför enligt kammarrättens bedömning att ett nytt direktupphandlat ramavtal har uppstått mellan Svenska Bostäder och AiT. Detta avtal ersätter det befintliga ramavtalet. Upphandlingen av det nya ramavtalet och de avrop som skett enligt detta har inte föregåtts av annonsering. Något skäl för undantag från annonseringsskyldigheten har inte kommit fram. Under förutsättning att Rexab har ansökt om ogiltighet i rätt tid ska därmed det nya ramavtalet förklaras ogiltigt enligt 16 kap. 13 § första stycket 1 LOU.

- Tidsfrist för ansökan om överprövning av ett avtals giltighet

/…/

Rexabs ansökan om ogiltighet kom in till förvaltningsrätten den 17 februari 2017. Det är Svenska Bostäder som ska göra sannolikt att avtal ingåtts i sådan tid att ansökan om överprövning har kommit in för sent, dvs. att det nya ramavtalet slutits före den 17 augusti 2016.

Svenska Bostäder för fram att de påstådda avvikelserna från det befintliga ramavtalet tillämpats sedan avtalet började gälla den 1 februari 2016. Vidare för Svenska Bostäder fram att enligt begäran från Rexab har Svenska Bostäder sedan mars 2016 veckovis lämnat ut samtliga beställningsunderlag och fakturaunderlag.

Svenska Bostäder har inte kommit in med någon utredning som ger stöd för påståendet att avvikelserna tillämpats redan från tidpunkten då det befintliga ramavtalet började gälla.

Rexab för fram bl.a. följande i denna del. Det nya ramavtalet har träffats under hösten 2016 och i vart fall i december 2016 då både Stockholms stads och Svenska Bostäders ledande befattningshavare blivit uppmärksammade på tillämpningen av de ändrade villkoren. Rexab har fortlöpande begärt ut material från Svenska Bostäder och ställt frågor, men eftersom Svenska Bostäder inte har följt kravet på skriftlighet har det varit svårt för Rexab att bedöma om och i vilken utsträckning överträdelser har skett. Fram till november 2016 har Rexab endast kunnat misstänka avsteg och fick först vid denna tidpunkt kännedom om avstegen, eftersom Rexab då genomfört en djupgående granskning av Svenska Bostäders beställningar med tillhörande fakturor.

Det Svenska Bostäder har fört fram tillsammans med utredningen i målet ger enligt kammarrättens bedömning inte tillräckligt stöd för att det nya ramavtalet ska anses ha ingåtts i sådan tid att Rexabs ansökan om överprövning ska anses ha kommit in för sent till förvaltningsrätten. Kammarrätten har vid denna bedömning vägt in Rexabs möjligheter att upptäcka avstegen från det befintliga avtalet. Rexab har därmed ansökt om ogiltighet i rätt tid.

- Tidpunkten för nytt ramavtal

För att bedöma vilka avrop som per automatik blir ogiltiga eftersom de avropats från ett otillåtet direktupphandlat ramavtal, ska kammarrätten slutligen pröva när det nya ramavtalet uppstod.

Rexab har gett in utredning i form av bl.a. fakturor och sammanställningar av beställningar för tid från och med den 3 augusti 2016. Av utredningen framgår att tilläggsbeställningar enligt beskrivningen ovan förekom i augusti, september, oktober och november 2016 i stor omfattning. I slutet av november 2016 hade avstegen därmed enligt kammarrättens bedömning pågått under så pass lång tid och i en sådan omfattning att väsentliga villkor i det befintliga ramavtalet inte längre tillämpades. Enligt Rexabs uppgifter ska bolaget den 1 december 2016 ha riktat ett skadeståndskrav mot Svenska Bostäder vilket Svenska Bostäder tillbakavisade med hänvisning till att det befintliga ramavtalet följdes. Enligt Rexab informerades vid denna tidpunkt ledande befattningshavare hos Stockholms stad och Svenska Bostäder om avvikelserna i avropen. Enligt kammarrättens bedömning få det därmed anses utrett att det nya ramavtalet har ingåtts mellan Svenska Bostäder och AiT i vart fall den 1 december 2016. Avrop som skett därefter enligt detta avtal är därmed ogiltiga.

- Sammanfattning och slutsats

Kammarrätten avvisar Rexabs yrkande om att avropen ska ogiltigförklaras såsom otillåtna direktupphandlingar.

Kammarrätten bedömer att genom Svenska Bostäders och AiT:s agerande har ett nytt ramavtal uppstått, eftersom parterna i praktiken tillämpat betydande avvikelser från väsentliga villkor i jämförelse med det befintliga ramavtalet. Det nya ramavtalet har därmed ersatt det befintliga ramavtalet. Det nya ramavtalet uppstod den 1 december 2016 och Rexabs ansökan om ogiltighet har skett i rätt tid. Avrop av flyttjänster som företagits därefter har därmed avropats enligt ett ogiltigt direktupphandlat ramavtal och är därför ogiltiga. Rexabs överklagande ska därför bifallas på så sätt att det nya ramavtalet mellan Svenska Bostäder och AiT förklaras ogiltigt.”

Domen överklagades.

Otydligt underlag gällande referenser

 

scales-36417_640

Arbetsledarens förmåga skulle bedömas utifrån referenser. Av underlaget framgick inte hur anbud skulle utvärderas i händelse av att flera referenser angett olika omdömen. De frågor som referenterna skulle besvara var även otydligt formulerade. Detta innebar sammantaget att utvärderingsmodellen gav stort utrymme för godtycklighet.

Timrå kommun och AB Timråbo (beställarna) genomförde en upphandling av måleriarbeten. Av tilldelningsbeslutet framgick att Sandå Sundsvall AB:s (Sandå) anbud inte hade antagits.

Sandå ansökte om överprövning av upphandlingen och anförde huvudsakligen följande:
”Av underlaget går inte att utläsa vad beställarna kommer att tillmäta betydelse vid utvärderingen av referenstagning av arbetsledare och hur poängsättning kommer att göras. I förfrågningsunderlaget anges att referenserna kommer att kontaktas och få svara på diverse frågor. Vid bästa betyg erhåller arbetsledaren fyra poäng och vid sämsta betyg noll poäng. Det framgår inte av förfrågningsunderlaget hur utvärdering och analys görs för det fall den ena referensen anger t.ex. ”mycket bra” och den andra referensen ”dåligt”. Det framgår inte på något sätt av förfrågningsunderlaget hur utvärdering av referenserna görs. Vidare framgår det inte heller vilka referenser som lämnat vilket omdöme eller hur beställarna kommit fram till sitt resultat. Sandå har lidit skada eftersom förfrågningsunderlaget är otydligt och det saknats möjlighet för anbudsgivare att förutse vad som kan komma att tillmätas betydelse vid prövningen av anbuden.”

Beställarna anförde bland annat följande:
”EU-domstolen har konstaterat att den upphandlande myndigheten inte är skyldig att i förfrågningsunderlaget upplysa eventuella anbudsgivare om den bedömningsmetod som den upphandlande myndigheten ska tillämpa när den utvärderar anbuden. Hur poängsättning ska ske av anbuden behöver således inte framgå av förfrågningsunderlaget. Mot bakgrund av detta saknas stöd för Sandås argument. Att tilldelningskriterierna ska framgå är en annan sak. Dessa har framgått och Sandå har heller inte ifrågasatt detta. Beställarna har kontaktat de referenser som Sandå angett i sitt anbud. Sandå har själva valt att lämna tre referenser. Minst två skulle lämnas enligt förfrågningsunderlaget En av dessa tre referenspersoner gick inte att nå eftersom denna var bortrest. Det är därför de övriga två som fått svara på beställarnas frågor. Att Sandå inte tilldelats en poäng på grund av att en referensperson var bortrest utan istället har fått högre poäng har knappast lett till att Sandå lidit skada utan snarare att Sandå hamnat i en bättre ställning. I de fall de två referenspersonerna gett olika omdömen och genomsnittet av dessa har hamnat mellan två betygssteg har beställarna gjort en avvägning av svaren från referenspersonerna och tilldelat ett betyg utifrån beställarnas bedömning av svaren. Detta framgår inte av förfrågningsunderlaget men det är inte heller behövligt enligt EU-domstolens avgörande. Vidare måste det ges visst utrymme för subjektivitet vid utvärdering av anbud under förutsättning att utvärderingen sker på objektiva grunder, dvs. utifrån förfrågningsunderlagets fastställda utvärderingskriterier.”

Förvaltningsrätten i Härnösand avslog ansökan.
Förvaltningsrätten konstaterade att det i utvärderingsmodellen hade specificerats vilka områden referenserna skulle få frågor inom samt att det angivits en allmän beskrivning av poängsättningen. Förvaltningsrätten ansåg att anbudsgivarna därigenom hade kunnat bilda sig en uppfattning av vad som var avsett att tillmätas betydelse vid utvärdering.

Sandå överklagade domslutet och anförde bland annat följande:
”Av underlaget framgår inte vilka frågor som kommer att ställas till referenserna. Därmed har Sandå saknat möjlighet att förutse vad som kan komma att tillmätas betydelse vid prövningen av anbuden, och det ger i princip en fri prövorätt för de upphandlande myndigheterna. Av förfrågningsunderlaget framgår inte heller hur bedömningen av referenserna ska göras om referenserna ger olika omdömen. Det ger ett stort utrymme för godtycke. Det har inte varit möjligt att utforma ett konkurrenskraftigt anbud och därför har bolaget lidit skada.”

Kammarrätten i Sundsvall ändrade förvaltningsrättens dom och beslutade att upphandlingen skulle göras om.
i domskälen uttalades följande:
”Av utvärderingsmodellen i målet framgår inte hur poäng kommer att fördelas om referenser anger olika omdömen. Av utredningen i målet framgår att bedömningen av Sandå Sundsvall AB i sådana fall dels har bedömts till en högre poäng vid ett tillfälle när omdömena varit ”Bra” respektive ”Godkänt”, dels bedömts till en lägre poäng vid två tillfällen när omdömena varit olika vilket inneburit nackdel för Sandå Sundsvall AB.

Med beaktande av vad som redovisas i föregående stycke och då vissa av de frågor som referenserna har fått att ta ställning till är otydliga och vagt formulerade måste utvärderingsmodellen anses strida mot principen om transparens. Modellen ger också utrymme för ett alltför stort mått av godtycke. Den dom som EU-domstolen meddelade i den 14 juli 2016 (C-6/15) innebär att bedömningsmetoden inte måste framgå av förfrågningsunderlaget. I det nu aktuella målet är det emellertid fråga om utvärderingsmodellen strider mot de grundläggande principerna.

Sandå Sundsvall AB har visat att det föreligger brister i utvärderingsmodellen och att den strider mot bestämmelserna i LOU.

Bolaget hade, med beaktande av vad som upplysts i målet, kunnat placera sig på tredje plats vid utvärderingen och bolaget har därmed lidit eller riskerat lida skada. Bristerna hänför sig till det konkurrensuppsökande skedet och upphandlingen ska därför göras om.”

Ej tillåten hänvisning till varumärke avseende möbler

chair-1314253_640

I en upphandling av kontorsmöbler användes referensprodukter som angavs med fabrikat och modell. Hänvisning gjordes till funktion, kvalitet samt estetik och att likvärdiga produkter fick lov att offereras. Det var dock inte visat att det förelåg en sådan undantagssituation att det inte varit möjligt att beskriva aktuella stolar tillräckligt precist och begripligt utan hänvisningar till varumärke. Stolar i allmänhet ansågs vara lätta att beskriva när det gällde funktion, kvalitet och estetik.

Umeå kommun hade infordrat anbud i en öppen upphandling av kontorsmöbler.
Input interiör Nord AB ansökte om överprövning och anförde bland annat följande:
”Bolaget har offererat produkter som är likvärdiga de referensprodukter som angivits. Kommunen har fört in nya krav i samband med utvärderingen. Krav som inte gick att utläsa av vare sig förfrågningsunderlaget eller annan allmänt tillgänglig produktinformation vid tidpunkten för anbudets lämnande. De produktblad som fanns tillgängliga vid anbudslämnandet var inte tydliga vad gällde referensproduktens funktion, kvalitet och estetik. Information om stapelbarhet och upphängningsbarhet saknades. Kommunen anser att stolarna i fråga avviker gällande måtten. Information om mått har inte funnits tillgängligt vid anbudsinlämnandet. Kommunen har bett Kinnarp om den informationen i efterhand. De nya och okända kraven ska lämnas utan avseende. De är inte förenliga med de grundläggande principer om likabehandling och transparens som bär upp LOU”.

Kommunen anförde bland annat följande:
”Kommunen har utvärderat Input:s anbud och gjort bedömningen att anbudet inte uppfyller skall-krav. Det är fallet för position 62 och 63, där referensprodukt besöksstol Solo Kinnarps har använts. I Kinnarps offentliga prislista anges att armstöden är upphängningsbara. Input har offererat en stol med armstöd som inte är upphängningsbara. En annan skillnad är att referensstolens ben ger stolen en gungfunktion så att den inte upplevs som stum. Den informationen går inte att läsa i Kinnarps prislista men är tydlig vid en titt på stolarna. Kommunens bedömning är att Input AB:s stol inte är likvärdig referensprodukten vad gäller funktionen. Likvärdiga produkter får heller inte differera mer än 10 % från referensprodukternas mått. Kommunen fick frågan under anbudstiden om vilka mått som är relevanta. Kommunen svarar då sitthöjd, sittdjup och ryggstödets höjd. Svaret blev tillgängligt för alla anbudsgivare via funktionen ”Frågor och Svar”. Utifrån de svar som anbudsgivarna angav kontrollerade kommunen de angivna måtten med referensproduktens mått. Ryggstödets höjd på Input:s offererade stol hade en högre måttdifferens än 10 % vilket innebär att stolen inte uppfyller ställda krav”.

Förvaltningsrätten i Umeå avslog ansökan om överprövning och anförde bland annat följande: ”I det aktuella förfrågningsunderlaget har kommunen angett att namn på specifika fabrikat och modeller har använts. Det är enligt kommunen en hänvisning till vilken funktion, kvalitet och estetik som efterfrågas, och att likvärdiga produkter alltid får offereras. Formuleringen är bred och den ger kommunen ett brett utrymme att bedöma likvärdigheten. Anbudslämnare som inte offererar referensprodukten får läsa preciseringar i förfrågningsunderlagets prislista men hänvisas också, enligt kommunen till företaget Kinnarps officiella prislista, hemsida och produktblad. Det kan framstå som mycket begärt av konkurrerande anbudsgivare. Samtidigt har det inte framkommit några önskemål om förtydliganden, om annat än måtten på besöksstolen, via funktionen ”Frågor och Svar”, den funktion som är anbudsgivares verktyg för att få den upphandlade myndigheten att förtydliga och förklara förutsättningar som framstår som oklara. Utöver önskemål om förtydligande av måttangivelse har inga andra försök gjorts från Inputs sida för att försäkra sig om att offererad produkt uppfyller kommunens behov, Input har som sökande att visa att informationen om stolarnas egenskaper inte funnits tillgängliga vid anbudets inlämnande”.

Input överklagade förvaltningsrättens dom.

Kammarrätten i Sundsvall ändrade förvaltningsrättens dom och beslutade att upphandlingen skulle göras om.

I domskälen uttalades följande:

”Av ska-kraven i upphandlingen framgår att namn anges på specifika fabrikat och modeller. Även om det också framgår att detta är en hänvisning till funktion, kvalitet och estetik samt att likvärdiga produkter får offereras bedömer kammarrätten att kravet leder till att vissa företag gynnas respektive missgynnas. Hänvisningen får då endast förekomma om det annars inte är möjligt att beskriva föremålen för upphandlingen tillräckligt preciserat eller begripligt.

Kommunen har i denna del anfört att det är ett vedertaget sätt i en upphandling av möbler att hänvisa till specifika produkter för att ange tekniska specifikationer, att detta varit ett önskemål från branschen samt att en tillräckligt preciserad och begriplig beskrivning inte varit möjlig på annat sätt.

Kammarrätten anser att stolar i allmänhet får anses vara lätta att beskriva när det gäller funktion, kvalitet och estetik. Mot bakgrund av detta anser inte kammarrätten att det som kommunen anfört är tillräckligt för att visa att det förelegat en sådan undantagssituation där det inte varit möjligt att beskriva nu aktuella stolar tillräckligt preciserat och begripligt utan hänvisningar till varumärke.

Med hänsyn till att förfrågningsunderlaget följaktligen stått i strid med 6 kap. 4 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling får bolaget anses ha blivit missgynnat. Kammarrätten finner därmed att det har gjorts sannolikt att bolaget riskerat att lida skada genom kommunens förfarande.

Eftersom felet i förfrågningsunderlaget är hänförligt till upphandlingens konkurrensuppsökande skede ska upphandlingen göras om. Överklagandet ska således bifallas i enlighet härmed.”