Månadsarkiv: maj 2019

Oklart hur pris skulle räknas ut

justice-2071621_640

En upphandling av driften av två äldreboende skulle göras om då det inte framgick av förfrågningsunderlaget hur man skulle tolka begreppet “dygnspris”. En leverantör ställde en fråga till kommunen och fick till svar att deras tolkning var korrekt. Trots detta visade det sig senare att leverantören och kommunen hade olika uppfattningar av hur begreppet skulle tolkas. Detta medförde att leverantören och kommunen hade räknat fram olika prisuppgifter, vilket fick avgörande betydelse. Förfrågningsnderlaget hade inte möjliggjort för en normalt omsorgsfull anbudsgivare att förstå vad som menades.

Mora kommuns inköpscentral genomförde en upphandling avseende driften av två äldreboenden genom ett förenklat förfarande. Humana Omsorg AB och Solutionfocus i Mora AB antogs som leverantörer.

Vardaga Äldreomsorg AB ansökte om överprövning avseende driften av den ena verksamheten och anförde bland annat följande:
”Mora kommun har vid anbudsutvärderingen frångått vad som anges i upphandlingsdokumenten. Mora kommun har vid utvärderingen inte heller följt de förtydliganden som man själv gjort i ”Frågor och Svar”. Utvärderingsmodellen är, liksom utvärderingskriterierna, otydliga och öppnar upp för en skönsmässig värdering av anbuden. Mora kommuns agerande strider mot de grundläggande principerna för offentlig upphandling och Vardaga har lidit skada till följd av bristerna i upphandlingen”.

Förvaltningsrätten i Falun avslog ansökan om överprövning.

Vardaga överklagade domslutet och anförde bland annat följande:
”Av förfrågningsunderlaget framgår att den tilldelningsgrund som ska tillämpas är bästa förhållandet mellan pris och kvalitet. Kommunen har framhållit att den s.k. mervärdesmetoden ska tillämpas i upphandlingen. Mervärdesmetoden innebär att utvärderingskriterier utöver pris ges ett mervärde i kronor vilket leder till en affärsmässig avvägning mellan priset och de angivna utvärderingskriterierna. Det framgår inte av upphandlingsdokumentets administrativa föreskrifter att kommunen efterfrågar kvalitet framför pris, utan mervärdesmodellen ska snarast förstås som en möjlig utvärderingsmodell för att upphandla kvalitet till bästa pris. Bolaget har ställt en fråga till kommunen. Kommunen har klart och tydligt svarat att såsom bolaget uppfattat utvärderingsmodellen och som förtydligats av bolaget genom ett exempel, är ”alldeles korrekt uppfattat”. Genom svaret måste det anses bekräftat att bolaget i exemplet räknat rätt samt tolkat och uppfattat utvärderingsmodellen korrekt. Bolaget kände sig tryggt med det faktum att priset utgjorde en större del av utvärderingen av anbuden och att kvalitet utgjorde en mindre del. Om detta inte varit fallet skulle kommunen ha påtalat detta. Bolaget har således agerat som en normalt omsorgsfull anbudsgivare som har fått ett förtydligande och rättat sig efter det. Kommunen har, genom att lämna felaktig och otydlig information, handlat i strid med praxis och de grundläggande gemenskapsrättsliga principerna om likabehandling och transparens. Bolaget har lidit skada eftersom kommunen inte har utvärderat anbudet i enlighet med vad som framgick av upphandlingsdokumentet och det svar som lämnades till bolaget”.

Kommunen anförde bland annat följande:
”Utvärderingen är gjord på ett riktigt sätt och såsom har beskrivits i upphandlingsdokumenten. En ny utvärdering kan inte göras på det sätt som bolaget förespråkar. Bolagets utvärderingsmodell bygger på en felräkning och kan inte utgöra grund för ett tilldelningsbeslut. Med tanke på att det är en kvalitetsupphandling och inte en upphandling där lägsta pris är avgörande blir inte resultatet till bolagets fördel. Mervärdesmetoden ligger som grund och det är den mest rättvisande metoden för att utvärdera kvalité”.

Kammarrätten i Sundsvall beslutade att upphandlingen skulle göras om.

I domskälen uttalades som nedan:

”I punkt 4.6 i de administrativa bestämmelserna avseende den aktuella upphandlingen anges att anbudspriset är summan av i prismatrisen ifyllt pris multiplicerat med angiven mängd. Anbudspriset blir således dygnspriset multiplicerat med 365 dygn.

Av utredningen i målet framgår att driften av Tomtebogården omfattar totalt 40 vårdplatser, varav 30 platser avser somatisk vård och 10 platser demensvård. Bolaget lämnade samma dygnspris, 1 457 kr, oavsett typ av vårdplats.

Av ett dokument avseende frågor och svar framgår att bolaget ställt en fråga om utvärderingsmodellen. Bolaget fick då bekräftat av kommunen att ett anbudspris som genom ett räkneexempel beräknats till 24 290 750 kr genom att summera priset för de trettio vårdplatserna för somatisk vård och de tio vårdplatserna för demensvård ([1 625 kr x 30] + [1 780 kr x 10]) och sedan multiplicera summan med 365 dagar var korrekt beräknat. Av kommunens tilldelningsprotokoll framgår däremot att kommunen vid utvärderingen beräknat bolagets anbudspris till 531 805 kr (1 457 kr x 365), dvs. priset multiplicerat med 365 utan beaktande av antalet vårdplatser.

Enligt kammarrättens bedömning framgår det inte av ordalydelsen i punkt 4.6 i de administrativa bestämmelserna hur begreppet dygnspris ska tolkas. Bolaget har ansett att det är priset per dygn för det totala antalet platser på boendet och kommunen att det är det genomsnittliga priset för en vårdplats per dygn. Bolaget och andra presumtiva anbudsgivare fick dock efter bolagets fråga om utvärderingsmodellen besked av kommunen att dygnspriset skulle beräknas på samtliga vårdplatser. Eftersom en mervärdesmetod användes vid utvärderingen fick också anbudspriset en avgörande betydelse i fråga om relationen mellan pris och kvalitet.

Mot bakgrund av det anförda anser kammarrätten att bolaget har visat att upphandlingsdokumenten brister i tydlighet på ett sådant sätt att det inte varit möjligt för en normalt omsorgsfull anbudsgivare att avgöra vad den upphandlande myndigheten skulle tillmäta betydelse vid upphandlingen och därmed kunna lämna ett konkurrenskraftigt anbud. Upphandlingsdokumenten strider därför redan på denna grund mot principerna om likabehandling och transparens i LOU.

Bolaget placerade sig på andra plats vid utvärderingen och har därför lidit eller riskerat att lida skada. Bristerna hänför sig till det konkurrensuppsökande skedet och upphandlingen ska därmed göras om.”