Månadsarkiv: februari 2022

Tekniska krav behövde inte vara uppfyllda vid anbudsfristens utgång

Av förfrågningsunderlaget till en upphandling framgick inte huruvida vissa tekniska krav skulle vara uppfyllda vid anbudsfristens utgång eller vid avtalsstart. Enligt kammarrätten skulle kraven tolkas utifrån sitt sammanhang. Eftersom kraven var av teknisk karaktär, hade direkt koppling till de produkter som skulle levereras och inte utvärderades särskilt fick underlaget förstås som att det räckte att kraven var uppfyllda vid avtalsstart. Det fanns därför inte skäl att ingripa mot upphandlingen, varför ansökan om överprövning från leverantören som rangordnats tvåa avslogs.

Västra Götalandsregionen (VGR) genomförde en upphandling av lungfunktionmätningsutrusning. Cosmed Nordic vann upphandlingen avseende anbudsområde 2 – Ergospirometri.

Intramedic ansökte om överprövning men meddelades avslag av Förvaltningsrätten i Göteborg.

Intramedic överklagade domen. Parterna tvistade om vad som gällde beträffande tidpunkten då vissa obligatoriska krav i upphandlingen skulle vara uppfyllda. Enligt Intramedic skulle kraven vara uppfyllda vid anbudslämnandet. Enligt VGR räckte det att kraven var uppfyllda vid avtalsstart.

Intramedic anförde att vissa av kraven som inte hade uppfyllts av Cosmed – krav på koppling till VGR:s befintliga system, språk och lagring av patientdata – var skrivna i presensform och det inte fanns något angivet om att det räckte att kraven var uppfyllda först vid avtalsstart.

VGR menade att det vore oproportionerligt att om kraven skulle vara uppfyllde redan vid anbudslämnandet då detta skulle kräva ett omfattande arbete från leverantörerna.

Av underlaget framgick att en grundförutsättning för att ett anbud skulle kunna tilldelas ramavtal var att de obligatoriska kraven var uppfyllda.

Kammarrätten i Göteborg avslog överklagandet.

Enligt kammarrättens mening gick det inte att enbart av underlagets formulering utläsa om de kraven skulle vara uppfyllda vid anbudslämnandet, vid tilldelningsbeslutet eller först vid avtalsstart. Kraven måste i stället ses i sitt sammanhang. Båda kraven var av teknisk karaktär. De var direkt kopplade till den aktuella upphandlingen och de produkter som skulle levereras. De utvärderades inte särskilt. Dessa omständigheter medförde enligt kammarrättens mening att upphandlingsdokumentet fick förstås som att det räckte att kraven var uppfyllda vid avtalsstart. Det fanns därför inte grund för att ingripa mot upphandlingen med hänvisning till att Cosmeds anbud utvärderats trots att det inte uppfyllde kraven redan vid anbudslämnandet.

Källa:
Kammarrätten i Göteborgs dom den 16 februari 2022 i mål nr 7203-21

Fick inte lämna minuspriser

Kammarrätten har prövat ett fall där en anbudsgivare har fått sitt anbud förkastat på grund av att anbudet innehåller minuspriser på vissa poster i prisbilagan. Ett krav på att samtliga à-priser som lägst fick vara noll kr var godtagbart. Kravet innebar visserligen att leverantörerna inte fick prissätta sina anbud helt fritt, men det konstaterades att ett pris hade efterfrågas och inte en rabatt. Kravet var därför inte att jämställa med ett golvpris. Kravet var inte heller konstruerat på sådant sätt att det ledde till att onormalt låga anbud automatiskt förkastades.

Trafikverket genomförde en upphandling avseende anläggningsarbete för gång- och cykelväg genom förenklat förfarande. Ett anbud från Westcon Nord AB förkastades p.g.a. en felaktigt ifylld mängdförteckning.
Westcon ansökte om överprövning men Förvaltningsrätten i Falun avslog ansökan.
Westcon överklagade domen och anförde bl.a. att det obligatoriska kravet uttryckte att samtliga priser i mängdförteckningen och samtliga à-priser som lägst fick vara noll kr. Westcon hade för ett av ca 250 arbetsmoment valt att ange ett lägre pris. Enligt praxis från HFD var det inte tillåtet att ange att anbud under en viss prisnivå, s.k. golvpris, inte skulle antas. Istället skulle ett anbud som föreföll vara onormalt lågt förkastas. Upphandlingsdokumenten innehöll ett s.k. golvpris enligt HFD:s terminologi. Det måste vara möjligt att lämna ett negativt pris i en omfattande mängdförteckning utan att särbehandlas negativt. Kravet hade medfört att det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, vilket var Westcons, inte hade kunnat antas.

Trafikverket anförde bl.a. Westcon hade angett en rabatt eller ett avdrag, vilket inte var att anse som ett à-pris. Det framgick alltså inte av mängdförteckningen vad bolaget tog betalt för arbetet (eller om det utfördes kostnadsfritt). Anbudsgivarna var inte förhindrade att lämna låga anbudspriser, så länge de var utformades som just priser. Det var t.ex. möjligt att sänka samtliga à-priser för att få samma totaleffekt som en minuspost skulle haft. Ett alternativt synsätt för minusposten var att Trafikverket betalade Westcon Nord AB för utfört arbete och därefter fick tillbaka ersättning när naturmarken skulle återställas. Det skulle innebära att Trafikverket under hela entreprenaden gjorde dolda förskottsbetalningar till bolaget, eller på oklara grunder deponerade eller lånade ut medel till bolaget utan ränta. Sådant förfarande stred mot betalnings- och faktureringsvillkoren, hade inget stöd i kontraktet i övrigt och framstod som förvaltningsrättsligt tveksamt.

Kammarrätten i Sundsvall avslog överklagandet.

Det konstaterades att det aktuella kravet visserligen innebar att leverantörerna inte fick prissätta sina anbud helt fritt, eftersom negativa à-priser inte fick lämnas. Trafikverket var dock inte förhindrad att ange att ett delpris som lägst fick vara noll kr, eftersom det var ett pris som efterfrågas och inte en rabatt. Kravet var därför inte att jämställa med ett golvpris. Det aktuella kravet var inte heller konstruerat på sådant sätt att det ledde till att onormalt låga anbud automatiskt förkastades. Eftersom Westcon hade fyllt i mängdförteckningen i strid med de obligatoriska kraven hade anbudet rätteligen förkastas.

Källa:

Kammarrätten i Sundsvall mål nr 1803-21
Beslutsdatum: 2022-02-07

Fel att utgå ifrån leverantörens befintliga system vid anbudsprövningen

I förfrågningsunderlaget till en upphandling angavs att vissa texter skulle vara på svenska samt att datum och klockslag skulle visas enligt svensk standard. Enbart bekräftelse krävdes för kravets uppfyllnad varför det var felaktigt att myndigheten undersökt hur en tidigare leverantör uppfyllde kraven genom att kontrollera ett tidigare system. Därtill kom att det offererade systemet kunde anpassas till de nya kraven, varför utvärderingen av det tidigare systemet ändå inte kunde anses visa att kravet ej uppfyllts.

Region Sörmland genomförde en upphandling av LMS System (kompetensportal) genom förenklat förfarande. Tilldelningen skedde till det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet utifrån grunden pris. Visma Comenius ABs anbud bedömdes inte ha uppfyllt de obligatoriska kraven på att IT-stöd, hjälptexter och manualer skulle vara på svenska samt att datum och klockslag skulle visas enligt svensk standard.

Visma ansökte om överprövning och anförde bl.a. att de hade angivit i anbudet att de aktuella kraven var uppfyllda. Regionen hade hänvisat till skärmdumpar från Regionens befintliga lösning, vilket inte var den lösning som Visma offererat. Det system som Visma, som befintlig leverantör till Regionen, tillhandahöll levererades i enlighet med de krav och skyldigheter som framgick av kontraktet. Systemet kunde anpassas, eller konfigureras, och skiljde sig åt mellan kunder baserat på krav, behov och önskemål. Att Regionen hade utvärderat sina egna erfarenheter avseende Vismas befintliga leverans torde kunna jämföras med egen referenstagning, och kunde inte jämställas med en utvärdering av den offererade produkten.

Förvaltningsrätten biföll ansökan och förordnade att upphandlingen fick avslutas först sedan rättelse gjorts genom en ny anbudsutvärdering vid vilken Vismas anbud skulle anses uppfylla de omtvistade kraven.

Förvaltningsrätten konstaterade att Regionen inte hade ställt något krav på att anbudsgivare skulle visa att de aktuella kraven var uppfyllda, utan att en anbudsgivare endast haft att bekräfta att så var fallet. Det var ostridigt att Visma hade lämnat en sådan bekräftelse. Förvaltningsrätten konstaterade vidare att det Regionen anfört i fråga om utformningen av sitt nuvarande system inte heller visade att det skulle vara omöjligt för Visma att anpassa det offererade systemet till de aktuella kraven. Regionens beslut att förkasta Vismas anbud var således felaktigt.



Förvaltningsrätten i Linköping mål nr 7139-21