Månadsarkiv: maj 2022

Få kommuner prioriterar återvunnet i upphandlingar

Bara 19 kommuner prioriterar varor framställda av återvunnet material i sina upphandlingar. Detta visar en kartläggning som miljöföretaget Ragn-Sells har genomfört.

Ragn-Sells har kartlagt kommunernas upphandlingspolicyer. Av de 199 kommuner som besvarade enkäten uppgav bara 19 att den egna policyn fastslår att varor som är helt eller till viss del producerade av återvunnet material ska prioriteras. 

Nio av tio kommunpolitiker har före enkäten uppgett att de vill att deras kommun ska prioritera återvunna produkter i sina upphandlingar.
”Därför är det anmärkningsvärt att det inte går snabbare för kommunerna att börja ställa tydligare krav”, säger Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells.
Åtta av de tio största kommunerna har deltagit i enkäten. Ingen svarade att de prioriterar återvunnet material i sina upphandlingar.

Dessa säger att kommunens riktlinjer för upphandling är att varor tillverkade av återvunnet material ska prioriteras:
Arvika, Avesta, Borlänge, Eslöv, Gävle, Hedemora, Håbo, Kalmar, Katrineholm, Kungsbacka, Kungsör, Lysekil, Munkedal, Ovanåker, Partille, Ragunda, Trosa, Vallentuna och Växjö.

Franchisegivare och samarbetspartners kan vara referenser

Östersunds kommun genomförde en ramavtalsupphandling av mäklartjänster avseende två delområden; bostadsfastigheter och näringsfastigheter. Upphandlingen genomfördes som ett förenklat förfarande och tre anbud inkom, vilka samtliga ansågs uppfyllda kvalificeringskraven. Anbud från Fastighetsbyrån Bergström & Henriksson AB (Fastighetsbyrån) ansågs ha lägst anbudssumma avseende delområde bostadsfastigheter och tilldelades avtalet för delområdet. Qvicklund Fastighetsförmedling AB (Quicklund placerades på andra plats).

Quicklund ansökte om överprövning och anförde bl.a. att deras anbud var det enda som uppfyller kraven, och därför skulle ha tilldelats avtalet.

Förvaltningsrätten i Härnösand förordnade att upphandlingen, avseende delområde bostadsfastigheter, skulle rättas på så sätt att en ny anbudsutvärdering skulle göras varvid anbud från Fastighetsbyrån Bergström & Henriksson AB inte skulle beaktas.

Det konstaterades att Fastighetsbyrån som referenser hade angett sin franchisegivare och att en bankchef hade angetts som samarbetspartner. Således hade det inte framkommit annat än att de referenser Fastighetsbyrån angett inte hade eller hade haft avtal med Fastighetsbyrån inom det aktuella området (mäklartjänster för bostadsfastigheter) eller motsvarande områden inom den angivna tidsramen.

Fastighetsbyrån överklagade domen och anförde bl.a. att de hade uppfyllt de obligatoriska kraven för referenser genom att ange två kunder. Den ena kunden var en samarbetspartner där det fanns ett muntligt avtal om att fortlöpande värdera bostäder. Den andra kunden var en franchisegivare med vilken bolaget hade ett skriftligt avtal om uppdrag att förmedla bostäder. Båda kunderna bekräftade att ett uppdragsförhållande fanns och att det avsåg mäklartjänster för bostäder. De hade därmed uppfyllt kravet på referenser och erfarenhet.

Kammarrätten i Sundsvall ändrade förvaltningsrättens dom och avslog Qvicklunds ansökan om överprövning.

Kammarrätten konstaterade att upphandlingsdokumenten uttryckte att anbudsgivarna skulle ange två referenser för vilket uppdragen eller avtalen skulle vara pågående eller avslutade inom de senaste tre åren inom området mäklartjänster för bostadsfastigheter eller motsvarande. Fastighetsbyrån hade uppgett två pågående referensuppdrag där uppdrag och avtal fanns om att utföra mäklartjänster för bostäder. I upphandlingsdokumenten fanns dock inte några närmare specifikationer för referenserna eller formen för uppdragen eller avtalen. Det hade således inte framkommit att det skulle strida mot de grundläggande principerna inom LOU att ange en franchisegivare och en samarbetspartner som referens i upphandlingen.

Kammarrätten i Sundsvall

Målnummer: 183-22

Brister i sekretessprövning

Kungsbacka kommun misslyckades med att göra en tillräckligt noggrann sekretessprövning som fordras vid begäran om handlingar som avser delar i anbud från tre olika företag i en upphandling av bemanningspersonal. Kommunen maskerade dels uppgifter som omfattas av sekretess, dels uppgifter som inte är känsliga och får nu göra om prövningen.

En man begärde att få ta del av vissa anbudshandlingar i en upphandling av bemanningspersonal hos Kungsbacka kommun. Den 11 mars 2022 beslutade kommunen, efter sedvanlig sekretessprövning, att sekretessbelägga delar i anbuden från Dronecon, Foss byggkonsult AB och Plan- och bygglaget AB. Delarna som sekretessbelades avsåg CV:n och motiverades med att om konkurrerande företag skulle få fri tillgång till dessa uppgifter så fanns det betydande risk för att de kunde dra nytta av dessa i kommande upphandlingar. 

Mannen överklagade beslutet till Kammarrätten i Göteborg och yrkade att han skulle få ta del av de aktuella handlingarna. Till stöd för detta förde han fram att det var av vikt att allmänheten fick kännedom om vilka kvalifikationer de personer som hanterade kommuninvånarnas ärenden hade.

Kammarrätten belyser att en begäran om att få ta del av en allmän handling innebär att beslutande myndighet, utifrån tillämpliga bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, noggrant ska pröva om och i så fall vilka uppgifter i handlingen som kan lämnas ut. Om en uppgift inte kan lämnas ut, ska myndigheten precisera vilken skada eller vilket men som ett utlämnande bedöms medföra med hänvisning till tillämpad sekretessbestämmelse. Det ska alltså göras en detaljerad prövning av vilka delar i handlingen som kan lämnas ut. 

Kammarrätten poängterar vidare att enligt 31 kap. 16 § första stycket OSL gäller sekretess för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Bestämmelsen innebär alltså en stark presumtion för offentlighet. 

I det aktuella fallet innehåller det maskerade materialet enligt kammarrättens mening uppgifter som omfattas av sekretess enligt ovan nämnda bestämmelse, exempelvis namnet på aktuell konsult (jfr Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2016 ref. 17). Därutöver finns det dock flera uppgifter som uppenbart är av sådan art att ett röjande inte skulle medföra någon skada för anbudsgivaren. Det gäller bland annat uppgifter hänförliga till genomgångna utbildningar, att konsulten är en självständig medarbetare som håller sig uppdaterad om rättspraxis och att en av konsulterna har mycket goda kunskaper i svenska.  

Mot bakgrund av detta bedömer kammarrätten att kommunen inte har gjort en så noggrann sekretessprövning som fordras. Målet ska därför visas åter dit för ny handläggning av kommunen som första instans. 

Kammarrätten i Göteborg

Målnummer

1491-22, 1493-22, 1494-22