Brister i sekretessprövning

Brister i sekretessprövning

Kungsbacka kommun misslyckades med att göra en tillräckligt noggrann sekretessprövning som fordras vid begäran om handlingar som avser delar i anbud från tre olika företag i en upphandling av bemanningspersonal. Kommunen maskerade dels uppgifter som omfattas av sekretess, dels uppgifter som inte är känsliga och får nu göra om prövningen.

En man begärde att få ta del av vissa anbudshandlingar i en upphandling av bemanningspersonal hos Kungsbacka kommun. Den 11 mars 2022 beslutade kommunen, efter sedvanlig sekretessprövning, att sekretessbelägga delar i anbuden från Dronecon, Foss byggkonsult AB och Plan- och bygglaget AB. Delarna som sekretessbelades avsåg CV:n och motiverades med att om konkurrerande företag skulle få fri tillgång till dessa uppgifter så fanns det betydande risk för att de kunde dra nytta av dessa i kommande upphandlingar. 

Mannen överklagade beslutet till Kammarrätten i Göteborg och yrkade att han skulle få ta del av de aktuella handlingarna. Till stöd för detta förde han fram att det var av vikt att allmänheten fick kännedom om vilka kvalifikationer de personer som hanterade kommuninvånarnas ärenden hade.

Kammarrätten belyser att en begäran om att få ta del av en allmän handling innebär att beslutande myndighet, utifrån tillämpliga bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, noggrant ska pröva om och i så fall vilka uppgifter i handlingen som kan lämnas ut. Om en uppgift inte kan lämnas ut, ska myndigheten precisera vilken skada eller vilket men som ett utlämnande bedöms medföra med hänvisning till tillämpad sekretessbestämmelse. Det ska alltså göras en detaljerad prövning av vilka delar i handlingen som kan lämnas ut. 

Kammarrätten poängterar vidare att enligt 31 kap. 16 § första stycket OSL gäller sekretess för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Bestämmelsen innebär alltså en stark presumtion för offentlighet. 

I det aktuella fallet innehåller det maskerade materialet enligt kammarrättens mening uppgifter som omfattas av sekretess enligt ovan nämnda bestämmelse, exempelvis namnet på aktuell konsult (jfr Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2016 ref. 17). Därutöver finns det dock flera uppgifter som uppenbart är av sådan art att ett röjande inte skulle medföra någon skada för anbudsgivaren. Det gäller bland annat uppgifter hänförliga till genomgångna utbildningar, att konsulten är en självständig medarbetare som håller sig uppdaterad om rättspraxis och att en av konsulterna har mycket goda kunskaper i svenska.  

Mot bakgrund av detta bedömer kammarrätten att kommunen inte har gjort en så noggrann sekretessprövning som fordras. Målet ska därför visas åter dit för ny handläggning av kommunen som första instans. 

 

Kammarrätten i Göteborg

Målnummer

1491-22, 1493-22, 1494-22

Tillbaka till blogg