I en direktupphandling stadgades att tilldelningsgrunden var det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Några tilldelningskriterier var dock inte nämnda. Vid direktupphandling gällde inte några särskilda regler med däremot ska principerna följas. Utvärderingen gav utrymme för en så skönsmässig bedömning att förfrågningsunderlaget ansågs strida mot principerna om likabehandling och öppenhet.

Tekniska verken i Linköping AB genomförde en direktupphandling enligt LUF för centralarkivering.

Bruynzeel Storage Systems AB ansökte om överprövning och anförde bland annat följande:
”Beskrivningen av punkten Utvärdering i förfrågningsunderlaget är alltför svepande, då den inte anger viktning av pris och funktion eller vad som tillmäts värde utöver de angivna kraven. Genom att inte tydliggöra utvärderingskriterierna har Tekniska verken brutit mot LUF. Samtliga anbud avviker avsevärt i utförande från varandra och spridningen i pris ligger i spannet 423 050–1 108 800 kr. Bolaget har inte kunnat förutse vilka parametrar Tekniska verken tillmäter betydelse.”

Tekniska verken anförde bland annat följande:
”I och med att det rör sig om en direktupphandling är inga förfarandebestämmelser i LUF tillämpliga. Att Tekniska verken har valt att infordra anbud innebär inte att några förfarandebestämmelser blir tillämpliga. Tekniska verken har ingen skyldighet att tillämpa några tilldelningskriterier. De använda tilldelningskriterierna är hur som helst förenliga med LUF. I upphandlingen är kriteriet kvalitet på den erbjudna lösningen högst prioriterad följt av kriteriet erbjudet pris. Eventuella brister går i vart fall inte utöver vad som får anses acceptabelt enligt de grundläggande principerna.”

Förvaltningsrätten i Linköping beslutade att upphandlingen skulle göras om och anförde följande:
”I upphandlingen har Tekniska verken valt att tillhandahålla leverantörer ett förfrågningsunderlag, enligt vilket tilldelningsgrunden i upphandlingen är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Enligt LUF ska förfrågningsunderlaget i ett sådant fall innehålla uppgift om hur bedömningskriterierna viktas eller också ska bedömningskriterierna anges i fallande prioritetsordning. Såsom Tekniska verken utformat sin utvärderingsmodell har man endast förbundit sig att göra en ”avvägning” mellan pris och kvalitet utan att precisera varken viktning eller hur nämnda två bedömningskriterier förhåller sig till varandra i prioriet. Förfrågningsunderlagets utformning strider därmed mot LUF:s krav. Vad Tekniska verken har anfört om utformningen och att en eventuell brist bör kunna accepteras föranleder ingen annan bedömning.”

Tekniska verken överklagade.

Kammarrätten i Jönköping avslog överklagan.

I domskälen uttalades följande:

”Vid direktupphandling gäller inte några särskilda regler om hur upphandlingen ska genomföras avseende exempelvis annonsering, konkurrensutsättning, tidsfrister och liknande. Däremot gäller – precis som vid all annan upphandling – de EU-rättsliga principerna om likabehandling, ickediskriminering, ömsesidigt erkännande, proportionalitet och öppenhet (förutsebarhet och transparens).
Enligt rättspraxis innebär principen om likabehandling och skyldigheten till öppenhet bland annat att anbudsgivarna ska behandlas lika både när de utarbetar sina anbud och när anbuden prövas av den upphandlande enheten.
Om den upphandlande myndigheten väljer att konkurrensutsätta direktupphandlingen ska de tilldelningskriterier som tillämpas vara så klart definierade redan från början av upphandlingsförfarandet att alla anbudsgivare i rimlig mån har möjlighet att avgöra vad som kommer att tillmätas betydelse vid den efterföljande utväderingen av anbuden. Anbudsgivarna får då en rimlig möjlighet att, utifrån de angivna kriterierna, avgöra om de vill lägga ner tid och resurser på att avge ett anbud eller inte.
Tekniska verken har i förfrågningsunderlaget under rubriken ”Utvärdering” angett att anbuden kommer att utvärderas utifrån en avvägning mellan pris och kvalitet, dvs. vilka som bäst anses uppfylla behoven och samtidigt är det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet. Någon närmare precisering av vad som tillmäts betydelse vid utvärderingen av anbuden har inte angetts. Formuleringen ger således, enligt kammarrättens mening, utrymme för en sådan skönsmässig bedömning att förfrågningsunderlaget i denna del får anses strida mot principerna om likabehandling och öppenhet.
Kammarrätten instämmer vidare i förvaltningsrätten bedömning att Bruynzeel uppfyller de obligatoriska kraven i förfrågningsunderlaget och kan komma att lida skada av de angivna bristerna i anbudsunderlaget. Det finns därmed grund för att ingripa mot upphandlingen. Eftersom bristerna hänför sig till det konkurrensuppsökande skedet ska upphandlingen, såsom förvaltningsrätten funnit, göras om.”

Domen är överklagad.

En myndighet hade brutit mot de grundläggande principerna i lagen om offentlig upphandling genom att inför upphandlingen ha haft flera kontakter med leverantören som sedan blev tilldelad kontraktet. Leverantören hade även fått löpande intern information. Villkor i förfrågningsunderlaget om garantier, leveransförsening, viten och grunder för hävning fanns dessutom inte med i kontraktet som slutligen undertecknades. Kontraktet innehöll även andra villkor som inte annonserats. Myndigheten ansågs med anleding av detta ha förhandlat med leverantören på ett sätt som stred mot lagen om offentlig upphandling.

Stockholms kommun hade genom direktupphandling ingått avtal om granskning av projektet Nya Slussen med fyra olika experter. Vid en överprövning av upphandlingen har nu kammarrätten kommit fram till att de fyra avtalen inte är av samma slag, varför varje enskilt kontraktsvärde därmed inte överskrider beloppsgränsen för direktupphandling. Upphandlingen avsåg expertis inom olika sakområden men tre av experterna hade alla erfarenhet av stadsutveckling. De hade dock haft olika granskningsområden och var inte utbytbara. Deras tjänster tillhandahölls typiskt sett inte heller av en och samma leverantör varför direktupphandlingarna inte bedömdes vara av samma slag.

Trafikverket saknade rätt att ingå ett tillfälligt entreprenadkontrakt med ett företag utan föregående annonsering. Upphandlingen avsåg vägunderhåll inom Hudiksvall och Gävleborgs län. På grund av det tvingande allmänintresset, bestående av att ett kort avbrott i arbetet skulle riskera trafiksäkerheten ska avtalet dock bestå.
Kammarrätten anser att det förvisso har varit absolut nödvändigt att tilldela kontraktet och vid tiden för avtalets tecknande förelåg det synnerligen brådska. Å andra sidan borde Trafikverket ha kunnat förutse brådskan och har enligt kammarrätten inte vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att undvika upphandling utan föregående annonsering. Förutsättningarna i 4 kap. 5 § första stycket LOU (3) för att underlåta annonsering är därför inte uppfyllda. Det tillfälliga avtal som Trafikverket ingått med företaget i maj 2015 är således ogiltigt. Eftersom avtalet avser underhåll av ett av Sveriges mest trafikerade vägavsnitt är dock kammarrätten överens med underinstansen om att avtalet i enlighet med 16 kap. 14 § LOU ska bestå. Därmed avslår kammarrätten företagets ansökan om överprövning av avtals giltighet.

Kammarrätten har ogiltigförklarat ingångna avtal i en upphandling av klienter för IT-arbetsplats och inköp av Ipads. Genom att införa en option i upphandlingen hade det förväntade inköpet av datorer ökat med 555 procent och upphandlingen hade även breddats till den kommunala skolan. Genom förändringarna hade föremålet för upphandlingen fått en väsentligt förändrad karaktär med betydande skillnader jämfört med det avtal som ursprungligen annonserades. Ändringarna är sådana att kammarrätten anser att en ny upphandling har inletts och då avtal ingicks utan föregående annonsering utgör det en otillåten direktupphandling.