Kategoriarkiv: Prissättning

Oklart hur pris skulle räknas ut

Prissättning, Prövning

justice-2071621_640

En upphandling av driften av två äldreboende skulle göras om då det inte framgick av förfrågningsunderlaget hur man skulle tolka begreppet “dygnspris”. En leverantör ställde en fråga till kommunen och fick till svar att deras tolkning var korrekt. Trots detta visade det sig senare att leverantören och kommunen hade olika uppfattningar av hur begreppet skulle tolkas. Detta medförde att leverantören och kommunen hade räknat fram olika prisuppgifter, vilket fick avgörande betydelse. Förfrågningsnderlaget hade inte möjliggjort för en normalt omsorgsfull anbudsgivare att förstå vad som menades.

Mora kommuns inköpscentral genomförde en upphandling avseende driften av två äldreboenden genom ett förenklat förfarande. Humana Omsorg AB och Solutionfocus i Mora AB antogs som leverantörer.

Vardaga Äldreomsorg AB ansökte om överprövning avseende driften av den ena verksamheten och anförde bland annat följande:
”Mora kommun har vid anbudsutvärderingen frångått vad som anges i upphandlingsdokumenten. Mora kommun har vid utvärderingen inte heller följt de förtydliganden som man själv gjort i ”Frågor och Svar”. Utvärderingsmodellen är, liksom utvärderingskriterierna, otydliga och öppnar upp för en skönsmässig värdering av anbuden. Mora kommuns agerande strider mot de grundläggande principerna för offentlig upphandling och Vardaga har lidit skada till följd av bristerna i upphandlingen”.

Förvaltningsrätten i Falun avslog ansökan om överprövning.

Vardaga överklagade domslutet och anförde bland annat följande:
”Av förfrågningsunderlaget framgår att den tilldelningsgrund som ska tillämpas är bästa förhållandet mellan pris och kvalitet. Kommunen har framhållit att den s.k. mervärdesmetoden ska tillämpas i upphandlingen. Mervärdesmetoden innebär att utvärderingskriterier utöver pris ges ett mervärde i kronor vilket leder till en affärsmässig avvägning mellan priset och de angivna utvärderingskriterierna. Det framgår inte av upphandlingsdokumentets administrativa föreskrifter att kommunen efterfrågar kvalitet framför pris, utan mervärdesmodellen ska snarast förstås som en möjlig utvärderingsmodell för att upphandla kvalitet till bästa pris. Bolaget har ställt en fråga till kommunen. Kommunen har klart och tydligt svarat att såsom bolaget uppfattat utvärderingsmodellen och som förtydligats av bolaget genom ett exempel, är ”alldeles korrekt uppfattat”. Genom svaret måste det anses bekräftat att bolaget i exemplet räknat rätt samt tolkat och uppfattat utvärderingsmodellen korrekt. Bolaget kände sig tryggt med det faktum att priset utgjorde en större del av utvärderingen av anbuden och att kvalitet utgjorde en mindre del. Om detta inte varit fallet skulle kommunen ha påtalat detta. Bolaget har således agerat som en normalt omsorgsfull anbudsgivare som har fått ett förtydligande och rättat sig efter det. Kommunen har, genom att lämna felaktig och otydlig information, handlat i strid med praxis och de grundläggande gemenskapsrättsliga principerna om likabehandling och transparens. Bolaget har lidit skada eftersom kommunen inte har utvärderat anbudet i enlighet med vad som framgick av upphandlingsdokumentet och det svar som lämnades till bolaget”.

Kommunen anförde bland annat följande:
”Utvärderingen är gjord på ett riktigt sätt och såsom har beskrivits i upphandlingsdokumenten. En ny utvärdering kan inte göras på det sätt som bolaget förespråkar. Bolagets utvärderingsmodell bygger på en felräkning och kan inte utgöra grund för ett tilldelningsbeslut. Med tanke på att det är en kvalitetsupphandling och inte en upphandling där lägsta pris är avgörande blir inte resultatet till bolagets fördel. Mervärdesmetoden ligger som grund och det är den mest rättvisande metoden för att utvärdera kvalité”.

Kammarrätten i Sundsvall beslutade att upphandlingen skulle göras om.

I domskälen uttalades som nedan:

”I punkt 4.6 i de administrativa bestämmelserna avseende den aktuella upphandlingen anges att anbudspriset är summan av i prismatrisen ifyllt pris multiplicerat med angiven mängd. Anbudspriset blir således dygnspriset multiplicerat med 365 dygn.

Av utredningen i målet framgår att driften av Tomtebogården omfattar totalt 40 vårdplatser, varav 30 platser avser somatisk vård och 10 platser demensvård. Bolaget lämnade samma dygnspris, 1 457 kr, oavsett typ av vårdplats.

Av ett dokument avseende frågor och svar framgår att bolaget ställt en fråga om utvärderingsmodellen. Bolaget fick då bekräftat av kommunen att ett anbudspris som genom ett räkneexempel beräknats till 24 290 750 kr genom att summera priset för de trettio vårdplatserna för somatisk vård och de tio vårdplatserna för demensvård ([1 625 kr x 30] + [1 780 kr x 10]) och sedan multiplicera summan med 365 dagar var korrekt beräknat. Av kommunens tilldelningsprotokoll framgår däremot att kommunen vid utvärderingen beräknat bolagets anbudspris till 531 805 kr (1 457 kr x 365), dvs. priset multiplicerat med 365 utan beaktande av antalet vårdplatser.

Enligt kammarrättens bedömning framgår det inte av ordalydelsen i punkt 4.6 i de administrativa bestämmelserna hur begreppet dygnspris ska tolkas. Bolaget har ansett att det är priset per dygn för det totala antalet platser på boendet och kommunen att det är det genomsnittliga priset för en vårdplats per dygn. Bolaget och andra presumtiva anbudsgivare fick dock efter bolagets fråga om utvärderingsmodellen besked av kommunen att dygnspriset skulle beräknas på samtliga vårdplatser. Eftersom en mervärdesmetod användes vid utvärderingen fick också anbudspriset en avgörande betydelse i fråga om relationen mellan pris och kvalitet.

Mot bakgrund av det anförda anser kammarrätten att bolaget har visat att upphandlingsdokumenten brister i tydlighet på ett sådant sätt att det inte varit möjligt för en normalt omsorgsfull anbudsgivare att avgöra vad den upphandlande myndigheten skulle tillmäta betydelse vid upphandlingen och därmed kunna lämna ett konkurrenskraftigt anbud. Upphandlingsdokumenten strider därför redan på denna grund mot principerna om likabehandling och transparens i LOU.

Bolaget placerade sig på andra plats vid utvärderingen och har därför lidit eller riskerat att lida skada. Bristerna hänför sig till det konkurrensuppsökande skedet och upphandlingen ska därmed göras om.”

Ej ifylld rabatt likställd med rabatt på 0 kr

Prissättning, Prövning

price-tag-374404_640 Att en leverantör inte hade fyllt i samtliga fällt i prisbilagorna var inte skäl nog för uteslutning. Detta eftersom de rutor som lämnats tomma avsåg rabatt och det därför skulle likställas med att en uppgift om att rabatten uppgick till 0 kr. Ny anbudsvärdering skulle därför ske varvid leverantörens anbud skulle beaktas.

Motala kommun, Mjölby kommun och fem kommunala bolag (beställarna) genomförde en upphandling av ramavtal avseende luftbehandlingsarbeten, genom öppet förfarande. Upphandlingen var uppdelad i tre anbudsområden där anbud kunde lämnas för ett eller flera av områdena. Tilldelning skedde med rangordning till tre anbudsgivare för respektive anbudsområde, utifrån utvärderingskriteriet lägsta pris. Kontrakt tilldelades andra leverantörer än Assemblin Ventilation Östergötland AB (Assemblin), vars anbud diskvalificerades med motiveringen att det inte uppfyllde kvalificeringskraven då Assemblin inte hade lämnat pris och rabatt enigt instruktionerna för flera produktgrupper.

I förfrågningsunderlaget angavs följande:
”Anbud ska vara komplett och innehålla samtliga begärda uppgifter i föreskriven form. Anbudet ska utformas helt enligt förfrågningsunderlaget.
[…]

Priser redovisas i svensk valuta (SEK) exklusive mervärdesskatt. I offerera de priser ska samtliga kostnader ingå. Samtliga priser i mängdförteckning och tim- och à-prislista ska var för sig överstiga noll (0) kronor. Reservationer accepteras inte.”

I prisbilagorna kunde följande läsas:
”Offererade bruttopriser på efterfrågade produkter i prisbilgana ska utgå från gällande butiks-, list- och/eller katalogpris.

Bruttopris ska anges för angivna produkter med offererad rabattsats för produktområdet.

Offererad rabatt ska gälla för samtliga produkter inom produktområde/grupp.

I angivna priser ska samtliga kostnader ingå. Pris anges exkl. moms. Samtliga produkter ska prissättas.”

Assemblin ansökte om överprövning och anförde bland annat följande:
”Assemblins anbud uppfyller samtliga uppställda krav i upphandlingen inklusive kravet på att offerera pris i enlighet med vad som angavs i förfrågningsunderlaget. Att detta obligatoriska krav var uppfyllt framgår inte bara av Assemblins prisbilagan utan även av punkt 2.6 i Assemblins ifyllda ska-kravsbilaga. Bolaget har följt instruktionerna i prisbilagan och fyllt i alla de uppgifter som krävdes i prislistan, såväl bruttopriser som offererade rabatter (när det var relevant att lämna rabatter). Skälet till att någon uppgift inte har redovisats i vissa gula fält är att Assemblin inte offererar rabatt för vissa produkter och tjänster som förkom i prislistan. Det är därför helt naturligt att Assemblin inte anger en uppgift om ”offererad rabatt” i de rutor/gula fält i prisbilagan som var hänförliga till dessa produkter och tjänster. Detta är ingen brist i kravuppfyllelse i Assemblins anbud och Beställarna kan varken kräva, eller har krävt, att rabatt ska lämnas i samtliga fall. Frånvaron av uppgift om offererad rabatt i de gula fälten är således likvärdig med att Bolaget hade angett siffran ”0” i aktuella gula fälten. Det ska även noteras att formeln i prisbilagan automatiskt räknade fram ett summerat nettopris. Nettopriset skulle inte offereras utan det var endast bruttopris och offererad rabatt som anbudsgivaren själv skulle/kunde fylla i bilagan. Det innebär att i de fall som någon rabatt inte offererades och, som i Assemblins fall, rutan för offererad rabatt lämnades tom, så räknade prisbilagan ut att det offererade bruttopriset var detsamma som “summa nettopris”. Det var inte nödvändigt för anbudsgivarna att fylla i uppgiften “noll” i rutan för offererad rabatt i kolumn G för att det nettopriset skulle räknas ut. Assemblin hade alltså ingen anledning att anta att uppgiften noll i kolumn G måste fyllas i för att en anbudsgivare skulle anses ha följt instruktionerna i upphandlingsdokumentet, som Beställarna tycks mena”.

Beställarna anförde bland annat följande:
”Assemblin har inte lämnat prisuppgifter enligt upphandlingsdokumentets instruktioner och har därför diskvalificerats från vidare prövning. Assemblin har inte lämnat bruttopris med rabattsats för alla produktområden i enlighet med instruktionerna i prisbilagan. Beställarnas bedömning är att en tom ruta inte är att likställa med en rabatt på noll procent. En tom ruta är att ses som att uppgiften inte är besvarad. Om Assemblins avsikt var att lämna noll procent i rabatt borde det ha framkommit i rutan”.

Förvaltningsrätten i Linköping biföll ansökan och förordnade om rättelse med innebörden att beställarna skulle genomföra en ny anbudsprövning varvid Assemblins anbud skulle anses uppfylla skall-kraven och därmed beaktas.
I domskälen uttalades följande:
”Det är i målet otvistigt att Assemblin inte har fyllt i någon uppgift i flera gulmarkerade rader under kolumnen Rabatt % i de prisbilagor som bifogats anbudet för vart och ett av anbudsområdena. Assemblin har däremot angett Bruttopris/enhet för samtliga efterfrågade produkter och Summa nettopris har automatiskt framräknats utifrån ifyllda uppgifter om bruttopris. Det är utifrån detta nettopris respektive jämförelsetal, som utgör summan av framräknade Anbudspris tot.behov (Summa nettopris x antal enheter), tagits fram och lagts till grund för utvärdering av anbuden.

Enligt förvaltningsrätten följer det redan av innebörden av begreppet rabatt att en sådan inte kan vara obligatorisk för en anbudsgivare att lämna i upphandlingen. Även den automatiska framräkningen av nettopriserna påvisar tydligt att det i upphandlingen, trots den något otydliga formuleringen i prisbilagan, inte har varit obligatoriskt att fylla i uppgifter under kolumnen Rabatt % för det fall en anbudsgivare inte lämnar en sådan för vissa produkter.

Avsaknaden av uppgifter i fälten under kolumnen Rabatt % i Assemblins anbud är således att jämställa med en uppgift om att rabatten uppgår till 0 kr, dvs. att rabatt inte utgår (jfr Kammarrätten i Sundsvalls avgörande den 21 juni 2010 i mål nr 949-10). Vad Assemblin angett i skallbilagan avseende krav 2.6 föranleder ingen annan bedömning.

Mot bakgrund av det anförda finner förvaltningsrätten att Beställarna har saknat fog för sitt beslut att diskvalificera Assemblins anbud på angiven grund. Med hänsyn till Assemblins jämförelsetal för respektive anbudsområde, som Beställarna inte har ifrågasatt, har Assemblin lidit skada på grund av Beställarnas felaktiga förfarande. Skäl att besluta om ingripande enligt 20 kap. 6 § LOU föreligger därmed.

Bristen i upphandlingen är inte hänförlig till det konkurrensuppsökande skedet varför rättelse är en tillräckligt ingripande åtgärd. Upphandlingen ska rättas på så sätt att en ny anbudsprövning ska genomföras varvid Assemblins anbud ska anses uppfylla kravet enligt punkten AFB.31 i upphandlingsdokumentet.”

Lägsta pris inte ett tillåtet skallkrav

Onormalt låga anbud, Prissättning, Skall-krav

paint-117599_640

Enligt ett skallkrav fick timarvodet för målare inte vara lägre än 350 kr/timme. Kravet var inte förenligt med upphandlingslagstiftningen då det förhindrade leverantörer att konkurrera med pris. Det innebar även att leverantörerna fråntogs möjligheten att försäkra att de valt att lämna taktiska anbud och konkurrera på detta sätt. Ett golvpris medförde dessutom att den upphandlande myndigheten fråntog sig själv möjligheten att bedöma inkomna anbud i verklig konkurrens med varandra.

Campus Roslagen AB och Roslagsbostäder AB genomförde en upphandling av måleriarbeten. Anbuden från ThelAndersson Bygg och Måleri AB förkastades på grund av bristande kravuppfyllnad.

ThelAndersson Bygg och Måleri AB ansökte om överprövning och anförde bland annat följande: ”I den nu aktuella upphandlingen har upphandlande myndigheter föreskrivit att anbud med timpris som understiger ett visst belopp kommer att förkastas ”eftersom det anses som oskäligt lågt”. Upphandlade myndigheter har sålunda infört en gräns för när anbudet ska anses som oskäligt lågt och förkastas på den grunden. Om upphandlade myndigheter anser att ett pris som understiger ett visst belopp ska anses vara onormalt lågt måste myndigheten dock, för att på den grunden kunna förkasta anbudet, inleda ett kontradiktoriskt förfarande där anbudsgivaren får möjlighet att förklara sig. Att hantera frågan om onormalt låga priser i anbud genom att i förfrågningsunderlaget fastställa ett belopp, vars underskridande automatiskt leder till förkastande av anbudet med hänvisning till oskäligt lågt pris, är inte förenligt med LOU och de principer som uppbär lagstiftningen. Att på förhand fastställa en absolut gräns för vad som kan anses som onormalt lågt strider vidare mot huvudändamålet med LOU, nämligen att främja en sund konkurrens.”

Myndigheterna anförde bland annat detta:
”Bolaget har inte visat på skada på grund av att det kontradiktoriska förfarandet inte tillämpats före det att bolagets anbud uteslöts från upphandlingen. För timarvodet för målare uppställdes ett ska-krav gällande att arvodet inte fick vara lägre än 350 kr/tim. Anbud med timarvode under detta belopp skulle förkastas. Bolaget uppfyllde inte det uppställda kravet på lägsta timarvode för målare och förkastades därför.”

Förvaltningsrätten i Uppsala avslog ansökan.

Förvaltningsrätten konstaterade att den aktuella bestämmelsen utgör en skyddsregel för anbudsgivarna och tog sikte på att ett anbud inte får förkastas på grund av att det är onormalt lågt utan att anbudsgivaren har fått chansen att först lämna en förklaring. Enligt förvaltningsrättens mening syftar bestämmelsen dock inte till att reglera begränsningar av vilka skallkrav en myndighet kan välja att ställa upp i en upphandling. Det fanns därmed inget hinder mot att sätta ett lägsta prisspann eller så kallat golvpris. Det var vidare ostridigt att bolaget hade lämnat lägre priser än de aktuella prisnivåerna, varför det funnits fog för att förkasta anbudet, ansåg förvaltningsrätten.

Bolaget överklagade domslutet men fick avslag av Kammarrätten i Stockholm som gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten.

Bolaget överklagade då kammarrättens avgörande.

Högsta förvaltningsdomstolen biföll överklagandet, upphävde underinstansernas avgöranden samt förordnade att upphandlingen skulle göras om.

I domskälen uttalades följande:

”Kravet på att anbud inte får ange timarvode för målare som är lägre än 350 kr för att kunna antas är ett obligatoriskt krav som innebär att ett golvpris tillämpas. Det får således till följd att anbud som innehåller lägre timarvoden än 350 kr automatiskt utesluts från utvärdering.

En upphandlande myndighet har en relativt stor frihet att närmare bestämma vilka obligatoriska krav som ska gälla för en viss upphandling. Kraven utgörs normalt av renodlade formkrav för upphandlingens genomförande, krav relaterade till leverantörens kvalifikationer och lämplighet för att fullfölja avtalet och krav kopplade till det som upphandlas, dvs. till kontraktsföremålet.

Kraven måste dock utformas så att de är förenliga med de allmänna principer för offentlig upphandling som anges i 1 kap. 9 § LOU. De ska därför bl.a. ställas så att leverantörer behandlas lika.

En leverantör som exempelvis kan dra nytta av betydande stordriftsfördelar eller som önskar pressa sina vinstmarginaler för att kunna ta sig in på en viss marknad kan vilja konkurrera med ett lågt pris. Ett obligatoriskt krav som grundas på ett golvpris förhindrar emellertid leverantören från att konkurrera med priset eftersom anbud under golvpriset automatiskt utesluts. Ett sådant förfarande kan därför leda till att leverantörer behandlas olika. Ett golvpris innebär också att den upphandlande myndigheten saknar möjlighet att bedöma inkomna anbud i verklig konkurrens med varandra. Myndigheten kan inte heller bedöma om ett anbud med ett lågt pris är seriöst menat. Det är därför i princip inte förenligt med likabehandlingsprincipen i 1 kap. 9 § LOU att ange ett golvpris (jfr EU-domstolens avgöranden i målen Lombardini och Mantovani, C-285/99 och C-286/99, EU:C:2001:640, Fratelli Costanzo, C-103/88, EU:C:1989:256 samt SECAP och Santorso, C-147/06 och C-148/06, EU:C:2008:277).

Även bestämmelsen om utvärdering av onormalt låga anbud i 12 kap. 3 § LOU är ett uttryck för likabehandlingsprincipen. Av den bestämmelsen framgår att den upphandlande myndigheten har möjlighet att förkasta ett anbud först efter det att myndigheten skriftligen har begärt att leverantören förklarar det låga priset och inte fått ett tillfredsställande svar. Detta kontradiktoriska förfarande syftar till att skydda en leverantör från den upphandlande myndighetens godtycke och att säkerställa en sund konkurrens mellan leverantörer. Den upphandlande myndighetens bedömning av om förklaringarna är godtagbara och anbudet, trots det låga priset, är seriöst menat ska därför göras i varje enskilt fall med hänsyn till kontraktsföremålet (jfr HFD 2016 ref. 3 I och II), och inte genom automatisk uteslutning. En motsvarande ordning gäller när den upphandlande myndigheten prövar om en leverantör har ekonomisk kapacitet att utföra avtalet. Den upphandlande myndigheten ska även vid den prövningen göra en bedömning i det enskilda fallet mot bakgrund av leverantörens förklaringar. Leverantören får inte automatiskt uteslutas av det skälet att denne inte uppfyller just de krav som angetts i upphandlingen som bevis på leverantörens ekonomiska kapacitet att fullgöra avtalet, se RÅ 2005 ref. 47.

Det är således i princip inte förenligt med upphandlingslagstiftningen att ange att anbud med ett timarvode under en viss nivå anses oskäligt lågt och därför inte kommer att antas. Ett anbud som den upphandlande myndigheten uppfattar grundas på ett onormalt lågt pris ska i stället utvärderas efter ett sådant kontradiktoriskt förfarande som föreskrivs i 12 kap. 3 § LOU. EU-domstolen har visserligen i målet SECAP och Santorso, som gällde en upphandling under tröskelvärdena, öppnat för att undantag från denna princip kan göras om antalet anbud är så högt att den upphandlande myndigheten måste genomföra ett kontradiktoriskt förfarande i ett så stort antal fall att det övergår myndighetens kapacitet eller äventyrar projektets genomförande (p. 32). Oavsett hur långt betydelsen av detta ställningstagande sträcker sig, är det här inte fråga om en sådan undantagssituation.

Det av Campus Roslagen och Roslagsbostäder ställda kravet står således i strid med likabehandlingsprincipen i 1 kap. 9 § LOU och med bestämmelsen om förfarandet för att utvärdera vad som uppfattas vara onormalt låga anbud i 12 kap. 3 § LOU. Det saknar betydelse att kravet tydligt framgått av förfrågningsunderlaget.

ThelAndersson Bygg och Måleri har lidit eller riskerat att lida skada av felet eftersom bolagets anbud automatiskt har uteslutits. Mot denna bakgrund och eftersom felet är hänförligt till upphandlingens konkurrensuppsökande skede ska upphandlingen göras om.”

Bruttoprislista för vissa kommuner ansågs vara officiell

Prissättning

price-tag-374404_640

Leverantörer skulle ha officiella bruttoprislistor, alltså inte speciellt framtagna för upphandlingen. En leverantörs bruttoprislista kallad ”Bruttoprislista Värmlandskommunerna” godtogs. Det ansågs inte framgå att prislistan var avsedd endast för kommuner i Värmland och inte skulle gälla för alla potentiella kunder. Enbart listans namn betydde inte att den var särskilt framtagen för just den nu prövade upphandlingen. Samma priser fanns även på leverantörens hemsida. Tillfälliga kampanjpriser på hemsidan fick accepteras.

Hagfors kommun hade tillsammans med Eda, Kils, Munkfors, Simne och Torsby kommuner genomfört en upphandling av städmaterial. Upphandlingen handlades av Hagfors kommun. Anbud lämnades av bland andra Papyrus Supplies AB. Kommunerna beslutade emellertid att anta anbud från en annan anbudsgivare.

I förfrågningsunderlagets punkt 3.4.4 angavs följande: ”Leverantören ska ha en officiell bruttoprislista. Speciellt framtagna bruttoprislistor för denna upphandling accepteras ej. Med officiell bruttoprislista avses en prislista som alla har tillgång till oavsett om man är kund eller inte hos leverantören. Kan också vara webbshop med bruttopriser som ej kräver inloggning.”

Papyrus ansökte om överprövning av upphandlingen och anförde bl.a. följande:
”Vinnande anbudsgivare, Ocay, har med anbudet lämnat in en ”officiell bruttoprislista” vid namn ”Bruttoprislista Värmlandskommunerna” som, innehåller priser som skiljer sig från de som framgår av Ocay.se. Ocay.se visar de priser som alla har tillgång till oavsett om man är kund eller inte hos leverantören, och kräver inget inloggningsnummer eller dylikt. Detta, innebär att bruttoprislistan ”Bruttoprislista Värmlandskommunerna” är speciellt framtagen för denna upphandling, varför Ocays anbud ska förkastas. Även namnet på bruttoprislistan indikerar att den är speciellt framtagen, då alla tänkbara kunder inte tillhör Värmlandskommunerna. Det föreligger en diskrepans mellan prislistan som allmänheten har tillgång till (hemsidan) och den bruttoprislista som använts i anbudet. En kund som köper exempelvis en rulle kraftpapper via hemsidan betalar alltså inte samma pris som är angivet i bruttoprislistan.”

Kommunerna svarade med att anföra bl.a. följande:
”Ocay har till sitt anbud fogat en bruttoprislista. Att filen, i vilken listan finns, benämns ”Bruttoprislista Värmland” saknar i sammanhanget betydelse. Det viktiga är att listan överensstämmer med Ocays webbshopsprislista. Webbshopen och dess bruttoprislista är öppen och tillgänglig för alla. Från de i den officiella bruttoprislistan angivna priserna kommer vid avrop offererad rabatt att avräknas. De priser som Ocay angivit i den till anbudet fogade bruttoprislistan återfinns i den officiella utom för en produkt där en tillfällig kampanj bedrevs. Inom upphandlade varugrupper är mindre än 0,25 procent s.k. stafflade priser i Ocays webbshop. Till anbudet bifogad bruttoprislista innehåller endast förpackningspris då det är utifrån detta pris Ocay erbjuder sin rabatt. Båda priserna är angivna på Ocay.se och kan därför inte anses speciellt framtagen för denna upphandling. Papyrus har sammanfattningsvis inte visat att Ocays webshopspriser inte utgör en officiell bruttoprislista.”

Förvaltningsrätten i Karlstad avslog Papyrus ansökan om överprövning och anförde bl.a: ”Förvaltningsrätten finner mot bakgrund av vad som angetts att Kommunerna har haft fog för att utesluta Papyrus avtal. Kommunernas agerande i detta avseende strider således inte mot LOU. Papyrus har därmed inte visat att de har lidit eller riskerat att lida skada varför ansökan redan på denna grund ska avslås.”

Papyrus överklagade.
Kammarrätten i Göteborg avslog överklagandet.

I domskälen uttalades följande:

”Papyrus har i sin ansökan om överprövning hävdat att beslutet att tilldela Ocay upphandlingen fattats på felaktiga grunder då Ocay inte uppfyllt ska-kraven. Förvaltningsrätten har genom den överklagade domen endast prövat om beslutet att inte utvärdera om Papyrus anbud varit korrekt och avslagit ansökan med motiveringen att Papyrus inte lidit eller riskerat att lida skada.
Den fråga kammarrätten till att börja med ska ta ställning till är om Papyrus invändning beträffande Ocays anbud kan prövas inom ramen för ansökan och, om så är fallet, i vilken instans prövningen ska ske. Först därefter kan själva sakfrågan prövas.
Kommunerna har invänt, att eftersom det inte är identiska grunder som görs gällande i de båda anbuden, bör invändningen som Papyrus riktat mot Ocays anbud inte tas upp till prövning.
EU-domstolen har i ett flertal domar slagit fast att anbudsgivare inom ramen för upphandlingsförfaranden har ett berättigat intresse av att de andra anbuden utesluts i syfte att själva få kontraktet. Uteslutning av en anbudsgivare kan nämligen för det första leda till att den andra anbudsgivaren direkt får kontraktet i samma upphandlingsförfarande. Om alla anbudsgivare utesluts och det inleds ett nytt anbudsförfarande, skulle för det andra respektive anbudsgivare kunna delta i det förfarandet och därigenom indirekt få kontraktet (se bl.a. EU-domstolens dom den 11 maj 2017 i mål C-131/16 Archus punkt 51 och 52).
I upphandlingen har endast två anbud lämnats. Papyrus anbud har uteslutits på grund av att det inte uppfyller samtliga obligatoriska krav. Detta ifrågasätts inte längre av Papyrus, som i kammarrätten enbart argumenterar för att Ocays anbud ska uteslutas. Om även Ocays anbud borde ha uteslutits skulle följden bli att inga giltiga anbud finns kvar, varför upphandlingen i så fall skulle få göras om. Om någon bedömning av Papyrus invändning beträffande det vinnande anbudet i en sådan situation inte görs riskerar Papyrus att lida skada. Papyrus får därför anses ha ett berättigat intresse av att få sina invändningar mot Ocay prövade. Kammarrätten anser att det i ett sådant läge inte krävs någon sakidentitet gällande bristerna i respektive anbud (jfr EU-domstolens dom den 11 maj 2017 i mål C-131/16 Archus).
Papyrus har som grund för att utesluta även Ocays anbud anfört att anbudet brister i kravuppfyllnaden, eftersom bolagets bruttoprislista varit särskilt framtagen för upphandlingen och att priserna däri skiljer sig från dem som finns på det bolagets hemsida.
I förfrågningsunderlaget punkt 3.4.4 anges följande. ”Leverantören ska ha en officiell bruttoprislista. Speciellt framtagna bruttoprislistor för denna upphandling accepteras ej. Med officiell bruttoprislista avses en prislista som alla har tillgång till oavsett om man är kund eller inte hos leverantören. Kan också vara webbshop med bruttopriser som ej kräver inloggning.
Ocay har till sitt anbud fogat en bruttoprislista kallad ”Bruttoprislista Värmlandskommunerna”. Det framgår inte att prislistan är avsedd endast för kommuner i Värmland och inte skulle gälla alla potentiella kunder. Enbart listans namn betyder inte att den skulle vara särskilt framtagen för just den nu prövade upphandlingen.
Såvitt framgår är de priser som Ocay angett i sin bruttoprislista också de som finns på det bolagets hemsida. Att vissa priser i bruttoprislistan på hemsidan är från-priser förändrar inte det faktum att priserna finns på båda ställena. Att något av Ocays priser på hemsidan tillfälligt varit under kampanj och därför inte stämt överens med den ingivna bruttoprislistan får också accepteras. Ocays anbud uppfyller därmed förfrågningsunderlagets krav 3.4.4 om officiell bruttoprislista. Anbudet uppfyller även övriga nu prövade krav. Papyrus har därmed inte visat att Ocays anbud brustit i fråga om ställda ska-krav. Det betyder att Papyrus överklagande ska avslås.”