Kategoriarkiv: Prövning

Att inte uppge kontaktuppgifter kan straffa sig

Ännu ett vunnet mål och en intressant dom rörande bland annat vikten av att ange kontaktuppgifter när sådana efterfrågas.

FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I JÖNKÖPING
DOM

2022-08-30
Meddelad i Jönköping
Mål nr
1971-22

SÖKANDE
Top Marine Sverige AB, 559080-0651
Ombud: Mikael Rendahl
Upphandlingsjuristen i Sverige AB

MOTPARTER
1. Ulricehamns kommun, upphandlingsenheten
2. SF Pontona Sverige AB

SAKEN
Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling, LOU

_____________________

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten bifaller ansökan om överprövning och förordnar att
upphandlingen får avslutas först sedan rättelse har skett, på så sätt att en ny
anbudsutvärdering genomförs, vid vilken anbudet från SF Pontona Sverige AB inte ska beaktas.

BAKGRUND, YRKANDEN M.M.
Ulricehamns kommun (beställaren) genomför en upphandling som i huvudsak
gäller båtbryggor – åretruntbryggor (ref. 22/19). Myndigheten använder sig av
ett öppet upphandlingsförfarande och genom tilldelningsbeslut antogs
leverantören SF Pontona Sverige AB (Pontona). Top Marine Sverige AB (bolaget), som har rangordnats på andra plats, har begärt överprövning av upphandlingen.
Bolaget yrkar att förvaltningsrätten ska besluta att upphandlingen ska rättas på så sätt att Pontonas anbud ska förkastas.
Beställaren och Pontona bestrider bifall till ansökan.

VAD PARTERNA ANFÖR
Bolaget
Pontona uppfyller inte kravet på leveranstid. Av avsnitt 2.3.1 i upphandlingsdokumentet framgår att anbudet ska utformas helt i enlighet med dokumentet och att inga reservationer accepteras. Enligt avsnitt 1.1.1 finns på
grund av miljöskäl ett stort behov av lösning till vår/tidig sommar 2022.
Ambitionen är att de tre bryggorna ska vara klara, på plats och monterade till mitten av maj. Det anges vidare att beställaren förstår att tidsplanen är kort och har med i beräkningarna att säsongen kan få en fördröjd start till början/mitten av juni. Det kan därmed knappast anses framgå av upphandlingsdokumentet att beställaren vid annonseringstidpunkten skulle acceptera en fördröjning till slutet av sommaren. Enligt avsnitt 1.2.2 är planerad avtalsstart den 2 maj 2022.
Pontona har angett en beräknad leveranstid om 14 veckor. Pontonas leverans kommer att ske tidigast den 8 augusti 2022. Således uppfylls inte den grundläggande förutsättningen om leverans i början/mitten på juni. Med hänsyn till det som anges i avsnitt 1.1.1 är det uppenbart fråga om ett obligatoriskt krav. Att beställaren inte angett något exakt datum föranleder ingen annan bedömning, eftersom en leverans den 8 augusti inte kan anses ligga inom ramen för perioden början/mitten av juni. Det handlar om en avvikande leveranstid på två månader.
Leveranstiden är av central betydelse för prisbilden, eftersom en leverans i augusti medför lägre priser p.g.a. överkapacitet. Även inköpspriser kan hållas nere vid mer planeringstid, och då virkespriserna sjunker efter vårens högsäsong. Bolagets pris är baserat på en leverans i början/mitten av juni. Vid
en längre leveranstid hade ett lägre pris kunnat erbjudas. Om krav på leveranstid helt skulle saknas hade en leverantör kunnat ange exempelvis 52 veckor leveranstid utan att beställaren haft möjlighet att förkasta anbudet. Det är också i så fall oklart varför leveranstid behöver anges. Bolagets eget anbud har en marginal på ytterligare två veckor innan maximal leveranstid.
Av avsnitt 3.3 framgår att anbudsgivaren ska ha resurser, kompetens och erfarenhet av att organisera, administrera och utföra uppdraget enligt kraven.
En kort men tydlig beskrivning ska lämnas av hur kravet uppfylls. Pontona har endast svarat att de anser sig uppfylla kraven såsom Sveriges största leverantör av flytbryggor. Oaktat dess marknadsposition har Pontona en skyldighet att lämna de uppgifter som föreskrivs. Anbudet ska alltså förkastas även på denna grund. Att Pontona har beskrivit sitt kvalitetsarbete innebär inte att de redovisat dess kapacitet. Det handlar också om en efterhandskonstruktion från beställaren sett till vad man ursprungligen uppgett.
Av avsnitt 3.5 framgår att samtliga underleverantörer ska redovisas inkl. dess kontaktperson. Pontona har angett underleverantör men inte någon kontaktperson. Anbudet ska förkastas också i detta avseende. Transporten utgör en del av uppdraget och kräver särskild kompetens och särskilda fordon.
Likaså anges att frakt ingår i uppdraget. Det faktum att Pontona angett en underleverantör talar också för att transporten ingår i uppdraget.

Beställaren
Under avsnitt 1, Allmän orientering, finns en beskrivning av upphandlingen.
Det är felaktigt att denna beskrivning utgör ett obligatoriskt krav. Där redovisas istället beställarens önskemål och ambition. Enligt kravspecifikationen, avsnitt 4.4, finns inget obligatoriskt krav på leveranstid. I upphandlingen har inte leveranstid ansetts nödvändig varken som obligatoriskt krav eller som tilldelningskriterium. Angivande av leveranstid behövs för beställarens avtal, planering och beställning.
Pontona har bifogat en bilaga, ”SF Pontona Kvalitets och miljödokument”, som på ett utförligt sätt redovisar dess tekniska och yrkesmässiga kapacitet.
Beställaren noterar att Pontona har störst årsomsättning av de leverantörer som lagt anbud.
Att Pontona behöver en transportör för att frakta de färdiga bryggorna på plats innebär inte att en sådan part är att betrakta som en underleverantör i upphandlingsrättslig bemärkelse. Transporttjänsten består av en liten procentuell del av offererat anbudspris.
Några frågor har inte inkommit under pågående upphandling med anledning av eventuella otydligheter, vilket annars är viktigt i syfte att undvika missförstånd.

Pontona
Pontona hänvisar till vad beställaren anfört.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Gällande regler
I 4 kap. 1–3 §§ LOU anges följande. Upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet. En upphandling får inte utformas i syfte att undanta den från lagens tillämpningsområde och får inte heller utformas i syfte att begränsa konkurrensen så att vissa leverantörer gynnas eller missgynnas på ett otillbörligt sätt. En upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn, sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta.
Av 20 kap. 6 § LOU följer att om den upphandlande myndigheten har brutit mot någon bestämmelse i LOU och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts.

Utdrag ur upphandlingsdokument
1. Allmän orientering
1.1 Beskrivning av upphandlingen
Beställaren önskar upphandla 3 nyckelfärdiga åretruntbryggor, med option på ytterligare 3 bryggor, i trä och betong inklusive frakt och montering på plats. Båtsäsongen är 15/5–15/10 och vår ambition och önskan är att de tre bryggorna ska vara klara, på plats och monterade, till mitten av maj men vi förstår att tidsplanen är kort och har med i beräkningen att säsongen kan få en fördröjd start till början/mitten av juni.
1.1.1 Bakgrund
Befintliga bryggor med frigolit som flytelement behöver bytas ut pga. miljöskäl. Vi är i stort behov att få till en lösning till vår/tidig sommar 2022.
1.2.2 Avtalsperiod
Ramavtalet gäller i 2 år och planeras träda ikraft 2022-05-02.
2.3.1 Anbudets utformning
Anbudet ska utformas helt i enlighet med upphandlingsdokumentet.
Reservationer accepteras inte.
3.3 Teknisk och yrkesmässig kapacitet
Anbudsgivaren ska ha resurser, kompetens och erfarenhet av att organisera, administrera och utföra uppdraget enligt upphandlingsdokumentets krav.
Anbudsgivaren ska lämna en kort men tydlig beskrivning över hur kravet uppfylls. Anbudsgivaren ska ha personal i tillräcklig omfattning och med tillräcklig kompetens för uppdraget.
3.5 Underleverantörer
Avser Anbudsgivaren att använda underleverantörer ska det redovisas nedan.
Kontaktpersoner, bolagsnamn och organisationsnummer ska anges i kommentarsfältet eller i bifogat dokument.
3.6 Kvalitetsledning
Anbudsgivaren ska ha en kvalitetsstyrning och kontroll för att kvalitetssäkra uppdraget. Personalen ska väl känna till rutiner, så att arbetet utförs på rätt sätt, i rätt tid och att negativa händelser och tillbud förebyggs.
4.4 Leveranstid
Leverans på brygga 1, 3 och 5
Beställning beräknas läggas vid avtalsskrivning (ange beräknad leveranstid efter beställning)

Förvaltningsrättens bedömning

Inledningsvis konstateras att det i mål om ingripande enligt LOU som huvudprincip gäller att den part som gör gällande att en upphandling är felaktig på ett klart sätt ska ange på vilka omständigheter talan grundas, där domstolens prövning är begränsad till de grunder som parten har åberopat (se Högsta förvaltningsdomstolens avgörande RÅ 2009 ref. 69).
Bolaget har inledningsvis gjort gällande att Pontonas anbud rätteligen borde ha förkastats med hänsyn till bristande uppfyllnad i fråga om leveranstidpunkt.
Även om upphandlingsdokumentet inte är optimalt utformat konstaterar förvaltningsrätten att något obligatoriskt krav inte uppställs i fråga om tidpunkt för leverans. Det finns därför inte grund för förvaltningsrätten att ingripa i upphandlingen på så sätt som bolaget begärt.
Förvaltningsrätten har vidare gått igenom Pontonas kvalitets- och miljödokument, och anser att den bilagan innehåller de uppgifter som beställaren gör gällande. Den påstådda bristen i Pontonas anbud utgörs därmed endast av att vissa efterfrågade uppgifter inte lämnats på avsedd plats i anbudet. Det har heller inte framkommit annat än att uppgifterna lämnats på ett tillräckligt klart och tydligt sätt i anbudet. I praxis har denna typ av misstag under vissa förutsättningar godtagits i den mån syftet med det obligatoriska kravet inte förfelas med en sådan tolkning (se t.ex. Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 2896-16). Själva den omständigheten att uppgifter om teknisk och yrkesmässig förmåga inte lämnats i anbudsbilagan utan i en mer detaljerad bilaga, som förvisso också innehåller kvalitets- och miljöredovisning, förändrar inte innehållet i anbudet. Det saknas mot den bakgrunden anledning att förkasta Pontonas anbud med anledning av dess beskrivning av teknisk och yrkesmässig kapacitet.
Det ligger närmast till hands att tolka begreppet underleverantör som varje annan juridisk eller fysisk person som anbudsgivaren avser att anlita för att genomföra hela eller delar av uppdraget. Således bedömer förvaltningsrätten att Pontona har angett en underleverantör i enlighet med avsnitt 3.5 i upphandlingsdokumentet. Trots detta har endast angetts underleverantörens bolagsnamn, men inte namn på kontaktpersoner.
En grundläggande princip vid upphandling enligt LOU är att upphandlande myndigheter inte får anta ett anbud som inte uppfyller kraven som ställts i förfrågningsunderlaget. Högsta förvaltningsdomstolen har i avgörandet HFD 2016 ref. 37 uttalat att det i princip inte är möjligt att godta ett anbud som inte uppfyller ställda obligatoriska krav i en upphandling.
Beställaren har självt förfogat över vilka obligatoriska krav som ska ställas i upphandlingen och har härvid uppenbarligen ansett att kontaktperson avseende underleverantör är av sådan betydelse att myndigheten har uppställt ett obligatoriskt krav på att anbudsgivarna ska redovisa dessa uppgifter redan i anbudet. Bolaget och andra potentiella anbudsgivare har därför haft anledning att förutsätta att en sådan redovisning har varit viktig för beställaren. Eftersom Pontonas anbud saknar uppgift om kontaktperson borde anbudet rätteligen ha förkastats. Genom att så inte skett har beställaren brutit mot LOU på ett sådant sätt att bolaget har lidit eller kan komma att lida skada. Ansökan om överprövning ska därmed bifallas.

Otydlig poängsättning

En dom där förvaltningsrätten bifaller en ansökan om överprövning med anledning av otydlig poängsättning.

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD

DOM

2022-07-01

Meddelad i Karlstad

Mål nr

3093-21

SÖKANDE

Forcit Consulting AB, 556811-9357

Ombud:

Juristen Mikael Rendahl

MOTPART

Karlstads kommun

SAKEN

Offentlig upphandling

_____________________

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten bifaller ansökan om överprövning och beslutar att Karlstads kommuns upphandling Besiktning och vibrationsmätning, dnr KS-UH/2021:11, ska göras om.

BAKGRUND OCH YRKANDEN M.M.

Karlstads kommun genomför en upphandling avseende ramavtal för besiktning och vibrationsmätning. Upphandlingen genomförs med s.k. öppet förfarande.
Kommunen har i tilldelningsbeslut den 8 juni 2021 antagit Nitro Consult AB, Hansa vibrations & omgivningskontroll AB och WSP Sverige AB som leverantörer i upphandlingen.
Timpris m.m. har varit förbestämt i upphandlingen, och utvärdering av anbuden har skett genom bedömning av anbudsgivarnas egna beskrivningar av sina kvaliteter, rutiner och mervärden utifrån ett fiktivt uppdrag. Uppdraget bestod bl.a. av riskanalys, förbesiktning och efterbesiktning av ett visst antal flerfamiljshus och villor med angivna storlekar. Anbudsgivarnas beskrivning fick vara på maximalt 2 000 tecken.
Enligt utvärderingsmodellen betygsätts anbudsgivarnas beskrivningar av en referensgrupp enligt kvalitetskriterier i punkterna 1.2.1–1.2.6. Därtill beaktas poängsättning från referenstagning samt av uppdragsledarens erfarenhet av stora projekt enligt punkterna 1.2.7 och 1.2.8. För varje kriterium finns en femgradig skala från ”ej godkänd” till ”mycket väl godkänd”, och påslag på jämförelsetalet görs utifrån vilket betyg som tilldelas anbudet för varje kriterium. Anbud med lägst jämförelsetal anses vara bäst.
Följande beskrivningar med utgångspunkt i det fiktiva uppdraget har efterfrågats enligt punkterna 1.2.1–1.2.6.
1.2.1 Uppskattad tidsåtgång och vilka resurser som avsätts för uppdraget.
1.2.2 Hur anbudsgivaren arbetar med tredjemanshantering inför och under förbesiktningar.
1.2.3 Hur anbudsgivaren arbetar med tredjemanshantering inför och under skadeutredning, skadevärdering och skadereglering.
1.2.4 Hur anbudsgivaren arbetar med vibrationsmätning; montering, uppsättning, flyttning, mätning, redovisning, underhåll och skötsel.
1.2.5 Hur anbudsgivaren arbetar med dokumentation.
1.2.6 Garanterade inställelsetider för personal samt mätutrustning.

Forcit Consulting AB (bolaget) ansöker om överprövning av upphandlingen och yrkar att förvaltningsrätten ska besluta att upphandlingen ska göras om.
Bolaget anför i huvudsak följande.
Kommunen har brutit mot transparens- och likabehandlingsprincipen genom att inte på ett tillräckligt sätt ha angett i förfrågningsunderlaget vad som krävs för att erhålla poäng enligt kvalitetskriterierna i punkterna 1.2.1–1.2.6.
Det framgår inte av förfrågningsunderlaget vad som utgör en miniminivå för att uppfylla kravställningen, vad som därutöver utgör ett mervärde eller vad som kommer att tillmätas betydelse vid utvärderingen av dessa kriterier. Den valda utvärderingsmodellen har därigenom öppnat upp för en alltför godtycklig bedömning och fri prövningsrätt för kommunen.
Bolaget bad under anbudstiden kommunen att precisera bedömningen av kvalitetskriterierna.

Kommunens svar gav dock inte någon klarhet, utan gav uttryck för att anbudsgivarna fritt skulle beskriva så mycket som möjligt varefter kommunen på rent skönsmässiga grunder kunde avgöra vad som utgjorde ett mervärde.
Det är också en väldigt kort beskrivning som har efterfrågats, och det är därför ännu viktigare att anbudsgivarna har klart för sig vad som kan utgöra miniminivå samt mervärde för tjänsten. Det har också varit fullt möjligt för kommunen att närmare beskriva vad som utgör miniminivåer samt medför olika mervärden för kommunen.
För kvalitetskriteriet i punkt 1.2.1. framgår det inte hur mycket resurser och tid som kommunen vill att anbudsgivaren ska avsätta, eller ens om det är bra eller dåligt att lägga ner mycket tid och resurser. Extra tid och resurser medför en högre kostnad för kommunen, samtidigt som det kan innebära att arbetet blir bättre utfört. Det är således oklart vad som värdesätts.
Detsamma gäller kvalitetskriteriet i punkt 1.2.6, som liksom kriteriet i punkt 1.2.1 dessutom innefattar sådana bedömningsparametrar som lätt skulle kunna preciseras i en poängskala.
Beträffande kvalitetskriterierna 1.2.2 och 1.2.3 framgår det inte heller vilka

önskemål kommunen har eller vad som anses vara en miniminivå. Tredjemanshantering skiljer sig åt mellan upphandlande myndigheter beroende på individuella önskemål m.m., och det har varit omöjligt att få en uppfattning om vad som ska anses som en godkänd tredjemanshantering respektive en mycket väl godkänd sådan. Detsamma gäller kriteriet angående dokumentation i punkt 1.2.5. Det framgår i denna del inte heller vad målsättningen med kriteriet är. Avseende kvalitetskriteriet i punkt 1.2.4 har kommunen efterfrågat en beskrivning av totalt sju olika moment. Kommunen har genom detta kriterium efterfrågat en beskrivning av hur hela uppdraget ska genomföras, varefter kommunen utan några hållpunkter har möjlighet att avgöra hur väl beskrivet genomförandet är.
Dessa brister i förfrågningsunderlaget framgår också vid en jämförelse mellan t.ex. utvärderingen av bolagets anbud och den vinnande anbudsgivaren Nitro Consult AB. En sådan jämförelse av bolagens olika beskrivningar visar att bolaget inte har kunnat förutse vad som skulle tillmätas betydelse. Nitro Consult AB är också nuvarande leverantör och en lokal aktör. Det framstår med hänsyn till detta och den oförutsägbara utvärderingsmodellen inte som en slump att just detta bolag har fått flest poäng.
Bolagets anbud har placerats på fjärde plats vid utvärderingen. Den enda skillnaden mellan anbuden är poängsättningen av kvalitetskriterierna, och det skiljer endast ett fåtal poäng mellan bolaget och den leverantör som rangordnats på tredje plats.
Om ovan nämnda kriterier hade varit utformade på ett mer förutsägbart sätt hade bolaget kunnat utforma ett mer konkurrenskraftigt anbud, genom att i beskrivningarna lyfta fram det som kommunen skulle anse vara ett mervärde. Det hade kunnat innebära en högre poäng för bolaget och därav en större chans att tilldelas avtal. Bolaget får därmed anses ha lidit eller riskerat att lida skada i LOU:s mening.

Kommunen anser att ansökan ska avslås och anför i huvudsak följande.
Ersättningen till antagna leverantörer har fastställts på förhand av kommunen, och det är således enbart kvalitetsaspekter utöver den basnivå som uppställts i de kommersiella villkoren som har legat till grund för kommunens bedömning. Utvärderingsmodellen är utformat i enlighet med de grundläggande principerna för offentlig upphandling och praxis. Anbudsgivarna har haft lika möjligheter att utarbeta sina anbud, och kommunen har utformat tilldelningskriterierna på ett sådant sätt att alla rimligt informerade och normalt omsorgsfulla anbudsgivare har kunnat tolka dem på samma sätt. Kommunen har också under hela upphandlingsförfarandet tolkat kriterierna objektivt och enhetligt för samtliga anbudsgivare.
Kommunen anser att det svar som lämnats under anbudstiden har varit tillräckligt tydligt och det har inte skett någon bedömning för att fritt kunna välja leverantör. Det har dock varit upp till kommunen att avgöra om det anbudsgivarna har beskrivit i sina anbud som ett mervärde faktiskt också är ett mervärde.
Kommunen har inte önskat precisera mervärdeskraven ytterligare då det är leverantörerna som är experter på branschen och arbetsmetoder. Det är bättre att leverantörerna beskriver vilka mervärden de kan offerera än att kommunen gissar vad de besitter för kvaliteter. Mervärdsbedömningar är komplexa och kommunens utformning av utvärderingsmodellen ger utrymme för leverantörer att med egna ord beskrivna sina rutiner och kvaliteteter. Kvalitetskriterierna är väl preciserade utifrån kopplingen till det fiktiva uppdraget.
Bolaget har inte lidit skada av den valda utvärderingsmodellen. Det finns ingen anledning att tro att bolagets skulle kunna lämna ett bättre anbud om en annan utvärderingsmodell hade valts.

SKÄL FÖR AVGÖRANDET

Tillämpliga bestämmelser

Enligt 4 kap. 1 § lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, förkortad LOU, ska upphandlande myndigheter behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet.
Efter ansökan av en leverantör som anser sig ha lidit eller kunna komma att lida skada får, enligt 20 kap. 4 § första stycket 1 LOU, allmän förvaltningsdomstol överpröva en upphandling.
Om en upphandlande myndighet har brutit mot de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § LOU, eller någon annan bestämmelse i denna lag, och detta har medfört att en leverantör lidit eller kan komma att lida skada ska rätten, enligt 20 kap. 6 § första stycket LOU, besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gjorts.

Förvaltningsrättens bedömning

Det har inte framkommit skäl att ifrågasätta kommunens val av den aktuella typen av en utvärderingsmodell, där ett antal kvalitetskriterier utvärderas utifrån anbudsgivarnas egna beskrivningar och betygsätts på en skala av en referensgrupp utifrån de mervärden som framgår av beskrivningarna.
Fråga i målet är om utformningen av kommunens utvärderingsmodell är förenlig med de grundläggande principerna för offentlig upphandling, främst principerna om likabehandling och transparens.
Vid utvärdering enligt en modell av den sort som kommunen har valt får det accepteras att det kan förekomma ett visst mått av subjektivitet från den upphandlande myndigheten, så länge utvärderingen genomförs på objektiva grunder utifrån de kriterier som anges i förfrågningsunderlaget.
Därtill kommer att även förfrågningsunderlag och utvärderingsmodeller som inte är optimalt utformade får godtas under förutsättning att de principer som bär upp lagen om offentlig upphandling och gemenskapsrätten inte träds för när (se Regeringsrättens avgörande RÅ 2002 ref. 50).
Det kan inte heller krävas att förfrågningsunderlaget ger exakt vägledning om vad en anbudsgivare ska presentera för att tilldelas en viss poäng vid utvärderingen.
Att en anbudsgivare inte fullt ut kan förutse utfallet av utvärderingen innebär inte att en vald utvärderingsmodell strider mot någon grundläggande princip enligt LOU. En alltför detaljerad beskrivning i förfrågningsunderlaget kan dessutom medföra att anbudsgivarnas redogörelser blir så lika att de förlorar sitt värde som utvärderingsunderlag. Utvärderingsmodeller som öppnar upp för ett alltför stort godtycke och fri prövningsrätt för den upphandlande myndigheten ska dock underkännas.
För att en utvärderingsmodell av aktuellt slag ska vara förenlig med de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna krävs åtminstone någon form av ledning i förfrågningsunderlaget angående vad som utgör en miniminivå för att kravställningen i utvärderingskriterierna ska uppnås samt om vad som därutöver kan utgöra mervärde.
Kommunens förfrågningsunderlag innehåller emellertid i stort sett inte någon uttrycklig information om vad kommunen tillmäter betydelse vid utvärderingen enligt de olika kvalitetskriterierna och det kan inte heller anses framgå tydligt av sammanhanget på något annat sätt. Det går därför inte att dra någon slutsats om vad som krävs för att ett anbud ska tilldelas ett visst betyg. Kommunen har således i praktiken till stor del kunnat bestämma vad som utgör miniminivåer och mervärden avseende de olika kriterierna först vid utvärderingen.
Den valda utvärderingsmodellen får därmed anses ha öppnat upp för en alltför

godtycklig bedömning och ha gett kommunen en närmast fri prövningsrätt. Denna modell får därför anses vara utformad i strid med de grundläggande principerna om likabehandling och transparens.
Det får antas att bolaget hade kunnat lämna ett mer konkurrenskraftigt anbud om förfrågningsunderlaget hade innehållit erforderlig vägledning om vad kommunen efterfrågar i olika delar och att det hade kunnat öka bolagets chanser att tilldelas kontrakt i upphandlingen. Bolaget har under anbudstiden också begärt en precisering från kommunen angående utvärderingsmodellen och får därmed ha gjort vad det kunnat för att undvika skada.
Förvaltningsrätten finner mot denna bakgrund att bolaget får anses ha lidit eller kunnat komma att lida skada i lagens mening till följd av bristerna i utvärderingsmodellen.
Det finns därmed grund för förvaltningsrätten att besluta om ett ingripande enligt LOU. Eftersom de aktuella bristerna hänför sig till det konkurrensuppsökande skedet ska upphandlingen göras om.

Upphandling måste göras om då takvolym saknades

checklist-2077020_6402020-11-26
Meddelad i Malmö
Mål nr
7529-20

SÖKANDE
Bergsäker AB, 556811-9357
Ombud: Mikael Rendahl
Upphandlingsjuristen i Sverige AB

MOTPART
Kristianstads kommun

SAKEN
Offentlig upphandling

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten förordnar att Kristianstad kommuns upphandling av ramavtal
avseende konsultuppdrag för sprickbesiktning, vibrationsmätning och
skadeutrustning ska göras om.

BAKGRUND
Kristianstad kommun genomför med ett öppet förfarande en upphandling av
ramavtal avseende konsultuppdrag för sprickbesiktning, vibrationsmätning
och skadeutrustning. Av tilldelningsbeslutet den 10 juni 2020 framgår att
Kristianstad kommun tilldelat Wavecon AB (Wavecon) kontrakt. Bergssäker
AB (Bergsäker) har placerat sig på andra plats i anbudsutvärderingen.

YRKANDE OCH INSTÄLLNING
Bergsäker
Bergsäker ansöker om överprövning och yrkar i första hand att upphandlingen
får avslutas först sedan rättelse gjorts på så sätt att en ny utvärdering
ska göras varvid anbudet från Wavecon inte ska beaktas. I andra hand yrkar
Bergsäker att upphandlingen ska göras om.
Bergsäker yrkar även att förvaltningsrätten ska förelägga kommunen att
överlämna Wavecons förklaring till sitt låga anbudspris samt Wavecons enskilda
prisuppgifter.
Som grund för talan anför Bergsäker följande.
EU-domstolen har i en dom den 19 december 2018 i mål nr C-216/17
(Coopservice) funnit att en upphandlande myndighet som är part i ett ramavtal
är skyldig att precisera den totala kvantiteten och det högsta belopp
som ramavtalet omfattar. Syftet med angivande av en takvolym bör vara att
fastställa de yttre ramarna för ett ramavtal för såväl den leverantör som ska
tilldelas kontraktet som de leverantörer som vill konkurrera om kommande
kontrakt. En ramavtalsupphandling som saknar uppgifter om maximal avropsvolym
uppfyller inte kravet på transparens. Av nu aktuell upphandling
framgår det uppskattade värdet av de administrativa föreskrifterna. Upphandlingsmyndigheten
har i sin vägledning (Upphandlingsmyndighetens
vägledning 2019:3 s. 6 och 19) konstaterat att ramavtalets högsta uppskattade
värde inte per automatik bör utgöra en takvolym som kopplas till ramavtalets
giltighet. För att uppskattat värde ska anses avse ramavtalets takvolym
bör det vara tydligt att det är den upphandlande myndighetens avsikt.
Nu aktuellt ramavtal saknar högsta belopp för hur mycket kommunen kan
avropa inom ramen för ramavtalet. Därmed kan kommunen avropa hur
mycket som helst och väsentligt avvika från den uppskattade kvantiteten. På
grund härav riskerar bolaget att utestängas från marknaden under längre tid
än vad som hade varit fallet om kommunen hade angivit ett högsta belopp
som var proportionerligt.
Vidare har Wavecon, såvitt Bergsäker vet, inte lämnat en tillfredsställande
förklaring på sitt onormalt låga anbud.
Bergsäker lider eller i vart fall riskerar lida skada på grund av påtalade brister
i upphandlingen.

Kristianstad kommun
Kristianstad kommun anser att ansökan ska avslås och anför följande.
Inledningsvis kan konstateras att Bergsäker inte utnyttjade möjligheten att
ställa frågor avseende förfrågningsunderlagets innehåll och utformning under
anbudstiden.
Den aktuella domen (Coopservice) som Bergsäker refererar till inkluderar
en skyldighet att, så långt det är möjligt, göra en uppskattning av värdet eller
storleksordningen och frekvensen på de efterföljande kontrakt som ska tillSida
delas med ramavtalet som grund. Skyldigheten att ange högsta kvantitet innebär
inte något krav på en exakt beräkning av behovet. Det räcker att beräkningen
omfattar den maximala kvantiteten som kan komma att avropas
och att denna kvantitet utifrån tillgängliga uppgifter framstår som realistisk.
Det går dock att utläsa av domen att domstolen inte accepterar att de avropsberättigade
myndigheterna endast beskriver ramavtalets omfattning med
hänvisning till att det ska täcka deras ”ordinarie behov”. I övrigt finns inte
några närmare detaljerade krav på viss formulering angående värde.
I det nu aktuella förfrågningsunderlaget hänvisas inte till ”ordinarie behov”
eller till ”tidigare avropade inköpsvolymer”. Bedömning av ramavtalets
värde har gjorts med hänsyn till kända förutsättningar och prognos av kommunens
behov fyra år framåt. Det ligger i ramavtalets natur att det inte kan
förutses exakt vilket behov som kommer att uppstå under en fyraårsperiod.
Det är kommunens behov som styr, ett behov som ofta inte kan fastställas
med exakthet. För att ett ramavtal ska uppfylla sitt syfte måste det i normalfallet
finnas en viss flexibilitet anpassad till den verklighet kommunen verkar
i. I förfrågningsunderlaget framgår tydligt att kommunen har god uppfattning
om omfattningen av ramavtalet och inte kan förstås på annat sätt än
att volymen är kommunens avsikt. För att frångå kommunens bedömning
måste omständigheterna visa på att det inte är på det sätt som kommunen
påstår. Det får betonas att administrativa föreskrifter utgör en kontraktshandling.
Kraven på likabehandling och transparens har därför tillgodosetts
i detta hänseende.
Ramavtal kommer att tecknas med en leverantör. Wavecon har genom sitt
anbud accepterat de uppställda kraven, villkoren och kontraktsvillkoren i
upphandlingen. I de förklaringar som Wavecon lämnat finner inte kommunen
anledning att anta att tillämpliga miljö-, social-, eller arbetsrättsliga
skyldigheter kommer att åsidosättas.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Tillämpliga bestämmelser m.m.
Enligt 4 kap. 1 § LOU ska upphandlande myndigheter behandla leverantörer
på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar
på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med
principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet.
Av 20 kap. 4 och 6 §§ LOU framgår att förvaltningsrätten kan pröva om en
upphandlande myndighet har brutit mot någon bestämmelse i lagen och på
talan av en leverantör som lidit eller kan komma att lida skada, besluta att en
upphandling ska göras om eller får avslutas först sedan rättelse gjorts.
Vid överprövningar enligt LOU gäller att förvaltningsrätten i princip endast
prövar de särskilt angivna frågor som sökanden tar upp.

Förvaltningsrättens bedömning
Inledningsvis kan konstateras att förvaltningsrätten vid en överprövning av
en upphandling inte är bunden av sökandens yrkande om viss åtgärd utan
har att bedöma om de omständigheter som sökanden åberopar föranleder ingripande
enligt LOU i form av antingen förordnande om rättelse på visst sätt
eller att upphandlingen ska göras om.
En utgångspunkt gällande ramavtalsupphandlingar är att någon garanterad
avropsmängd inte kan anges. Anbudsgivare ska dock utifrån upphandlingsdokumenten
kunna bedöma om det är affärsmässigt motiverat att lägga anbud
och i så fall hur anbudet ska utformas. Uppgifter om avtalets volym och
värde får anses vara av betydelse för att kunna bedöma om det är affärsmässigt
motiverat att lägga anbud och i så fall hur anbudet ska utformas.
Uppgifter om avtalets volym och värde får anses vara av betydelse för att
kunna göra en uppskattning av upphandlingens omfattning.
EU-domstolen har i mål C-216/17 Coopservice bl.a. uttalat att det innebär
ett åsidosättande av både öppenhets- och likabehandlingsprincipen om ramavtalsparten
inte anger den totala kvantitet som avtalet avser samt att ett avtal
är utan verkan när gränsen för angiven kvantitet är nådd.
Kammarrätten i Jönköping har i dom den 27 mars 2020 i mål nr 3390-19 uttalat
bl.a. följande. Vid ramavtalsupphandlingar är den upphandlande myndigheten
skyldig att göra en rimlig, men noggrann, uppskattning av det förväntade
värdet och den förväntade kvantiteten. En upphandlande myndighet
kan inte hänvisa till tidigare avropade volymer som inte längre har någon
aktualitet eller sätta ett högsta tak som med oproportionerlig marginal överstiger
det egentliga behovet. Ett sådant förfarande, som skulle kunna ha påverkan
på potentiella anbudsgivares beslut att delta i upphandling, skulle stå
i strid med öppenhetsprincipen.
Kammarrätten i Sundsvall har i dom den 23 april 2020 i mål nr 2770-19 uttalat
bl.a. följande under rubriken ”Högsta kvantitet i ramavtal”. Kammarrätten
konstaterar att det av EU-domstolens avgörande följer att den upphandlande
myndigheten har en skyldighet att precisera den totala kvantitet
som kan komma att avropas. Skyldigheten att ange högsta kvantitet innebär
inte något krav på en exakt beräkning av behovet. Det räcker att beräkningen
omfattar den maximala kvantitet som kan komma att avropas och att
den kvantitet framstår som realistisk.
Vidare har Kammarrätten i Göteborg i dom den 15 juni 2020 i mål nr 604-
20 m.fl. uttalat bl.a. följande. Kammarrätten bedömer i likhet med förvaltningsrätten
att takvolym ska anges i ramavtalsupphandlingar samt att det
inte finns något generellt hinder mot att takvolym anges i form av ett värde
(takbelopp).
Enligt förvaltningsrättens mening är upphandlande myndighet vid ramavtal
således skyldig att så långt som möjligt ange takvolym för ramavtalet.
I den aktuella upphandlingen har ingen talkvolym för det aktuella avtalet angetts,
varken i form av värde eller kvantitet (mängd, omfattning, etc.), utan
endast uppskattade värdet på upphandlingen. Det framstår inte som ogörligt
för upphandlande myndighet att göra en rimlig, men noggrann, uppskattning
av det förväntade värdet eller förväntade kvantiteten och utifrån detta ange
en takvolym för det aktuella ramavtalet. Genom att under dessa förhållanden
inte ange någon takvolym i upphandlingsdokumenten har upphandlande
myndighet handlat i strid med den upphandlingsrättsliga principen om öppenhet
(transparens).
Bergsäker har anfört att överträdelsen i vart fall innebär en risk för skada eftersom
bolaget riskerar att utestängas från marknaden under längre tid än
vad som hade varit fallet om kommunen hade angett ett högsta belopp som
varit proportionerligt. Bergsäker har vidare anfört att syftet med att ange en
takvolym är att fastställa de yttre ramarna för avtalet till nytta för den leverantör
som ska tilldelas kontraktet och att bristen är hänförlig till det konkurrensuppsökande
skedet. Förvaltningsrätten bedömer att skaderekvisitet är
uppfyllt (jfr dock Kammarrätten i Sundsvalls dom den 28 oktober 2020 i
mål nr 1142-20). Skäl för ingripande enligt LOU föreligger därmed. Eftersom
den aktuella bristen är hänförlig till det konkurrensuppsökande skedet
ska upphandlingen göras om. Vid denna utgång saknas det skäl för förvaltningsrätten
att pröva vad Bergsäker i övrigt anfört som grund för ingripande
enligt LOU.

Lågt anbudspris skulle förklaras

gravskopa-1070402_640

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM

DOM
2020-10-07

SÖKANDE
Lestra Entreprenader Stockholm AB, 556855-3688
Ombud: Mikael Rendahl, Upphandlingsjuristen i Sverige AB

MOTPART
Trafiknämnden i Stockholms stad
Ombud: Stadsadvokat Eva Granbohm

SAKEN
Offentlig upphandling
___________________
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten bifaller ansökan om överprövning och beslutar att rättelse
ska ske genom att en ny utvärdering ska göras inför vilken Trafiknämnden i
Stockholms stad först ska begära att ABTOT Mark och anläggning AB ska
förklara sitt låga anbudspris och därefter pröva om anbudet ska förkastas i
enlighet med 16 kap. 7 § lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.

YRKANDEN M.M.
Trafiknämnden i Stockholms stad (Staden) genomför en upphandling av
ramavtal avseende markarbeten för trygghets- och klimatprojekt (dnr
T2019-03701). Ramavtalet omfattar markarbeten bland annat bestående av
ombyggnad av torg och andra ytor i trygghetsskapande syfte, samt utförande
av lösningar för omhändertagande av dagvatten. Upphandlingen har genomförts
som ett öppet förfarande enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling,
LOU. Enligt anbudsöppningsprotokoll den 12 februari 2020 har
åtta anbud kommit in. Genom tilldelningsbeslut den 6 mars 2020 har Staden
tilldelat ramavtal till tre bolag, bl.a. ABTOT Mark och anläggning AB
(ABTOT). Lestra Entreprenader Stockholm AB (Lestra) har vid anbudsutvärderingen
rangordnats på fjärde plats.
Lestra ansöker om överprövning av upphandlingen och yrkar att
förvaltningsrätten ska besluta att upphandlingen får avslutas först sedan
rättelse har skett på så sätt att en ny utvärdering ska göras varvid ABTOT
ska inkomma med en förklaring till sitt onormalt låga anbud. Lestra yrkar
även att förvaltningsrätten ska förelägga Staden att omgående överlämna
samtliga anbudsgivares prisbilagor i sin helhet samt att handlingarna ska
lämnas ut till Lestra.
Staden bestrider bifall till ansökan.
VAD PARTERNA ANFÖR
Lestra anför i huvudsak följande.
Staden har brutit mot transparens- och likabehandlingsprincipen i 4 kap. 1 §
LOU samt bestämmelsen om onormalt låga anbud i 16 kap. 7 § LOU,
genom att anta anbudet från ABTOT utan att begära en förklaring till
offererade anbudspriser, trots att ABTOT:s anbud förefaller vara onormalt
lågt.
Det anbud som placerats på andra plats i upphandlingen är ca 47 procent
högre än ABTOT:s anbud och det anbud som placerats på sista plats är ca
224 procent högre än ABTOT:s anbud. Det skiljer alltså ca 47–224 procent
mellan ABTOT:s anbud och övriga anbud.
Det är inte möjligt att tillhandahålla de aktuella arbetena med de villkor och
förutsättningar som anges i förfrågningsunderlaget till de priser som
ABTOT har offererat. Enbart kostnaden för personal, utrustning och material
överstiger den intäkt som ABTOT kommer att få från Staden. Kostnaden
för personal är ofrånkomlig och går inte att komma runt utan att avvika
från arbetsrättsliga skyldigheter. Om man sedan lägger till lokalkostnader,
övriga kostnader och overheadkostnader handlar det om att ABTOT
kommer att göra betydande förluster.
Såväl ABTOT:s totala anbudssumma som vissa av ABTOT:s enskilda prisposter
förefaller vara onormalt låga. Stadens granskning av ABTOT:s priser
har enligt deras egna uppgifter enbart bestått av att jämföra såväl den totala
anbudssumman som enskilda priser med tidigare upphandlingar. Jämförelser
med andra upphandlingar ska göras med viss försiktighet, då det alltid
finns olikheter i vilka villkor som ställs på utförandet och vad som ska ingå i
priset samt hur stort uppdraget är. Därtill ökar priserna årligen med ett par
procent vilket måste beaktas vid en jämförelse med äldre avtal. Lestra bestrider
att ABTOT:s totala anbudssumma inte skulle vara onormalt låg i
förhållande till andra tidigare upphandlingar och anser att det ankommer på
Staden att bevisa sitt påstående om att ABTOT:s priser inte är onormalt låga
vid en jämförelse med andra upphandlingar.
Staden har vid granskningen av ABTOT:s prissättning i mängdförteckningen
kunnat konstatera att i vart fall vissa prisposter är låga i jämförelse
med andra liknande avtal som Staden har. Det torde därmed vara ostridigt i
målet att ABTOT:s anbud åtminstone i vissa delar innehåller onormalt låga
prisposter.
Med hänsyn till att det inte finns en förpliktelse för ABTOT att tacka ja till
alla avrop finns det ingen ekonomisk risk att offerera låga priser på vissa
prisposter eftersom ABTOT alltid kan avböja avrop som inte kommer att
vara ekonomiskt hållbara. Det är därmed uppenbart att ABTOT har lämnat
ett anbud som är leveransstrategiskt där ABTOT inte kommer acceptera
avrop som innefattar stora delar av de prisposter som är onormalt låga. I en
situation där en leverantör äger rätt att avböja avrop finns det ännu större
anledning att ifrågasätta anbudet och begära en förklaring till de onormalt
låga prisposterna i anbudet.
Den omständigheten att ABTOT:s angivna referenspersoner inte har haft
några anmärkningar föranleder inte att ABTOT:s anbud av den anledningen
inte ska anses som onormalt lågt eller att Staden kan avstå ifrån att begära
en förklaring till det onormalt låga anbudet.
Av utvärderingsprotokollet går det endast att utläsa anbudsgivarnas totala
anbudssummor. Det går således inte att finna några enskilda prisposter.
För att bolaget ska kunna påvisa att ABTOT:s anbud innehåller vissa
enskilda prisposter som avviker väsentligt från övriga anbudsgivare är det
nödvändigt att ta del av samtliga anbudsgivares enskilda prisuppgifter i
anbuden. Förvaltningsrätten bör därför begära in samtliga anbudsgivares
enskilda prisuppgifter i anbuden från Staden. De relevanta handlingarna är
hemliga för Lestra.
Bolaget har lämnat anbud i upphandlingen och har placerats på fjärde plats.
För det fall ABTOT vid en ny rättad utvärdering inte lämnar en tillfredsställande
förklaring kommer ABTOT:s anbud i enlighet med 16 kap. 7 §
LOU att förkastas. Vid sådant förhållande kommer bolaget att tilldelas
ramavtal där bolaget rangordnas som nummer tre. Ett ramavtal innebär en
stor möjlighet för bolaget att erhålla avrop. Därmed lider eller i vart fall
riskerar bolaget att lida skada, varför skäl till ingripande enligt 20 kap. 6 §
LOU föreligger.
Staden anför i huvudsak följande.
De anbud som kom in i upphandlingen låg på mellan ca 14 och 40 miljoner
kronor. Det innebär att det var ett mycket stort spann mellan anbudssummorna.
Vid bedömningen av om priserna i ABTOT:s anbud var onormalt
låga har ABTOT:s anbudspriser granskats mot priser i andra, befintliga,
kontrakt avseende markarbeten. Staden har inte bara bedömt totalsumman
utan har även granskat de olika delposterna i anbudet. De priser i ABTOT:s
anbud som skiljde sig från priserna i det befintliga kontraktet värderades av
en tjänsteman varefter Staden har konstaterat att vissa prisposter var låga
och andra var höga i jämförelse med andra kontrakt och att prisnivån varierade
mycket på olika poster. Priset har inte gett några farhågor beträffande
leveranssäkerhet med mera. Staden begärde därför inte någon förklaring
kring anbudsgivarens prissättning. Som en säkerhetsåtgärd kontaktade
Staden de referenspersoner som angivits i anbudet i syfte att kontrollera
bilden av kvaliteten på utförda uppdrag. Där fanns det inte något att anmärka
på.
Vid en upphandlande myndighets bedömning av om anbudet förefaller så
lågt att en förklaring ska inhämtas ska särskilt beaktas om det finns farhågor
beträffande leveranssäkerhet. En jämförelse med det tidigare avtalet var
därför högst relevant. Jämförelsen med de övriga inlämnade anbuden ändrade
inte bedömningen. Som tidigare framhållits var det stora fluktuationer
mellan prisposterna och det var inget märkligt med att vissa prisposter var
låga och andra höga. Vidare var det ett mycket stort spann mellan de totala
anbudssummorna, som exempel kan nämnas att det mellan det näst lägsta
och det högsta anbudet skilde 20 miljoner kronor.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Utgångspunkter för prövningen
Upphandlande myndigheter ska enligt 4 kap. 1 § LOU behandla leverantörer
på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar
på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med
principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet.
Av 20 kap. 6 § LOU följer att om den upphandlande myndigheten har brutit
mot någon av de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § eller någon annan
bestämmelse i LOU och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan
komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om
eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts.
Om ett anbud förefaller vara onormalt lågt ska den upphandlande myndigheten,
enligt 16 kap. 7 § första stycket LOU, begära att leverantören
förklarar det låga priset eller kostnaden. Myndigheten ska, enligt andra
stycket, förkasta anbudet om leverantören inte på ett tillfredsställande sätt
har förklarat det låga priset eller kostnaden. Enligt tredje stycket ska en
upphandlande myndighet också förkasta en leverantörs anbud om den finner
att det onormalt låga priset beror på att anbudet inte stämmer överens med
tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter.

Förvaltningsrättens bedömning
Lestra har gjort gällande att ABTOT:s anbud förefaller vara onormalt lågt
och att Staden har brutit mot bestämmelsen om onormalt låga anbud i 16
kap. 7 § LOU genom att anta anbudet utan att begära en förklaring.
Någon definition av begreppet onormalt låga anbud finns varken i LOU
eller i LOU-direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU
av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av
direktiv 2004/18/EG, jfr dock art. 69 i Europeiska kommissionens direktivförslag
KOM(2011) 896 slutlig). Det råder ingen tvekan om att det ankommer
på den upphandlande myndigheten att i varje enskilt fall identifiera
anbud som ur prishänseende är misstänkt låga (EU-domstolens avgörande i
de förenade målen C-285/99 och C-286/99, Lombardini och Mantovani,
punkt 55 och HFD 2016 ref. 3). Om ett lågt anbud inger farhågor beträffande
t. ex. leveranssäkerhet bör det till följd av en myndighets omsorgsplikt
inte vara möjligt för myndigheten att godta ett sådant anbud (se prop.
2015/16:195 s. 794–795). Även delposter i ett anbud kan bedömas som
onormalt låga och medföra en närmare granskning från myndighetens sida
(jfr Kammarrätten i Stockholms dom den 23 mars 2020 i mål nr 99-20).
Det är den som ansöker om överprövning som har bevisbördan för att den
upphandlande myndigheten har agerat i strid med LOU. Om den som
ansöker kan visa att det finns omständigheter som talar för bedömningen att
ett anbud förefaller vara onormalt lågt, måste dock enligt förvaltningsrättens
mening den upphandlande myndigheten på ett rimligt sätt kunna klargöra
varför bedömningen har gjorts att någon förklaring inte varit nödvändig.
Av den utredning Lestra har åberopat i målet framgår att åtta leverantörer
har lämnat anbud i upphandlingen. Vidare framgår att det anbud som
placerats på första plats i upphandlingen är ca 32 procent lägre än det anbud
som placerats på andra plats och ca 100 procent lägre än genomsnittet av
övriga anbudsgivares anbudssummor.
Staden har fört fram att vid granskning av de priser i ABTOT:s anbud som
skiljde sig från priserna i ett befintligt kontrakt konstaterades att vissa
prisposter var låga och andra var höga i jämförelse med andra kontrakt och
att prisnivån varierade mycket på olika poster. Staden gjorde därmed bedömningen
att priset inte ingav några farhågor beträffande exempelvis
leveranssäkerhet. Staden har vidare fört fram att de referenspersoner som
angivits i anbudet kontaktades som en säkerhetsåtgärd i syfte att kontrollera
bilden av kvaliteten på utförda uppdrag.
Enligt förvaltningsrättens mening utgör den skillnad i pris som föreligger
mellan ABTOT:s anbud och anbuden i övrigt en sådan omständighet som i
sig tydligt talar för bedömningen att ABTOT:s anbud förefaller onormalt
lågt. Vad Staden har fört fram om att prisnivån varierat mycket på olika
poster förstärker intrycket av att åtminstone vissa priser i anbudet förefaller
vara onormalt låga. Enligt förvaltningsrättens mening borde Staden därmed,
i enlighet med 16 kap. 7 § LOU, ha begärt in en förklaring av ABTOT. Vad
Staden i övrigt har fört fram, bl.a. om att referenspersoner kontaktats i syfte
att kontrollera bilden av kvaliteten, utgör inte skäl för en annan bedömning.
Staden har således brutit mot LOU och detta har medfört att Lestra kan
komma att lida skada. Rättelse ska därför ske på så sätt att en ny utvärdering
ska göras inför vilken Staden först ska begära att ABTOT ska förklara sitt
låga anbudspris och därefter pröva om anbudet ska förkastas i enlighet med
16 kap. 7 § LOU.
Vid denna utgång i målet saknas det skäl för att inom ramen för rättens
utredningsskyldighet begära in de aktuella prisuppgifterna eller att ta
ställning till Lestras yrkande om edition.

Har ansökan skickats in i rätt tid?

club-2492011_1280Ett beslut där frågan om ansökan har inkommit i rätt tid avgörs.

FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I KARLSTAD
BESLUT
2020-07-03
Meddelat i Karlstad
Mål nr
5670-19

SÖKANDE
JB Nordic AB, 556657-0338
Ombud: Mikael Rendahl, Upphandlingsjuristen i Sverige AB

MOTPART
Region Värmland

SAKEN
Offentlig upphandling; nu fråga om ansökan har inkommit i rätt tid

FÖRVALTNINGSRÄTTENS BESLUT
JB Nordic AB:s ansökan om ogiltighetsförklaring har inkommit i rätt tid.
Förvaltningsrätten avslår Regionens avvisningsyrkande.
Region Värmland ges tillfälle att senast den 10 augusti 2020 yttra sig över
JB Nordic AB:s ansökan i sakfrågan.

BAKGRUND
Landstinget i Värmlands län, numera Region Värmland (Regionen) har genomfört
en direktupphandling avseende hyra av en fräsmaskin och tecknat
avtal med Siemens Financial Services AB (Siemens).

PARTERNAS TALAN
JB Nordic AB (JB Nordic) ansöker om överprövning och yrkar att avtalet
förklaras ogiltigt. JB Nordic anför i huvudsak att upphandlingen avser en
tjänst med ett värde över det tröskelvärde som gäller för direktupphandlingar,
att upphandlingen ändå genomförts utan att iaktta de förfaranderegler
som normalt gäller för upphandlingar, och att det därmed är fråga om en
otillåten direktupphandling.
Regionen motsätter sig bifall till ansökan och yrkar i första hand att JB Nordics
ansökan avvisas så som försent inkommen och anför bl.a. följande. Enligt
20 kap. 17 § LOU ska en ansökan om överprövning av ett avtals giltighet
ha kommit in till förvaltningsrätten inom sex månader från det att avtalet
slöts. Regionen har undertecknat avtalet den 6 mars 2019, med datum för
avtalsstart den 1 april 2019. Avtalet anger att Regionen i och med undertecknandet
binds av avtalet, där leasinggivaren i stället binds av avtalet först
då detsamma undertecknats av leasinggivaren. Avtalet innehåller därmed ett
standardvillkor som innebär en formaliserad haltande avtalsbundenhet, enligt
vilket bindande avtal för Regionens del tecknats den 6 mars 2019. Då
Regionen bands av avtalet den 6 mars 2019 får detta ses som det datum då
avtal slöts. Allra senast får dag för avtalsstart ses som datum för avtalets ingående,
dvs. den 1 april 2019 då avtalet började uppfyllas. En ansökan
skulle därmed ha kommit in till förvaltningsrätten senast den 6 september

BESLUT
5670-19
2019 alternativt senast den 1 oktober 2019 för att kunna tas upp till prövning.
Ansökan i målet inkom till förvaltningsrätten först den 18 oktober
2019.
JB Nordic invänder bl.a. följande gentemot Regionens avvisningsyrkande.
Avtal ska anses ha slutits i den mening som avses i 20 kap. 17 § LOU när
både hyrestagaren och uthyraren är bundna av avtalet. Ett avtal ingås enligt
1 § avtalslagen genom anbud och åtföljande svar. Det är korrekt att Regionen
har undertecknat avtalet den 6 mars 2019 och att Regionen är bunden
av sin viljeförklaring i sex månader. Dock framgår uttryckligen av ordalydelsen
i avtalet att uthyraren inte är bunden av avtalet förrän denne har undertecknat
avtalet. Uthyraren undertecknade avtalet den 8 maj 2019. Avtalet
slöts därmed den 8 maj 2019. Tidpunkten för avtalets fullgörande har inte
någon koppling till tidpunkten för när avtalet anses ha slutits.
Regionen tillägger bl.a. följande. Att avtal endast kan slutas enligt modellen
anbud och accept enligt avtalslagen är oriktigt. Bestämmelserna i 1 — 9 §§
avtalslagen är dispositiva, och kan även påverkas av handelsbruk eller annan
sedvänja. Det finns med andra ord andra modeller för avtalsslut i svensk
rätt, exempelvis konkludent handlande.
En viktig typ av från avtalslagen avvikande mönster för avtalsslut är haltande
bundenhet. Det ifrågavarande standardavtalet är ett så kallat leasingavtal,
och utmärkande för denna typ av avtal är att leasingtagaren (i detta
fall Regionen) i princip alltid blir bunden av leasingavtalet, medan leasinggivaren
(i detta fall Siemens) kan vänta en tid med sin underskrift. Det faktum
att Regionen bundits av avtalet genom undertecknande den 6 mars 2018
torde vara det datum som är av betydelse, då Regionen efter undertecknandet
endast skulle ha kunnat bli fri från förpliktelsen att erlägga ersättning om
Siemens hade underlåtit att underteckna avtalet, vilket inte har skett.

BESLUT
5670-19
Om förvaltningsrätten skulle anse att det skriftliga avtalet slutits först den 8
maj 2019, med anledning av det standardvillkor som anger att bundenhet inträffar
för Siemens först vid undertecknandet, anser Regionen att ifrågavarande
villkor ändrats genom konkludent handlande. I avtalets ”Tilläggsvillkor”
anges att avtalet omfattar leverans- och betalningsgodkännande.
Samma dag som avtalet levererades till Regionen levererades även den produkt
som avtalet avser. Produkten levererades därmed innan Siemens undertecknat
avtalet. Leveransgodkännandet är undertecknat den 6 mars 2019,
dvs, samma dag som leasingavtalet undertecknats av Regionen. Enligt faktura
har Regionen även debiterats dagshyra, utöver kvartalshyra, från leveransdatum
fram till avtalsstart den 1 april 2019. Siemens har i och med
överlämnandet av avtalsenlig utrustning uppfyllt sin prestation till fullo den
6 mars 2019, trots att avtalet inte undertecknats av Siemens.
JB Nordic tillägger bl.a. följande. Som framgår av avtalet är det Forstec som
är leverantör av fräsmaskinen. Att Forstec har levererat och installerat fräsmaskinen
kan inte ensamt innebära att Siemens genom konkludent handlande
har blivit bunden till avtalet. Forstec har såvitt JB Nordic känner till
inte behörighet att rättshandla på Siemens vägnar.
Siemens har upprättat faktura den 8 maj 2019, dvs samma dag som Siemens
undertecknade avtalet. Det tyder på att Siemens först när avtalet undertecknades
ansåg att det uppstod en fordran mot Regionen. Regionen har således
erlagt betalning först efter det att Siemens blev bunden av avtalet.
SKÄL FÖR BESLUTET
Enligt 20 kap. 13 § lagen om offentlig upphandling (LOU) ska rätten under
vissa förutsättningar besluta att ett avtal som har slutits mellan en upphandlande
myndighet och en leverantör är ogiltigt.

BESLUT
5670-19
Enligt 20 kap. 17 § LOU ska en ansökan om överprövning av ett avtals giltighet
ha kommit in till förvaltningsrätten inom sex månader från det att avtalet
slöts.
Varken LOU eller dess förarbeten ger någon närmare ledning i fråga om
vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att ett upphandlingsrättsligt
avtal ska anses ha slutits. I nu aktuellt fall har regionen undertecknat avtalet
den 6 mars 2019 med datum för avtalsstart den 1 april 2019. Siemens har
undertecknat avtalet först den 8 maj 2019. I avtalets tilläggsvillkor anges att
avtalet inte är bindande för uthyraren (Siemens) förrän denne undertecknat
avtalet men att avtalet är bindande för hyrestagaren (Regionen) i och med att
denne undertecknat det.
Ett avtal får normalt anses slutet först när det godkänts av båda parterna och
båda parterna därmed är bundna av avtalet. Det framgår inte att båda parterna
varit överens om en annan ordning för avtalsslutandet än vad som
framgår av avtalstexten. Att fräsmaskinen levererats av annan aktör (Forstec)
och att Regionen därvid godkänt leveransen saknar enligt förvaltningsrättens
mening avgörande betydelse för när avtalet mellan Siemens och Regionen
ska anses slutet. Något s k konkludent handlande, av betydelse för frågan
om när avtalet ska anses slutet, kan inte anses föreligga p g a nyssnämnda
eller andra omständigheter. Förvaltningsrätten anser inte heller i övrigt
att det framkommit något som gör att avtalet ska anses slutet förrän
även Siemens undertecknat avtalet, dvs den 8 maj 2019. Det är därmed från
detta datum tidsfristen för ansökan om överprövning ska börja löpa.
Eftersom JB Nordics ansökan om ogiltighetsförklaring inkom till förvaltningsrätten
den 18 oktober 2019 har den inkommit inom sex månader räknat
från 8 maj 2019, och ansökan har därmed gjorts i rätt tid. Det innebär att
förvaltningsrätten ska pröva ansökan i sak.

BESLUT
5670-19
För det fall förvaltningsrätten kommer fram till att ansökan kommit in i rätt
tid har Regionen begärt ny frist för att inkomma med yttrande. JB Nordic
har motsatt sig att förvaltningsrätten genom särskilt beslut tar ställning till
huruvida dess talan ska avvisas. JB Nordic anser att om förvaltningsrätten
inte avvisar talan ska förvaltningsrätten omedelbart ta upp dess talan till
prövning i sak, och inte ge Regionen något anstånd med att bemöta JB Nordics
talan. Förvaltningsrätten anser dock att en processuellt rimlig ordning
är att Regionens avvisningsyrkande prövas i ett särskilt beslut, och att parterna
utifrån detta ställningstagande sedan får vidareutveckla sina synpunkter
i sakfrågan. Regionen har ännu inte argumenterat i sakfrågan och
bör nu ges möjlighet att göra det.

Vilka krav på tidsperioder får ställas?

day-planner-828611_1280FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I LINKÖPING

DOM
2020-01-15

Meddelad i Linköping

 

Mål nr
5421-19
5548-19

SÖKANDE
NGS Group Aktiebolag, 556535-1128
Ombud: Mikael Rendahl
Upphandlingsjuristen i Sverige AB

MOTPARTER
1. Region Sörmland, 232100-0032
2. Region Västmanland, 232100-0172
Ombud 1–2: Kristine Nilsson
Kristine Wieslander Law

SAKEN
Överprövning av upphandling enligt lagen (2016:1145) om offentlig
upphandling (LOU)

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten bifaller ansökan och förordnar att Upphandlingen ska göras
om.

BAKGRUND OCH YRKANDEN
Regionerna Sörmland och Västmanland (Beställarna) genomför tillsammans en upphandling avseende Bemanningstjänster läkare till sjukhus och område psykiatri i Sörmland och Västmanland (Upphandlingen). Upphandlingen genomförs som ett förenklat förfarande enligt LOU och tilldelningsgrund
är de ekonomiskt mest fördelaktiga anbuden utifrån bästa förhållandet mellan pris och kvalitet. Kontrakt ska tecknas med upp till tio leverantörer.
Av tilldelningsbeslut fattat den 18 juni 2019 framgår det att NGS Group AB (Bolaget) inte tilldelats kontrakt i Upphandlingen.
Bolaget ansöker om överprövning av Upphandlingen och yrkar i första hand att rättelse ska ske på så sätt att en ny utvärdering genomförs där Bolagets anbud beaktas. I andra hand yrkas att Upphandlingen ska göras om.
Beställarna motsätter sig bifall till ansökan.

VAD PARTERNA SAMMANFATTNINGSVIS HAR ANFÖRT
Bolaget
Bolagets anbud
Av bilaga Anbudsprövning framgår att Bolaget har fått sitt anbud förkastat på grund av att man inte uppfyller det obligatoriska kravet i punkt 2.2.4.6.
Motiveringen till detta uppges vara att “samtliga redovisade uppdrag ligger utanför tillåtet tidsintervall”.
Av upphandlingsdokumentets punkt 2.2.4.6 framgår följande.
“Under perioden 2018-03- 01 till och med sista anbudsdag, ska leverantören ha tillhandahållit specialistläkare till sjukhus och/eller område psykiatri (ej primärvård och ST-läkare) i en omfattning av minst 10 000 timmar. Som bevis för detta
ska leverantören lämna en förteckning över levererade uppdrag i bilaga Levererade uppdrag. Bilagan bifogas anbudet nedan. Bilaga Levererade uppdrag ININ19-0028 från den annonserade upphandlingen med ref.nr IN-IN19-0028 får användas förutsatt att innehållet uppfyller ställda krav. Aktuella uppdrag ska kunna
kontrolleras av köparen varför namn och kontaktuppgifter till uppdragsgivare ska anges. Respektive kontaktperson ska kunna bekräfta att uppdrag slutförts med godkänt resultat. Med uppdrag avses leverans mot ett avtal av legitimerade läkare med
specialistkompetens till sjukhus och/eller område psykiatri (ej primärvård och STläkare).
Om ett uppdrag exempelvis avser en vecka per månad under ett givet tidsintervall kan dessa veckor sammanräknas, men det är endast genomförda arbetstimmar som får redovisas. Timmarna ska redovisas som hela, utförda arbetstimmar.
Med godkänt resultat avses att leveransen motsvarat kvalitet samt avtalade villkor”.
Det är korrekt att Bolagets angivna uppdrag i bilaga Levererade uppdrag har påbörjats den 18 januari 2018 och därmed före den 1 mars 2018. Formuleringen i punkt 2.2.4.6 kan dock inte tolkas eller uppfattas på sådant sätt att uppdraget inte får ha påbörjats före den 1 mars 2018, utan bör tolkas i enlighet
med ordalydelsen, dvs. att uppdraget ska ha omfattat 10 000 arbetade timmar efter den 1 mars 2018 fram till sista anbudsdag som var den 20 maj 2019. Därmed innebär kravets ordalydelse att leverantören ska ha levererat 10 000 timmar under den av Beställarna angivna perioden. Således är start
och slutdatum för själva uppdraget inte det relevanta utan hur många timmar som levererats under angiven tidsperiod. Ett referensuppdrags startdatum har den dag som följer av avtalet och är inget som Bolaget kan ändra på i
efterhand. Ett krav på att ett fortfarande pågående referensuppdrag inte får ha påbörjats före ett visst datum vore oproportionerligt. Det bör rimligen vara mer fördelaktigt att ha ett uppdrag som pågått under längre tid än vad som krävs, så länge uppdraget har haft den omfattning som föreskrivs under
den begärda perioden.
Som framgår i punkt 2.2.4.6 har anbudsgivarna kunnat använda samma bilaga som i den tidigare upphandlingen som har avbrutits och gjorts om. I bilaga Levererade uppdrag IN-IN19-0028 efterfrågas datum för när uppdragen har genomförts. Som bilagan Levererade uppdrag är utformad har
Beställarna inte efterfrågat antal arbetade timmar under en specifik tidsperiod. Om anbudsgivarna enbart skulle redovisa arbetade timmar under Beställarnas angivna tidsintervall så hade det inte funnits anledning att efterfråga uppgift om referensuppdragens start- och slutdatum, utan då hade anbudsgivarna
rimligen enbart ombetts att ange antalet arbetade timmar under den specificerade perioden. När uppgift om referensuppdragets startdatum efterfrågas avses rimligen det faktiska startdatumet och inte ett senare datum som anbudsgivaren hittar på.
Vidare vill Bolaget understryka att Beställarna i den tidigare avbrutna upphandlingen, under Frågor och svar, uppgav att “Timmar över 10 000 behöver ej anges förutsatt att de 10 000 timmar som redovisas uppfyller ställda krav”, se svar på fråga 4 i bilaga Frågor och svar IN19-0028.
Som således har framkommit i den avbrutna upphandlingen, vilken har föregått den aktuella upphandlingen, så har Beställarna givit uttryck för att anbudsgivarna kan ange arbetade timmar som inte kan tillgodoräknas för att uppfylla kravet. Det är precis vad Bolaget har gjort, eftersom Bolaget har
angett timmar som såväl ligger inom som utom Beställarnas intervall. Beställarnas svar nr 4 tillsammans med formuleringen i punkt 2.2.4.6 och bilaga Levererade uppdrag, kan inte på ett klart och entydigt sätt ge uttryck för att det inte varit tillåtet att redovisa timmar som ligger utanför perioden 1
mars 2018 och sista anbudsdag, så länge antalet timmar uppgår till minst 10 000 under perioden 1 mars 2018 till sista anbudsdag.
Bolaget vill framhålla att med hänsyn till antalet timmar som Bolaget sammantaget har redovisat för perioden den 18 januari 2018 – den 7 april 2019, samt att uppdragen till allra största del har utförts under perioden 1 mars 2018 och sista anbudsdag, måste det vara uppenbart att uppdragen omfattat
10 000 timmar under perioden 1 mars 2018 till sista anbudsdag. Bolaget har de facto levererat mer än 10 000 timmar enbart åt Beställarna under aktuell period. Detta är fullt möjligt för Beställarna att beakta vid bedömningen av tidigare utförda uppdrag. Av Bolagets bilaga Levererade uppdrag
framgår att Bolaget har redovisat 37 730 timmar under perioden den 18 januari 2018–den 7 april 2019. Sista anbudsdag var den 20 maj 2019 varför det enbart är startdatumet som ligger utanför Beställarnas intervall. För det fall Bolagets redovisade timmar fördelas jämt ut i genomsnitt per dag, vilket
stämmer väl överens med verkligheten, innebär det att ca 34 168 timmar avser perioden den 1 mars 2018–den 7 april 2019. Även om vissa variationer kan förekomma rör det sig om så pass många överskjutande timmar att det är uppenbart att mer än 27 730 av 37 730 timmar inte kan ha utförts från den
18 januari 2018 fram till den 28 februari 2018. Det krävs nämligen att mer än 27 730 timmar ska ha utförts under perioden de 18 januari 2018 – den 28 februari 2018 för att Bolaget inte ska uppfylla kravet på minst 10 000 levererade timmar. För det fall Beställarna trots detta uppenbara faktum velat förvissa
sig om att så inte var fallet har Beställarna haft möjlighet att begära ett förtydligande.
Det finns inget hinder för en upphandlande myndighet att begära en komplettering eller ett förtydligande av en brist som inte på ett klart, precist och entydigt sätt framgår av upphandlingsdokumentet (se t.ex. EU-domstolens avgörande i mål C-27/15). Att Beställarna har valt att inte utnyttja denna
möjlighet innebär inte att Bolagets anbud ska förkastas på grund av en brist som inte på ett klart, precist och entydigt sätt framgår av upphandlingsdokumentet.
För det fall Beställarna är av uppfattningen att man vill ha ytterligare bevis än vad som uttryckligen har efterfrågats i upphandlingsdokumentet finns det två alternativ. Det ena är att begära en komplettering från berörda anbudsgivare. Det andra är att avbryta och gör om Upphandlingen med nya
preciserade krav. Av bl.a. EU-domstolens avgörande i mål C-27/15 framgår att det inte är förenligt med likabehandlings- samt transparensprincipen att utesluta Bolaget på grund av att det underlåtit att uppfylla något som inte på ett klart, precist och entydigt sätt framgår av upphandlingsdokumentet.
Bolaget vill framhålla att det aktuella kravet i punkt 2.2.4.6 innefattar två delar. Den första delen innebär ett krav på att anbudsgivaren ska ha levererat minst 10 000 timmar under perioden den 1 mars 2018 till sista anbudsdag.
Den andra delen utgör ett krav på att fylla i bilaga ”Levererade uppdrag”.
Såsom Bolaget redogjort för ovan så har man levererat cirka 34 168 timmar under perioden den 1 mars 2018–den 7 april 2019. Den första delen av kravet är således uppfylld även om detta bestrids felaktigt av Beställarna. Frågan i målet är därmed huruvida Bolaget har fyllt i bilagan ”Levererade uppdrag”
i enlighet med anvisningarna.
I bilagan ”Levererade uppdrag” efterfrågas olika uppgifter rörande referensuppdragen men det finns inga särskilda instruktioner för hur uppgifterna ska beräknas eller tas fram. Beställarna har bl.a. efterfrågat uppgift om ”Datum för genomförande”. Som Beställarna själva har medgivit har det varit möjligt
att ange en tidsperiod som sträcker sig utanför den av Beställarna angivna tidsperioden. Mot denna bakgrund är det ostridigt att Bolaget har lämnat uppgift om tidsperiod på ett korrekt sätt, då det varit tillåtet att ange ett startdatum som inföll före den 1 mars 2018. Vidare efterfrågar Beställarna i
bilagan “Levererade uppdrag” uppgift om “Antal arbetstimmar”. Enligt Bolagets uppfattning får den efterfrågade uppgiften om antalet arbetstimmar inte förstås på annat sätt än att den avser den tidsperiod som anbudsgivaren har angivit i kolumnen “Datum för genomförande”. Beställarna synes mena
att antalet arbetstimmar ska avse perioden 1 mars 2018 till sista anbudsdag oavsett vad anbudsgivaren har angivit för tidsperiod under kolumnen “Datum för genomförande”. En sådan tolkning, som innebär att tidsperioden kan avse hela uppdragets faktiska längd medan antalet arbetade timmar ska
avse en annan tidsperiod, d.v.s. 1 mars 2018 till sista anbudsdag, förefaller inte som särskilt logiskt och framgår inte på ett klart, precist och entydigt sätt av upphandlingsdokumentet. Det kan också konstateras att om antalet angivna arbetstimmar i kolumnen “Antal arbetstimmar” skulle avse perioden
1 mars 2018 till sista anbudsdag, oavsett vilken tidsperiod som anbudsgivaren angav i kolumnen “Datum för genomförande”, så fanns det ingen anledning för Beställarna att vid anbudsprövningen förkasta Bolagets anbud, eftersom Bolaget har angett totalt 37 730 timmar, vilket är mer än de 10 000
timmar som krävts. Beställarna har således presumerat att de av Bolaget redovisade timmarna avser hela den tidsperiod som Bolaget har angett i kolumnen “Datum för genomförande” och inte den tidsperiod som Beställarna
har angett i upphandlingsdokumentet, dvs. 1 mars 2018 till sista anbudsdag.
Med hänsyn till detta torde Beställarnas egentliga inställning vara att antalet arbetstimmar ska avse den period som anbudsgivaren anger.
Med anledning av det anförda har Bolaget fyllt i uppgifter om såväl datum för genomförande som antalet arbetstimmar på ett korrekt sätt. Dels i enlighet med upphandlingsdokumentet och dels utifrån de faktiska förhållandena.
Att ange att referensuppdraget har en kortare tidsperiod än vad som i praktiken är fallet, förefaller inte som rimligt utan en uttrycklig instruktion om detta. Att ange referensuppdragets omfattning i antal timmar på så sätt att det avser en avgränsad period av referensuppdragets längd förefaller inte
heller som rimligt utan en uttrycklig instruktion om detta.
Beställarna har anfört att Bolaget inte har visat att antalet redovisade timmar avser det efterfrågade tidsintervallet. Det är korrekt att det inte exakt går att utläsa av Bolagets bilaga “Levererade uppdrag” hur många arbetade timmar som ligger inom perioden 1 mars 2018 till sista anbudsdag. Detta beror dock
på hur Beställarna har utformat bilagan “Levererade uppdrag”. Det ankommer inte på Bolaget att ge in ytterligare underlag än vad som på ett klart, precist och entydigt sätt framgår av upphandlingsdokumentet. Som Bolaget har redogjort för så har man fyllt i uppgifterna om sina referensuppdrag på
det sätt som kommer till uttryck av upphandlingsdokumentet. Beställarna hade givetvis kunnat utforma bilagan “Levererade uppdrag” på annat sätt, t.ex. genom att ha efterfrågat arbetade timmar under en specificerad tidsperiod.
Istället har Beställarna efterfrågat uppgift om referensuppdragets start och slutdatum och som Beställarna har vidgått så får det angivna startdatumet vara före den 1 mars 2018.
Då det är utrett att det varit möjligt att ange en tidsperiod som stäcker sig utanför Beställarnas angivna tidsperiod, vill Bolaget understryka att det alltjämt är högst oklart hur man i bilagan “Levererade uppdrag” skulle visa att Bolaget levererat minst 10 000 timmar under Beställarnas angivna tidsperiod.
Några svarsfält för detta ändamål finns inte utan en sådan redovisning har krävt ytterligare bilagor från Bolaget, vilket inte har efterfrågats av Beställarna, då det är en ifylld bilaga “Levererade uppdrag” som har efterfrågats som bevis. Mot bakgrund av att det är oklart hur en anbudsgivare
som redovisar en tidsperiod som ligger utanför Beställarnas angivna tidsperiod skulle ha förfarit, är det i strid med de grundläggande principerna att förkasta Bolagets anbud.
Det ska också påpekas att även anbudsgivarna Vårduppdrag Sverige AB och Rett Bemanning AB, har fått sina anbud förkastade på samma grund som Bolaget. Således är det totalt tre anbudsgivare som har fatt sina anbud förkastade på grund av att referensuppdragen har påbörjats för tidigt. Därmed
är det inte enbart Bolaget som tolkat upphandlingsdokumentet på det sätt som redogjorts för. Detta visar med all önskvärd tydlighet att det för en normalt informerad och omsorgsfull anbudsgivare inte har stått klart att kravet har haft den innebörd som Beställarna givit kravet vid anbudsprövningen.
Om förvaltningsrätten mot förmodan skulle vara av uppfattningen att kravet ska ges den innebörd som Beställarna påstår, strider upphandlingsdokumentet i vart fall mot principen om transparens. Transparensprincipen i 4 kap.1 § LOU innefattar ett krav på att ett upphandlingsdokument ska vara så klart
och tydligt utformat att en leverantör på grundval av detta kan avgöra vad den upphandlande enheten tillmäter betydelse vid upphandlingen. Det aktuella upphandlingsdokumentet ger vid Beställarnas tolkning inte med tillräcklig tydlighet någon vägledning i att en anbudsgivare som redovisar
ytterligare timmar än vad som behövs, och som inte kan tillgodoräknas, kommer att uteslutas. Med anledning av detta är upphandlingsdokumentet med Beställarnas tillämpning inte så klart och tydligt som de grundläggande principerna förutsätter.

Tidsfrist för att inkomma med anbud
Vidare gör Bolaget gällande att Beställarna har föreskrivit en oskäligt kort tid för att inkomma med anbud. Enligt 19 kap. 15 § LOU ska anbudsgivare ges skälig tid att komma in med anbud. Att det i 19 kap. 15 § LOU anges att tiden för att inkomma med anbud aldrig får vara kortare än 10 dagar från
den dag då ansökningsinbjudan blev publicerad, innebär inte att en upphandlande myndighet som har en tidsfrist om minst 10 dagar alltid per automatik har givet anbudsgivarna en skälig tid. Lagtexten ger uttryck för att anbudstiden ska vara skälig men att den aldrig får vara kortare än 10 dagar
även om det skulle kunna anses som skäligt. Det är således fråga om en minimigräns som gäller oavsett upphandlingens omfattning och komplexitet. Upphandlingsdokumentet fanns tillgängligt den 3 maj 2019 och enligt anbudsförfrågan var sista anbudsdag den 20 maj 2019. Den aktuella fristen
för anbudsgivarna att inkomma med anbud var således mellan den 3 maj 2019 och den 20 maj 2019. Detta innebär totalt 17 hela kalenderdagar, varav 12 arbetsdagar. Med hänsyn till detta har anbudsgivarna endast haft 17 kalenderdagar och 12 arbetsdagar på sig för att uppmärksamma annonsen, gå
igenom upphandlingsdokumentet, göra affärsöverväganden samt upprätta ett komplett anbud. Sista dag för frågor var den 13 maj 2019, vilket innebär endast 10 kalenderdagar från det att upphandlingsdokumentet fanns tillgängligt.
Det är korrekt vad Beställarna anför om att man nyligen har gjort en upphandling av samma tjänst men att den avbrutits. Den tidigare upphandlingen annonserades ut den 15 januari 2019 och sista anbudsdag var 23 april 2019. Bolaget vill här understryka att den totala anbudstiden i tidigare upphandling
var 14 veckor, medan aktuell upphandling har haft en anbudstid om 2 veckor. Att en upphandling tidigare har varit utannonserad kan inne bära att anbudstiden i den nya upphandlingen kan tänkas bli något kortare.
Det rör sig dock om en avsevärd skillnad, då det har varit fråga om 2 veckor
i jämförelse med 14 veckor.
Bolaget vill också framhålla att Beställarna inte på ett konkret sätt har upplyst om vilka förändringar som föreligger i förhållande till den tidigare upphandlingen. Som svar på ställd fråga har Beställarna uppgett att “Förtydliganden
och korrigeringar utifrån frågor och svar samt informationsmeddelanden i den förra upphandlingen med ref.nr IN-IN19-0028 finns genomgående i hela upphandlingsdokumentationen”. Bolaget bestrider mot bakgrund av detta vad Beställarna har anfört om att upphandlingsdokumenten skulle
vara näst intill identiska. Med anledning av att det förelegat genomgående korrigeringar så har det krävts att anbudsgivarna har gått igenom hela det nya upphandlingsdokumentet och upprättat ett nytt anbud utifrån det, alternativt att man gjort en jämförelse av innehållet i båda upphandlingarna för
att därefter analysera vad som behöver justeras och läggas till i det gamla anbudet. Det är således inte fråga om att Beställarna har gjort om Upphandlingen med ett förtydligande där man har preciserat var ändringarna finns.
Detta är en väsentlig omständighet som måste beaktas vid bedömningen av huruvida anbudstiden vid en ny upphandling är skälig. Det bestrids vidare att Beställarna kan tillgodoräkna sig annonseringstid från den tidigare upphandlingen.
När tidsfrist för att komma in med anbud bestäms måste den upphandlande myndigheten ta särskild hänsyn till hur komplicerad upphandlingen är och hur lång tid som leverantörer kan antas behöva för att utarbeta anbuden. Det ankommer på den upphandlande myndigheten att vid varje upphandling ta
ställning till vilken anbudstid som krävs med hänsyn till upphandlingens komplexitet och omfattning, se prop. 2006/07:128 s. 208. Detta får anses gälla oavsett val av upphandlingsförfarande. Vid införandet av LOU var bestämmelsen om skälig tid för att inkomma med anbud inte föremål för
någon översyn (se prop. 2015/16:195 s. 650).
Vid bestämmande av anbudstidens längd måste i detta fall beaktas att Upphandlingen omfattar ett ramavtal på upp till fyra år och att uppskattat värde är cirka 600 miljoner kronor. Upphandlingsdokumentet är omfattande och innehåller många krav som ska uppfyllas av leverantörerna. Därtill krävs ett
mycket omfattande arbete för att lämna anbud, då det är fråga om en komplex upphandling där Beställarna bl.a. efterfrågar utförliga och detaljrika redogörelser som är direkt avgörande för valet av leverantör. Mot denna bakgrund krävs ett icke ringa utvecklingsarbete för att lämna ett så konkurrenskraftigt
anbud som möjligt.
Vidare ska poängteras att varken Beställarna eller andra upphandlande myndigheter vid upphandling av motsvarande dignitet, inte brukar tillämpa en så knapp tidsfrist som stipulerats i den aktuella upphandlingen. Beställarna har således tillämpat en exceptionellt kort tidsfrist, både mot bakgrund
av vilket typ av tjänst som upphandlats, men även i förhållande till vad som är brukligt. Med anledning av det anförda menar Bolaget att Beställarna inte har tagit särskild hänsyn till Upphandlingens omfattning och komplexitet samt anbudsgivarnas behov av tid för att utarbeta kompletta anbud (jfr
Kammarrättens i Stockholm dom i mål nr 114-12 samt Kammarrättens i Jönköping dom i mål nr 3104-18).
Det ska också noteras att Beställarna ett par dagar efter att annonsen publicerades ringde runt till potentiella anbudsgivare, däribland Bolaget, för att kontrollera att de fatt kännedom om annonsen. Detta indikerar att Beställarna själva är införstådda med att tiden för att lämna anbud varit kort.
Under anbudstiden inkom även önskemål från annan anbudsgivare att förlänga anbudstiden (se fråga 2 i bilaga Frågor och svar IN19-0183). Med hänsyn till att Beställarna inte gick med på det har det inte funnits anledning för Bolaget att framföra någon invändning mot anbudstiden, eftersom Beställarna
redan tagit ställning till aktuell frågeställning. Med anledning härav framgår det att det inte enbart är Bolaget som anser att anbudstiden varit för kort.

Skada
För det fall kravet i punkt 2.2.4.6 på ett klart och tydligt sätt hade givit uttryck för Beställarnas uppfattning hade Bolaget kunnat lämna ett enligt Beställarna korrekt anbud, eftersom Bolaget har utfört 10 000 arbetade timmar under perioden den 1 mars 2018 till sista anbudsdag. Bolaget har
således utan svårigheter kunnat uppfylla kravet om kravets innebörd enligt Beställarna hade stått klart för Bolaget. För det fall anbudstiden inte hade varit oskäligt kort hade det funnits tid för Bolaget att utförligare analysera eventuella alternativa tolkningar som inte
direkt framgick i upphandlingsdokumentet, samt även hunnit ta in extern rådgivare i anbudsprocessen som kunnat hjälpa till med sådana analyser av upphandlingsdokumentet. Med hänsyn till kontraktsvärdet har det funnits all anledning för Bolaget att lägga stora resurser på anbudet, men då tiden har
varit så knapp har det inte funnits möjlighet att lägga så mycket tid och resurser som önskats och behövts. Istället har anbudsprocessen blivit mycket forcerad då ansvarig person har varit mycket stressad på grund av den korta tiden. Det har inte heller varit känt för Bolaget exakt när Upphandlingen
skulle komma ut och att anbudsfristen skulle komma bli så knapp. Därmed har det inte gått att planera in anbudsarbetet på förhand. Bolaget har tvingats att återanvända mycket gammalt material från andra upphandlingar för att överhuvudtaget hinna inkomma med ett anbud. Det är inte osannolikt att
Bolaget vid en rimlig anbudsfrist självt eller genom rådgivare, hade kunnat uppmärksamma att Beställarna skulle kunna avse något annat än vad som uttryckligen framgår av punkt 2.2.4.6 och därmed hunnit ställa en fråga.
Därmed lider eller i vart fall riskerar Bolaget att lida skada, varför skäl till ingripande enligt 20 kap. 6 § LOU föreligger.

Beställarna
Bolagets anbud
I punkten 2.2.4.6 har angivits följande.
2.2.4.6 Levererade uppdrag Under perioden 2018-03-01 till och med sista anbudsdag, ska leverantören ha tillhandahållit specialistläkare till sjukhus och/eller område psykiatri (ej primärvård och ST-läkare) i en omfattning av minst 10 000 timmar.
Som bevis för detta ska leverantören lämna en förteckning över levererade uppdrag i bilaga Levererade uppdrag.
Bilagan bifogas anbudet nedan. Bilaga Levererade uppdrag IN-IN19-0028 från den annonserade upphandlingen med ref.nr IN-IN19-0028 får användas förutsatt att innehållet uppfyller ställda krav.
Aktuella uppdrag ska kunna kontrolleras av köparen varför namn och kontaktuppgifter till uppdragsgivare ska anges. Respektive kontaktperson ska kunna bekräfta att uppdrag slutförts med godkänt resultat. Med uppdrag avses leverans mot ett avtal av legitimerade läkare med
specialistkompetens till sjukhus och/eller område psykiatri (ej primärvård och STläkare).
Om ett uppdrag exempelvis avser en vecka per månad under ett givet tidsintervall kan dessa veckor sammanräknas, men det är endast genomförda arbetstimmar som får redovisas. Timmarna ska redovisas som hela, utförda arbetstimmar.
Med godkänt resultat avses att leveransen motsvarat kvalitet samt avtalade villkor. Beställarna bestrider att Bolaget har uppfyllt aktuellt obligatoriskt krav om att under perioden den 1 mars 2018 till och med sista anbudsdag ha levererat
specialistläkare till sjukhus och/eller område psykiatri (ej primärvård och ST-läkare) i en omfattning av minst 10 000 timmar. Bolaget har inte uppfyllt ställt krav med hänsyn till att de efterfrågade om uppgifterna om viss period och visst timantal inte har fyllts i eller kunnat utläsas av den bilaga
som Beställarna har hänvisat till i punkt 2.2.4.6. andra stycket. Bolaget har fyllt i uppgifter i den hänvisade bilagan, men felaktiga uppgifter och inte de som har efterfrågats. Bolaget har i inlämnad bilaga fyllt i en mer omfattande
tidsperiod, den 18 januari 2018–den 7 april 2019, istället för den efterfrågade tidsperioden omfattande den 1 mars 2018–den 7 april 2019. Bolaget har fyllt i att specialistläkare har levererats till en omfattning om 37 730 timmar.
Då en felaktig och mer omfattande tidsperiod har angivits i bilagan har det inte varit möjligt för Beställarna att utläsa att 10 000 timmar har levererats under just den efterfrågade tidsperioden. Bolagets felaktiga angivande av uppgifter i bilagan har medfört en möjlig tolkning för Beställarna att merparten
av antalet timmar har skett innan den efterfrågade tidsperioden. Bolaget har lämnat det öppet för Beställarna att göra tolkningar som man tyvärr omöjligen kan lägga till grund för en bedömning om uppfyllelse av det ställda obligatoriska kravet i punkten 2.2.4.6. Beställarna bestrider att det
saknas betydelse att 1,5 månader har angivits utanför en tidsperiod av 14,5 månader. Rent hypotetiskt är det inte uteslutet att 37 750 timmarna har offererats under de 1,5 månader som ligger utanför efterfrågad tidsperiod. Beställarna
bestrider således att det obligatoriska kravet i punkten 2.2.4.6 har varit uppfyllt.
Beställarna bestrider således dels att obligatoriska krav om rätt tidsintervall och rätt antal timmar har uppfyllts i enlighet med punkten 2.2.4.6, men även att angiven bilaga har fyllts i på ett korrekt sätt i enlighet med det ställda obligatoriska
kravet i punkten 2.2.4.6 andra stycket.
Beställarna bestrider Bolagets påståenden om att det inte har varit tydligt vilka uppgifter som skulle fyllas i bilagan ”Levererade uppdrag”. Det har i bilagan instruerats om att under rubriken Datum för genomförande ange det efterfrågade tidsintervallet. Det har även föreskrivits ett krav att under rubriken
Antal timmar fylla i antalet timmar som har genomförts under det angivna intervallet. Beställarna bestrider samtliga påståenden om att det av upphandlingsdokumentet och punkten 2.2.4.6 samt den information som har lämnats i bilagan, inte för en normalt omsorgsfull anbudsgivare har kunnat
utläsas vilka uppgifter som har efterfrågats att fyllas i av Bolaget i bilagan. Av det första stycket i punkten 2.2.4.6 kan utläsas de obligatoriska krav och de uppgifter som har efterfrågats. I andra stycket samma punkt anges att de uppgifter som har efterfrågats i det första stycket ska intygas och bevisas i
angiven bilaga. Vidare har det i bilagan åter igen upprepats vilka uppgifter leverantören förväntas fylla i. Enligt Beställarnas mening framgår det klart och tydligt även av informationen i bilagan att det är tidsperioden den 1 mars 2018 till och med sista anbudsdag som har efterfrågats och att leverantören
under denna period ska ha levererat minst 10 000 timmar.
Trots de tydliga anvisningar som har lämnats såväl i upphandlingsdokumentet som i bilaga så har Bolaget inte fyllt i uppgifter som bevisar att de efterfrågade obligatoriska kraven har varit uppfyllda. Bolaget har därmed inte heller uppfyllt det obligatoriska kravet om lämna en förteckning över
levererade uppdrag i bilagan som bevisar att 10 000 timmar har levererats under perioden den 1 mars 2018 till och med sista anbudsdag. Vidare motsätter sig Beställarna att man har varit skyldig att inhämta förtydliganden i de fall de uppgifter som har lämnats i bilagan har varit felaktiga
eller otydliga. Det är riktigt att det har funnits en möjlighet för Beställarna att kontrollera riktigheten av de lämnade uppgifterna. I detta fall har Beställarna dock valt att inte kontrollera de lämnade uppgifterna. Beställarna har, i
enlighet med vad som angivits ovan, bedömt att Bolaget inte uppfyllt de obligatoriska kraven enligt punkten 2.2.4.6 och det har således inte funnits någon anledning för Beställarna att kontrollera de felaktigt angivna bevisuppgifterna om tidsperiod matchat mot det efterfrågade antalet timmar. Istället
är det Bolaget som har haft att visa genom ifyllande av uppgifter i bilagan att kraven i punkten 2.2.4.6 är uppfyllda. Dessvärre har Bolaget fyllt i uppgifter som inte bevisar kravens uppfyllnad, varför Beställarna har tvingats
förkasta Bolagets anbud. Enligt Beställarnas mening skulle Bolaget istället ha angivit det efterfrågade intervallet och dragit av de timmar som hade utförts innan det efterfrågade intervallets startdatum. Beställarna har utifrån den information som har lämnats enbart kunna gissa sig till en efterlevnad
av de aktuella obligatoriska kraven. Beställarna bestrider således att det har varit visat att kraven har varit uppfyllda utifrån de uppgifter som Bolaget har lämnat i bilagan och utifrån det obligatoriska krav som har uppställts i upphandlingsdokumentet
om att fylla i bilagan i enlighet med lämnade instruktioner. En upphandlande myndighet är enligt likabehandlingsprincipen i 4 kap. 1 § LOU förhindrad att i en upphandling kvalificera anbud som inte har uppfyllt samtliga obligatoriska krav.
Skälig annonseringstid I bestämmelsen i 19 kap. 15 § LOU anges följande. Anbudssökande och anbudsgivare ska ges skälig tid att komma in med ansökningar respektive anbud. Tiden för att komma in med anbudsansökningar får dock aldrig vara
kortare än 10 dagar från den dag då ansökningsinbjudan blev publicerad enligt 9 § andra eller tredje stycket.
Upphandlingen har annonserats under två veckor, dvs. sammanlagt under fjorton dagar. Av bestämmelsen i 19 kap. 15 § LOU kan utläsas att annonseringstiden aldrig får vara kortare än tio dagar när det gäller ett förenklat förfarande. Beställarna som har annonserat denna upphandling under fjorton
dagar har således iakttagit denna tidsfrist.
Beställarna vill även göra gällande att annonseringstiden har varit skälig med hänsyn till att samma upphandling och upphandlingsunderlag tidigare hade annonserats, men som sedan avbröts. Enligt Beställarnas mening har detta en betydelse för en tolkning av om anbudstiden har kunnat uppfattas som skälig. Bolaget bestrider att anbudsgivarna inte har fått information om
vilka mindre ändringar av underlaget som har skett i jämförelse med den tidigare upphandlingen. Av Frågor och svar har kunnat utläsas att det har skett förtydliganden i Upphandlingen, men enbart avseende de otydligheter
och motstridiga uppgifter som visade sig i den tidigare upphandlingen. Enligt Beställarnas mening är Upphandlingen därtill inte särskilt komplicerad eller komplex utan gäller framförallt en förfrågan om att offerera läkare som
finns kontrakterade vid bemanningsföretag. Beställarna bestrider vidare att det skulle föranleda en annan bedömning om skälig tid i detta fall har iakttagits att den tidigare näst intill identiska upphandlingen annonserades under fjorton veckor och denna under två veckor.
Skada Beställarna bestrider att Bolaget har lidit någon skada. Då Bolaget inte har uppfyllt samtliga obligatoriska krav har man aldrig kunnat lida någon skada i Upphandlingen. Då skälig frist för annonsering har iakttagits om minst tio
dagar bestrids även i detta hänseende att Bolaget skulle ha lidit någon skada.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Rättslig reglering
Upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt.
Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet (4 kap. 1 § LOU).
Om den upphandlande myndigheten har brutit mot någon av de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas
först sedan rättelse har gjorts (20 kap. 6 § LOU).

Förvaltningsrättens bedömning
Bolaget har i målet riktat invändningar mot såväl annonseringstiden som att Bolagets anbud har förkastats till följd av bristande kravuppfyllnad.

Anbudstid
Bolaget har invänt att för kort anbudstid har tillämpats i förhållande till Upphandlingens värde, omfattning och komplexitet.
För upphandling genom förenklat förfarande enligt 19 kapitlet i LOU anges inga särskilda tidsfrister. Kravet i 15 § första stycket är att skälig tid ska iakttas. Vad som är skälig tid får avgöras från fall till fall. Grundläggande är
att anbudsgivare behandlas likvärdigt och icke-diskriminerande och att upphandlingen genomförs på ett öppet sätt. I detta ligger bland annat att de tidsramar som den upphandlande myndigheten sätter inte får vara så snäva att viss eller vissa anbudsgivare gynnas.
Förvaltningsrätten anser att den anbudstid om 17 dagar som förevarit får anses vara skälig. Detta i synnerhet då upphandlingsdokumentet de facto tidigare annonserats under 14 veckor och därefter endast justerats i vissa delar.
I Frågor och svar har därtill angivits att korrigeringar endast har genomförts av de uppgifter som identifierats som motstridiga och otydliga under det tidigare upphandlingsförfarandet. Någon omständighet som skulle föranleda att Upphandlingen ska anses som synnerligen komplex eller omfattande och
därmed fordra en särskilt lång anbudstid har inte framkommit i målet. Den tillämpade anbudstiden har inte gynnat någon viss anbudsgivare och är i enlighet
med unionsrättens krav på likabehandling, förutsebarhet och transparens.
Skäl för ingripande på anförd grund föreligger ej.

Bolagets anbud
Bolaget motsätter sig att dess anbud förkastats till följd av bristande kravuppfyllnad avseende obligatoriska krav i punkt 2.2.4.6. Bolaget menar att det har gått att utläsa av inlämnad bilaga att Bolaget uppfyller kravet på att
ha levererat mer än 10 000 timmar under perioden den 1 mars 2018 till och med sista anbudsdag den 20 maj 2019 trots att man i kolumnen Datum för genomförande fyllt i uppdragens startdatum den 18 januari 2018 istället för den 1 mars 2018. Om Beställarna trots allt bedömt det som oklart att Bolaget
levererat mer än 10 000 timmar efter den 1 mars 2018 så har man enligt Bolaget enkelt kunnat kontrollera detta med ett telefonsamtal med uppgiven kontaktperson. För det fall det inte avsågs att det var uppdragets verkliga startdatum som skulle uppges i angiven kolumn så menar Bolaget att upphandlingsdokumentet
brister i tydlighet vad avser punkt 2.4.4.6.
Förvaltningsrätten instämmer i vad Beställarna anfört om att det inte förelegat någon skyldighet för den upphandlande myndigheten att kontrollera Bolagets uppgifter, utan endast att man förbehållit sig denna möjlighet. Att Beställarna
beslutat sig för att inte göra så är inte något som står i strid med LOU.
Förvaltningsrätten finner vidare att det teoretiskt sett kan ha förelegat tvivel kring hur stor del av de angivna arbetstimmarna som levererats efter den 1 mars 2018 då det angivna startdatumet var 1,5 månader tidigare, även om det mest troliga scenariot torde vara att Bolaget inte har levererat 27 731
timmar under de första 1,5 månaderna för att sedan leverera mindre än 10 000 timmar under resterande 13 månaderna av uppdraget. Emellertid anser förvaltningsrätten att bilagans utformning har varit otydlig i förhållande till uppställt krav. Bolagets tolkning att det är uppdragets verkliga startdatum
som ska uppges i kolumnen Datum för genomförande är fullt rimlig. I och med detta blir det även oklart om det är uppdragets samtliga timmar som ska fyllas i under kolumnen Antal arbetstimmar eller endast de timmar som ligger efter den 1 mars 2018. Bilagans utformning medför att upphandlingsdokumentet
brister i transparens vad avser uppställt obligatoriskt krav i punkt 2.2.4.6. och strider således mot 4 kap. 1 § LOU. Vid upphandlingens utvärderingsfas har tillämpningen av ovan nämnd bilaga för att utvärdera det obligatoriska kravet i punkt 2.2.4.6 medfört att Bolaget lidit skada då dess
anbud till följd härav har förkastats. Grund för ingripande enligt 20 kap. 6 § LOU föreligger därmed. Då konstaterad brist har påverkat det konkurrensuppsökande skedet är en rättelse inte möjlig. Upphandlingen ska därför göras om.

Hur räknas ord?

calculator-178124_1920Här finns en dom att läsa som handlar om hur ord ska räknas.
Upphandlingsjuristen var ombud för det överprövande företaget, som vann målet.

 

 

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM

DOM
2020-05-25

Meddelad i Stockholm

Mål nr
2879-20

SÖKANDE
Nordic Consulting Group NCG Sweden AB, 556398-6461
Ombud: Mikael Rendahl
Upphandlingsjuristen i Sverige AB
Box 1241
131 28 Nacka strand

MOTPART
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida
Valhallavägen 199
105 25 Stockholm

SAKEN
Offentlig upphandling

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten bifaller ansökan om överprövning och upphäver
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetes beslut att avbryta
upphandlingen.

YRKANDEN M.M.
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) har genomfört ett
avrop genom förnyad konkurrensutsättning enligt lagen (2016:1145) om
offentlig upphandling (LOU). Upphandlingen avser tjänsten helpdesk
(dnr 19/001276) inom ramavtal Gender equality (dnr 17/001070). Genom
tilldelningsbeslut den 8 januari 2020 tilldelades NIRAS Sweden AB
(NIRAS) kontrakt i upphandlingen. Sedan Nordic Consulting Group NCG
Sweden AB (NCG) invänt mot tilldelningsbeslutet fattade Sida ett nytt tilldelningsbeslut
den 17 januari 2020 och tilldelade NCG kontrakt i upphandlingen.
Den 27 januari 2020 beslutade Sida att avbryta upphandlingen.
NCG yrkar att Sidas beslut att avbryta upphandlingen ska ogiltigförklaras.
Som grund för ansökan anför bolaget i huvudsak att Sida inte har haft
sakligt godtagbara skäl att avbryta upphandlingen och att Sida därmed har
brutit mot transparens- och likabehandlingsprincipen.
Sida anser att ansökan ska avslås och anför bl.a. följande. Det har funnits
sakligt godtagbara skäl att avbryta upphandlingen eftersom upphandlingsdokumentet
har lämnat utrymme för olika tolkningar, vilket har medfört att
Sida inte har kunnat utvärdera anbuden på ett rättvist sätt och därmed inte
kunnat välja det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Utgångspunkter för prövningen
I 4 kap. 1 § LOU anges följande. Upphandlande myndigheter ska behandla
leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra
upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i
enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet.
I 20 kap. 6 § LOU anges följande. Om den upphandlande myndigheten har
brutit mot någon av de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § eller någon
annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har
lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska
göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts.
En upphandlande myndighet har att själv avgöra när det finns förutsättningar
för att inleda en upphandling eller när en inledd upphandling behöver
avbrytas. Möjligheten att avbryta en upphandling är emellertid begränsad.
Av praxis framgår att ett beslut om avbrytande måste vila på sakligt
godtagbara skäl och att det inte får vara godtyckligt. Ett sådant beslut måste
vidare följa de grundläggande reglerna i fördraget i allmänhet och den EUrättsliga
principen om förbud mot diskriminering på grund av nationalitet i
synnerhet. Den upphandlande myndighetens befogenhet att avstå från att
fullfölja en upphandling är inte förbehållet undantagsfall eller då det finns
tungt vägande skäl (se Högsta förvaltningsdomstolens avgörande
RÅ 2009 ref. 43).

Förvaltningsrättens bedömning
Det är den upphandlande myndigheten som har bevisbördan för att det föreligger
sakligt godtagbara skäl för ett avbrytande. Frågan i målet är därmed
om det har funnits förutsättningar för Sida att avbryta upphandlingen på de
grunder Sida har angett.
Sida har motiverat beslutet att avbryta avropsförfarandet i huvudsak enligt
följande. Sida kan efter tilldelning konstatera att ett obligatoriskt krav har
visat sig kunna tolkas på olika sätt och därmed kan avropsförfrågan inte
anses vara förenlig med de grundläggande upphandlingsprinciperna
öppenhet/transparens och likabehandling. Eftersom avropsförfrågan
innehåller krav som inte är transparant utformade är det inte möjligt att välja
det ekonomiskt mest fördelaktiga avropssvaret. Då behovet av tjänsten
kvarstår avser Sida att återkomma med en ny förtydligad version av
avropsförfrågan inom kort.
I ett förtydligande epostmeddelande till NCG har Sida vidare angett i
huvudsak följande. Den bakomliggande anledningen till beslutet att avbryta
upphandlingen är kravet på begränsning av antalet ord i den efterfrågade
metodbeskrivningen. I avropsförfrågan är kravet på maximalt antal ord
formulerat som ett obligatoriskt krav där konsekvensen av att skriva fler ord
är att avropssvaret ska uteslutas. Det finns däremot ingen närmare beskrivning
av hur kravet ska tolkas gällande på vilket sätt ord ska räknas. Det
framgår inte om ord i bilder/figurer ska räknas och inte heller om ord
skrivna med skiljetecken (exempelvis snedstreck) ska räknas som ett eller
flera ord.

Är upphandlingsdokumentet otydligt?
Ett upphandlingsdokument ska vara så klart och tydligt utformat att en
leverantör på grundval av detta kan avgöra vad den upphandlande myndigheten
tillmäter betydelse vid upphandlingen. De skiftande förhållanden som
förekommer i det ekonomiska livet gör emellertid att även upphandlingsdokument
som inte är optimalt utformade får godtas under förutsättning att
det inte strider mot de grundläggande principerna i LOU (jfr RÅ 2002 ref.
50). Bristande öppenhet och transparens i upphandlingsdokumentet kan vara
ett sakligt skäl till att avbryta en upphandling (se t.ex. Kammarrätten i
Göteborgs dom den 30 januari 2018 i mål nr 6012–6015-17).
Kravet på metodbeskrivning framgår i avsnitt 3.1 punkt 2 i upphandlingsdokumentet.
Avsnitt 3.1 i sin helhet är formulerat enligt följande;
3.1 Specification of requirements of call-off response

The call-off response must include the following:
1. Suggested personnel for the assignment, including
a. Name and description of each team member, showing
fulfilment qualifications (merits).
Sida will not consider more consultants than 20 in total and
will stop reading after 20.
Submitted descriptions shall follow the template for
consultant presentation (appendix 2) and the description of
experience and education of each consultant should not be
longer than 400 words. Sida will stop reading the description
of experience and education after 400 words.
2. A description (shall not exceed 1 000 words) of how the tenderer will
plan and organise the help-desk in order to respond to the needs of
Sida according to the specifications in section 3 of the ToR for the Help
Desk. The description shall include
a. How the coordination with Sida will work
b. How the supplier ensures that services provided are of high
quality and are delivered in a timely manner
c. How the availability of competence is ensured

Av underlaget i målet framgår att NCG, efter att Sida hade fattat beslut om
att tilldela NIRAS kontrakt i upphandlingen, invände att NIRAS hade överskridit
maximalt antal ord i sitt anbudssvar genom att NIRAS hade infogat
text i bilder och figurer. Mot bakgrund av NCG:s invändningar fattade Sida
ett nytt tilldelningsbeslut där NCG tilldelades kontrakt. NIRAS invände då å
sin sida att det inte hade varit tydligt att den gräns på maximalt antal ord
som metodbeskrivningen fick innehålla hade varit ett kvalificeringskrav och
att även NCG hade överskridit maximalt antal ord eftersom ord med
åtskillnadstecken med snedstreck (t.ex. lokal/regional/global) är att betrakta
som fler än ett ord.
Det inledande stycket i avsnitt 3.1, där det framgår att svaren måste (”must”)
innehålla viss information, är formulerat som ett obligatoriskt krav. Vad
gäller formuleringarna i de två efterföljande punkterna anför Sida i
huvudsak följande. Anvisningen om maximalt antal ord har av förbiseende
utformats på två olika sätt under samma avsnitt i förfrågningsunderlaget,
vilket har lämnat utrymme för anbudsgivarna att tolka underlaget på olika
sätt. Kravet i avsnitt 3.1 punkt 2 har utformats som ett kvalificeringskrav
(”shall not exceed 1 000 words”) medan kravet i avsnitt 3.1 punkt 1 inte har
formen av ett kvalificeringskrav eftersom det framgår att beskrivningen inte
bör överstiga 400 ord (”should not be longer than 400 words”) och att Sida
kommer att sluta läsa beskrivningen när 400 ord har passerat. Det har
därigenom varit möjligt för anbudsgivarna att tolka kravet som att Sida
kommer att sluta läsa efter 1 000 ord även vid utvärderingen av
metodbeskrivningen.
Mot detta invänder NCG i huvudsak följande. Kravet på hur många ord
metodbeskrivningen maximalt får innehålla har varit så klart och tydligt
utformat att en normalt informerad och omsorgsfull anbudsgivare har
kunnat förstå kravets innebörd. Det framgår på ett klart och entydigt sätt av
avsnitt 3.1 punkt 2 att beskrivningen inte får överstiga 1 000 ord. Det är
tydligt att det i punkt 1 och punkt 2 är fråga om två helt fristående krav.
Vidare kan kravet i punkt 1 inte tolkas som ett bör-krav eftersom ordet
”should” och ordet ”shall” betyder ska respektive skall.
Vad gäller formuleringarna i punkt 1 och 2 konstaterar förvaltningsrätten,
oavsett hur orden ”should” eller ”shall” översätts, att både Sida och NCG är
av uppfattningen att metodbeskrivningen med en begränsning om 1 000 ord
i punkt 2 har formulerats som ett ska-krav. Sida har emellertid angett att
kravet har varit otydligt med hänsyn till hur kravet i punkt 1 har formulerats
och att det har varit möjligt för anbudsgivarna att även tolka kravet i punkt 2
som att Sida kommer att sluta läsa efter 1 000 ord, vilket får förstås som att
Sida menar att kravet skulle kunna tolkas som ett bör-krav snarare än ett
ska-krav. Av utredningen framgår även att NIRAS har invänt att bolaget inte
har uppfattat kravet i punkt 2 som ett obligatoriskt kvalificeringskrav.
Enligt förvaltningsrättens mening skulle skrivningen i punkt 1 om att Sida
kommer att sluta läsa efter 400 ord visserligen kunna tolkas som ett börkrav.
Samma formulering saknas emellertid i punkt 2. Eftersom kraven är
uppställda i två separata punkter är det enligt domstolen tydligt att kraven
ska läsas var för sig. Risken för att sammanblanda de två kraven får anses
vara låg. Även med hänsyn till att punkt 1 och punkt 2 är formulerade på
olika sätt anser förvaltningsrätten att punkt 2 inte kan tolkas på annat sätt än
att metodbeskrivningen ska innehålla maximalt 1 000 ord och att det utgör
ett obligatoriskt krav. Denna uppfattning förstärks ytterligare genom att
även NIRAS synes ha tolkat kravet som obligatoriskt, med hänsyn till den
bild som är infogad i NIRAS metodbeskrivning:
Eftersom bilden inte innehåller någon grafik, utan endast text som beskriver
metoden, kan förvaltningsrätten inte finna någon annan rimlig förklaring än
att NIRAS försökt kringgå ett obligatoriskt krav på maximalt antal ord.
Som grund för avbrytandebeslutet har Sida vidare angett att det av
upphandlingsdokumentet inte framgår hur antal ord ska beräknas. Vidare
anger Sida att omständigheten att anbudsgivarna efter anbudstidens slut har
gett uttryck för olika tolkningar av hur beräkningen av antalet ord ska gå till
för att uppfylla kvalificeringskravet i avsnitt 3.1 punkt 2 ger stöd för att
upphandlingsdokumentet inte har varit tillräckligt tydligt.
NCG invänder bl.a. följande. Det finns en väl etablerad standard för att
beräkna ord, vilka b.la. de sedvanliga ordbehandlingsprogrammen använder
sig av, t.ex. Microsoft Word. Denna standard innebär bl.a. att textrutor, fotnoter
och slutnoter som huvudregel inkluderas i beräkningen. I avsaknad av
annan särskild föreskrift i upphandlingsdokumentet får det förutsättas att
Sida har avsett att använda sig av den etablerade standarden som generellt
används.
Förvaltningsrätten konstaterar att det i upphandlingsdokumentet saknas en
särskild upplysning om hur antal ord ska beräknas. Såvida inget annat anges
bedömer domstolen emellertid att det är rimligt att förutsätta att antal ord i
anbudssvaren beräknas på samma sätt som i de ordinära ordbehandlingsprogrammen
och att en specificering av hur ord ska beräknas därför inte har
behövts för att lagens krav om b.la. transparens ska vara uppfyllt. Vid
beräkningen av antal ord är en rimlig utgångspunkt därmed att åtminstone
bildrutor som bara innehåller text bör ingå och att ord med skiljetecken bör
beräknas som ett ord.
Mot denna bakgrund bedömer förvaltningsrätten att kravet i avsnitt 3.1
punkt 2 i upphandlingsdokumentet, även utan specifik uppgift om hur antal
ord ska beräknas, har varit tillräckligt klart och tydligt för att en leverantör
ska kunna förstå vilka krav upphandlande myndighet har ställt på innehållet
i anbudssvaret. Även med hänsyn till att leverantörerna har gett uttryck för
olika uppfattning om hur kravet ska tolkas har eventuell otydlighet inte varit
av den art att det kan antas ha påverkat andra anbudsgivares möjlighet att
lämna anbud i upphandlingen och kan därmed inte ha påverkat det
konkurrensuppsökande skedet.
Oaktat bedömningen ovan konstaterar förvaltningsrätten därtill att det
genom NCG har framkommit att NIRAS inte har uppfyllt ett annat
obligatoriskt krav beträffande konsulternas kompetens, vilket medför att
NIRAS ändå inte har kunnat antas som leverantör i upphandlingen. Även
om kravet på maximalt antal ord i metodbeskrivningen hade varit otydligt,
saknas det alltså ett orsakssamband mellan otydligheten och Sidas
möjligheter att kunna utvärdera anbuden på ett rättvist sätt och därmed
kunna välja det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. En eventuell
otydlighet har inte heller medfört svårigheter att utvärdera anbuden eller
påverkat prisjämförelsen på något sätt.
Sida har mot bakgrund av det anförda inte förmått visa att utformningen av
det aktuella kravet har varit så bristfällig att det medför att saklig grund för
att avbryta upphandlingen föreligger.

Har Sida haft rätt att avbryta upphandlingen på grund av bristande
konkurrens?
Under överprövningsprocessen har Sida framfört ytterligare skäl för att
avbryta upphandlingen. Beträffande möjligheten att pröva omständigheter
som åberopas först under överprövningsprocessen kan följande framföras.
Vare sig förvaltningsprocesslagen (1971:291) eller bestämmelserna i LOU
innehåller något krav på att de omständigheter som anförs till grund för
parternas talan ska vara slutligt bestämda innan ansökningsfristens utgång
eller vid någon särskild tidpunkt under prövningen i förvaltningsrätten.
Upphandlande myndighet ska visserligen ange skälen för ett avbrytandebeslut,
men några krav på att myndigheten i avbrytandebeslutet uttömmande
ska ange alla omständigheter som ligger till grund för beslutet finns inte (jfr
t.ex. Kammarrätten i Sundsvalls dom den 6 mars 2012 i mål nr 93-12). Med
anledning av de effektivitetshänsyn som råder i mål enligt LOU samt med
hänsyn till att rättssäkerheten för bolaget tillgodosetts genom den
kommunicering som skett i målet, bedömer förvaltningsrätten att även det
ytterligare skäl som Sida angett för att avbryta upphandlingen kan beaktas
(jfr även HFD 2013 ref. 5).
Sida har gjort gällande att omständigheten att ingen av anbudsgivarna
uppfyller kvalificeringskravet får konsekvensen att inget kontrakt skulle
kunna tilldelas och att bristande konkurrens skulle kunna utgöra ett sakligt
skäl för att avbryta upphandlingen. Sida har angett att NCG:s metodbeskrivning
innehåller för många ord och har i denna del hänvisat till att
NCG har skrivit ord med skiljetecken. Mot bakgrund av förvaltningsrättens
bedömning av hur ord med skiljetecken bör beräknas och eftersom Sida inte
har invänt mot NCG:s uppgifter om att bolaget vid en sådan beräkning inte
har överskridit maximalt antal ord bedömer domstolen att den av Sida
angivna grunden inte utgör sakligt skäl för att avbryta upphandlingen.
Slutsats
Förvaltningsrätten bedömer sammantaget att avbrytandebeslutet inte vilar på
sakligt godtagbara skäl. Sidas beslut att avbryta upphandlingen ska därför
upphävas.

Ett ramavtal får inte vara hur långt som helst

bucket-303265En dom om bland annat vilken längd ett ramavtal får lov att ha.

FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM

DOM
2020-06-15
Meddelad i Stockholm

Mål nr
25914-19

SÖKANDE
Belles Golv & Städ AB, 556723-4389
Ombud: Mikael Rendahl
Upphandlingsjuristen i Sverige AB
Box 1241
131 28 Nacka strand

MOTPART
AB Stockholmshem, 556035-9555
Ombud: advokat Lukas Granlund och advokat Eva-Maj Mühlenbock
Cirio Advokatbyrå AB
Box 3294
103 65 Stockholm

SAKEN
Offentlig upphandling

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten bifaller Belles Golv & Städ AB:s ansökan om överprövning
och förordnar att upphandlingen ska göras om.

YRKANDEN M.M.
AB Stockholmshem genomför en upphandling avseende lokalvård av
trapphus och allmänna utrymmen med tillhörande tjänster för förvaltningsområde
6 (FO6), dnr 2019-22209. Upphandlingen genomförs som ett öppet
förfarande enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU). Av
tilldelningsbeslut den 8 november 2019 framgår att Belles Golv & Städ AB
(bolaget) var en av fyra anbudsgivare som lämnade godtagbara anbud. Ed´s
Städfirma & Byggtjänst AB uppvisade det lägsta jämförelsetalet och tilldelades
kontrakt i upphandlingen.
Bolaget ansöker om överprövning av upphandlingen och yrkar att upphandlingen
ska göras om. Till stöd för sin talan anför bolaget i huvudsak följande.
Stockholmshem har brutit mot 4 kap. 1 § och 7 kap. 2 § LOU genom
att ha genomfört en upphandling där en leverantör har tilldelats ramavtal
med en löptid på upp till fem år. Uppdraget avser en period om två år och
den sammanlagda avtalstiden inklusive förlängningar kan bli maximalt fem
år. Den kortaste avtalstiden är därmed två år med en ensidig möjlighet för
Stockholmshem att förlänga avtalet i upp till ytterligare tre år. Ett ramavtal
får enligt LOU löpa under längre tid än fyra år endast om det finns särskilda
skäl. Vid bedömningen av avtalstidens längd är det den totala möjliga avtalstiden
om fem år som ska bedömas. Det är Stockholmshem som har bevisbördan
för att det föreligger särskilda skäl. Upphandlingen avser ett ramavtal
som till skillnad mot ett vanligt kontrakt inte garanterar en viss volym.
Det framgår av ett flertal skrivningar i kontraktsformuläret att det inte finns
en garanterad volym vad gäller antal objekt, entreprenadens omfattning, arbetsuppgifter
m.m. Då det inte handlar om en på förhand bestämd prestation
efter en fastställd volym är det inte att anse som ett vanligt kontrakt utan ett
ramavtal. Eftersom bristen än hänförlig till förfrågningsunderlaget och det
konkurrensuppsökande skedet är det inte möjligt med rättelse. Upphandlingen
måste därför avbrytas och göras om. Bolaget lider eller riskerar att
lida skada eftersom bolaget eventuellt först om fem år ges möjlighet att konkurrera
om ett nytt avtal istället för om fyra år som föreskrivs enligt LOU.
Bolaget kan således utestängas från marknaden under längre tid än vad som
är tillåtet.
Stockholmshem bestrider bifall till ansökan om överprövning och anför i
huvudsak följande. Avtalet i upphandlingen har en maximal löptid om fem
år men det är inte ett ramavtal utan ett vanligt tjänstekontrakt. Det är bolaget
som ansöker om överprövning som har att visa att avtalet mot Stockholmshems
bestridande är att anse som ett ramavtal. Bolaget har inte visat detta
genom att påpeka att vissa skrivningar i upphandlingsdokumentet talar för
att det inte finns någon klar angivelse av förpliktelse eller volym för Stockholmshem.
Oaktat detta är bolagets påstående om att det är fråga om ett
ramavtal felaktigt. All städning som behövs inom kontraktsformulärets beskrivna
områden kommer att utföras utan någon beställning av Stockholmshem
och mot en ersättning som är bestämd redan genom ingående av avtalet,
dvs. en fast ersättning. Att Stockholmshem inte kan garantera antal objekt
då objekten kan komma att ändras syftar till att kunna ha ett flexibelt
kontrakt avseende sådana fastigheter som byter ägare eller liknande. Dessa
situationer är till omfattning och värde mycket begränsade i förhållande till
avtalet i sin helhet. Att det finns ändringsklausuler eller optioner i kontraktsformuläret
gör inte att avtalet till sin karaktär är ett ramavtal. Av avtalets ersättningsmodell
som består av fast ersättning, rörlig ersättning, ersättning
för ändringar och ersättning för tillkommande/avgående objekt framgår att
den fasta ersättningen utgör den klart övervägande delen och som uppgår till
ca 90 procent av det totala värdet. Denna del är förpliktande direkt vid ingående
av avtalet och är till sin omfattning bestämd på förhand. Även om
denna ersättning i viss mån kan öka eller minska på grund av händelser som
träffas av K1.3 ändrar detta inte det faktum att den klart övervägande delen
av avtalet inte är att anse som ett ramavtal. Avtalet är inte delbart och det
har inte varit möjligt att upphandla de delar som har ramavtalskaraktär separat.
Att Stockholmshem under vissa särskilt angivna situationer har möjlighet
att säga upp delar av avtalet eller att tillfälligt pausa städningen förändrar
inte bedömningen. Även ett vanligt tjänstekontrakt kan sägas upp helt eller
delvis i vissa särskilt angivna situationer utan att detta får karaktären av ett
ramavtal. Att avtalet har en maximal löptid på fem år hindrade inte bolaget
från att lämna anbud i upphandlingen. Bolagets påstående om att det lider
skada genom att utestängas från marknaden i fem år istället för fyra år framstår
som en efterhandskonstruktion. Med tanke på bolagets placering i upphandlingen
är skaderesonemanget snarare teoretiskt än sannolikt. Det är inte
sannolikt att bolaget om fyra år skulle lämna anbud och tilldelas kontrakt i
en upphandling. Att avtalet har en löptid på fem år, oavsett om det anses
vara ett ramavtal eller inte, har således ingen marknadsutestängande effekt
för bolaget.
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Utgångspunkter för domstolens prövning
Enligt 20 kap. 4 och 6 §§ LOU kan domstolen pröva om en upphandlande
myndighet har brutit mot någon av de grundläggande principerna i 4 kap.
1 § eller någon annan bestämmelse i lagen och, på talan av en leverantör
som anser sig ha lidit eller kunna komma att lida skada, besluta att en upphandling
ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har
gjorts. Därvid gäller att domstolen endast prövar de särskilt angivna frågor
som sökanden tar upp.
Enligt 4 kap. 1 § LOU ska upphandlande myndigheter behandla leverantörer
på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar
på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med
principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet.
Det upphandlade kontraktets karaktär
Med ramavtal avses enligt 1 kap. 20 § LOU ett avtal som ingås mellan en
eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte
att fastställa villkoren i kontrakt som senare ska tilldelas under en given
tidsperiod.
I förarbetena till den tidigare lagen om offentlig upphandling (2007:1091)
anges bl.a. att en förutsättning för att ett offentligt kontrakt ska föreligga är
att parterna är ömsesidigt förpliktade; den upphandlande enheten åtar sig att
anskaffa en viss prestation mot en viss ersättning från sin medkontrahent,
som i sin tur åtar sig att tillhandahålla prestationen. Definitionen av begreppet
ramavtal innehåller däremot inte något krav på ömsesidig bundenhet
(se prop. 2006/07:128 s. 160).
Ett ramavtal kan vara av två slag – ramavtal som har samtliga villkor för tillhandahållandet fastställda respektive ramavtal som inte har det. Frågan om
parternas ömsesidiga förpliktelser regleras i det enskilda ramavtalet. Sådana
villkor kan t.ex. avse en skyldighet att använda ramavtalet vid framtida behov.
De kan också tänkas gå längre och garantera en viss avropsmängd.
Villkor av nämnda slag kan givetvis innebära skyldigheter på avtalsrättslig
grund. Det är dock svårt att närmare ange var gränsen i dessa fall går mellan
vad som är att beteckna som ett ramavtal respektive kontrakt. Det får ytterst
bero på omständigheterna i det enskilda fallet hur ett dokument som betecknats
som ramavtal ska kategoriseras upphandlingsrättsligt (se prop.
2015/16:195 s. 512 ff).
Frågan om gränsdragningen mellan ramavtal och tjänstekontrakt har varit
föremål för prövning i bl.a. Kammarrätten i Stockholms avgörande den
24 mars 2016 i mål nr 7754-15. Kammarrätten uttalade att bedömningen av
om ett kontrakt utgör ett ramavtal ska utgå från de villkor som uppställs i de
upphandlade kontrakten och, i den mån kontrakten hänvisar till upphandlingsdokumenten,
den information som anbudsgivarna fått ta del av där. Det
var i målet fråga om ett antal landstings upphandling av läkemedel. I avtalsmallen
angavs att upphandlande myndighet inte kunde garantera volymen
för tjänsterna utan att uppgifterna skulle ses som ett riktmärke. Det angavs
även att då nya eller förändrade behandlingsstrategier, organisationsförändringar,
strukturöversyn och politiska beslut kunde komma att påverka områdets
innehåll och inriktning kunde vissa volymer öka, minska eller helt försvinna.
Detta skulle inte betraktas som ett avtalsbrott. Domstolen ansåg att
myndigheten inte avsett att åta sig att anskaffa en viss prestation utan att den
efterfrågade volymen var styrd av myndighetens behov. Prestationen var
inte bestämd på förhand och myndigheten var inte förpliktigad att i viss utsträckning
efterfråga upphandlad tjänst. Historiska data utgjorde enligt domstolen
enbart en indikation på i vilken omfattning myndigheten skulle efterfråga
tjänsten. Kammarrätten ansåg i detta fall att det var fråga om ett ramavtal.
Kammarrätten i Göteborg gjorde i dom den 4 april 2017 i mål nr 5389-
5390-16 bedömningen att det var fråga om ett ramavtal eftersom upphandlande
myndighet till övervägande del inte garanterade någon volym beträffande
de tjänster som skulle levereras. I anbudsunderlaget angavs flera
gånger att några volymer inte garanterades utan att leverantören var skyldig
att leverera det verkliga behovet. Om den upphandlande myndighetens avrop
skulle under- eller överstiga beräknad kvantitet skulle detta inte betraktas
som ett avtalsbrott.

Förvaltningsrättens bedömning
Den första frågan som förvaltningsrätten har att ta ställning till är om avtalet
i upphandlingen utgör ett ramavtal.
Av kontraktsformulärets K1 framgår att entreprenaden omfattar lokalvård
med tillhörande arbetsuppgifter i område 5331, 5332 och 5333 (FO6). Det
framgår vidare att Stockholmshem inte kan garantera antal objekt och att
vissa objekt kan komma att ändras under avtalsperioden p.g.a. politiska beslut,
försäljningar, omflyttningar, ombyggnader, nya byggnader m.m. Enligt
K1.3 kan förvaltningsvolymen i en enskild entreprenad utökas eller minskas
under entreprenadtiden eftersom köp och försäljning kan förekomma i
Stockholmshems fastighetsföretagande. Stockholmshem har rätt att utöka
entreprenadens omfattning med tillkommande förvaltningsobjekt inom
samma geografiska område och/eller kategori och under kontraktstiden kan
tillkommande och avgående arbetsuppgifter på befintliga förvaltningsobjekt
beställas alternativt avbeställas. Av K2.3 framgår att tillkommande arbeten
ska avropas med arbetsorder innan arbete utförs och enligt K8.1 har Stockholmshem
möjlighet att tillfälligt minska entreprenadens omfattning om
denne önskar det.
Förvaltningsrätten konstaterar att det av upphandlingsdokumenten framgår
att olika omständigheter kan medföra att Stockholmshems behov av tjänster
förändras och att en viss volym inte kan garanteras. Det framgår också att ett
eventuellt reducerat behov inte ska anses utgöra ett kontraktsbrott. Anbudsgivarens
prestation är således inte bestämd på förhand utan volymen förefaller
styras av Stockholmshems behov. Förvaltningsrätten ifrågasätter inte
att den fasta ersättningen enligt K6.1.1, som avser ett på förhand bestämt
pris för vissa bestämda arbetsuppgifter, utgör den övervägande delen av den
ersättning som kommer att utgå för de levererade tjänsterna. Detta saknar
emellertid betydelse för avtalets klassificering eftersom den fasta ersättningen
inte är att jämställa med en garanterad ersättning för en fast volym.
Uppgifterna om i vilken omfattning Stockholmshem efterfrågat de aktuella
tjänsterna under tidigare avtalsperiod utgör endast en indikation för anbudsgivaren
och kan inte ses som att en viss volym garanteras. Mot denna bakgrund
gör förvaltningsrätten bedömningen att avtalet är att anse som ett
ramavtal i upphandlingsrättsligt avseende.
Ett ramavtal får löpa under längre tid än fyra år endast om det finns särskilda
skäl (7 kap. 2 § LOU). Motsvarande uttrycklig begränsning finns inte
för ett vanligt kontrakt enligt LOU. Det aktuella avtalet i upphandlingen har
en maximal löptid om fem år. Det är myndigheten som har bevisbördan för
att det finns särskilda skäl för att tillämpa bestämmelsen och att dessa är
hänförliga till föremålet för upphandlingen. Stockholmshem har inte åberopat
några särskilda skäl för en längre avtalstid än fyra år.
Har bolaget lidit skada?
Mot bakgrund av att långa ramavtal anses förhindra, begränsa eller snedvrida
konkurrensen får samtliga potentiella leverantörer, däribland bolaget,
anses ha lidit skada genom att inte ha möjlighet att konkurrera om kontrakt
under den tid som anses oskälig enligt LOU. Skäl för ingripande enligt LOU
föreligger därför på denna grund. Eftersom felet har uppstått i det konkurrensuppsökande
skedet kan det inte läkas genom rättelse. Upphandlingen
ska därför göras om.

Ett ramavtal måste ha ett uppskattat maxvärde

wall-450106_1280

Här finns en dom att läsa som handlar om det uppskattade värdet (eller avsaknad av sådant) i ett ramavtal.

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ

DOM
2020-05-08
Meddelad i Malmö

Mål nr
2768-20

SÖKANDE
Optimera Sverige AB, 556193-8134
Ombud: Martin Göransson och Mikael Rendahl
Prosent AB

MOTPART
Malmö stad

SAKEN
Överprövning enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten förordnar att Malmö stads upphandling avseende ”Virke
och byggmaterial 2020” ska göras om.

BAKGRUND
Malmö stad genomför med ett öppet förfarande en upphandling avseende
”Virke och byggmaterial 2020” (ref nr SN-2019-1422). Av tilldelningsbeslut
den 27 februari 2020 framgår att Derome Byggvaror & Träteknik AB
(Derome) antagits som leverantör i upphandlingen.

YRKANDE OCH INSTÄLLNING
Optimera Sverige AB (Optimera) ansöker om överprövning av upphandlingen
och yrkar att den ska göras om. Som grund för sin talan anför bolaget
i huvudsak följande.
Malmö stad har brutit mot transparens- och likabehandlingsprincipen
i 4 kap. 1 § LOU samt mot bestämmelsen om tilldelning av
kontrakt i 16 kap. 1 § LOU genom att välja en utvärderingsmodell som inte
kan anses ägnad att identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.
Malmö stad har vidare brutit mot artikel 33 i direktiv 2014/24 och transparens-
och likabehandlingsprincipen i 4 kap. 1 § LOU genom att inte ange
den maximala kvantitet som avtalet kan omfatta. Det aktuella ramavtalet
innebär att kommunen kan ingå kontrakt med Derome utan någon begränsning
till ett totalt maximalt belopp. På grund härav riskerar Optimera att
utestängas från marknaden under längre tid än vad som hade varit fallet
om kommunen hade angivit ett högsta belopp som var proportionerligt.
Optimera har därmed lidit eller i vart fall riskerat att lida skada till följd av
dessa brister.
Malmö stad medger bifall till Optimeras yrkande om att upphandlingen ska
göras om. Detta utifrån att det i upphandlingsdokumentet saknas uppgift om
total kvantitet som kan komma att avropas från ramavtalet (takvolym).

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Rättslig reglering m.m.
Enligt 4 kap. 1 § LOU ska upphandlande myndigheter behandla leverantörer
på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar
på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med
principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet.
Av 20 kap. 4 och 6 §§ LOU framgår att förvaltningsrätten kan pröva om en
upphandlande myndighet har brutit mot någon bestämmelse i lagen och på
talan av en leverantör som lidit eller kan komma att lida skada, besluta att en
upphandling ska göras om eller får avslutas först sedan rättelse gjorts.
Förvaltningsrättens bedömning
Vid överprövningar enligt LOU gäller att förvaltningsrätten i princip endast
prövar de särskilt angivna frågor som sökanden tar upp.
Optimera anför bl.a. att Malmö stad inte angett den maximala kvantitet som
avtalet kan omfatta och gör gällande att detta strider mot transparens- och
likabehandlingsprincipen samt artikel 33 i direktiv 2014/24. Optimera
menar att upphandlingen därför ska göras om.
EU-domstolen har i dom den 19 december 2018 i mål nr C-216/17
(Coopservice) funnit att en upphandlande myndighet som är part i ett ramavtal
är skyldig att göra en uppskattning av värdet och frekvensen på vart
och ett av de efterföljande kontrakten och tvungen att precisera den totala
kvantitet som kan komma att bli aktuell med avseende på efterföljande
kontrakt.

Kammarrätten i Jönköping har i dom den 27 mars 2020 (mål nr 3390-19)
uttalat att det krav som kan ställas är att den upphandlande myndigheten är
skyldig att göra en rimlig, men noggrann, uppskattning av det förväntade
värdet och den förväntade kvantiteten.
Enligt förvaltningsrättens bedömning innebär avsaknaden av uppgift om
total kvantitet som kan komma att avropas i den aktuella upphandlingen att
upphandlingsdokumentet är utformat i strid med principerna om öppenhet
(transparens) och likabehandling, vilket har medfört att Optimera har lidit
eller kan komma att lida skada. Grund för ingripande enligt LOU finns därmed.
Eftersom bristen hänför sig till det konkurrensuppsökande skedet ska
upphandlingen göras om. Vid detta förhållande saknas anledning för förvaltningsrätten
att pröva vad Optimera anfört i övrigt.

För sent inkommen komplettering ej skäl för uteslutning

club-2492011_1280
Att en extra försäkran, vilken begärts in av upphandlaren efter att en leverantörs anbud lämnats in, delgetts upphandlaren efter att tidsfristen som upphandlaren bestämt hade löpt ut var inte skäl nog för att utesluta leverantören. Förseningen kunde inte likställas med att leverantören i allvarlig omfattning underlåtit att ge in sådana kompletterande dokument som begärts och dokumentets syfte hade varit uppfyllt i och med dess inlämnande innan tiden för tilldelningsbeslutet. Utvärderingen skulle därmed göras om och leverantörens anbud beaktas.

Stockholms stads idrottsnämnd genomförde en upphandling av ramavtal för pontonbryggor med mera. Upphandlingen genomfördes som ett öppet förfarande och avsikten var att teckna ramavtal med tre leverantörer. Vid prövning av leverantörerna beslutade staden att utesluta Svenska Pontonhamnar AB:s anbud. Som skäl angavs i huvudsak att bolaget inte inom angiven tid lämnat aktuella bevis på att det inte fanns grund för att utesluta anbudsgivaren, enligt de obligatoriska uteslutningsgrunderna.

Svenska Pontonhamnar AB (bolaget) ansökte om överprövning av upphandlingen och anförde bland annat följande:
”Staden har uteslutit bolaget eftersom staden ansett att bolaget inte lämnat in den begärda bevisningen i tid. Staden hade dock redan tillgång till exakt samma uppgifter som den sedan kom att kräva av bolaget. I detta avseende har staden anfört att den bevisning som senare kom att begäras in innebar att leverantören angav ”på heder och samvete” att de lämnade uppgifterna var korrekta och att den därför var annorlunda än vad bolaget tidigare uppgett. Ett sådant straffansvar som staden gör gällande följer emellertid redan av den tidigare ingivna, och undertecknade egenförsäkran, varför tillägget ”på heder och samvete” inte medför någon särskild betydelse ifråga om straffansvar. Det intygande som bolaget redan lämnat utgör således en försäkran och staden var då i enlighet med bestämmelserna i LOU förhindrad att begära in sådan information som staden redan hade. Bolaget har ändå vid flera tillfällen tillhandahållit staden de begärda uppgifterna och dessa har, oavsett den tidsram som staden satte upp, kommit in till staden innan dess att tilldelningsbeslutet meddelades. Bolaget har således inte underlåtit att lämna den begärda informationen. Skulle förvaltningsrätten trots detta anse att bolaget borde ha kommit in med den begärda bevisningen vid ett tidigare tillfälle kan bristen i vart fall inte anses vara av någon sådan ”allvarlig omfattning” som krävs enligt LOU. Detta med beaktande av att uppgifterna ostridigt funnits tillgängliga hos staden i god tid före beslutet om tilldelning. Staden har inte heller angett på vilket sätt bolaget allvarligt skulle anses ha brustit i sin skyldighet”.

Staden svarade och anförde bland annat följande:
”Sökanden har gett in en egenförsäkran och mot den bakgrunden har staden krävt in bevis för att grund för uteslutning inte förelegat. I den efterfrågade handlingen ska företrädare för anbudsgivaren lämna en sanningsförsäkran på heder och samvete att grund för uteslutning inte föreligger. Anbudsgivaren uppmanades att fylla i handlingen och skicka in den innan ett visst datum. Påståendet att staden redan haft tillgång till begärt dokument bestrids. Att sökanden fyllt i en egenförsäkran ersätter inte det bevis som begärts in. Det är en väsentlig skillnad mellan att lämna uppgifter i en egenförsäkran och att lämna en sanningsförsäkran på heder och samvete. Det bestrids vidare att tidsfristen för inlämnandet av beviset var för kort. Hur lång tid en leverantör har på sig anges varken i LOU-direktivet eller i LOU. Av proportionalitetsprincipen följer att tidsfristen måste fastställas med hänsyn till att vissa bevis tar längre tid att få fram än andra. I det här fallet är det inte fråga om en handling som anbudsgivaren ska ta fram och där tidsåtgången är beroende av omständigheter utanför anbudsgivarens kontroll. Istället är det fråga om en handling som staden skickar till anbudsgivaren med instruktion om att den ska fyllas i och skickas in via TendSign. Att fylla i handlingen innebär i praktiken att skriva under den. En tidsfrist på drygt fyra arbetsdagar kan i sammanhanget under inga förhållanden anses vara för kort. Av handlingarna i ansökan om överprövning framgår vidare att det inte berott på tidsfristen att beviset för anbudsgivarens del inte kommit in i tid utan på att anbudsgivaren inte förstått att handlingen skulle ges in. Av ingivna handlingar framgår att handlingen undertecknats av anbudsgivaren efter att tidsfristen löpt ut. På grund av likabehandlingsprincipen är den upphandlande myndigheten tvungen att utesluta en leverantör som inte fullgjort sina skyldigheter i dessa avseenden”.

Förvaltningsrätten i Stockholm biföll ansökan och förordnade om rättelse på sätt att ny anbudsutvärdering skulle genomföras varvid Svenska Pontonhamnar AB:s anbud skulle beaktas.

I domskälen uttalades följande:

”Det förvaltningsrätten först ska pröva är frågan om staden har förfarit i strid med LOU, på sätt som bolaget gjort gällande, genom att utesluta bolaget från den offentliga upphandlingen.

I målet har framkommit att bolaget valde att vid anbudslämnandet ge in en egen försäkran för att intyga att bolaget inte ska uteslutas ur upphandlingen enligt uteslutningsgrunder i 13 kap. 1-2 §§ LOU, att bolaget uppfyller kvalificeringskraven och att bolaget kan ge in efterfrågade bevis för detta.

I 15 kap. 3 § LOU anges bl.a. att en leverantör som lämnat en egen försäkran ska på begäran av en upphandlande myndighet komplettera sin försäkran med ett eller flera av de intyg som omfattas av den. Bland annat får en upphandlande myndighet enligt 15 kap. 6 § punkten 1 begära att leverantören ska ge in sådan utredning som visar att det inte finns grund för att enligt 13 kap. utesluta leverantören från att delta i upphandlingen.

Av 15 kap. 7 § första stycket LOU framgår att en upphandlande myndighet får begära att en leverantör lämnar in ett utdrag ur ett brottsregister eller en likvärdig handling som har utfärdats av en behörig myndighet i ursprungsstaten eller den stat där leverantören är etablerad och som visar att det inte finns omständigheter som enligt 13 kap. 1 § utgör skäl för att utesluta leverantören från att delta i upphandlingen.

Polismyndigheten och Upphandlingsmyndigheten har dock i en gemensam skrivelse den 10 mars 2017 uttalat att man i Sverige idag inte utfärdar sådana utdrag ur belastningsregister som avses i 15 kap. 7 § LOU. Därför får sådana intyg tills vidare ersättas av en utsaga som leverantören har lämnat på heder och samvete inför ett behörigt organ eller av en liknande försäkran i enlighet med 15 kap. 9 § LOU (se Polismyndighetens och Upphandlingsmyndighetens gemensamma skrivelse 2017-03-10 dnr UHM 2017-0083 respektive dnr A101.405/2017).

Mot bakgrund av detta begärde staden en tid efter anbudsgivningen att bolaget skulle ge in en försäkran på heder och samvete om att det inte förelåg grund för att utesluta bolaget med stöd av 13 kap. 1 § LOU. Ett formulär för sanningsförsäkran skickades till bolaget som sedan skulle fylla i och återsända det senast den 17 augusti 2018. Bolaget gav dock in intyget den 22 augusti 2018. Detta föranledde att bolagets anbud uteslöts ur den offentliga upphandlingen enligt 13 kap. 3 § 8 c LOU i samband med tilldelningsbeslutet som fattades två dagar senare den 24 augusti 2018.

I 13 kap. 3 § LOU anges omständigheter som får medföra uteslutning av leverantörer. En sådan grund är att leverantören i allvarlig omfattning inte har lämnat in de kompletterande dokument som myndigheten begärt in enligt 15 kap. 3-5 §§, se 13 kap. 3 § 8 c LOU.

Förvaltningsrätten konstaterar att bolaget i det här fallet, trots att det skedde för sent, har gett in det kompletterande intyg som staden har begärt. Även om det bör åligga anbudsgivare att följa de tidsfrister som en upphandlande myndighet angett, bedömer förvaltningsrätten att bolagets försening inte kan likställas med att bolaget i allvarlig omfattning underlåtit att ge in sådana kompletterande dokument som begärts. Syftet med intyget, att bolagsföreträdare på heder och samvete skulle intyga att det inte fanns grund för att enligt 13 kap. 1 § LOU utesluta bolaget från att delta i upphandlingen, var trots allt uppfyllt vid tidpunkten för tilldelningsbeslutet. Mot den bakgrunden bedömer förvaltningsrätten att det var felaktigt att utesluta bolaget från upphandlingen med stöd av 13 kap. 3 § 8 c LOU.

Vid denna utgång föreligger det inte skäl att ta ställning till de övriga grunder bolaget gjort gällande som grund för att staden brutit mot LOU.

Förvaltningsrätten ska härefter pröva om stadens beslut att utesluta bolagets anbud ur den offentliga upphandlingen har medfört att bolaget har lidit eller kan komma att lida skada. Bolaget har anfört att det lidit skada eller i vart fall riskerat skada att eftersom samtliga leverantörer utom en uteslutits ur upphandlingen och bolaget skulle därmed, om det fick delta i upphandlingen, ha tilldelats ramavtal och i vart fall rangordnas som nummer två av tre med möjlighet att i framtiden få leverera de aktuella produkterna till staden. Bolaget har vidare anfört att det, efter att ha fatt ta del av den vinnande anbudsgivares utvärderingspris, kan konstatera att den vinnande anbudsgivarens pris är väsentligt mycket högre än det pris som bolaget lämnat i upphandlingen. Om staden inte brutit mot LOU skulle bolaget således ha tilldelats ramavtal med rangordning högst upp i avropsordningen, och därmed i första hand kommit ifråga för samtliga aktuella avrop.

Förvaltningsrätten bedömer att bolaget har klargjort och konkretiserat på vilket sätt det har eller har kunnat komma lida skada. Det har inte framkommit skäl att ifrågasätta vad bolaget har anfört i denna del. Förvaltningsrätten finner därmed att bolaget har lidit eller i vart fall kunnat komma lida skada till följd av att staden förfarit i strid med LOU.

Stadens överträdelse är inte hänförlig till det konkurrensuppsökande skedet så rättelse är en tillräckligt ingripande åtgärd. Bolagets ansökan om omprövning ska därför bifallas med förordnande om rättelse på sätt att en ny anbudsutvärdering ska genomföras varvid Svenska Pontonhamnar AB:s anbud ska beaktas.”

Oklart hur pris skulle räknas ut

justice-2071621_640

En upphandling av driften av två äldreboende skulle göras om då det inte framgick av förfrågningsunderlaget hur man skulle tolka begreppet “dygnspris”. En leverantör ställde en fråga till kommunen och fick till svar att deras tolkning var korrekt. Trots detta visade det sig senare att leverantören och kommunen hade olika uppfattningar av hur begreppet skulle tolkas. Detta medförde att leverantören och kommunen hade räknat fram olika prisuppgifter, vilket fick avgörande betydelse. Förfrågningsnderlaget hade inte möjliggjort för en normalt omsorgsfull anbudsgivare att förstå vad som menades.

Mora kommuns inköpscentral genomförde en upphandling avseende driften av två äldreboenden genom ett förenklat förfarande. Humana Omsorg AB och Solutionfocus i Mora AB antogs som leverantörer.

Vardaga Äldreomsorg AB ansökte om överprövning avseende driften av den ena verksamheten och anförde bland annat följande:
”Mora kommun har vid anbudsutvärderingen frångått vad som anges i upphandlingsdokumenten. Mora kommun har vid utvärderingen inte heller följt de förtydliganden som man själv gjort i ”Frågor och Svar”. Utvärderingsmodellen är, liksom utvärderingskriterierna, otydliga och öppnar upp för en skönsmässig värdering av anbuden. Mora kommuns agerande strider mot de grundläggande principerna för offentlig upphandling och Vardaga har lidit skada till följd av bristerna i upphandlingen”.

Förvaltningsrätten i Falun avslog ansökan om överprövning.

Vardaga överklagade domslutet och anförde bland annat följande:
”Av förfrågningsunderlaget framgår att den tilldelningsgrund som ska tillämpas är bästa förhållandet mellan pris och kvalitet. Kommunen har framhållit att den s.k. mervärdesmetoden ska tillämpas i upphandlingen. Mervärdesmetoden innebär att utvärderingskriterier utöver pris ges ett mervärde i kronor vilket leder till en affärsmässig avvägning mellan priset och de angivna utvärderingskriterierna. Det framgår inte av upphandlingsdokumentets administrativa föreskrifter att kommunen efterfrågar kvalitet framför pris, utan mervärdesmodellen ska snarast förstås som en möjlig utvärderingsmodell för att upphandla kvalitet till bästa pris. Bolaget har ställt en fråga till kommunen. Kommunen har klart och tydligt svarat att såsom bolaget uppfattat utvärderingsmodellen och som förtydligats av bolaget genom ett exempel, är ”alldeles korrekt uppfattat”. Genom svaret måste det anses bekräftat att bolaget i exemplet räknat rätt samt tolkat och uppfattat utvärderingsmodellen korrekt. Bolaget kände sig tryggt med det faktum att priset utgjorde en större del av utvärderingen av anbuden och att kvalitet utgjorde en mindre del. Om detta inte varit fallet skulle kommunen ha påtalat detta. Bolaget har således agerat som en normalt omsorgsfull anbudsgivare som har fått ett förtydligande och rättat sig efter det. Kommunen har, genom att lämna felaktig och otydlig information, handlat i strid med praxis och de grundläggande gemenskapsrättsliga principerna om likabehandling och transparens. Bolaget har lidit skada eftersom kommunen inte har utvärderat anbudet i enlighet med vad som framgick av upphandlingsdokumentet och det svar som lämnades till bolaget”.

Kommunen anförde bland annat följande:
”Utvärderingen är gjord på ett riktigt sätt och såsom har beskrivits i upphandlingsdokumenten. En ny utvärdering kan inte göras på det sätt som bolaget förespråkar. Bolagets utvärderingsmodell bygger på en felräkning och kan inte utgöra grund för ett tilldelningsbeslut. Med tanke på att det är en kvalitetsupphandling och inte en upphandling där lägsta pris är avgörande blir inte resultatet till bolagets fördel. Mervärdesmetoden ligger som grund och det är den mest rättvisande metoden för att utvärdera kvalité”.

Kammarrätten i Sundsvall beslutade att upphandlingen skulle göras om.

I domskälen uttalades som nedan:

”I punkt 4.6 i de administrativa bestämmelserna avseende den aktuella upphandlingen anges att anbudspriset är summan av i prismatrisen ifyllt pris multiplicerat med angiven mängd. Anbudspriset blir således dygnspriset multiplicerat med 365 dygn.

Av utredningen i målet framgår att driften av Tomtebogården omfattar totalt 40 vårdplatser, varav 30 platser avser somatisk vård och 10 platser demensvård. Bolaget lämnade samma dygnspris, 1 457 kr, oavsett typ av vårdplats.

Av ett dokument avseende frågor och svar framgår att bolaget ställt en fråga om utvärderingsmodellen. Bolaget fick då bekräftat av kommunen att ett anbudspris som genom ett räkneexempel beräknats till 24 290 750 kr genom att summera priset för de trettio vårdplatserna för somatisk vård och de tio vårdplatserna för demensvård ([1 625 kr x 30] + [1 780 kr x 10]) och sedan multiplicera summan med 365 dagar var korrekt beräknat. Av kommunens tilldelningsprotokoll framgår däremot att kommunen vid utvärderingen beräknat bolagets anbudspris till 531 805 kr (1 457 kr x 365), dvs. priset multiplicerat med 365 utan beaktande av antalet vårdplatser.

Enligt kammarrättens bedömning framgår det inte av ordalydelsen i punkt 4.6 i de administrativa bestämmelserna hur begreppet dygnspris ska tolkas. Bolaget har ansett att det är priset per dygn för det totala antalet platser på boendet och kommunen att det är det genomsnittliga priset för en vårdplats per dygn. Bolaget och andra presumtiva anbudsgivare fick dock efter bolagets fråga om utvärderingsmodellen besked av kommunen att dygnspriset skulle beräknas på samtliga vårdplatser. Eftersom en mervärdesmetod användes vid utvärderingen fick också anbudspriset en avgörande betydelse i fråga om relationen mellan pris och kvalitet.

Mot bakgrund av det anförda anser kammarrätten att bolaget har visat att upphandlingsdokumenten brister i tydlighet på ett sådant sätt att det inte varit möjligt för en normalt omsorgsfull anbudsgivare att avgöra vad den upphandlande myndigheten skulle tillmäta betydelse vid upphandlingen och därmed kunna lämna ett konkurrenskraftigt anbud. Upphandlingsdokumenten strider därför redan på denna grund mot principerna om likabehandling och transparens i LOU.

Bolaget placerade sig på andra plats vid utvärderingen och har därför lidit eller riskerat att lida skada. Bristerna hänför sig till det konkurrensuppsökande skedet och upphandlingen ska därmed göras om.”

Ingen förlängd avtalsspärr – överklagande rätteligen avvisat

playground-312578_640Ett överklagande avvisades då det inte inkom i rätt tid. Kommunen hade i e-postmeddelande meddelat att leverantören fått några dagar extra att överklaga. Om en längre avtalsspärr avsågs att tillämpas skulle detta angetts i underrättelsen om tilldelningsbeslut, vilket inte hade gjorts. Det meddelande om förlängd avtalsspärr som kommunen skickade ut innehöll inte någon underrättelse om beslut att tilldela kontrakt, och hade dessutom bara skickats till en leverantör, varför det inte kunde anses vara ett nytt tilldelningsbeslut. Förlängd avtalsspärr ansågs därför inte råda.

Falköpings kommun genomförde en upphandling av projektering och utförande av en temalekplats i parkmiljö. Underrättelse om tilldelningsbeslut skickades ut elektroniskt. I ett e-postmeddelande som skickades ut samma dag som avtalsspärren gick ut angav kommunen att ”förlängd avtalsspärr” tillämpades.

Lappset Sweden AB (Lappset) ansökte om överprövning. Ansökan inkom till förvaltningsrätten samma dag som den förlängda avtalsspärren löpte ut.

Förvaltningsrätten i Jönköping avvisade Lappsets ansökan.

Enligt förvaltningsrättens uppfattning medförde den gällande regleringen att det inte fanns någon laglig möjlighet för en upphandlande myndighet att besluta om längre avtalsspärr efter att en underrättelse om tilldelningsbeslut hade skickats ut. Eftersom e-postmeddelandet som kommunen skickade ut inte kunde ses som ett nytt tilldelningsbeslut, kunde det inte heller anses medföra att en ny avtalsspärr börjat gälla. Lappsets ansökan om överprövning hade därmed kommit in för sent.

Lappset överklagade domslutet och anförde bland annat följande:
”Kommunen har med sitt e-postmeddelande haft för avsikt att förlänga avtalsspärren och ge Lappset en reell möjlighet att ansöka om överprövning. Kommunens meddelande ska ses som en ny underrättelse om tilldelningsbeslut. En ny avtalsspärr har därför börjat gälla i enlighet med kommunens angivelse”.

Kammarrätten i Jönköping avslog överklagandet.

I domskälen uttalades följande:
”Det antal dagar inom vilka den upphandlande myndigheten inte får ingå avtal (avtalsspärr) framgår i detta mål av 20 kap. 1 § lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU). Av samma bestämmelse framgår att myndigheten kan välja att tillämpa en längre avtalsspärr, men att det i så fall ska anges i underrättelsen om tilldelningsbeslutet. En ansökan om överprövning av upphandlingen ska enligt 20 kap. 11 § samma lag ha kommit in till förvaltningsrätten före utgången av en sådan avtalsspärr som anges ovan.

I tilldelningsmeddelande från Falköpings kommun anges att ”Avtalsspärr löper under tiden 2018-06-26-2018-07-05, kl. 23:59”. Falköpings kommun har därefter i e-postmeddelande till Lappset Sweden AB den 4 juli 2018 bl.a. skrivit att ”vi tycker […] att det är rimligt att ni får ett par dagar på er att begrunda ytterligare, då det tog tid att få ut informationen. Mot bakgrund av det inträffade tillämpar vi därför förlängd avtalsspärr t.o.m. måndagen den 9 juli 2018 kl. 23:59”.

Kammarrätten konstaterar att Falköpings kommuns e-postmeddelande inte innehåller någon underrättelse om beslut att tilldela kontrakt samt att meddelandet, trots att det finns flera andra anbudsgivare, endast är ställt till Lappset Sweden AB. E-postmeddelandet kan inte ses som ett nytt tilldelningsbeslut och den tidsfrist som anges i meddelandet kan därför inte beaktas vid prövningen av om Lappset Sweden AB:s ansökan om överprövning har kommit in i rätt tid enligt 20 kap. 11 § LOU.

Lappset Sweden AB:s ansökan om överprövning kom in till förvaltningsrätten den 9 juli 2018, d.v.s. efter det att avtalsspärren angiven i tilldelningsmeddelandet gått ut. Förvaltningsrätten har därför haft fog för sitt beslut att avvisa bolagets ansökan. Överklagandet ska således avslås.”