Trots att Svea hovrätt yttrat sig om att beslutet om att neka prövningstillstånd mailades till klaganden anser Högsta domstolen att hon hade laga förfall. Klaganden påstår att e-postmeddelandet inte kom fram och att hon fick kännedom om beslutet efter att tiden för överklaganden gått ut.

Mark- och miljödomstolen ogillade talan om klander av beslut som fattats vid Henriksborgs Samfällighetsförenings föreningsstämma. En av medlemmarna överklagade domen till Mark- och miljööverdomstolen. Överklagandet innehöll uppgift om hennes e-postadress. Mark- och miljööverdomstolen beslutade att inte ge prövningstillstånd.

Målet avgjordes på handlingarna utan att parterna i förväg hade underrättats om när beslutet skulle meddelas. Beslutet kunde överklagas senast den 19 mars 2021. Enligt anteckning i dagboksbladet expedierades beslutet till medlemmen via e-post. Medlemmen har anfört att epostmeddelandet inte kom fram och att hon fick kännedom om beslutet först några dagar efter att tiden för överklagande gått ut.

Svea hovrätt har i yttrande till HD bekräftat att beslutet skickades till kvinnans e-postadress. Högsta domstolen anser att omständigheterna i målet inte talar emot kvinnans påstående om att hon hade laga förfall. Högsta domstolen bifaller därför hennes ansökan.

Högsta domstolens dom den 6 oktober 2021 i mål nr Ö 2127-21

En takvolym, som var 13 gånger så högt som den senaste motsvarande upphandlingens värde, ansågs vara oproportionerligt stor. Vissa rimliga marginaler var givetvis tillåtna men i detta fall ansågs marginalen vara betydande. Detta även med beaktande av de omständigheter som anförts beträffande betydande merkostnader. Upphandlingen skulle därför göras om.

Region Skåne genomförde en ramavtalsupphandling avseende dosdispensering genom förenklat förfarande. Apotekstjänst AB tilldelades uppdraget.

Svensk Dos AB ansökte om överprövning och anförde bl.a. att det angivna takbeloppet var oproportionerligt högt eftersom det var ca 13 gånger så högt som de faktiska uppgifter om värde som redovisats. Det totala värdet kunde uppskattas till ca 19,2 miljoner kr och takbeloppet var 265 miljoner kr. Enligt Coopservicedomen var orealistiska eller överdrivna tak otillåtna. Konkurrensverket hade också uttalat att takvolym inte fick överstiga det egentliga behovet med oproportionerlig marginal. Takbeloppet medförde att avtalet inte fick någon reell monetär begränsning och tillät avrop långt över det verkliga behovet. Konsekvensen blev densamma som om något takbelopp inte hade angetts alls. Förfarandet fråntog samtliga leverantörer möjlighet att konkurrera om kontrakt som skulle bli aktuella när takbeloppet uppnåtts.

Region Skåne anförde att det värde som leverantören utgått ifrån var ett historiskt värde för augusti 2020 vilket inte utgjorde ett faktiskt värde för upphandlingen. Kraftigt ökade anbudspriser till följd av mindre vinstmarginaler hade haft avgörande betydelse för beräkningen av takvärdet. Scenariot att upphandlat ramavtal endast skulle kunna utnyttjas under en liten del sin löptid skulle vara förödande eftersom det var fråga om en komplex och samhällsviktig tjänst med lång implementeringstid.

Förvaltningsrätten i Malmö förordnade om att upphandlingen skulle göras om.

I skälen uttalades följande.
”Svensk Dos gör vidare gällande att Region Skåne genom att ange ett orealistisk högt maximalt värde för avtalet har snedvridit konkurrensen på så sätt att avtalet inte får någon monetär begränsning. Potentiella leverantörer har på så vis blivit berövad möjligheten att konkurrera om kontrakt som skulle blivit aktuella om takvolymen hade uppnåtts.

En utgångspunkt när det är fråga om ramavtalsupphandlingar är att någon garanterad avropsmängd inte kan anges. Det följer dock av transparensprincipen att anbudsgivarna ska kunna bedöma om det är affärsmässigt motiverat att lägga anbud och i så fall hur anbudet ska utformas. Det kan vidare konstateras att uppgifter om avtalets volym och värde är av betydelse för att kunna göra en uppskattning av upphandlingens omfattning.

EU-domstolen har i mål C-216/17 Coopservice bl.a. uttalat att det innebär ett åsidosättande av både öppenhets- och likabehandlingsprincipen om ramavtalsparten inte anger den totala kvantitet som avtalet avser samt att ett avtal är utan verkan när gränsen för angiven kvantitet är nådd.

Konkurrensverket har i ställningstagande 2019:1 uttalat i anledning av Coopservicedomen att ett angivet tak inte får överstiga det egentliga behovet med oproportionerlig marginal.

Kammarrätten i Jönköping har i dom den 27 mars 2020 i mål nr 3390-19 uttalat bl.a. följande. Vid ramavtalsupphandlingar är den upphandlande myndigheten skyldig att göra en rimlig, men noggrann, uppskattning av det förväntade värdet och den förväntade kvantiteten. En upphandlande myndighet kan inte hänvisa till tidigare avropade volymer som inte längre har någon aktualitet eller sätta ett högsta tak som med oproportionerlig marginal överstiger det egentliga behovet. Ett sådant förfarande, som skulle kunna ha påverkan på potentiella anbudsgivares beslut att delta i upphandling, skulle stå i strid med öppenhetsprincipen.

Kammarrätten i Sundsvall har i dom den 23 april 2020 i mål nr 2770-19 uttalat bl.a. följande under rubriken ”Högsta kvantitet i ramavtal”. Kammarrätten konstaterar att det av EU-domstolens avgörande följer att den upphandlande myndigheten har en skyldighet att precisera den totala kvantitet som kan komma att avropas. Skyldigheten att ange högsta kvantitet innebär inte något krav på en exakt beräkning av behovet. Det räcker att beräkningen omfattar den maximala kvantitet som kan komma att avropas och att den kvantitet framstår som realistisk.

Vidare har Kammarrätten i Göteborg i dom den 15 juni 2020 i mål nr 60420 m.fl. uttalat bl.a. följande. Kammarrätten bedömer i likhet med förvaltningsrätten att takvolym ska anges i ramavtalsupphandlingar samt att det inte finns något generellt hinder mot att takvolym anges i form av ett värde (takbelopp).

Region Skåne har i upphandlingen angivit takvolymen för avtalet i såväl monetärt värde som antal dospatientdygn. Av punkten 1.1.3 i de administrativa föreskrifterna framgår bl.a. följande. Antalet patienter inom öppen vård i Region Skåne med dosdispenserade läkemedel uppgår till ca 28 000 (för augusti 2020) till ett värde av ca 400 000 SEK (för augusti 2020) samt att avtalet kan maximalt komma att omfatta ett värde av 265 miljoner SEK och en total volym av 60 miljoner dospatientdygn. Vidare framgår av samma punkt att takvärde och takvolym har beräknats utifrån Region Skånes befolkningsprognos för de år som avtalet avser. Vidare har beräkningen utgått ifrån andel dospatienter i olika åldersgrupper 2019 i Region Skåne.

Region Skåne har anfört att de vid beräkningen av upphandlingens takvärde beaktat förestående förändringar av prisbilden för dosdispensering. Regelverket för dosdispensering och ersättningsformerna för detta är för närvarande föremål för nationella utredningar. Förväntade ändringar antas leda till ökade kostnader och sin tur ökade anbudspriser. Av Rapporten ”En särskild prisrangordning för utbyte vid maskinell dosdispensering” framgår att ett införande av föreslagna ändringar enligt dosapoteken skulle kräva omfattande omställningar av verksamheten och därigenom leda till betydande merkostnader.

Med utgångspunkt i att behovet av dosdispensering och dosexpediering uppgick till ett värde av ca 400 000 kr i augusti 2020 är det angivna takvärdet om 265 miljoner kronor i aktuell upphandling ca 13 gånger så högt. Vissa rimliga marginaler måste givetvis tillåtas. En marginal som är 13 gånger högre än det aktuella behovet är dock en betydande marginal. Även med beaktande av de omständigheter som Region Skåne anför förefaller denna marginal orealistisk och oproportionerligt stor. På grund av det anförda finner förvaltningsrätten att angiven takvolym/takvärde överstiger det verkliga behovet och därmed strider mot principerna om transparens och likabehandling.

Skyldigheten att ange takvolym har, som framgått ovan, klargjorts genom EU-domstolens avgörande. Frågan är om den gäller även i förevarande upphandling som inte är en direktivstyrd upphandling utan en upphandling enligt 19 kap. LOU. Förvaltningsrätten noterar härvid att det är fråga om tolkning av grundläggande principer som är tillämpliga även inom det icke-direktivstyrda området. Att EU-domstolens uttalanden i Coopservice angående takvolymer även har bäring på ramavtal med en leverantör som upphandlas enligt 19 kap. LOU har slagits fast i flera kammarrättsavgöranden bl.a. Kammarrätten i Sundsvalls avgörande i mål nr 3692-20 och Kammarrätten i Göteborgs avgörande i mål nr 7414-20. Mot denna bakgrund anser förvaltningsrätten att den skyldighet avseende takvolym som klargjorts genom Coopservicemålet måste anses gälla även i förevarande upphandling.

Slutsatser

Förvaltningsrätten finner sammanfattningsvis att det angivna takvärdet med oproportionerlig marginal överstiger det egentliga behovet varför upphandlingsdokumenten måste anses strida mot de upphandlingsrättsliga principerna om transparens och likabehandling.

Det oproportionerligt höga takvärdet medför att ramavtalet kan användas i långt högre utsträckning än det verkliga behovet motiverar utan att en ny upphandling måste göras. Detta kan få en konkurrensbegränsande effekt varför Svensk Dos riskerat att lida skada till följd därav. Eftersom felet har uppstått i det konkurrensuppsökande skedet ska upphandlingen göras om.”

Förvaltningsrätten i Malmös dom den 13 september 2021 i mål nr 2360-21

I en offentlig upphandling var det ett uttryckligt krav på att ange svar i avsett fritextfält i anbudsformuläret. En anbudsgivare hänvisade dock i ett par fall till en bilaga. Efter att anbudet förkastades ansökte den uteslutna leverantören om överprövning av upphandlingen. I sin ansökan om överprövning gjorde leverantören gällande att det var oproportionerligt att förkasta anbudet på grund av en sådan bagatellartad brist i anbudet. Förvaltningsrätten höll med och biföll leverantörens överprövan.

2021-06-24
Meddelad i Göteborg
Mål nr
3996-21

SÖKANDE
Forcit Consulting AB, 556811-9357
Ombud: Mikael Rendahl
Upphandlingsjuristen i Sverige AB

MOTPART
Halmstads kommun

SAKEN
Offentlig upphandling

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten bifaller ansökan och beslutar att Halmstads kommuns upphandling av Tekniska konsulter 2020 Teknik och fastighet – Rangordning – Teknikområde 13 Riskanalys och vibrationskontroll, KS 2021/00090, inte får avslutas förrän rättelse har gjorts genom ny anbudsutvärdering.

BAKGRUND

Halmstads kommun genomför en upphandling av Tekniska konsulter 2020 – Teknik och fastighet – Rangordning Teknikområde 13 Riskanalys och vibrationskontroll, KS 2021/00090. Av tilldelningsbeslut den 25 mars 2021 framgår att Forcit Consulting AB:s anbud har förkastats då det inte uppfyllt samtliga obligatoriska krav gällande form och innehåll.

YRKANDEN M.M.

Forcit Consulting AB (bolaget) yrkar i första hand att förvaltningsrätten ska besluta att upphandlingen får avslutas först sedan rättelse har skett på så sätt att en ny utvärdering ska göras varvid bolagets anbud ska beaktas, i andra hand att förvaltningsrätten ska besluta att upphandlingen ska göras om. Bolaget anför bl.a. följande. Kommunen har förkastat bolagets anbud med motiveringen att krav gällande AUB.31 Anbuds form och innehåll inte uppfylls då anbudet endast hänvisat till bifogade bilagor. Bolaget har under punkt 6. Anbudsformulär hänvisat till tre bifogade bilagor. Den första bilagan utgör en kreditupplysning, den andra bilagan avser en företagspresentation för att uppfylla kraven på teknisk och yrkesmässig kapacitet och den tredje bilagan avser en begäran om sekretess avseende uppgifter i anbudet. – Gällande den bifogade kreditupplysningen kan det av AUB.51 konstateras att det är kommunen som ska inhämta kreditupplysningen till styrkande av att kravet är uppfyllt. Det är endast om anbudsgivaren inte uppfyller kravet som anbudsgivaren är skyldig att redovisa något. Som framgår av bolagets kommentar i anbudsformuläret samt av bifogad kreditupplysning är kravet på ekonomisk ställning uppfyllt. Med hänsyn härtill har det inte funnits något obligatoriskt krav innebärande att bolaget skulle ha redovisat något. Dessutom kan en kreditupplysning från tredje part svårligen återges i ett fritextfält i anbudsformuläret. Att bolaget har bifogat en kreditupplysning kan mot bakgrund av det anförda inte föranleda att bolagets anbud ska förkastas. – Beträffande den bilaga som bolaget bifogat med anbudet innehållande en begäran om sekretess framgår av punkt AUB.55 i upphandlingsdokumentet att ett uteblivet svar eller ett ofullständigt svar endast medför att anbudet kan komma att lämnas ut i sin helhet. Det är därmed inte på något sätt fråga om ett obligatoriskt krav i den meningen att en avvikelse resulterar i att anbudet ska förkastas. Det förhållandet att bolaget har angett sin begäran om sekretess i en bilaga i stället för i det avsedda fritextfältet kan som mest innebära att bolagets sekretessbegäran lämnas utan avseende. Med anledning härav är det inte fråga om en brist i anbudet som kan få konsekvensen att anbudet ska förkastas. – När det gäller den bilaga som bolaget har bifogat med anbudet innehållande en företagspresentation är det i och för sig, till skillnad från ovanstående, fråga om obligatoriska uppgifter som ska lämnas till styrkande av att kravet på teknisk och yrkesmässig kapacitet är uppfyllt enligt AUB.51 i upphandlingsdokumentet. En sådan oväsentlig och bagatellartad avvikelse från ett krav kan dock inte i sig innebära att anbudet ska förkastas. Det aktuella kravet i AUB.31 på att ange svar direkt i det avsedda svarsfältet, i stället för i bilaga, avser endast hur en del av anbudet ska struktureras. Det är inte fråga om att bolaget inte har lämnat efterfrågade uppgifter i sitt anbud. Således är det en ordningsföreskrift som saknar betydelse i konkurrenshänseende och att förkasta anbudet på dessa grunder strider mot proportionalitetsprincipen. Föreskriften att inte ange svar i bilaga har inte en adekvat koppling till ändamålet med upphandlingen, nämligen att utföra riskanalys och vibrationskontroll vid sprängningsarbeten. En brist i detta avseende kan inte rimligen leda till att anbudet ska uteslutas. Bolaget har offererat lägst pris i upphandlingen. För det fall bolagets anbud vid en ny rättad utvärdering ska beaktas kommer bolaget således att tilldelas ramavtal där bolaget rangordnas på första plats. Detta innebär att bolaget med allra största sannolikhet kommer att erhålla avrop och har genom detta visat att bolaget har lidit eller i vart fall riskerat att lida skada av kommunens förfarande.

Halmstads kommun anser att ansökan ska avslås och anför bl.a. följande. Påståendet att kommunen har brutit mot proportionalitetsprincipen i LOU, genom att ha förkastat bolagets anbud på grund av en oväsentlig och bagatellartad avvikelse från en ordningsföreskrift, bestrids. Kommunen har i stället förfarit helt korrekt och i enlighet med upphandlingsdokumentets obligatoriska krav i punkten AUB.31 och därmed förkastat anbudet. Bolaget har, vilket är ostridigt i målet, hänvisat till en bilaga innehållande den aktuella företagspresentationen och har därigenom inte uppfyllt kravet i ovan nämnd punkt. Något mellanting mellan obligatoriska krav och utvärderingskriterier, av bolaget benämnda ”ordningsföreskrifter”, framgår inte av nu aktuellt upphandlingsdokument och finns inte heller i LOU. Det framgår klart och tydligt att kravet i punkten AUB.31 är ett obligatoriskt krav och att bristande uppfyllelse medför att anbudet förkastas. Förutom bristande uppfyllelse av kravet i punkten AUB.31 avseende företagspresentationen, har bolaget även hänvisat till en bilaga kopplat till sin begäran om sekretess. Andra stycket i AUB.55 anger klart och tydligt var bolagets begäran om sekretess ska anges, och tillsammans med ställda krav i AUB.31 utgör detta obligatoriska krav gällande anbudets form och innehåll, vilka måste vara uppfyllda för att gå vidare till utvärdering. Bolaget har här alltså endast hänvisat till en bilaga vilket gör att kravet i andra stycket AUB.55 inte är uppfyllt. Av det ovan anförda följer således att bolagets anbud brister i kravuppfyllelse i två avseenden när det gäller det obligatoriska kravet i AUB.31. Att vid sådant förhållande underlåta att förkasta anbudet skulle i stället medföra att kommunen gjorde sig skyldig till brott mot den upphandlingsrättsliga likabehandlingsprincipen. När det sedan gäller den aktuella kreditupplysningen har bolaget valt att självmant bifoga en bilaga trots att kommunen inte begärt detta vid uppfyllelse av kravet avseende ratingnivå. Det som kommunen har anfört ovan har klart och tydligt stöd i och bekräftas av bl.a. HFD 2016 ref. 37. Högsta förvaltningsdomstolen fastslog här att likabehandlingsprincipen innebär att obligatoriska krav alltid är just obligatoriska och därmed måste upprätthållas strikt enligt sin ordalydelse.

SKÄLEN FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Tillämpliga bestämmelser

Upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet (4 kap. 1 § LOU).

Om den upphandlande myndigheten har brutit mot någon av de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § LOU eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts (20 kap. 6 § första stycket LOU).

Förvaltningsrättens bedömning

Den fråga som förvaltningsrätten har att ta ställning till är om kommunen har haft fog för att förkasta bolagets anbud i upphandlingen på grund av att det inte uppfyllt krav på anbuds form och innehåll gällande ekonomisk ställning, teknisk och yrkesmässig kapacitet samt sekretessbegäran.

Av avsnittet AUB.31 Anbuds form och innehåll i upphandlingsdokumentet framgår bl.a. följande:

Förfrågningsunderlaget innehåller ett antal krav som måste uppfyllas, s.k. obligatoriska krav (skallkrav). Uppfylls inte dessa krav både avseende anbudsgivare och anbud kan inte anbudet prövas. […] Fritextsvar skall lämnas direkt i förfrågningsunderlaget. Hänvisning till bilagor där det inte särskilt efterfrågas accepteras inte. Svar som enbart finns i bilagor medför att anbudet inte utvärderas.

Av avsnitt 6. Anbudsformulär i upphandlingsdokumentet anges jämte fritextfält bl.a. följande:

AUB.51 Ekonomisk ställning – Vid lägre rating än 40 hos Creditsafe ska förklaring lämnas här till hur kravet på ekonomisk ställning uppfylls exempelvis genom moderbolag/garant (beställaren kan komma att begära intyg).

AUB.51 Teknisk och yrkesmässig kapacitet – Beskrivning.

AUB.55 Eventuell begäran om sekretess inkl. motivering. Uppgifterna ska preciseras avseende vilket stycke och mening/ord eller liknande som avses.

I avsnitt AUB.31 anges bl.a. att fritextsvar ska lämnas direkt i upphandlingsdokumentet och att hänvisning till bilagor inte accepteras och att svar som enbart finns i bilagor medför att anbudet inte kommer att utvärderas. Förvaltningsrätten anser att även om detta krav endast är av ordningskaraktär måste det anses ha utformats som ett obligatoriskt krav.

Upphandlingsdokumenten i en upphandling utgör en central del av förfarandet. En förutsättning för att underlaget ska kunna fylla sin konkurrensuppsökande funktion är att potentiella leverantörer kan vara säkra på att de obligatoriska krav som ställs i underlaget upprätthålls under hela förfarandet. En upphandlande myndighet måste därför redan vid framställandet av upphandlingsdokumenten se till att de krav som ställs är proportionerliga i förhållande till föremålet med upphandlingen på så sätt att kraven är adekvata och relevanta och inte går utöver vad som rimligen bör krävas av den som vill lämna ett anbud. När en upphandlande myndighet har kommit fram till att en viss uppgift eller ett visst bevis måste finnas i anbudet och därför ställt ett obligatoriskt krav ska potentiella leverantörer kunna utgå ifrån att kravet är såpass viktigt att den som anser sig inte kunna, eller inte vilja, uppfylla kravet avstår från att lämna ett anbud (jfr HFD 2016 ref. 37 I–II).

Vid upphandling ska vidare proportionalitetsprincipen tillämpas. Proportionalitetsprincipen innebär bl.a. att krav som ställs i upphandlingsdokumenten ska stå i proportion till det behov som ska täckas av upphandlingen och till de mål som eftersträvas (jfr prop. 2006/07:128 s. 132 och 2009/10:180 s. 91). En proportionalitetsprövning sker vanligen i tre steg. Det första innefattar frågan om åtgärden är ägnad att tillgodose det avsedda ändamålet. Det andra steget utgörs av en prövning av om den är nödvändig för att uppnå det avsedda ändamålet. Till sist bedöms om den fördel som det allmänna vinner står i rimlig proportion till den skada som åtgärden förorsakar berörda enskilda intressen (jfr RÅ 1999 ref. 76; jfr Contse, C-234/03, EU: C:2005:644).

Förvaltningsrätten anser att kravet i AUB.31 är tillräckligt tydligt och att det klart framgår att svar ska lämnas i avsedda fält i upphandlingsdokumentet. Kommunen har inte redogjort för syftet med kravet och har inte visat varför kravet har varit nödvändigt att ställa. Förvaltningsrätten bedömer ändå att kravet inte kan anses ha varit betungande för en anbudsgivare att uppfylla. Kravet har sannolikt inte heller fått en potentiell anbudsgivare att avstå från att lämna anbud. Det är därmed inte i sig oproportionerligt att ställa ett sådant krav (jfr Kammarrättens i Göteborg dom den 29 januari 2021 i mål nr 3025-20).

För att ett krav ska vara obligatoriskt att uppfylla måste det emellertid också ha en tydlig och adekvat koppling till ändamålet med upphandlingen (jfr HFD 2016 ref. 37 I-II). Frågan är då om kravet har den adekvata koppling till upphandlingsföremålet som krävs för att kravet ska kunna upprätthållas eller om kommunen utan att handla i strid med likabehandlingsprincipen skulle ha godtagit anbudet. Till bolagets anbud har det i avsedda fritextfält för svar angivits hänvisningar till bilagor gällande ekonomisk ställning, teknisk och yrkesmässig kapacitet samt sekretessbegäran. Det har inte framkommit annat än att den information som lämnats i bilagorna är samma information som skulle ha angivits i fritextfälten i anbudsformuläret. Kravet på att svaren ska anges i fritextfälten i anbudsformuläret kan därmed inte anses ha den adekvata kopplingen till ändamålet med upphandlingen, nämligen att utföra riskanalyser och vibrationskontroller i samband med entreprenader, att brister i detta hänseende kan leda till att anbudet ska uteslutas (jfr Kammarrättens i Göteborg ovannämnda avgörande i mål nr 3025-20). Då det därtill är fråga om ett förhållandevis begränsat antal uppgifter har kommunen inte heller behövt leta efter den efterfrågade informationen i upphandlingsdokumentet (jfr Kammarrättens i Jönköping dom den 30 januari 2017 i mål nr 2896-16).

Till följd av detta bedömer förvaltningsrätten att det skulle vara oproportionerligt att förkasta bolagets anbud i upphandlingen endast på den grunden att svaren lämnats i bilagor och inte i fritextfält (jfr Kammarrättens i Göteborg dom den 10 november 2020 i mål nr 5727-20). Det står inte heller i strid med likabehandlingsprincipen att i ett fall som detta godta bolagets lämnade anbud. Kommunens agerande har också lett till att bolaget har lidit skada. Bolagets ansökan ska därför bifallas.

Det har i upphandlingen inte varit fråga om sådana brister som hänför sig till det konkurrensuppsökande skedet och som medför att upphandlingen måste göras om. Det är i stället tillräckligt att ingripande sker genom rättelse på så sätt att en ny anbudsutvärdering ska göras, varvid de svar som bolaget har lämnat i bilagor gällande punkterna AUB.51 och AUB.55 avseende ekonomisk ställning, teknisk och yrkesmässig kapacitet samt sekretessbegäran i anbudsformuläret ska beaktas även om de har besvarats genom bilagor och inte i avsedda fritextfält.

 

 

 

 

 

Även om vi förstås tycker att upphandlingsjuridik är viktigt och intressant så vill vi tipsa om Juridik för alla.

Det är ett nystartat projekt för att öka allmänhetens kunskaper om juridik i vardagen. På sidan finns kostnadsfria kurser/informationsfilmer där kunniga och kända personer berättar på ett bra och lättbegripligt sätt.

juridikforalla.nu

 

 

Kommunerna i Västernorrland vägrade lämna ut namnen på anbudsgivare i en upphandling av trafik som ska göras om på grund av för höga priser. Kammarrätten ger nu ett taxiföretag rätt att få ut uppgifterna trots risken för att det kan påverka nästa upphandling.

Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län har tidigare beslutat att upphandlingen av trafikuppdrag 10:1, Anropsstyrd trafik dagtid inom Ånge kommun ska avbrytas på grund av att det lägsta anbudspriset kraftigt överskrider såväl den tidigare prisnivån som den kalkyl som myndigheten upprättat till stöd för bedömning av rimliga pris-/kostnadsnivåer. Upphandlingen ska göras om i den delen.

Cabonline begärde ut priser och namnen på anbudsgivarna.
Kollektivtrafikmyndigheten sa dock nej. Enligt myndigheten kan uppgifter om vilka anbudsgivare som lämnat såväl enkelanbud som kombinationsanbud på trafikuppdrag 10:1, liksom avgivna priser på trafikuppdrag 10:1 antas komma att påverka anbudsgivningen i den nya upphandlingen och leda till skada för det allmänna enligt 19 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL), och är därför föremål för sekretess.
Detsamma gäller samtliga prisuppgifter.
Cabonline överklagade till Kammarrätten. Att sekretessbelägga tilldelade områden och vinnande anbuds olika prissättning av de ingående delarna har inte, menar bolaget, stöd i att ett avbrutet trafikuppdrags anbud inte offentliggörs då varje trafikuppdrag är ett eget geografiskt område med unika förutsättningar. Att sekretessbelägga anbudens olika kombinationsanbud gör att kontroll av hela utvärderingen av upphandlingen omöjliggörs.

Kammarrätten slår först fast att allmänt hållna uppgifter om att det allmänna riskerar att lida skada vid en framtida upphandling inte är tillräckligt för att anse att uppgifter ska omfattas av sekretess (jfr rättsfallet RÅ 1991 ref 56).
Kommunalförbundet har uppgett att uppgifterna i de aktuella handlingarna kan komma att skada en framtida upphandling av anropsstyrd trafik dagtid inom Ånge kommun eftersom det är möjligt att beräkna anbudens genomsnittliga produktionspriser utifrån uppgifterna och eftersom uppgifterna kan indikera vilka som är intresserade av den förnyade upphandlingen.
Av handlingarna framgår prisuppgifter för anbud rörande andra trafikområden i länet. Kammarrätten bedömer att det finns skäl att anta att ett röjande av dessa uppgifter kan komma att påverka den kommande upphandlingen. Kommunalförbundet har därför haft fog för att neka Cabonline region norr AB att ta del av dessa uppgifter.
Kommunalförbundet har även nekat Cabonline region norr AB att ta del av namn på anbudsgivare som framkommer av de begärda handlingarna. Det har inte framkommit några konkreta omständigheter varför ett röjande av uppgifterna om vilka som lämnat anbud i de avslutade upphandlingarna riskerar att påverka den kommande upphandlingen. Kommunalförbundet har inte heller närmare förklarat varför det allmänna riskerar att lida skada om Cabonline region norr AB fick ta del av dessa uppgifter. Kammarrätten bedömer därför att uppgifterna om namn på anbudsgivare ska lämnas ut till Cabonline region norr AB.

 

Alla vill vi ha en trygg och välfungerande välfärd. Möjligheterna till det ökar om upphandlande myndigheter fler och högre kvalitetskrav på leverantörerna. Det är också viktigt att man följer upp att kraven efterlevs i praktiken.

”Upphandlingar med kvalitetskrav och en god avtalsuppföljning kan säkerställa att utförda välfärdstjänster genomförs med en hög kvalitet som tillgodoser vårdtagarens behov. Det är också viktigt att den upphandlande myndigheten i ett tidigt skede avsätter tillräckligt med resurser i förberedelsefasen av en upphandling för att nå ett bra resultat.”
Det skriver Upphandlingsmyndigheten i sitt remissvar på Välfärdsutredningens slutbetänkande ”Kvalitet i välfärden – bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:38)”.

Du kan läsa hela Välfärdsutredningen och Upphandlingsmyndighetens remissvar här>>