Krav på auktorisation var oproportionerligt

Kammarrätten anser tillskillnad från förvaltningsrätten att ett krav på auktorisation i en upphandling av drift och underhåll inte är normalt förekommande och att det inte heller finns några förhållanden som medför att det är nödvändigt.

När Norrköpings kommun genomförde en offentlig upphandling av drift och underhåll av bland annat gatubelysning, ställde kommunen ett krav på att leverantörens platschef eller arbetsledare skulle ha vissa särskilt angivna kvalifikationer och auktorisationer.
När ett bolag tilldelades kontraktet ansökte Vattenfall om överprövning av upphandlingen i Förvaltningsrätten i Linköping, eftersom man ansåg att auktoriseringskravet var oproportionerligt.
Förvaltningsrätten menade däremot att kravet var förenligt med proportionalitetsprincipen, bland annat eftersom målet med upphandlingen varit att säkerställa en fungerande gatubelysning och kommunen ansågs därför ha ett uppenbart intresse av att leverantören som utför arbetet har rätt kompetens. Domstolen framhöll även att det fanns ett naturligt samband mellan kraven på viss kompetens avseende leverantörens arbetsledande personal och kommunens intresse av att arbetet med belysningen utförs på ett säkert sätt.
Sammantaget ansåg domstolen att det inte fanns någon anledning till ingripande mot upphandlingen och avslog ansökan.

Vattenfall överklagade till Kammarrätten i Jönköping, som gör en annan bedömning rörande proportionalitetsprincipen. Enligt rätten innebär principen att den upphandlande myndigheten inte får ställa högre krav på leverantören än vad som behövs och anses ändamålsenligt för den aktuella upphandlingen.
I det här fallet hade kommunen gjort gällande att auktorisationskravet var både ändamålsenligt och nödvändigt för att arbetet skulle ske på ett effektivt och säkert sätt, men det har inte ifrågasatts att Vattenfall uppfyller elsäkerhetslagens krav eller att verksamheten är organiserat i enlighet med dessa krav. Rätten framhåller att det inte heller framkommit att det ställda kravet är normalt förekommande i upphandlingar av det nu aktuella slaget, eller att det finns särskilda förhållanden som medför att auktorisationskravet var nödvändigt. Dessutom kan kravet ha haft en konkurrensbegränsande effekt.
Kammarrätten anser därför att det var oförenligt med proportionalitetsprincipen att inte utvärdera Vattenfalls anbud. Kommunens agerande innebar att bolaget led eller kunde komma att lida skada och det finns därför grund för ingripande med stöd av lagen om offentlig upphandling.
Auktoriseringskravet var utformat som ett obligatoriskt krav och gett potentiella leverantörer anledning att förutsätta att det var viktigt för kommunen. Bristen var hänförlig till upphandlingens konkurrensuppsökande skede och domstolen förordnade om att upphandlingen skulle göras om.

Kammarrätten i Jönköping mål nr 251-20.