Kongl. Maj:ts nådiga Stadga (1873:26) om avvittring i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker

SFS nr
1873:26
Departement/myndighet
Justitiedepartementet L1
Utfärdad
1873-05-30

Stadga om avvittring i Västerbottens och Norrbottens läns
lappmarker.

1 § Genom allmän avvittring skola från Kronans marker nödiga områden
tilldelas så väl de i lappmarken förut varande, icke behörigen
avvittrade hemman och nybyggen, som ock de nybyggen, vilka kunna vid
avvittringen i laga ordning tillkomma.

Tillika bestämmes ränta och mantal för provisionelt skattlagda hemman
och förut behörigen upplåtna nybyggen och dylika jordlägenheter, evad de
äro större eller mindre, samt för nybyggen, som vid avvittringen
tillkomma.

Vid avvittringen skall ock en gräns bestämmas emellan de delar av
lappmarken, som äro tjänliga för odling, och den mark, där
nybyggesanläggningar icke vidare må tillåtas.

2 § I fråga om anläggande av nybyggen, skattläggning, befrielse från
skatt och ränta under vissa år, kronoparkers bildande, utbrytning av
skogsmark åt sågverk i ersättning för åtnjuten stockfångst, så ock om
avvittrings-lantmätares och avvittrings-styresmäns tillsättning och
entledigande samt avlöning, ävensom Våre Befallningshavandes och
Lantmäteristyrelsens tillsyn över avvittringsverket, skall, jämte vad i
denna stadga angående några av dessa ämnen förekommer, gälla vad
särskilt är eller varder förordnat.

3 § Avvittringslantmätare och styresmän skola noggrannt och flitigt
fullgöra sina åligganden enligt denna stadga, ävensom ställa sig till
efterrättelse övriga på dem tillämpliga allmänna författningar och de
särskilda föreskrifter, vilka dem av deras förmän meddelas. Ej må de
sysselsättas med lantmäteriförrättningar för enskilde.

Styresman bör, såvitt ske kan, uppehålla sig inom avvittringslaget under
den tid, avvittringsarbeten där förehavas.

4 § Avvittringen skall socknevis företagas, men må för större eller
mindre del av en sockens område särskilt prövas, där sådant lämpligen
och utan förnärmande av någons rätt kan äga rum.

5 § Varder, sedan allmän avvittring i en socken blivit börjad, fråga
väckt om bildande av kronopark eller om utbrytning av mark åt sågverk i
ersättning för privilegierad stockfångst; eller har sådan fråga blivit
vid särskild avvittring behandlad, men, när allmän avvittring företages,
ännu icke slutligen prövad; då skall frågan vid den allmänna
avvittringen företagas och, så fort ske kan, prövas.

6 § Ansökning om tillstånd till nybygges anläggande må ej behandlas i
sammanhang med avvittringen, där ej sådan ansökning till Vår
Befallningshavande inkommit före den 1 Mars det år, då, enligt planen
för avvittringsarbetet, skattläggningsberedning, varom i § 16 sägs,
kommer att företagas å den trakt, som är i fråga för nybyggets
anläggande, eller ock Vår Befallningshavande finner, att ansökning, som
senare inkommit, ändå kan, utan hinder för avvittringen, i sammanhang
därmed behandlas.

Efter den allmänna avvittringens fullbordande må nybyggen på odisponerad
mark inom de till odling tjänliga delarna av landet åt hugade sökande
upplåtas och genom särkilda avvittringsåtgärder utbrytas.

7 § Kronan och andra virkesägare förbehålles rätt till flottning i alla
de vattendrag, där flottled finnes eller kan upprensas; och skall för
allmänt begagnande undantagas mark, som kan erfordras till upplagsplats
för virke från kronans skogar, så ock till nödiga utfartsvägar från
dessa skogar ned till vattendragen.

Därjämte förbehålles kronan rätt till de på kronomarker och inom
kronohemmans och boställens områden befintliga större strömfall, som
till farleders öppnande, sjöars uttappning, ovanföre belägna ägors
befrielse från översvämningar, med mera dylikt kunna användas; och bör
av kringliggande mark nödigt utmål därtill avsättas.

8 § Hemman och nybyggen skola, såvitt tillgång finnes, erhålla skog ej
blott till husbehov utan ock till avsalu; dock att ägare av frälse- och
skatte-hemman och lägenheter ej må över den vid avvittring tilldelade
skogen äga vidsträcktare dispositionsrätt, än enligt § 1 av nådiga
förordningen den 29 Juni 1866, angående dispositionsrätten över skogen å
vissa skattehemman, är ägare av däri omförmälda hemman förunnad; och
skola, även efter avvittringen, Lapparne vara, såsom hittills,
berättigade att för renhjordarna begagna bete å all skogsmark inom
lappmarkernas nuvarande område, dock å enskildes skogar inom de till
odling tjänliga delarna av landet endast vintertiden, ävensom äga att, i
den mån för betesrättens utövande är nödigt, till hushållsbehov begagna
skogen.

Renbetesland, som kunna finnas inom den blivande gränsen för de till
odling tjänliga delarna av lappmarken, må, såvitt för Lapparnes behov av
renbete erfordras, fortfarande därtill användas.

9 § Vid sammanträden med delägare ävensom vid markens besiktning och
uppskattning samt vid rörläggning skall lantmätaren vara biträdd av två
gode män, utsedde i den ordning, gällande stadga om skiftesverket i
riket bestämmer; skolande jämväl i övrigt vid avvittringen
skiftesstadgans föreskrifter angående lantmäteri-
förrättningar i allmänhet tjäna till efterrättelse, så vitt ej
annorlunda är förordnat.

10 § Vederbörande skogstjänsteman skall såsom kronoombud vid
avvittringen föra talan i fråga om avsättande av mark till kronopark, om
utbrytning av skogsmark åt sågverk i ersättning för åtnjuten stockfångst
och om skogsanslag för hemman ocn nybyggen.
Vår Befallningshavande äger förordna ombud
att föra kronans talan vid ägobesiktning och skattläggning samt i andra
vid avvittringen förekommande, i näst föregående mom. ej nämnda frågor,
som röra det allmännas rätt.

Om allmänna ombuds tillförordnande för civila och ecklesiastika
boställen göre förrättningsmannen anmälan hos Vår Befallningshavande i
god tid före sammanträde, då fråga skall förekomma, som rörer sådant
boställes rätt.

11 § Kostnaden till lantmätare och gode män samt allmänna ombud och
tolkar ävensom till all erforderlig hantlangning vid förrättningen skall
av allmänna medel bestridas.

Husrum, ljus och ved under den tid, avvittringsarbeten å fältet pågå,
skall, på lantmätarens tillsägelse, lämnas av delägarna mot ersättning,
som, i brist av åsämjande, bestämmes av Vår Befallningshavande.

12 § Till sammanträden med delägare skall dag utsättas och
tillkännagivas, på sätt gällande skiftesstadga föreskriver; dock att
kungörelse om första allmänna sammanträdet uppläses i socknens och
angränsande socknars kyrkor å två söndagar, första gången minst en månad
före sammanträdet, ävensom, där Lapparnes rätt är av avvittringen
beroende, underrättelse om första sammanträdet för året meddelas dem
genom kungörelse, som uppläses i kyrkan å två söndagar, första gången
före slutet av Mars månad.

Första allmänna sammanträdet skall hållas av avvittringtsstyresmannen;
och skall därvid frågan om rågångarna mot angränsande socknar företagas
till behandling. Tillika åligger styresmannen att, med ledning av dels i
lantmäterikontoret befintliga eller eljest för honom tillgängliga kartor
och beskrivningar, dels jordeböcker och mantalslängder samt andra om
ägande- och besittningsrätt ävensom verkställda skattläggningar
upplysande handlingar, vilka finnas i landskontoret och därifrån skola
styresmannen, så vida de ej kunna utlånas, utan lösen i bestyrkta
avskrifter eller utdrag tillställas, samt dels enskilde delägares
åtkomsthandlingar, jämte muntliga upplysningar av de vid sammanträdet
närvarande, söka utröna, vilka hemman, nybyggen och lägenheter av alla
slag i socknen finnas, deras natur samt av vem och med vilken rätt de
innehavas, och om de möjligen redan undergått slutlig skattläggning
eller avvittring, med mera dylikt; om vilket allt noggranna anteckningar
skola i protokollet göras.

Yrkar någon, att verkställd skattläggning eller avvittring må äga
bestånd och förty viss del av socknens område från den allmänna
avvittringen undantagas; då bör frågan av styresmannen jämte eget och
gode männens utlåtande till Vår Befallningshavandes prövning överlämnas.

14 § Vid avvittring inom Norrbottens läns lappmarker skola de kartor,
som för länets ekonomiskt-geografiska kartverk efter mätning i skalan
1:20,000 upprättas, tjäna till ledning så, att ny mätning ej må äga rum
vidare, än oundgängligen erfordras.

Inom lappmarkerna i Västerbottens län skola de för avvittringen nödiga
mätningar verkställas i skalan 1:16,000, där ej särskilda omständigheter
påkalla mätning i annan skala.

Våre Befallningshavande äga, efter vederbörande avvittringsstyresmans
hörande, pröva förekommande frågor om äldre kartors användande för
avvittring och i vad mån ny mätning bör ske samt meddela närmare
föreskrifter angående skala och mätningssätt.

15 § I sammanhang med mätningen skall lantmätaren upprätta
ägobeskrivning, som visar ägornas nummer å kartan, ägoslag och areal;
börande särskilt upptagas vad som är att hänföra till impediment, varmed
förstås sjöar, vattendrag samt sådana berg, sandhedar och stenbunden
mark, varå duglig skog varken finnes eller kan växa, eller bete finnes
eller kan erhållas, samt kala och odugliga eller med dvärgträd bevuxna
mossar och kärr, som hava sten till grund eller sakna avfall och således
äro till odling otjänliga; dock att smärre impediment å skogsmarken må
härvid utelämnas.

16 § Lantmätare, som utses att upprätta förslag till skattläggning och
områdestilldelning, skall med biträde av gode män verkställa
ägobesiktning och därvid uppskatta inägorna efter deras avkastning, på
sätt i gällande skattläggningsmetod är föreskrivet, ävensom tillse, att
under impediment ej inbegripes duglig mark, som kan komma i fråga att
användas till skogsanslag åt hemman och nybyggen, så ock pröva
anmärkningar, som kunna av delägare göras därom, att oduglig mark blivit
upptagen såsom duglig.

Ej må vid avvittringen taxering eller gradering ske å skogsmark för
områdestilldelning åt hemman och nybyggen; dock att avdrag för smärre
impediment, som ej särskilt upptagas, må, såvitt nödigt är, av
lantmätare med gode män bestämmas till högst en fjärdedel av vidden utav
ägofigur, varå sådant avdrag i fråga kommer.

17 § Lantmätare, som förrättar ägobesiktning, åligger att upprätta en
handling, innefattande hävdeförteckning och taxeringslängd. Däri skall
upptagas icke allenast vilka ägor varje delägare innehar och, för
inägorna, deras naturliga beskaffenhet och vid uppskattning beräknade
avkastning, utan även av skogsmarken de ägostycken, i avseende å vilka
lantmätaren med gode männen antingen funnit ändring böra ske, i vad
ägobeskrivningen innehåller angående urskiljande av impediment från
duglig mark, eller ock ansett avdrag böra äga rum för sådana impediment,
som ej å kartan utmärkas och i beskrivningen särskilt upptagas.

Hävdeförteckning skall för delägarne uppläsas och därå tagas deras
erkännande, att uppteckningen av innehavet är riktig.

18 § Skogsanslag, varom i § 8 är sagt, må, med hänsyn till skogens och
betets bättre eller sämre beskaffenhet samt markens olika växtlighet,
bestämmas efter beräkning av 5,000 eller därutöver till högst 20,000
kvadratrev skogsmark för helt mantal och i förhållande därefter för
större eller mindre hemmantal. Däri inberäknas ej sådan mark, som, efter
vad ovan är sagt, bör hänföras till impediment.

19 § Vid områdes tilldelning skall i akt tagas:

1:o att gemensamt område tilldelas hemman och nybyggen, som höra till en
by eller eljest hava sådant läge, att de synas lämpligen kunna utgöra
ett skifteslag;

2:o att varje område lägges i ett skifte, innefattande både skogsmark
och inägor, eller, där sådant, utan verklig skada för någon delägare, ej
kan äga rum, i så få skiften, omständigheterna medgiva; men skulle flera
skiften än fyra anses erforderliga, underställes frågan Vår
Befallningshavande, som äger att därom förordna;

3:o att varje delägare bibehålles vid sina inägor, så vitt de falla inom
skogsområdet;

4:o att för beredande av så lämpligt skifte, belägenheten medgiver,
delägare är pliktig att med sina inägor, i den mån de ej skulle falla
inom det blivande skogsområdet, ingå i ägoutbyte med annan delägare
eller med kronan, evad det å någondera sidan yrkas eller ej; samt

5:o att mark, som, utan att vara odlad, innehaves av hemmans ägare eller
åbo eller av nybyggare, må, såvitt den ej för hemmanets eller nybyggets
bestånd erfordras, kunna, för beredande av lämpligt skifte, innehavaren
frånhändas utan vederlag; men är marken odlad och till hemmanet eller
nybygget i behörig ordning upplåten eller av ålder lydande, må den ej
innehavaren frånhändas utan emot vederlag av annan mark, som är odlad
eller till odling tjänlig.

20 § Ägoutbyten inom avvittringslaget verkställas efter måttet av
höavkastningen, beräknad enligt skattläggningsmetoden, eller ock, där
med hänsyn till markens värde större noggrannhet finnes nödig, efter
gradering, verkställd enligt föreskrifterna i gällande skiftesstadga.

Då ägoutbyte anses böra ske, upprätte lantmätaren däröver särskild
beskrivning.

Fråga om ägoutbyte inom avvittringslaget skall, då förening ej kan
träffas, av Vår Befallningshavande prövas i sammanhang med
områdestilldelningen.

21 § Delägare, som genom avvittring mister odlad mark, bör tilldelas
odlingsersättning, på sätt i skiftesstadgan är om sådan ersättning
föreskrivet; dock att, där den odlade marken tillfaller antingen enskild
delägare, som ej förmår utgiva odlingsersättning, eller ock kronan,
förre innehavaren må i stället fortfarande nyttja marken under högst fem
år, efter det han tillträtt sin nya ägolott.

22 § Alla vid avvittringen uppkommande råtvister eller sådana
stridigheter, som på äganderätten hava inflytande och hindra
förrättningens fortgång, samt icke kunna genom förrättningsmannens
bemedling i godo biläggas, skola upptagas och avgöras av
Ägoskillnadsrätt.

När tvist eller stridighet av nämnda beskaffenhet fordrar lagligt
avgörande, skall förrättningsmannen därom göra anmälan hos
ägoskillnadsrättens ordförande inom trettio dagar från det sammanträde,
där frågan senast förevarit, och tillika insända till ärendet hörande
protokoll.

23 § Ägoskillnadsrätt består av domaren i orten eller den hans tjänst
bestrider, såsom ordförande, jämte två ledamöter.

Angående val av ledamöter i Rätten och om rättegången och kostnaderna
därför, så ock om sökande av ändring i Rättens beslut, gälle vad därom
för Ägodelningsrätt är stadgat.

När de för avvittring nödiga beredelser föregått, skall lantmätaren för
det honom anvisade arbetsdistrikt, efter samråd med
avvittringsstyresmannen, förslag till skattläggning och
områdestilldelning upprätta samt föreslagen skiftesläggning å kartan
utmärka och för vederbörande delägare och allmänna ombud vid sammanträde
föredraga; och skall styresmannen vid det sammanträde vara tillstädes,
där ej laga hinder möter.

Över anmärkningar, som vid sammanträdet göras, avgive lantmätare och
gode män sitt utlåtande; börande förslag jämte karta,
sammanträdesprotokoll och övriga till ärendet hörande handlingar
ofördröjligen till avvittringsstyresmannen överlämnas.

25 § Styresmannen åligger att, allt efter som avvittringsförslag till
honom inkomma, desamma granska och därvid tillse, huruvida avvittring må
kunna, såsom i § 4 sägs, för större eller mindre del av en sockens
område särskilt prövas, ävensom att, när inom socknens hela område eller
sådan del därav, som nyss är nämnd, laga hinder ej möter för
avvittringens prövning, däröver till Vår Befallningshavande avgiva
utlåtande.

26 § Sedan styresmannens i näst föregående § omnämnda utlåtande med
kartor och handlingar till Vår Befallningshavande inkommit, bör Vår
Befallningshavande, där avvittringen finnes kunna för det av
styresmannen föreslagna avvittringsområde särskilt prövas, meddela
avvittringsutslag, som tillställes parterne, med föreläggande för
vederbörande skogstjänsteman eller annan, som bevakat kronans rätt, att,
inom fyrtiofem dagar efter erhållen del av utslaget, detsamma till Vår
Befallningshavande återställa och därvid avlämna en till Advokatfiskalen
i Vårt och Rikets Kammarkollegium ställd skrift, innefattande vad
ombudet, i anledning av samma utslag, kan hava att upplysa och anmärka.
Därefter skall Vår Befallningshavande ofördröjligen emot bevis överlämna
ombudets skrift till bemälde Advokatfiskal, vilken det tillkommer att
kronans talan emot utslaget i fall av befogenhet fullfölja. Den med
utslaget missnöjde må sist före klockan tolv å sextionde dagen efter
delfåendet, vilken tid, vad kronans rätt angår, skall räknas från det
utslaget jämte ombudets skrift kommit Advokatfiskalen till handa, vid
talans förlust, varom uti utslaget tydlig föreskrift införas bör, sina
till Oss ställda underdåniga besvär till vår Befallningshavande ingiva.
Vår Befallningshavande infordrar däröver vederbörandes underdåninga
förklaring inom viss, den enskilde parten vid Tjugufem riksdaler
riksmynt vite förelagd tid, och insänder besvären, jämte de för prövning
därav erforderliga kartor och handlingar samt eget underdånigt
utlåtande, till Vårt Civildepartement.

Senast å den tid, då utslaget avsändes för att tillställas
skogstjänsteman eller annat kronans ombud, skall Vår Befallningshavande
insända till Lantmäteristyrelsen och till Skogsstyrelsen transsumt av
utslaget, utvisande beloppet av skogsanslag för helt mantal samt, för
varje vid avvittringen utbrutet område, beloppet av inägor, av duglig
skogsmark och av impediment, så ock vilken mark blivit avsatt till
kronopark eller utbruten åt sågverk i ersättning för åtnjuten
stockfångst. Har Lantmäteristyrelsen eller Skogsstyrelsen, efter
verkställd granskning, funnit skäl till anmärkning emot utslaget
förekomma, bör Advokatfiskalen i Kammarkollegium tidigt före
besvärstidens utgång givas del av sådan anmärkning.

27 § När Vår Befallningshavandes utslag vunnit laga kraft eller, i
händelse av besvär, blivit av Oss slutligen prövat, bör Vår
Befallningshavande teckna bevis därom å kartan och besörja, att
Kammarkollegium erhåller kännedom om beslutet för behörig anteckning i
jordeboken, och att detsamma meddelas avvittringsstyresmannen, som därav
giver vederbörande lantmätare del, så vitt nödigt är för verkställande
av utstakning och rörläggning.

28 § Till utstaknings företagande skola vederbörande delägare och
allmänna ombud kallas genom kungörelse, som minst fjorton dagar förut i
kyrkan uppläses.

Så snart utstakning blivit verkställd, sker tillträde av de nya
ägolotterna; dock att var sin växande gröda själv bergar, där ej
annorledes åsämjes.

29 § Inom ett år efter verkställd utstakning skall renoverad karta med
beskrivning över varje vid avvittring utbrutet område, kartan försedd
med bestyrkt avskrift av Vår Befallningshavandes bevis, att avvittringen
vunnit laga kraft, vederbörande delägare utan lösen bevisligen
tillställas. Äro inom området flera delägare, lämnas kartan i förvar hos
den, som de fleste delägarne därtill utse.

30 § Den med områdes utstakning missnöjde må, vid talans förlust, inom
ett år efter det karta med beskrivning, på sätt i näst föregående § är
sagt, blivit vederbörande tillställd, klander emot utstakningen hos Vår
Befallningshavande anmäla. På sådan klandertalan äge, sedan
avvittringsstyresmannen och övrige vederbörande blivit hörda och, där så
nödigt prövas, undersökning å stället ägt rum, vartill kostnaden skall
av klaganden förskjutas, Vår Befallningshavande meddela utslag, däröver
klagan må föras i den ordning, som för avvittringsutslags överklagande
är föreskriven.

31 § Vad denna stadga angående allmän avvittring innehåller, gälle i
tillämpliga delar även för sådan särskild avvittringsåtgärd, som i
senare stycket av § 6 omförmäles; dock att, i fall den äskade åtgärden
prövas ej kunna lagligen äga rum, sökanden åligger att gälda den
kostnad, som av ansökningen föranledes.