Skrivelse (1910:30 s. 1) till domänstyrelsen angående fastställande av gränserna för vissa nationalparker

SFS nr
1910:30 s.1
Departement/myndighet
Miljö- och energidepartementet
Utfärdad
1910-01-21
Författningen har upphävts genom
SFS 1987:938
Upphävd
1988-01-01

Sedan Riksdagen uti skrifvelse den 24 maj 1909 anmält, att
Riksdagen bifallit en af oss till Riksdagen aflåten proposition
angående åtgärder till skyddande af naturminnesmärken å kronans
mark samt afsättande af vissa nationalparker, hvilka till ett
antal af tio i den nådiga propositionen närmare angifvits, har
statsrådet och chefen för Vårt jordbruksdepartement jämlikt
nådigt bemyndigande i skrifvelse den 18 juni 1909 anmodat
intendenten vid naturhistoriska riksmuseum, profesorn A.J.E.
Lönnberg att i behöfliga fall och, där han funne sådant erforderligt,
med biträde af därtill lämplig person uppgöra förslag rörande de
närmare gränserna för de sålunda beslutade nationalparkerna samt
därefter med sådant förslag till Oss inkomma.

Med skrifvelse den 1 november 1909 har nu Lönnberg öfverlämnat
dels förslag till begränsning av Garphytte, Hamra, Stora Sjöfallets,
Sarjeks och Abisko nationalparker, dels följande kartor, hvarå de
sålunda föreslagna gränserna finnas angifna, nämligen Sveriges
geologiska undersöknings kartblad n:r 55 ”Latorp”, hvarå gränserna
för Garphytte kronopark utmärkts, karta öfver Norrbottens län i
skala 1:200,000 kartbladen n:r 7 och 8 samt 12 och 13, hvarå gränserna
för Stora Sjöfallets och Sarjeks nationalparker utmärkts, samt karta
öfver Norrbottens län i skala 1:200,000 kartbladet n:r 3, hvarå
gränserna för Abisko nationalpark utmärkts, dels ock kartskisser
öfver Garphytte och Hamra nationalparker.

Häröfver hafva infordrade underdåniga utlåtanden afgifvits af Vår
vetenskapsakademi den 22 november 1909 och af Eder den 29 december
samma år.

Beträffande den föreslagna omfattningen af Hamra nationalpark har Ni
anmärkt, att till densamma, som enligt Vårt och Riksdagens beslut
skulle omfatta ett med urskog bevuxet område om högst 20 hektar,
enligt Lönnbergs förslag lagts ett område skogsmark af ungefär 20,95
hektar. Då emellertid till följd af den lilla skala, 1:20,000, hvari
förberörda kartskiss öfver Hamra nationalpark blifvit uppgjord, ej med
visshet kunde utrönas berörda områdes storlek, har Ni hemställt, att
med fastställande af de definitiva gränserna för Hamra nationalpark
måtte anstå, till dess Ni under sommaren 1910 låtit noggrant kartlägga
det för nationalparken föreslagna område och därefter till Oss inkommit
med yttrande och förslag i ämnet. Vidare har Ni föreslagit en ändring i
gränserna för Sarjeks nationalpark, nämligen såvidt desamma angå
afvittrade nybygget Aktsek.

Då Vi nu låtit detta ärende Oss föredragas, hafva Vi, i enlighet med
hvad Ni hemställt, dels förordnat, att med fastställande af gränserna
för Hamra nationalpark skall tillsvidare anstå, dels ock fastställt
följande gränser för Garphytte, Stora Sjöfallets, Sarjeks och Abisko
nationalparker, nämligen för

Garphytte nationalpark:
de gränser, som finnas angifna på bilagda kartskiss litt. A;

Stora sjöfallets nationalpark:
de gränser, som med här nedan angifna sträckning finnas utmärkta å
bilagda karta litt. B.

Med utgångspunkt från den östligaste vinkeln af Tsåkseluoktebukten af
sjön Langas, där ett invid stranden af nämnda bukt befintligt lågland
slutar och berget på norra sidan om bukten börjar resa sig, går gränsen
rätt upp öfver den bergås, som ligger i fortsättning österut af berget
Tsåksevare och mot södra hörnet av sjön Rappokjaure, hvarefter den
följer denna sjös östra strand till dess nordöstligaste vik och vidare
sjöns aflopp Rappokjokk till dess utflöde i sjön Satisjaure.

Därifrån går gränslinjen midvattens genom sistnämnda sjö i riktning
västnordväst till sjöns västra ända, därpå mot norr genom det vattendrag,
som utgör aflopp för sjön Petsats, sedan åter mot nordväst midvattens
genom Petsjaure och Kakirjaure, vidare genom vattendraget från sjön
Teusajaure och midvattens genom denna sjö till dess nordvästra ända,
därifrån genom vattendraget från Suorkejaure och genom denna sjö samt
vidare längs vattendraget från Autajaure till denna sjös sydvästra hörn.
Därifrån fortsätter gränsen genom den i sydvästlig riktning löpande
dalgången till en trekantig mindre sjö samt därifrån längs dess utlopp
i hufvudsakligen sydsydvästlig riktning till sjön Luoktanjarkajaure och
öfver denna i samma hufvudriktning genom sundet mellan den västligaste
af de stora öar, som ligga i sjöns midt, samt en i sjön utskjutande udde.
Sedan går gränsen längs stranden af den stora breda udde, som begränsar
Vaisaluokte, samt tvärs öfver denna viks öppning till mynningen af det
vattendrag, som utgör utloppet från sjön Kåtjasjaure. Detta vattendrag
utgör gränsen ända till utflödet från Kåtjasjaure, där denna sjö mottager
ett större tillflöde Snjutjottesjokk, som i sin tur utgör gräns, till
dess sistnämnda vattendrag mottager ett tillflöde från den dalgång, som
leder upp till sjön Vardojaure. Gränsen går sedan längs detta tillflöde
samt öfver småsjöarna västsydväst om Vardojaure, vidare öfver denna sjö
till dess östra ända, därifrån genom dalgången till den västligaste sjön
i den sjökedja, hvars tredje och östligaste länk är Gasajaure, samt längs
efter dessa sjöar och det dem förbindande vattendraget mot öster samt
slutligen från Gasajaure till Tjäurajaure längs det dem förenande
vattendraget. Från sistnämnda sjö går gränsen mot sydost längs det i
samma riktning gående vattendraget och fortsätter längs dalen, som
genomflytes af Kukkesvaggejokk till sjön Letsijaure, genom hvars norra
del gränsen går midt öfver till Situoädnoälfvens utlopp från sistnämnda
sjö, därifrån längs Situoädnoälfven till den punkt, där denna vid en
utvidgning gör en krök i sydostlig riktning, och går gränsen från denna
utvidgning i nordostlig riktning till det ställe, där vattendraget
Sluggajokk mottager tilflöde af en bäck från sydost. Därifrån följer
gränsen Sluggajokk till dess utflöde i sjön Rissajaure och går vidare
genom denna sjö längs vattendraget till sjön Petsaure, som gränsen
genomlöper midvattens ned till Ausjokks utlopp i densamma. Gränsen
följer därefter Ausjokk, tills gränsen vid en myr tager af i en i det
närmaste rät vinkel i nordnordostlig riktning, och går vidare genom en i
nämnda riktning sig sträckande djup ravin och därefter längs en liten
beck till dennas utflöde i sjön Langas något väster om Saltoviken.
Härifrån går gränsen midvattens genom sistnämnda sjö fram till gränsens
utgångspunkt vid Tsåkseluoktebukten.

Sarjeks nationalpark:
de gränser, som med här nedan angifna sträckning finnas utmärkta å
bilagda karta litt. C.

Nationalparkens gräns sammanfaller med gränsen för Stora Sjöfallets
nationalpark från här ofvan omnämnda utvidgning af Situoädnoälfven i
nordost öfver sjöarna Letsijaure, Tjäurajaure, Gasajaure och Vardojaure
till den punkt i nordväst, där Snjutjottesjokk och Kissurisjokk
sammanflyta. Därifrån följer gränsen sistnämnda vattendrag uppför dess
lopp, till dess detsamma mottager ett tillflöde på berget Låutaks västra
sida. Gränsen går därefter i sydlig riktning uppför denna bäck samt
fortsätter vidare i dess hufvudriktning utefter bergets fot öfver de
därstädes befintliga små sjöarna och det lilla vattendraget
Låutakjaurats till dess mynning i bäcken Låddejokk (Laotakjokk). Gränsen
följer därpå sistnämnda bäck i en båge mot väster, till dess bäcken gör
en skarp krök rakt västerut, hvarest gränsen lämnar Låddejokk och går mot
sydväst i sänkan mellan Mattåive (Madåive) och Unna Påravaratj längs den
där framrinnande lilla bäcken till Melädno. Gränsen går sedan uppför detta
vattendrag till Alkajaure samt öfver denna sjö till mynningen af Sarvesjokk
och vidare uppför detta vattendrag, till dess att det mottager ett
tillflöde, som framrinner i sänkan mellan Tuoddaratj (Tuoddarats) i väster
och Tjågurris i öster, samt vidare mot söder på västra sidan om
Vassjatjåkko (Vassjapakte) och längs Vassjajokks vattendrag ned till den
lilla sjön Tarreluopal, som utgör nationalparkens slutpunkt i sydväst.
Från Tarreluopal går gränsen mot öster och följer först en liten bäck,
som kommer från norra sidan af det fjäll, som åt öster begränsar
sistnämnda plats, och fortsätter sedan utefter Låptåvakjaures vattendrag,
till midt för sänkan söder om Kåbrek, där den går mot öster, följande en
bäck, som utfaller i Njåtsosjokk. Gränsen följer sedan detta vattendrag
utför dess lopp, till dess att det mottager tillflödet Såkokjokk
(Matirjokk), därifrån uppför sistnämnda vattendrag, till dess detta gör
en tvärkrök mot norr. Där lämnar gränslinjen Säkokjokk och fortsätter
rakt mot öster öfver Påreksjöarna. Vid sjökedjans östra ända kröker
gränsen något åt söder mot västra ändan af berget Kalak, där den snart
träffar och sammanfaller med en bäck, som rinner mot öster mellan
Kalaktjåkko i norr samt Norra Sjabtjakvare i söder mot vattendraget till
sjön Rittak, vidare utefter sistnämnda vattendrag och genom sjön Rittak
och dess fortsättning Taurejuädno till sjön Ketek (Keddek), därefter
genom sistnämnda sjö till mynningen af Suppatjokk samt uppför detta
vattenflöde ett stycke mot norr, hvarefter gränsen åter böjer mot öster
och nordost och går genom sänkan mellan Tjakkeli i norr samt Aleb
Tjantjasvarto (Aleb Tjaktjavarats) upp till sjön Laitaure (Laidaure),
som träffas vid Tjuovvetnjarka. Därifrån följer gränsen södra stranden
af sistnämnda sjö västerut, till dess norr om berget Tjakkeli nybygget
Aktseks sydvästra rågång möter, hvarefter nybyggets rågångar utgöra
nationalparkens gräns till den punkt, där norra rågången skäres af
bäckfåran mellan bergen Passåive i väster och Tåresåive i öster. Därefter
följer gränsen denna bäckfåra norrut upp till en tvärkrök, som göres af
bäcken Abmojokk, hvilken sedermera från denna krök följes uppför sitt
lopp till Abmojaure. Genom denna sjö går gränsen vidare längs dalgången
upp mot Valak och längs en bäck på dess östra sida till Situojaure,
genom denna sjö till mynningen af Situoädno samt uppför detta vattendrag
till den hä r ofvan omnämnda utvidgning af älfven, där gränsen för Stora
Sjöfallets nationalpark möter.

Abisko nationalpark:
de gränser, som med här nedan angifna sträckning finnas utmärkta å
bilagda karta litt. D.

Med utgångspunkt från södra stranden af Torneträsk omkring 2,200 meter
sydost om Björklidens järnvägsstation går den västra gränslinjen öfver
midten af Nuoljatunneln, vidare öfver toppen af Nuoljafjället till
toppen af Slåttatjåkko (Tsasinnjaskatjåkko) och därifrån öfver
Kårsovaggejokks dalgång rätt mot berget Kårsonjuonjes nordöstligaste
kägelformiga åsända samt vidare i något sydvästligare riktning längs
fjällåsen till den lilla bäck, som infaller i sjön Påtsojaures västra
ända. Därifrån går gränsen rakt mot sjöns sydligaste ända, omkring
hvilken den svänger, och fortsätter i nordostlig riktning, tills den
träffar den bäck, som utgör Påtsojaures utflöde till Kamajokk. Sedan
följer gränsen först nyssberörda bäck och sedan Kamajokk ett stycke
uppför dess lopp till den punkt, där Kamajokk från öster mottager
Siellajokks tillflöde. Sistnämnda bäcks sydligaste grenar utgöra gräns
till den punkt, där dessa förgreningar börja och där bäcken ungefär
vinkelrätt träffas af en linje, dragen längs den tvära branten af
fjället Kerons eller Kieronas mot Abiskodalen vända sida. Följande
denna linje går gränsen vidare utefter Kieronasluttningen till
Tjåmokasjokk och sedan längs denna bäck, till dess att den förenar sig
med Palimjokk, och längs denna till björkskogsgränsen. Därifrån
fortsätter gränsen i nordnordostlig riktning öfver Nissonjokk till
östra sidan af sjön Njakajaure, som helt inneslutes i nationalparken.
Från Njakajaure går gränsen längs en myrartad sänka i terrängen ned
mot järnvägen, som skäres 119 meter nordväst om kilometerstolpen 1507.
Från järnvägen går sedan gränsen rakt ned mot stranden af Torneträsk
och ut i sjön öster om holmen, Abiskosuolo, hvarefter gränsen norr om
samma holme i västlig riktning fortsätter till utgångspunkten.