Kungörelse (1920:744) med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet

SFS nr
1920:744
Departement/myndighet
Utbildningsdepartementet
Utfärdad
1920-11-26
Författningen har upphävts genom
SFS 1988:1229
Upphävd
1989-01-01
Ändring införd
to.m. SFS 1968:739

/r2/ Om byggnadsföretag i allmänhet

§ 1. Vid byggnadsföretag för statens eller menighets eller allmän
institutions eller inrättnings räkning bör, såväl i fråga om
husbyggnader som byggnadsföretag av andra slag, noga tillses, att all
möjlig sparsamhet iakttages, att byggnaderna väl lämpas efter sitt
ändamål samt att desamma fylla skäliga anspråk på värdighet och såvitt
möjligt stå väl tillsammans med såväl den omgivande naturen som i
grannskapet befintliga byggnader.

§ 2. Tillsyn över att byggnadsföretag, som i § 1 sägs, utföres
sakkunnigt och omsorgsfullt samt i överensstämmelse med fastställda
ritningar och behörigen givna föreskrifter ankommer, där annat ej
stadgats, å myndighet eller menighet eller annan, som har att ombesörja
företagets verkställande.

§ 3. Utförandet av byggnadsarbete, som i § 1 sägs, bör icke överlämnas
åt annan än för arbete kompetent och i övrigt lämplig person.

Över arbetets riktiga utförande bör effektiv kontroll å byggnadsplatsen
anordnas.

/r2/ Om husbyggnadsföretag

§ 4. Skall, enligt vad därom är eller varder stadgat, förslag till
husbyggnadsföretag underställas Kungl. Maj:ts prövning eller av
byggnadsstyrelsen granskas utan sådan prövning, skola, i den mån annat
ej är eller varder föreskrivet, huvudritningar till företaget med
tillhörande handlingar ingivas till byggnadsstyrelsen.

Är ärendet av beskaffenhet att skola underställas Kungl. Maj:ts
prövning, åligger det byggnadsstyrelsen att, sedan vederbörliga
handlingar inkommit och granskning av ärendet verkställts, med eget
yttrande överlämna handlingarna till Kungl. Maj:t.

§ 5. Huvudritningar, varom i § 4 förmäles, upptagande planer,
genomskärningar och fasader, jämte tillhörande beskrivningar och
beräkningar, skola tydligt åskådliggöra byggnadsföretagets omfattning,
material , konstruktioner och arkitektoniska former, såväl inre som
yttre, ävensom för byggnaden väsentliga anordningar, såsom för
uppvärmning, ventilation, vatten, avlopp, gas eller elektricitet. Är
fråga om ny- eller tillbyggnad, skall jämväl företes situationsplan
eller tomtkarta med tillhörande mätningsprotokoll och beskrivning,
upptagande ej mindre den föreslagna ny- eller tillbyggnaden än även
sådana förhållanden i övrigt, som kunna inverka på byggnadsförslagets
bedömande.

Huvudritningar böra avfattas i skala 1:100, därest icke
byggnadsstyrelsen med hänsyn till särskilda förhållanden meddelar
föreskrift om annan skalas användande.

Ritningar, beskrivningar, beräkningar och andra dylika handlingar böra
vara daterade och av författaren undertecknade.

§ 6. Av fastställda huvudritningar jämte tillhörande situationsplaner
eller tomtkartor rörande sådant husbyggnadsföretag, vartill förslag
godkänts av Kungl: Maj:t eller byggnadsstyrelsen eller som utan
godkännande i sådan ordning utföres för statens räkning, skall, där
annat ej är eller varder föreskrivet, myndighet eller menighet eller
annan, som är att betrakta såsom byggherre, till byggnadsstyrelsen så
fort efter ritningaras fastställande kan ske avlämna vederbörligen
styrkt kopia på kalkerväv för att förvaras i det under
byggnadsstyrelsens vård stående centrala ritningsarkivet; dock att vad
sålunda stadgats icke avser hus, vars läge eller beskaffenhet bör
hemlighållas, och ej heller kyrkobyggnadsföretag; samt att beträffande
husbyggnadsföretag av mer allmänt förekommande typ, varom nöjaktig
kännedom kan inhämtas av normalritning, sådan ritning må en gång för
alla avlämnas.

Om under husbyggnads uppförande väsentlig avvikelse gjorts från
fastställda ritningar, skola efter byggnadens färdigställande till
byggnadsstyrelsen avlämnas kopior, så beskaffade, som nyss är sagt, av
ritningar, visande byggnaden sådan den utförts. Kungörelse (1967:331).

§ 7. Har, efter det fem år förflutit sedan förslag till
husbyggnadsföretag godkänts av Kungl. Maj:t eller byggnadsstyrelsen,
företaget icke påbegynts, skall det genom godkännandet givna
byggnadslovet anses hava förfallit. Anmälan om att företaget ej
påbegynts inom nyss angiven tid skall i fråga om byggnad, till vilken
ritning skall jämlikt § 6 förvaras i det centrala ritningsarkivet, göras
hos byggnadsstyrelsen av den, som varit att betrakta såsom byggherre.

§ 8. Husbyggnadsföretag, vartill förslag av Kungl. Maj:t eller
byggnadsstyrelsen godkänts till utförande å viss plats, må icke utföras
å annan plats, utan att den myndighet, som godkänt förslaget, givit lov
därtill.

§ 9. Där icke särskilda omständigheter annat föranleda, bör ej avtal om
utförande helt eller delvis av husbyggnadsföretag för statens eller
menighets eller allmän institutions eller inrättnings räkning träffas,
ej heller sådant företag till någon del bringas till utförande, innan så
fullständiga ritningar, beskrivningar, beräkningar,
materialförteckningar och kontraktsförslag föreligga, att genom anbuds
infordrande å arbetet i dess helhet eller å dess väsentliga delar —
schaktning; sprängning och grundläggning; byggnadsstommen med bjälklag,
trappor och yttertak; snickeri; målning; installationer för uppvärmning,
ventilering, belysning, hissar och dylikt; vatten- och avloppsledningar;
åskledare; områdets dränering, planering, plantering och inhägnande —
möjligast tillförlitliga kännedom om de verkliga byggnadskostnaderna kan
vinnas.

§ 10. Företag, som i § 9 sägs, bör omsorgsfullt organiseras, så att
byggherrens samt vederbörande entreprenörs eller leverantörs och, i
förekommande fall, arkitekts, arbetsledares eller kontrollants
skyldigheter och rättigheter sinsemellan noggrant avvägas och, i den mån
förhållandena sådant påkalla, genom kontrakt bestämmas.

§ 11. Företag, som i § 9 sägs, bör, där dess beskaffenhet eller
omfattning sådant påkallar, ställas under enhetlig arbetsledning. Till
arbetsledare bör av byggherren antagas för arbetet kompetent och i
övrigt lämplig arkitekt eller annan på husbyggnadsområdet kunnig och
erfaren person.

Arbetsledare har särskilt att tillse, att arbetena utföras enligt
fastställda ritningar, bestämmelser och avtal samt enligt gällande
författningar, att desamma varda i rätt ordning och tid färdigställda
samt att för ändamålet anslagna medel icke överskridas.

§ 12. Arbetsledare, varom i § 11 förmäles, bör, med hänsyn till den
upplysningsverksamhet å husbyggnadsområdet, som förmedlas genom
byggnadsstyrelsen, efter hand till nämnda styrelse insända meddelanden
om under arbetet gjorda erfarenheter och rön, vilka synas vara av
allmännare intresse.

§ 13. Vid verkställighet av husbyggnadsföretag, som i § 9 sägs, skall
representant för byggnadsstyrelsen och, då fråga är om kulturhistoriskt
värdefullt byggnadsminnesmärke, som i § 18 avses, jämväl representant
för riksantikvarien, efter tillsägelse hos arbetsledningen på platsen,
lämnas tillträde till arbetsplatsen samt meddelas de upplysningar
angående arbetet och därvid gjorda rön, som av sådan representant
begäras.

§ 14. Med husbyggnadsföretag förstås i denna författning icke blott
nybyggnad utan även till-, om- och påbyggnad av hus.

Vad som sägs om husbyggnadsföretag gäller i tillämpliga delar även
beträffande ändrings-, reparations-, inrednings- och underhållsarbeten
å hus, dock icke sådana arbeten av obetydlig beskaffenhet.

§ 15. För erhållande av råd och upplysningar i husbyggnadsfrågor äga
myndigheter, menigheter samt offentliga institutioner och inrättningar
att hänvända sig till byggnadsstyrelsen, som har att därmed tillhandagå
dem.

/r2/ Om byggnaders vård

§ 16. Byggnader, som stå under statens eller menighets eller allmän
institutions eller inrättnings förvaltning, böra omsorgsfullt vårdas och
underhållas.

I detta syfte bör myndighet eller menighet eller annan, som förvaltar
sådan byggnad, låta sig angeläget vara att i tid avhjälpa uppkomna
bristfälligheter, så att ej genom fortgående skadegörelse byggnaden
eller dess inredning fördärvas eller byggnadens eller inredningens
återställande i gott skick onödigtvis fördyras.

Den, som förvaltar byggnaden, bör särskilt giva akt därpå, att dess
stabilitet icke rubbas genom byggnadsföretag i närheten eller bristande
eller olämplig dränering, att nederbörd hastigt avlägsnas från byggnaden
och marken närmast därintill, att från marken uppstigande eller inom
byggnaden alstrad fukt icke skadar byggnaden eller dess inredning samt
att byggnaden icke hotas av eldfara utifrån eller inifrån.

§ 17. Anträffas i byggnad, som i § 16 sägs, vid arbete eller eljest,
anordning eller lämning av kulturhistoriskt intresse, skall anmälan
därom ofördröjligen göras hos riksantikvarien. Kungörelse (1967:331).

/r2/ Om byggnadsminnesmärken

§ 18. Är byggnadsverk, som i § 16 sägs, på grund av kulturhistoriskt
eller konstnärligt värde att betrakta såsom minnesmärke, tillkommer det
myndighet eller menighet eller annan, under vars förvaltning dylikt
byggnadsverk står, att vid vården av detsamma taga särskild hänsyn till
dess berörda egenskap.

I sådant avseende bör givas akt därpå, att förändring av
byggnadsminnesmärke göres endast, såvida den är att anse såsom
nödvändig, samt i förekommande fall utföres så, att byggnadens värde ur
kulturhistorisk eller konstnärlig synpunkt icke förringas.

Med reparations- och underhållsarbeten å byggnadsminnesmärke bör icke
åsyftas att försätta detsamma i ett skick, som vore det nytt, utan böra
dylika arbeten utföras så, att byggnadens ålderdomliga karaktär och
patina i möjligaste mån lämnas oberörda.

Från byggnadsminnesmärke borttagna yttre eller inre delar av
kulturhistoriskt eller konstnärligt värde böra på lämpligt sätt
förvaras, försedda med anteckning om deras förutvarande plats och tiden
för deras borttagande. Nytillkomna partier böra, där det ut konstnärlig
och teknisk synpunkt är möjligt, såsom sådana på lämpligt sätt märkas.

Närmare föreskrifter och anvisningar rörande vården av
byggnadsminnesmärken, som här avses, utfärdas av riksantikvarien.

Inseende över att dylika byggnadsminnesmärken lämpligen underhållas och
vårdas utövas av riksantikvarien. Kungörelse (1967:331).

§ 19. Innan rivning, förändring eller mera omfattande reparation av
byggnadsminnesmärke, varom i § 18 förmäles, verkställes, böra
fullständiga uppmätningsritningar, fotografier och beskrivningar av
byggnadsverket finnas upprättade, på det att så vitt möjligt
fullständiga dokument må föreligga rörande dess utseende, konstruktion
och historia.

Dessa dokument böra kompletteras med detaljfotografier av sådana
partier, som borttagas eller förändras, samt med uppmätningar och
fotografier av sådana kulturhistoriskt intressanta detaljer, som
framkomma under arbetenas gång.

Av ifrågavarande dokument skall myndighet eller menighet eller annan,
under vars förvaltning byggnadsverket står, insända ett exemplar till
riksantikvarien. Kungörelse (1967:331).

§ 20. Kungl. Maj:t bestämmer, på förslag av riksantikvarien och efter
övriga vederbörande myndigheters hörande, vilka staten tillhöriga eller
under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende
stående byggnadsverk skola, med hänsyn till egenskap av
byggnadsminnesmärke, åtnjuta särskild därefter lämpad omvårdnad.

Riksantikvarien skall föra fullständig förteckning över dessa
byggnadsminnesmärken. Kungörelse (1967:331).

§ 21. Byggnadsminnesmärke, varom i § 20 förmäles, eller dess inredning
må icke utan Kungl. Maj:ts tillstånd rivas, överlåtas, flyttas eller
användas till ändamål, varigenom dess kulturhistoriska eller
konstnärliga värde förminskas.

Ej heller må tillbyggnad, förändring eller reparation av sådant
byggnadsverk eller dess inredning verkställas eller på ett för arbetets
utförande bindande sätt förberedas, innan förslag därtill blivit gillat,
då fråga är om åtgärd jämförlig med nybyggnad, av Kungl. Maj:t och i
övriga fall av riksantikvarien.

Vad sålunda stadgats må dock ej utgöra hinder för verkställandet av till
vanligt underhållsarbete hänförlig eller brådskande reparationsåtgärd;
men skall anmälan därom ofördröjligen göras hos riksantikvarien, där
icke reparationsåtgärden är av obetydlig beskaffenhet. Kungörelse
(1967:331).

§ 22. Framställning om vidtagande av åtgärd, vartill jämlikt § 21 Kungl.
Maj:ts medgivande erfordras, skall ingivas till riksantikvarien, som
granskar framställningen och jämte eget utlåtande översänder den till
Kungl. Maj:t.

Till framställning om vidtagande av åtgärd, som avses i § 21, skola
fogas för granskningen erforderliga ritningar eller skisser jämte
beskrivningar.

Tillstånd till rivning eller flyttning av byggnadsminnesmärke och
godkännande, som avses i § 21 andra stycket, gälla under fem år.
Kungörelse (1967:331).

§ 23. Beträffande statens historiska slott och andra statens
byggnadsminnesmärken av synnerligen högt kulturhistoriskt eller
konstnärligt värde må den omedelbara vården för viss tid eller tills
vidare uppdragas åt för dylikt uppdrag kompetenta och särskilt
intresserade, arkitektutbildade personer. Dessa handhava i egenskap av
slottsarkitekter vården av ifrågavarande byggnader under närmaste
inseende av de myndigheter, som förvalta desamma.

§ 24. Slottsarkitekt förordnas för viss eller vissa byggnader av den
byggnadsförvaltande myndigheten efter samråd med riksantikvarien.
Kungörelse (1967:331).

§ 25. Då särskild ersättning till slottsarkitekt anses böra förekomma,
utgår sådan, där icke annat föreskrives, av de för vederbörande byggnads
underhåll anslagna medel och bestämmes av Kungl. Maj:t på förslag av den
myndighet, som omhänderhar byggnadens förvaltning.

§ 26. Slottsarkitekt skall för varje byggnad, som står under hans vård,
upprätta /k/ dels /-k/ en underhållsplan, gällande för en längre
tidsperiod, /k/ dels ock /-k/ varje år i den ordning, som gäller
beträffande byggnadens förvaltning i allmänhet, förslag till
underhållsåtgärder för det nästkommande året.

Underhållsplanen skall efter hand justeras och i sin helhet renoveras
vart femte år. Planen och däri vidtagna ändringar skola omedelbart
delgivas byggnadsstyrelsen.

I övrigt åligger det slottsarkitekt att oavlåtligt hava sin
uppmärksamhet riktad på byggnadens tillstånd och, om under årets lopp
omedelbart vidtagande av någon brådskande reparationsåtgärd befinnes
behövligt, genast anmäla förhållandet hos den myndighet, vilken
förvaltar byggnaden, ävensom att i allmänhet tillhandagå nämnda
myndighet med råd och upplysningar angående byggnadens vård.

§ 27. Vad i denna kungörelse föreskrives om vården av
byggnadsminnesmärken verkar ej ändring i de bestämmelser, som gälla
beträffande vården av sådana minnesmärken, som äro ställda under
omedelbar tillsyn av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
eller riksantikvarien.

/r2/ Särskilda bestämmelser rörande kyrkor m.m.

§ 28. /k/ Mom. 1. /-k/ Innan församling låter upprätta förslag till
uppförande av kyrkobyggnad (kyrka, kapell för allmän gudstjänst), bör
tillfälle beredas riksantikvarien att meddela råd och anvisningar. Skall
byggnaden ersätta äldre sådan, bör uppgift lämnas om dennas ålder,
storlek, användbarhet och utseende. Kungörelse (1967:331).

/k/ Mom. 2. /-k/ Förslag till kyrkobyggnad skall granskas och godkännas
av riksantikvarien.

Förslag till kyrkobyggnad skall i god tid innan företaget är avsett att
bringas till utförande ingivas till riksantikvarien och skall därvid
vara åtföljd av situationsplan samt av yttrande från byggnadsnämnden.
Till förslaget hörande ritningar, skisser och beskrivningar böra, i vad
de avse byggnadens funktion, inredning, konstnärliga utsmyckning och
utseende i övrigt, vara så utförliga, att de ge en klar bild av
byggnaden i färdigt skick, men kunna, i vad de avse konstruktions- och
installationstekniska frågor, inskränkas till en kortfattad beskrivning.
Vid förslaget skall fogas kostnadsuppgift. Kungörelse (1968:739).

§ 29. /k/ Mom. 1. /-k/ Vad i § 28 mom. 1 är stadgat skall äga
motsvarande tillämpning när inom församling väckts fråga om

a) planering och ordnande av kyrkotomt, som icke tillika skall vara
begravningsplats; eller

b) uppförande på dylik tomt av annan byggnad än kyrkobyggnad,
krematorium eller kolumbarium eller av mur, portal eller annan sådan
fast anordning.

/k/ Mom. 2. /-k/ Förslag i fråga som avses i mom. 1 skall, innan det
bringas till utförande, granskas och godkännas av riksantikvarien.

Vid ansökan om godkännande av förslag till planering och ordnande av
kyrkotomt skola fogas dels ritningar och beskrivningar, utvisande
förslagets innebörd ur funktions- och utseendesynpunkt, dels karta
angivande tomtens gränser och höjdförhållanden, dels översiktskarta över
tomtens närmaste omgivningar i den mån dessa ej utmärkts å förstnämnda
karta och dels yttrande av byggnadsnämnden.

Vid ansökan om godkännande av förslag till byggnad eller anordning, som
avses i mom. 1 b), skola fogas ritningar och andra handlingar i enlighet
med vad i § 28 mom. 2 för där avsett fall är stadgat. Kungörelse
(1967:331).

§ 30. /k/ Mom. 1. /-k/ Bestämmelserna i § 28 mom. 1 skola ock i
tillämpliga delar gälla, där inom församling uppkommit fråga om till-,
på- eller ombyggnad, rivning eller flyttning av kyrkobyggnad eller sådan
byggnad eller anordning, som avses i § 29 mom. 1 b), om förnyelse eller
väsentlig ändring av dess fasta inredning eller om annan åtgärd, som
avsevärt påverkar dess utseende, såsom ny färgsättning, utförande eller
bortrivande av konstnärlig utsmyckning eller dylikt, så ock där fråga
uppkommit om utvidgning eller annan icke oväsentlig förändring av
kyrkotomt som icke tillika utgör begravningsplats.

Där till följd av vad nu är stadgat till riksantikvarien inkommer
anmälan om åtgärd, vid vars utförande kulturhistoriska synpunkter kräva
särskilt beaktande, skall riksantikvarien utan kostnad för församlingen
och vid behov efter studium på platsen uppgöra program, avsett att
läggas till grund för fullständigt förslag i ämnet. Kungörelse
(1967:331).

/k/ Mom. 2. /-k/ Förslag till åtgärd, som avses i mom. 1 första stycket,
skall, innan det bringas till utförande, granskas och godkännas av
riksantikvarien.

Vid ansökan om godkännande skola fogas för granskningen erforderliga
ritningar eller skisser jämte beskrivningar. Rör ansökningen planering
och ordnande av kyrkotomt, skola bestämmelserna i § 29 mom. 2 andra
stycket äga motsvarande tillämpning. Kungörelse (1968:739).

/k/ Mom. 3. /-k/ Till vanligt underhållsarbete hänförlig eller
brådskande reparationsåtgärd må verkställas utan iakttagande av
stadgandena i mom. 1 och 2. Kungörelse (1960:689).

§ 30 a. Godkännande, som avses i §§ 28-30, gäller under fem år.
Kungörelse (1967:331).

§ 31. Kyrkobyggnad, vartill förslag ej blivit godkänt enligt vad i § 28
sägs, må icke tagas i stadigvarande bruk för sitt ändamål, med mindre
riksantikvarien giver lov därtill.

Ej heller må kyrkobyggnad eller i § 29 mom. 1 omförmäld tomt utan Kungl.
Maj:ts medgivande tagas i bruk för annat än det därmed avsedda
ändamålet.

Ansökan i ärende, som avses i andra stycket, skall ingivas till
riksantikvarien, som med eget yttrande överlämnar handlingarna till
Kungl. Maj:t. Kungörelse (1968:739).

§ 32. Det åligger riksantikvarien att i ärende, som avses i §§ 28-31,
när ärendets art det påkallar inhämta yttrande från vederbörande
domkapitel huruvida ur församlingssynpunkt eller eljest ur kyrklig
synpunkt något är att erinra mot den föreslagna åtgärden. Kungörelse
(1967:331).

§ 33. Vid verkställande av åtgärd, varom i §§ 28-30 förmäles, åligger
det kyrkorådet och annan, som å församlingens vägnar handhar
verkställandet, att tillse att arbetet utföres skickligt och noggrant
samt att godkända ritningar och av Kungl. Maj:t eller riksantikvarien
givna föreskrifter följas.

Det åligger den eller dem, som hava att utöva tillsyn varom nu sagts,
att meddela riksantikvarien när arbetena skola påbörjas och när de
färdigställts. Vad nu sagts gäller dock ej åtgärd enligt § 30 mom. 3 av
allenast ringa omfattning. Kungörelse (1967:331).

§ 34. Kyrkoherden är pliktig tillse, att åtgärd, varom i §§ 28-31 sägs,
eller bindande förberedelse därtill icke vidtages utan vederbörligt
medgivande. Sker så ändock, skall han ofördröjligen göra anmälan därom
hos länsstyrelsen och riksantikvarien. Kungörelse (1967:331).

§ 35. har upphävts genom kungörelse (1960:689).

§ 36. har upphävts genom kungörelse (1960:689).

§ 37. har upphävts genom kungörelse (1960:689).

§ 38. har upphävts genom kungörelse (1960:689).

§ 39. har upphävts genom kungörelse (1960:689).

/r2/ Om statistik över statens husbyggnadsväsen

§ 40. Inom byggnadsstyrelsen skall, enligt de närmare bestämmelser, som
därom äro eller varda meddelade, föras statistik över statens
husbyggnadsväsen i vad det avser /k/ dels /-k/ i städer och
stadsliknande samhällen samt deras omedelbara närhet belägna, staten
tillhöriga eller av staten helt eller delvis disponerade fastigheter,
såväl bebyggda som obebyggda, /k/ dels ock /-k/ statens annorstädes
belägna fastigheter, såväl bebyggda som obebyggda, i den mån desamma ej
äro uteslutande avsedda för jordbruk eller skogsbruk.

Hus eller mark, vars läge eller beskaffenhet av en eller annan orsak bör
hemlighållas, skall dock icke inbegripas i nämnda statistik.

§ 41. För sammanbringande av erforderligt material till den i § 40
omförmälda statistik skall, i den mån annat ej av Kungl. Maj:t
föreskrives, varje statsmyndighet, vilken förvaltar sådan staten
tillhörig eller av staten disponerad fast egendom, som avses i nämnda
paragraf, /k/ dels /-k/ snarast före den 1 april 1921 till
byggnadsstyrelsen insända fullständiga förteckningar ej mindre över
samtliga under myndighetens förvaltning stående eller av myndigheten
helt eller delvis disponerade fastigheter av ifrågavarande slag än även
över de hos myndigheten förvarade officiella handlingar, som röra samma
fastigheter, /k/ dels ock /-k/ utan dröjsmål meddela de särskilda
upplysningar om fastigheterna, som byggnadsstyrelsen kan komma att äska.

§ 42. Vid förberedande utredning för husbyggnadsföretag, som skall
utföras för statens räkning eller vartill staten på ett eller annat sätt
skall bidraga, bör myndighet, som handlägger utredningen, låta sig vara
angeläget att av den ovan nämnda statistiken utvinna de upplysningar,
som kunna vara av betydelse för den förevarande byggnadsfrågan såväl i
och för sig som i dess förhållande till statens övriga
husbyggnadsverksamhet.

Vid statistikens utnyttjande äger myndigheten erhålla biträde av
byggnadsstyrelsen.

Övergångsbestämmelser

1988:1229

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1989, då kungörelsen
(1920:744) med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet
skall upphöra att gälla.

2. Sådana byggnader som vid förordningens ikraftträdande är
byggnadsminnesmärken enligt äldre bestämmelser skall därefter anses som
statliga byggnadsminnen.

3. Intill dess regeringen har lämnat skyddsföreskrifter för de statliga
byggnadsminnen som avses under 2 skall 21 § kungörelsen (1920:744) med
föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet fortsätta att
tillämpas på dem.

4. Riksantikvarieämbetet skall så snart det lämpligen kan ske lämna
regeringen förslag till skyddsföreskrifter för de statliga
byggnadsminnen som avses under 2.