Lag (1926:327) om vad iakttagas skall i avseende å införande av lagen om delning av jord å landet

SFS nr
1926:327
Departement/myndighet
Justitiedepartementet L1
Utfärdad
1926-06-18
Ändring införd
t.o.m. SFS 1932:225

1 § Den nu antagna lagen om delning av jord å landet skall jämte vad
här nedan stadgas lända till efterrättelse från och med den dag,
Konungen bestämmer.

Val av ägodelningsnämndemän så ock de åtgärder, som för inrättande av
ägodelningsrätter enligt den nya lagen eljest erfordras, må efter ty
Konungen bestämmer kunna äga rum innan den nya lagen i övrigt trätt
i kraft.

2 § Beträffande jorddelningsförrättning, som påbörjats innan den nya
lagen trätt i kraft, skall nya lagen, där så ske kan, tillämpas å
frågor, som vid förrättningen förekomma till behandling efter nya
lagens ikraftträdande.

I fråga om talan emot och fastställelse av sådan förrättning skall nya
lagen äga tillämpning, dock att frågan, huruvida talan må efter
förrättningens avslutande föras emot åtgärd, som vidtagits innan nya
lagen trätt i kraft, skall bedömas enligt äldre lag.

3 § Mål, som före nya lagens ikraftträdande inkommit till
ägodelningsrätt eller dess ordförande men icke därförinnan av samma
rätt eller dess ordförande avgjorts, varde jämlikt äldre lag prövat
av vederbörande enligt nya lagen inrättade ägodelningsrätt eller dess
ordförande.

4 § Jämkning på grund av fel i uträkning i skifte, som fastställts
innan nya lagen trätt i kraft, må sökas inom förut stadgad tid.

5 § I fråga om bestämmande av tomtgräns inom samhälle å landet, varest
finnes tomtindelning såsom i stad, skall 2 kap. i lagen om
fastighetsbildning i stad fortfarande äga tillämpning.

Beträffande vissa andra jorddelningsförrättningar inom samhälle å
landet, för vilket skall föras fastighetsregister enligt de för stad
meddelade bestämmelser, skall den nya lagen äga tillämpning allenast
i den mån 5 och 6 kap. i lagen om fastighetsbildning i stad därom
meddela föreskrift.

6 § Genom nya lagen upphävas:

12 kap. 5 och 6 §§ samt 13 kap. jordabalken;

1 kap. samt 19 kap. 4 § byggningabalken;

stadgan den 9 november 1866 om skiftesverket i riket, dock att vad i
5 kap. av stadgan är om rågångar föreskrivet fortfarande skall äga
tillämpning i mån bestämmelserna i lagen om fastighetsbildning i stad
därtill föranleda;

lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och
jordavsöndring;

kungl. cirkuläret den 15 juli 1766 om länsgränssynerätt;

§ 8 i förordningen den 1 augusti 1805 om skogarna i riket i vad den
innehåller föreskrifter om villkor för delning av sockenallmänning
samt om Konungens befallningshavandes befattning med frågor om delning
av sådan allmänning;

kungl. brevet den 19 mars 1839 angående vissa föreskrifter rörande
laga skifte i Gävleborgs län; samt, i den mån ej i 8 § annat sägs,
kungörelsen den 18 februari 1859 om förändrade föreskrifter i avseende
å besuttenhets- och skiftesväsendet i Stora Kopparbergs län;

tillika med alla de särskilda stadganden, vilka innefatta ändring
eller förklaring av vad sålunda upphävda lagrum innehålla eller
tillägg därtill, där ej här nedan annorlunda stadgas;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande
mot nya lagens bestämmelser. Lag (1932:225).

7 § Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till
lagrum, som ersatts genom bestämmelse i nya lagen, skall sådan
bestämmelse i stället tillämpas.

Vad i lag eller författning stadgas i avseende å ledamot i
ägodelningsrätt skall gälla om ägodelningsnämndeman.

8 § har upphävts genom lag (1932:225).

9 § Vad om förbud mot avsöndring från lotshemman av krono- eller
skattenatur är i kungl. brevet den 19 augusti 1823 samt förordningen
den 9 juli 1862 stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga om
avstyckning.

10 § Genom nya lagen och vad här ovan förordnats skola ej anses hava
upphävts:

de genom lagen den 5 juni 1909 stadgade särskilda bestämmelser
angående laga skiften i Jukkasjärvi och Karesuando socknar av
Norrbottens län;

vad om hinder mot delning av samfälld husbehovsskog stadgas i lagen
den 18 juni 1925 innefattande bestämmelser med avseende å upphävande
av lagen den 5 juni 1909 om uteslutande tills vidare av rätten att
erhålla laga skifte inom vissa områden; samt

lagen den 30 april 1925 rörande vissa laga skiften inom de på
bekostnad eller med understöd av staten storskiftade delarna av
Kopparbergs län.

11 § Vad i lagen den 22 juni 1921 huru förhållas bör med ströängar vid
ägostyckning inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmark ävensom
i lagen av samma dag om förbud mot avsöndring av ströängar inom nämnda
lappmark stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga om
avstyckning.

12 § Har upplåtelse av andel för viss fastighet i oskift mark ägt rum
före den 1 januari 1897, och har lagfart därå meddelats innan den nya
lagen trätt i kraft, skall den behörighet att påkalla skifte av denna
mark, som, där upplåtelsen ej skett, kunnat tillkomma fastighetens
ägare, i stället tillkomma ägaren av den upplåtna andelen.

13 § Har, innan den nya lagen trätt i kraft, av hemman eller av sådan
under särskilt nummer i jordeboken upptagen lägenhet, som ej
tillkommit genom avsöndring, överlåtits viss till gränserna bestämd
ägovidd, och skulle enligt äldre lag utbrytning av samma ägovidd ske
genom ägostyckning, skall i avseende å utbrytningen därav den äldre
lagen tillämpas, sakägarna dock obetaget att, där de så önska samt
laga hinder icke möter, göra den överlåtna ägovidden till föremål för
avstyckning.

14 § I fråga om avsöndring, som skett innan den nya lagen trätt i
kraft, skall vad i äldre lag stadgas fortfarande äga tillämpning,
vederbörande emellertid obetaget att, där icke fastställelse å
avsöndringen meddelats eller laga hinder eljest möter, göra det
upplåtna området till föremål för avstyckning.