Lag (1947:576) om statlig inkomstskatt

SFS nr
1947:576
Departement/myndighet
Finansdepartementet SKA
Utfärdad
1947-07-26
Författningen har upphävts genom
SFS 1999:1230
Upphävd
2000-01-01
Ändring införd
t.o.m. SFS 1999:1150

Inledande bestämmelse

1 § 1 mom. Till staten skall årligen erläggas inkomstskatt enligt
denna lag. Lag (1990:651).

1 § 2 mom. Fysiska personer och dödsbon skall erlägga statlig
inkomstskatt dels för inkomst av näringsverksamhet och inkomst
av tjänst (förvärvsinkomst) dels för inkomst av kapital
(kapitalinkomst). Lag (1990:651).

1 § 3 mom. Juridiska personer utom dödsbon skall erlägga statlig
inkomstskatt för inkomst av näringsverksamhet. Svenska
värdepappersfonder skall vid tillämpning av denna lag anses som
juridiska personer. Lag (1990:1422).

1 § 4 mom. Beträffande statlig inkomstskatt i form av kupongskatt för
utdelning på aktie i svenskt aktiebolag skall gälla vad därom finnes
särskilt stadgat. Lag (1996:1332).

1 § 5 mom. Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering
till statlig inkomstskatt stadgas i taxeringslagen (1990:324).
Lag (1990:651).

Skattepliktig inkomst

2 § 1 mom. Bestämmelserna i 3-6, 18-25, 27, 31-34, 41-43, 65
och 66 §§ kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas också vid
taxeringen till statlig inkomstskatt i den mån inte annat
följer av denna lag.

I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna
lag meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade
bestämmelser är tillämpliga vid taxeringen till statlig
inkomstskatt, skall även anvisningarna till kommunalskattelagen
i motsvarande delar tillämpas.

För juridiska personer utom dödsbon gäller bestämmelserna i
fjärde-tionde styckena.

Beskattningsåret utgörs av det räkenskapsår som slutat närmast
före taxeringsåret. I fråga om verksamhet på vilken
bokföringslagen (1999:1078) inte är tillämplig skall
beskattningsåret avse kalenderår. Vid en sådan fusion eller
fission som anges i 4 respektive 5 § lagen (1998:1603) om
beskattningen vid fusioner, fissioner och
verksamhetsöverlåtelser gäller – om villkoren i 9 och 10 §§ den
lagen är uppfyllda – följande: Beskattningsåret för det
övertagande företaget utgörs såvitt avser den övertagna
verksamheten av tiden från ingången av räkenskapsåret för det
överlåtande företaget till utgången av räkenskapsåret för det
övertagande företaget.

All inkomst hänförs till samma förvärvskälla. För
kommanditdelägare medges avdrag för underskott i bolaget i den
mån avdraget och avdrag som medgetts vid tidigare års
taxeringar inte överstiger ett belopp som svarar mot vad
delägaren satt in i bolaget eller, om det belopp som delägaren
åtagit sig sätta in är högre, detta senare belopp. För sådana
delägare i handelsbolag som i förhållande till övriga delägare
i bolaget förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets
förbindelser medges avdrag med sammanlagt högst ett belopp
motsvarande det han ansvarar för. För överskjutande underskott
medges avdrag vid beräkning av inkomsten från bolaget närmast
följande beskattningsår.

Till intäkt av näringsverksamhet räknas – utöver vad som följer
av första och andra styckena – löpande kapitalavkastning, vinst
(realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av
tillgångar och sådana förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. samt
lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 §
kommunalskattelagen.

Ränteutgift och – med den begränsning som anges i 14 mom. –
förlust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av
tillgångar och förpliktelser räknas som omkostnad i
näringsverksamhet även när detta inte följer av första och
andra styckena. Avdrag medges inte för utgifter för inköp av
lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri.

Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust
tillämpas – utöver vad som följer av första stycket – 25 § 1-9
mom. och 26 § 1-8 mom.

Det värde som tillgångar som avses i 6 a mom. tas upp till vid
inkomsttaxeringen skall höjas i den mån den skattskyldige delat
ut medel eller på annat sätt förfogat över uppkommen vinst i en
omfattning som inte lagligen kunnat ske om tillgångarna tagits
upp till det skattemässiga värdet i räkenskaperna.

Upplöses ett företag som anges i 2 § lagen (1998:1603) om
beskattningen vid fusioner, fissioner och
verksamhetsöverlåtelser genom en sådan fusion eller fission som
anges i 4 respektive 5 § den lagen och är villkoren i 9 och 10 §§
den lagen uppfyllda gäller följande: Innehar det övertagande
företaget aktier eller andra andelar i det överlåtande
företaget som utgör lagertillgångar, skall andelarna anses ha
avyttrats för en ersättning som motsvarar det värde som gäller
för dem vid beskattningen. Lag (1999:1083).

2 § 2 mom. Inkomst av verksamhet som kommissionärsföretag har drivit för
ett kommittentföretags räkning får redovisas hos kommittentföretaget
under förutsättning

a) att kommissionärsförhållandet är grundat på skriftligt avtal,

b) att kommissionärsföretaget inte under beskattningsåret har drivit verk-
samhet i nämnvärd omfattning vid sidan av den verksamhet som drivits för
kommittentföretagets räkning,

c) att verksamheten drivits på det angivna sättet under hela beskattnings-
året för båda företagen eller sedan kommissionärsföretaget började driva
verksamhet av något slag,

d) att beskattningsåren för båda företagen utgått vid samma tidpunkt
samt

e) att båda företagen skulle ha rätt till avdrag enligt 3 mom. för
koncernbidrag som under beskattningsåret hade lämnats till det andra
företaget.

Med kommissionärsföretag förstås svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk
förening, som driver verksamhet i eget namn uteslutande för ett eller flera
andra sådana bolags eller föreningars räkning, och med kommittentföretag
förstås bolag eller förening för vars räkning verksamheten drivs.

Har kommissionärsföretag under samma beskattningsår drivit verksamhet för
två eller flera kommittentföretags räkning, får inkomsten redovisas hos
dessa företag om de förutsättningar som anges i första stycket a och c–e
är uppfyllda i förhållande till varje kommittentföretag och kommissionärs-
företaget inte under beskattningsåret har drivit verksamhet i nämnvärd
omfattning vid sidan av verksamhet som har drivits för kommittentföretagens
räkning. Har kommissionärsförhållandet tillkommit av organisatoriska eller
marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan
skattemyndigheten dock på ansökan av kommittentföretagen medge att
inkomsten får redovisas hos dem utan hinder av att förutsättningar för
avdrag som avses i första stycket e inte föreligger. Skattemyndighetens
beslut i fråga som här avses får överklagas hos Riksskatteverket.
Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Vid prövningen av villkoret i första stycket e skall den verksamhet som
kommissionärsföretaget enligt avtalet skall bedriva för
kommittentföretagets räkning anses ingå i båda företagens verksamhet.
Inkomst som enligt första eller tredje stycket redovisas hos
kommittentföretag skall hos detta företag behandlas som om företaget
självt hade drivit verksamheten. Lag (1991:181).

2 § 3 mom. Äger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening,
svensk sparbank, svenskt ömsesidigt försäkringsföretag eller
sådan svensk stiftelse eller svensk ideell förening som inte är
frikallad från skattskyldighet enligt 7 § 3-6 mom.
(moderföretag) mer än nio tiondelar av aktierna eller andelarna
i ett eller flera svenska aktiebolag eller svenska ekonomiska
föreningar (helägda dotterföretag), skall koncernbidrag som
moderföretaget lämnar till helägt dotterföretag eller som
sådant företag lämnar till moderföretag eller till annat helägt
dotterföretag hos moderföretaget anses som avdragsgill
omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren,
även om bidraget inte för givaren utgör omkostnad för
intäkternas förvärvande eller bibehållande. Som förutsättning
för detta gäller

a) att varken givare eller mottagare är bostadsföretag enligt 7
mom., investmentföretag enligt 10 mom. eller
förvaltningsföretag enligt 7 § 8 mom. andra stycket,

b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma
års taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad
bilaga,

c) att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit
helägt under hela beskattningsåret för både givare och
mottagare eller sedan dotterföretaget började bedriva
verksamhet av något slag,

d) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till moderföretag,
moderföretaget skulle vara frikallat från skattskyldighet för
utdelning som under beskattningsåret hade uppburits från
dotterföretaget,

e) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till annat
dotterföretag, moderföretaget är investmentföretag eller
förvaltningsföretag som avses i a eller moderföretaget i annat
fall skulle vara antingen frikallat från skattskyldighet för
utdelning som under beskattningsåret hade uppburits från det
givande dotterföretaget eller skattskyldigt för utdelning som
under beskattningsåret hade uppburits från det mottagande
dotterföretaget samt

f) att mottagaren inte enligt avtal om undvikande av
dubbelbeskattning skall anses ha hemvist i en främmande stat.

Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt
aktiebolag som inte är sådant helägt dotterbolag som avses i
första stycket, skall bidraget ändå anses som avdragsgill
omkostnad för moderföretaget och skattepliktig intäkt för
mottagaren, om de förutsättningar som anges i första stycket a, b
och f är uppfyllda och om ägarförhållandena under hela
beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan
mottagaren började bedriva verksamhet av något slag har varit
sådana att mottagaren genom fusioner mellan moderföretag och
dotterbolag har kunnat bringas att uppgå i moderföretaget.
Därvid skall fusion anses kunna äga rum när moderföretag äger
mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag men inte i annat
fall.

Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag
lämnar till annat svenskt företag anses som avdragsgill
omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren
under förutsättning att bidraget med avdragsrätt för givaren
enligt första och andra styckena hade kunnat lämnas till annat
företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt eller
genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat
vidarebefordras till mottagaren på sådant sätt att varje
förmedlande företag skulle ha haft rätt till avdrag enligt
första och andra styckena för vidarebefordrat belopp.

Avdrag för koncernbidrag får åtnjutas endast av den som visar
att förutsättningar för sådant avdrag föreligger.

Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag,
med vilket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av
väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och
redovisas bidraget öppet, kan regeringen medge att bidraget
skall anses som avdragsgill omkostnad för givaren och
skattepliktig intäkt för mottagaren även om en eller flera av
de förutsättningar som anges i första-tredje styckena inte är
uppfyllda. Lag 1998:1597).

2 § 4 mom. Har ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd
övertagits av ett annat försäkringsföretag, gäller följande.
Det överlåtande företaget skall inte ta upp någon intäkt eller
göra något avdrag på grund av överlåtelsen. Det övertagande
företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga
situation såvitt gäller den övertagna verksamheten.
Lag (1998:1606).

2 § 4 a mom. Avyttrar en juridisk person (det säljande företaget)
en tillgång som avses i 25-31 §§ med realisationsförlust till
en annan juridisk person (det köpande företaget) och är de båda
juridiska personerna moderföretag och dotterföretag eller står
de under i huvudsak gemensam ledning, medges avdrag för
förlusten när en omständighet inträffar som medför att
tillgången inte längre existerar eller innehas av ett företag
som står i sådant förhållande till det säljande företaget som
nyss sagts eller av detta företag.

För avdragsrätt enligt första stycket gäller följande:

1. Ersättningen får inte understiga marknadsvärdet av den
överlåtna tillgången utan att detta är affärsmässigt motiverat.

2. Bestämmelsen i 11 § lagen (1998:1603) om beskattningen vid
fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser får inte vara
tillämplig.

Är det fråga om överlåtelse av en aktie eller annan andel
gäller följande. Äger det köpande företaget vid tidpunkten för
förvärv som avses i första stycket andelar av samma slag och
sort som den överlåtna andelen (gamla andelar) eller förvärvar
detta företag därefter sådana andelar (nya andelar), skall
senare avyttringar som företaget gör anses ske i följande
ordning:

1. gamla andelar,

2. andelar som överlåtits enligt första stycket,

3. nya andelar.

Bestämmelsen i tredje stycket har motsvarande tillämpning i
fråga om andra tillgångar som avses i 25-31 §§ och som inte kan
särskiljas från varandra.

Är den överlåtna tillgången en andel, medges inte avdrag för
förlust som avses i första stycket om det företag som andelen
avser genom en sådan fusion eller fission som anges i 4
respektive 5 § lagen om beskattningen vid fusioner, fissioner
och verksamhetsöverlåtelser helt eller delvis går upp i ett
företag som står i sådant förhållande till det säljande
företaget som sägs i första stycket. Lag (1998:1606).

2 § 5 mom. Har aktiebolag eller ekonomisk förening (företag) helt eller
till huvudsaklig del överlåtit sin verksamhet eller sina tillgångar till
staten, kommun eller landstingskommun eller till ett av dem helt eller
till övervägande del direkt eller indirekt innehaft bolag, får underskott
som uppkommit före eller i samband med överlåtelsen inte avräknas från
inkomst som tillfallit företaget efter överlåtelsen. Vad nu har sagts
gäller inte om överlåtelsen framstår som ett normalt led i företagets
verksamhet och ej heller i fråga om överlåtelser inom en koncern.

Vad som är att hänföra till huvudsaklig del skall bedömas med hänsyn till
omfattningen av hela den verksamhet som bolaget eller föreningen bedrivit
vid beskattningsårets ingång, förhållandena efter överlåtelsen samt till
verksamhet ens allmänna art och inriktning.

Företagets inkomst under det beskattningsår då överlåtelsen ägt rum skall
fördelas på tiden före och efter överlåtelsen enligt de grunder som gäller
enligt 24 § kommunalskattelagen (1928:370). Härvid får värdet av återstående
tillgångar vid tiden för överlåtelsen inte tas upp till högre belopp än som
motsvarar det allmänna saluvärdet vid denna tid, uppskattat efter skälig
grund. Lag (1990:651).

2 § 6 mom. Med livförsäkringsföretag avses

1. livförsäkringsbolag enligt 1 kap. 4 §
försäkringsrörelselagen (1982:713), samt

2. utländska försäkringsföretag som driver
livförsäkringsrörelse här i landet med stöd av lagen (1998:293)
om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige.

Med skadeförsäkringsföretag förstås annat försäkringsföretag än
livförsäkringsföretag. Utländskt försäkringsföretag, som drivit
försäkringsrörelse i Sverige, bedöms med hänsyn endast till den
rörelse som företaget drivit här från fast driftställe.

Livförsäkringsföretag frikallas från skattskyldighet enligt
denna lag för dels den del av nettointäkten som är hänförlig
till tillgångar och skulder som förvaltas för
försäkringstagarnas räkning, dels influtna premier. Undantaget
från skattskyldighet gäller dock inte den del av nettointäkten
eller premierna som är hänförlig till försäkringar som i
redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar eller
sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i 2 kap. 3 a §
första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4
försäkringsrörelselagen. Avdrag får inte göras för kostnader
som är hänförliga till intäkter som är fria från skatt enligt
detta moment.

Att särskilda bestämmelser gäller vid beskattning av
livförsäkringsföretag följer av lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel.

Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av
inländskt skadeförsäkringsföretag, anses överskottet av
försäkringsrörelsen. Detsamma gäller för livförsäkringsföretag
till den del nettointäkten är hänförlig till försäkringar som i
redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar eller
sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i 2 kap. 3 a §
första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4
försäkringsrörelselagen.

Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som avses i
föregående stycke, får från bruttointäkten avdrag göras förutom
för driftkostnader, som avses i 23 § kommunalskattelagen, för
avgifter och bidrag, som utgivits till kommun, förening eller
sammanslutning och som avser att understödja verksamhet med
syfte att förebygga skador, vilka faller inom ramen för den av
företaget bedrivna rörelsen, för ökning av försäkringstekniska
avsättningar för egen räkning, för ökning av säkerhetsreserv
samt för utbetald återbäring och verkställd
premieåterbetalning.

Med försäkringstekniska avsättningar för egen räkning förstås
sådana avsättningar enligt 7 kap. 1 § första stycket
försäkringsrörelselagen (1982:713) (ej intjänade premier och
kvardröjande risker, livförsäkringsavsättning, oreglerade
skador, garanterad och villkorad återbäring,
utjämningsavsättning för kreditförsäkring och
fondförsäkringsåtaganden där försäkringstagaren bär
placeringsrisken) minskade med värdet av återförsäkringsgivares
ansvarighet.

Med säkerhetsreserv förstås den reserv skadeförsäkringsföretag
får redovisa enligt en av regeringen eller efter regeringens
bemyndigande av Finansinspektionen fastställd normalplan.

Minskning av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,
av säkerhetsreserv, av regleringsfond för trafikförsäkring och
minskning av utjämningsfond skall anses som intäkt.

Utöver vad ovan stadgas får avdrag inte ske för avsättning till
omedelbar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.

Bestämmelserna i detta moment om inländskt
livförsäkringsföretag har motsvarande tillämpning på
försäkringsrörelse som utländskt livförsäkringsföretag drivit
här i riket.

Beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av utländskt
skadeförsäkringsföretag, anses som här i riket skattepliktig
nettointäkt ett belopp motsvarande två procent av företagets
premieinkomst av här bedriven försäkringsrörelse. Med
premieinkomst förstås bruttobeloppet av årets
försäkringspremier, dvs. utan avdrag för
återförsäkringspremier.

Blir det på grund av bestämmelserna i detta moment nödvändigt
att dela upp intäkt eller avdrag mellan olika delar av ett
försäkringsföretags verksamhet, skall fördelningen av intäkten
eller avdraget göras på skäligt sätt. Lag (1999:1128).

2 § 6 a mom. Placeringstillgångar enligt lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag skall behandlas enligt reglerna
för omsättningstillgångar. Tillgångarna får tas upp till det lägsta
av anskaffningsvärdet och verkliga värdet även om de tagits upp till
ett högre värde i räkenskaperna.

Första stycket gäller inte kontorsfastigheter som huvudsakligen
avses för rörelsen och inte heller aktier och andelar i dotterföretag
och intresseföretag.

Kreditinstitut och värdepappersbolag får ta upp
omsättningstillgångar som utgörs av överlåtbara värdepapper till det
lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet även om tillgångarna
tagits upp till högre värde i räkenskaperna.

Begreppen anskaffningsvärde och verkligt värde i första och tredje
styckena har den innebörd som anges i 4 kap. 9 § andra-fjärde
styckena årsredovisningslagen (1995:1554) och i förekommande fall 4
kap. 5 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag eller 4 kap. 4 § lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag.

Om ett företag vid inkomsttaxeringen ändrar värderingsmetod från en
kollektiv värderingsmetod till en post-för-post-metod, skall det
värde som tillgångarna tas upp till enligt första och tredje styckena
höjas med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan kollektiv
värdering och post-för-post-värdering för tillgångarna året före
beskattningsåret. Lag (1995:1614).

2 § 7 mom. Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås ekonomisk
förening och aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen
består i att åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda
bostäder i hus, som ägs av föreningen eller bolaget. Som bostadsförening
eller bostadsaktiebolag anses även ekonomisk förening eller aktiebolag,
vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att
tillhandahålla föreningens medlemmar eller bolagets delägare garage eller
annan för deras personliga räkning avsedd gemensam anordning i byggnad
som ägs av föreningen eller bolaget.

Har fastighet tillhört bostadsförening eller bostadsaktiebolag skall såsom
intäkt av fastigheten tas upp följande poster.

1. Ett belopp motsvarande för helt år räknat tre procent av fastighetens
taxeringsvärde året näst före taxeringsåret. Är taxeringsvärde inte åsatt
för året näst före taxeringsåret, beräknas intäkten på grundval av fastig-
hetens värde, uppskattat enligt de grunder, som gällt för åsättande av
taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.

2. Ett belopp motsvarande under beskattningsåret erhållet statligt
räntebidrag för bostadsändamål.

I fråga om fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt andra
stycket, får avdrag inte göras för andra omkostnader än för ränta på lånat,
i fastigheten nedlagt kapital, återbetalning av statligt räntebidrag för
bostadsändamål samt tomträttsavgäld eller liknande avgäld.

Äger fastigheten del i sådan samfällighet som avses i 41 a § kommunalskatte-
lagen (1928:370) skall fastighetens andel av samfällighetens taxeringsvärde
inräknas i underlaget för intäktsberäkningen enligt andra stycket 1 i de
fall där samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet. Vidare skall som
intäkt tas upp dels sådan inkomst som avses i punkt 2 av anvisningarna till
nyssnämnda paragraf i den mån den utgörs av avkastning av kapital och
överstiger 300 kronor, dels sådan utdelning som avses i punkt 4 av
anvisningarna till samma paragraf. Lag (1993:670).

2 § 8 mom. Har en kooperativ förening av vinsten av den
kooperativa verksamheten lämnat rabatt eller pristillägg i
förhållande till gjorda köp eller försäljningar, medges avdrag
för denna utdelning. Om en förening har medlemmar som får
skattefri utdelning enligt 3 § 7 mom. första stycket och det
inte är fråga om endast enstaka sådana medlemmar, medges
föreningen avdrag med högst ett belopp motsvarande 80 procent
av statslåneräntan vid utgången av november andra året före
taxeringsåret multiplicerad med summan av medlemmarnas
omsättning med föreningen.

En kooperativ förening har också rätt till avdrag för utdelning
som lämnas i förhållande till inbetalda insatser enligt lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar. I fråga om andra insatser
än förlagsinsatser medges emellertid inte avdrag till den del
det utdelade beloppet tillfaller någon som enligt 7 § 8 mom.
inte är skattskyldig för utdelningen. Avser denna del av
utdelningen högst 10 procent av utdelningen på annat än
förlagsinsatser är dock utdelningen i sin helhet avdragsgill.

Är en ekonomisk förening direkt eller indirekt
centralorganisation för kooperativa föreningar, har
centralorganisationen, även om den inte är kooperativ enligt
åttonde – tionde styckena nedan, rätt till avdrag för utdelning
på förlagsinsatser. Är föreningen ett förvaltningsföretag
enligt 7 § 8 mom. andra stycket skall det avdragsgilla beloppet
minskas med den del av utdelningen som föranlett frikallelse
från skattskyldighet enligt nämnda stycke.

Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som
utdelningen hänför sig till.

Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar
för avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på
särskild blankett enligt formulär som Riksskatteverket
fastställer.

Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankernas
säkerhetskassa.

Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till
sparbankerna.

En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom
kooperativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar
lika rösträtt.

För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara
att den enligt sina stadgar är berättigad att när som helst
anta nya medlemmar, utan också att den faktiskt visar sig
villig att anta till medlem var och en, som är bosatt inom
föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess angivna
verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar
och beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att som
medlem bidra till förverkligandet av föreningens i stadgarna
angivna syfte. Den omständigheten, att styrelsen eller annat
föreningsorgan äger rätt att pröva inträdesansökningarna och
avvisa sådana sökande, som inte besitter nu nämnda
kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess
egenskap av öppen. I det fall att en förening säljer till
utomstående kan den som regel inte utan att förlora sin öppna
karaktär vägra att motta som medlem någon som kan visa, att han
brukar köpa förnödenheter genom föreningen. Anser föreningens
styrelse emellertid, att vederbörande köpare på grund av rent
personliga förhållanden inte kan beviljas medlemskap – i en
stor förening, som säljer till utomstående, är det omöjligt att
i varje fall inskränka försäljningen till personer, som skulle
vara önskvärda som medlemmar – så bör föreningen för att anses
såsom öppen ha skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa
honom med medlem, det vill säga ge honom samma återbäring på
köpta varor som medlem erhåller.

Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom
öppna, även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar,
som fyller av centralorganisationen uppställda krav på stadgar,
skötsel och ekonomisk soliditet, och även om endast ett enda
företag inom varje område antas såsom medlem. Vad angår kravet
på lika rösträtt så berövas en centralorganisation inte dess
kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess
förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas
medlemsantal. Lag (1997:856).

2 § 9 mom. Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening
upptagit lån som löper med ränta vars storlek är helt eller delvis
beroende av företagets utdelning eller av dess vinst (vinstandelslån),
medges avdrag för räntan i den utsträckning som anges nedan.

För sådan ränta på vinstandelslån som inte är beroende av det låntagande
företagets utdelning eller vinst får företaget avdrag enligt
bestämmelserna i 23 § kommunalskattelagen (1928:370).

Ränta, vars storlek är beroende av företagets utdelning eller vinst
(rörlig ränta), anses som avdragsgill omkostnad för företaget endast
under förutsättning att

a) lånet har utbjudits till teckning på den allmänna marknaden eller

b) ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats någon
som inte äger aktier eller andelar i det låntagande företaget och inte har
sådan intressegemenskap med företaget som avses i punkt 1 av anvisningarna
till 43 § kommunalskattelagen samt — såvitt gäller fåmansföretag som avses
i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen — inte heller är
företagsledare i företaget eller närstående till sådan företagsledare eller
till aktie- eller andelsägare i företaget eller

c) aktierna eller andelarna i det låntagande företaget är noterade på svensk
börs eller föremål för liknande notering här i riket och företrädesrätt till
teckning av lånet har lämnats aktie- eller andelsägarna i företaget i för-
hållande till deras innehav av aktier eller andelar.

I fall som avses i tredje stycket c skall det låntagande företaget dock som
intäkt ta upp ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom före-
trädesrätterna kan anses ha tillförts aktie- eller andelsägarna. Beloppet
tas till beskattning vid taxeringen för det beskattningsår under vilket
teckningen av lånet har avslutats.

På ansökan av låntagande företag får skattemyndigheten, under förutsättning
att lånevillkoren med hänsyn till omständigheterna vid lånets upptagande får
antas ha bestämts på affärsmässig grund, besluta att rörlig ränta skall
anses som avdragsgill omkostnad för företaget utan hinder av att rätt till
teckning av lånet har förbehållits person eller personer som äger aktier
eller andelar i företaget. Beslut av skattemyndigheten i fråga som här avses
får överklagas hos riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte
överklagas.

Är det låntagande företaget sådant fåmansföretag som avses i punkt 14 av an-
visningarna till 32 § kommunalskattelagen, gäller — oberoende av bestämmel-
serna i tredje och fjärde styckena — att rörlig ränta, som utbetalas till
aktie- eller andelsägare eller företagsledare i företaget eller dem
närstående personer eller någon som på annan grund har intressegemenskap
med företaget, inte är avdragsgill.

Uttrycken företagsledare och närstående personer har den innebörd som anges
i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen.

Har svenskt aktiebolag utgivit skuldebrev förenat med optionsrätt till ny-
teckning eller köp av aktie medges bolaget ej avdrag för skillnaden mellan
emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde. Lag (1991:181).

2 § 10 mom. Vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag
gäller, utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna
lag,

1. att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring
av aktier och andra värdepapper som avses i 27 § 1 mom.,

2. att som intäkt tas upp 2 procent för år räknat av värdet vid
ingången av beskattningsåret av egendom som avses i 27 § 1
mom.,

3. att avdrag får göras för annan utdelning än som avses i 3 §
7 a mom. som företaget har beslutat för beskattningsåret, dock
inte med så stort belopp att det föranleder underskott.

Vad som föreskrivs i första stycket för investmentföretag
gäller också för värdepappersfonder med följande avvikelser:

1. Intäkten enligt första stycket 2 utgör 1,5 procent.

2. I fråga om utdelning till annan än andelsägare i fonden får
avdrag enligt första stycket 3 inte göras med större belopp än
2 procent av fondens värde vid utgången av beskattningsåret.

Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en
svensk ekonomisk förening som uteslutande eller så gott som
uteslutande förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom
och vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat
värdepappersinnehav erbjuda aktie- eller andelsägare
riskfördelning och vari ett stort antal fysiska personer äger
aktier eller andelar.

Inträffar i fråga om ett investmentföretag en sådan förändring
beträffande företaget eller ägandet till detta att villkoren i
tredje stycket inte längre uppfylls gäller – när det inte är
fråga om att företaget upplöses genom likvidation –
bestämmelserna i femte och sjätte styckena.

Som intäkt hos företaget skall tas upp 16 procent av det högsta
av marknadsvärdena på aktier och andra värdepapper som avses i
27 § 1 mom. som innehafts av företaget vid ingången av det
beskattningsår då förändringen inträffar eller vid något av de
fem föregående beskattningsåren (avskattningsintäkt). Har
aktier eller andra andelar i företaget avyttrats under det
beskattningsår för företaget då förändringen inträffar, utgörs
avskattningsintäkten i stället av den andel av ett belopp,
beräknat på sätt anges i första meningen, som motsvarar
förhållandet mellan icke avyttrade andelar och samtliga andelar
i företaget. Andelar i företaget som ägs av ett
investmentföretag vid såväl ingången som utgången av
beskattningsåret för det förstnämnda företaget skall anses ha
avyttrats under beskattningsåret.

Äger en fysisk person eller en annan juridisk person än ett
investmentföretag vid utgången av beskattningsåret andelar i
företaget med mer än hälften av röstetalet för samtliga
andelar, gäller följande. På yrkande av personen skall andelar
i företaget som personen ägde vid ingången av beskattningsåret
avskattas. Avskattning medför att andelarna under
beskattningsåret skall anses ha avyttrats för ett pris
motsvarande marknadsvärdet vid ingången av beskattningsåret och
köpts tillbaka för samma pris. Lag (1998:1606).

2 § 11 mom. Vid beräkning av inkomst i sådan samfällighet som avses i 6 §
1 mom. första stycket b får avdrag göras för utdelning till delägare,
oavsett om utdelningen utgått in natura eller i penningar. Avdraget skall
anses belöpa på det beskattningsår vartill utdelningen hänför sig även om
utdelningen utbetalas till delägarna först under det därpå följande
beskattningsåret.

Har sambruksförening med hänsyn till rörelsens resultat lämnat medlem eller
annan lönetillägg eller annan sådan gottgörelse, må föreningen njuta avdrag
för nämnda gottgörelse. Lag (1984:1061).

2 § 12 mom. har upphävts genom lag (1993:1543).

2 § 13 mom. har upphävts genom lag (1999:1150).

2 § 14 mom. I fråga om juridiska personer utom dödsbon medges
avdrag för förlust vid avyttring av tillgång som avses i 27 § 1 mom.
endast mot vinst vid avyttring av sådan tillgång. Uppkommer
underskott behandlas det vid taxeringen för det närmast följande
beskattningsåret som förlust vid avyttring av tillgång som avses i
första meningen.

Begränsningen i första stycket gäller inte om innehavet av den
avyttrade tillgången betingats av verksamhet som bedrivs av den
skattskyldige eller av företag som med hänsyn till
äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan
anses stå den skattskyldige nära. Den gäller inte heller om ett
sådant företag som avses i 7 § 8 mom. tredje stycket avyttrat aktie
eller andel med röstetal som anges i det nämnda stycket vid a.
Lag (1994:1859).

2 § 15 mom. Avdrag medges inte för underskott som uppkommit
vid beräkning av inkomst av utländsk juridisk person som enligt
punkt 10 andra stycket b av anvisningarna till 53 §
kommunalskattelagen (1928:370) skall beskattas hos delägaren.
Underskottet får i stället dras av mot överskott av verksamheten ett
senare beskattningsår. Lag (1994:1860).

2 § 16 mom. Överlåtande och övertagande företag medges avdrag för
kostnader i samband med sådan fusion eller fission som anges i
4 och 5 §§ lagen (1998:1603) om beskattningen vid fusioner,
fissioner och verksamhetsöverlåtelser.

Ett aktiebolag medges avdrag för kostnader för förändring av
aktiekapitalet och för förvaltning av bolagets kapital.
Detsamma gäller en ekonomisk förenings kostnader för ökning av
föreningens medlems- och förlagsinsatser samt för förvaltning
av insatserna. Lag (1998:1606).

2 § 17 mom. Penninglån som lämnats i strid med bestämmelserna i
12 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 11 § lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. skall tas
upp som intäkt hos låntagare som är annan juridisk person än
dödsbo eller handelsbolag.

Sådant penninglån som lämnats till handelsbolag tas upp som
intäkt av näringsverksamhet hos delägare som inte är fysisk
person eller dödsbo.

Första eller andra stycket tillämpas inte om det finns
synnerliga skäl mot detta. Lag (1999:1150).

3 § 1 mom. Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning,
vinster och annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten
inte är att hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital
hör bland annat

ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,

utdelning på aktier och andelar,

vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av
tillgångar och åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt
andra därmed jämförliga förpliktelser,

ersättning vid upplåtelse av privatbostad,

lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 §
kommunalskattelagen (1928:370),

statligt räntebidrag för bostadsändamål.

Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar
och skulder i utländsk valuta.

Att utdelning och vinst vid avyttring av aktier samt vinst vid
avyttring av andel i handelsbolag i vissa fall skall hänföras till
inkomst av tjänst framgår av 12 mom. respektive 24 § 7 mom.

Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas
upp som intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en
händelse som medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i
stället skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte)
sker beskattning som om tillgången hade avyttrats för ett vederlag
motsvarande marknadsvärde (avskattning). Tillgången anses härefter ha
anskaffats vid karaktärsbytet för marknadsvärdet. På den
skattskyldiges yrkande sker dock inte avskattning. I sådant fall
behåller tillgången sitt anskaffningsvärde.

Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår
att ett belopp helt eller delvis motsvarande ett medgivet
uppskovsavdrag jämte särskilt tillägg i vissa fall skall tas upp som
intäkt av kapital.

Till intäkt av kapital räknas inte utdelning, vinst eller annan
avkastning på tillgångar som är hänförliga till pensionssparkonto som
avses i 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande.
Bestämmelser om beskattning av tillgångar hänförliga till ett sådant
konto finns i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.
Till intäkt av kapital räknas inte heller ränta på förfallna men inte
utbetalda belopp från pensionsförsäkring eller annan försäkring som
avses i 9 § andra stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.
Lag (1995:1626).

3 § 1 a mom. Utdelning på aktie i svenskt aktiebolag undantas från
skatteplikt i den utsträckning som anges i 1 b-1 d mom.

Som förutsättning gäller

1. att bolaget inte är marknadsnoterat,

2. att bolaget under det räkenskapsår som beslutet om utdelning
avser eller under något av de fyra föregående räkenskapsåren inte –
direkt eller genom dotterföretag – ägt aktier eller andelar med en
röst- eller kapitalandel på 25 procent eller mer i ett svenskt
marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk
person,

3. att bolaget, om det är ett förvaltningsföretag, under det
räkenskapsår som beslutet om utdelning avser inte – direkt eller
genom annat förvaltningsföretag – ägt någon aktie eller andel i ett
svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad utländsk
juridisk person,

4. att bolaget inte är ett sådant bostadsaktiebolag som avses i 2 §
7 mom.

Ett svenskt aktiebolag är marknadsnoterat om någon aktie i bolaget
är marknadsnoterad enligt 27 § 2 mom. andra stycket. Motsvarande
gäller i fråga om utländsk juridisk person. Lag (1996:1611).

3 § 1 b mom. Det belopp som undantas från skatteplikt
(lättnadsbeloppet) beräknas som 70 procent av statslåneräntan
vid utgången av november året före beskattningsåret
multiplicerad med summan av anskaffningskostnaden för aktien
och ett löneunderlag beräknat enligt 12 d mom. första stycket.
Är aktien kvalificerad enligt 12 a mom. skall även 12 d mom.
andra och tredje styckena tillämpas. Om aktieägaren visar att
utomstående i betydande omfattning äger del i företaget och har
rätt till utdelning gäller inte vad som sägs i andra meningen,
om inte särskilda skäl föreligger. Härvid beaktas även
förhållandena under de fem beskattningsår som närmast föregått
beskattningsåret. Vad som avses med företag och utomstående
framgår av 12 e mom. andra stycket.

Har aktien förvärvats under beskattningsåret och har bolaget
tidigare under året lämnat utdelning, får den nya ägaren inte
beräkna något lättnadsbelopp.

Med anskaffningskostnad avses det anskaffningsvärde som skulle
ha använts vid beräkning av realisationsvinst, om aktien
avyttrats vid tidpunkten för utdelningen. För aktie som har
förvärvats före ingången av år 1990 respektive ingången av år
1992 får bestämmelserna i 12 c mom. andra respektive tredje
styckena tillämpas. Lag (1999:201).

3 § 1 c mom. Understiger utdelningen lättnadsbeloppet, sparas
återstående belopp (sparad lättnad) och ökar det lättnadsbelopp som
beräknas för nästa år. Vid beräkning av lättnadsbeloppet för det året
läggs sparad lättnad också till anskaffningskostnaden för aktien.

Övergår aktien till en annan ägare på annat sätt än genom köp, byte
eller därmed jämförligt förvärv, övertas sparad lättnad av den nye
ägaren. Lag (1996:1611).

1 d mom. Lättnadsbelopp beräknas också för år då bolaget inte har
lämnat någon utdelning. En förutsättning är att villkoren i 1 a mom.
andra stycket är uppfyllda. Härvid skall vad som sägs i 1 a mom.
andra stycket 2 och 3 om räkenskapsår som beslutet om utdelning avser
i stället gälla det räkenskapsår som har avslutats närmast före
ingången av den skattskyldiges beskattningsår.

Beräkning av lättnadsbelopp enligt första stycket sker vid
beskattningsårets utgång, och beloppet behandlas som sparad lättnad
nästa år. Lag (1996:1611).

3 § 1 e mom.Uppkommer realisationsvinst vid avyttring av aktie, undantas
ett belopp som svarar mot sparad lättnad från skatteplikt, i den mån
lättnaden inte har utnyttjats vid utdelning på aktien.
Lag (1996:1611).

3 § 1 f mom. Har ett bolag marknadsnoterats efter utgången av år 1996,
gäller bestämmelserna i 1 a-1 e mom. för utdelning och
realisationsvinst på aktie i bolaget till och med det tionde året
efter det år då noteringen skedde. Detta gäller dock endast aktier
som har getts ut före tidpunkten för notering eller den tidigare
tidpunkt då företaget inför en marknadsintroduktion offentligt eller
på annat sätt, till en vidare krets riktat inbjudan att förvärva
aktier i företaget eller som har förvärvats med stöd av sådan aktie.
Aktien får därefter inte ha övergått till en annan ägare genom köp,
byte eller därmed jämförligt förvärv. Kvarstående sparad lättnad vid
utgången av det tionde året får läggas till anskaffningskostnaden för
aktien.

Bestämmelserna i första stycket första meningen gäller inte aktier i

1. investmentföretag,

2. företag som någon gång under de fem år som föregått tidpunkten
för marknadsnotering varit föremål för tidigare marknadsnotering
eller

3. företag som någon gång under de fem år som föregått tidpunkten
för marknadsnotering varit dotterbolag till ett marknadsnoterat
företag. Lag (1996:1611).

3 § 1 g mom. Vad som sägs i 1 a-1 f mom. gäller även andel i annan svensk
ekonomisk förening än sådan kooperativ förening som avses i 2 § 8
mom. Det gäller även andel i en utländsk juridisk person under
förutsättning att den utländska juridiska personen är underkastad
sådan jämförlig inkomstbeskattning som avses i 7 § 8 mom sjätte
stycket 2. Lag (1996:1611).

3 § 1 h mom. En överlåtelse av en tillgång, på vilken reglerna
i 25-31 §§ är tillämpliga, utan ersättning till ett svenskt
aktiebolag i vilket överlåtaren eller närstående direkt eller –
i annat fall än som anges i tredje stycket andra meningen –
indirekt äger aktie skall behandlas som om tillgången avyttrats
mot en ersättning som motsvarar omkostnadsbeloppet. Detsamma
gäller om överlåtelsen skett mot ersättning som understiger
såväl marknadsvärdet av tillgången som omkostnadsbeloppet.
Understiger marknadsvärdet omkostnadsbeloppet, skall tillgången
i de fall som nu nämnts anses ha avyttrats för en ersättning
som motsvarar marknadsvärdet.

Har ersättning inte utgått, skall det sammanlagda
omkostnadsbeloppet för överlåtarens och närståendes aktier i
bolaget ökas med ett belopp motsvarande omkostnadsbeloppet för
tillgången eller, i fall som avses i första stycket tredje
meningen, marknadsvärdet. Har ersättning utgått, skall
omkostnadsbeloppet ökas med skillnaden mellan
omkostnadsbeloppet respektive marknadsvärdet och ersättningen.

En överlåtelse av en tillgång, på vilken reglerna i 25-31 §§ är
tillämpliga, utan ersättning eller mot ersättning som
understiger marknadsvärdet av tillgången till en utländsk
juridisk person i vilken överlåtaren eller närstående direkt
eller indirekt äger andel skall behandlas som om tillgången
avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet.
Detsamma gäller vid överlåtelse till ett svenskt aktiebolag i
vilket en sådan utländsk juridisk person direkt eller indirekt
äger andel.

Har ersättning inte utgått, skall det sammanlagda
omkostnadsbeloppet för överlåtarens och närståendes andelar i
det förvärvande företaget ökas med ett belopp motsvarande
marknadsvärdet. Har ersättning utgått, skall omkostnadsbeloppet
ökas med skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen.

I fråga om näringsfastigheter gäller följande.
Omkostnadsbeloppet, be-räknat med bortseende från
bestämmelserna i 25 § 4 mom. tredje stycket första meningen och
5 mom. första stycket, skall minskas med medgivna
värdeminskningsavdrag och sådana andra avdrag som anges i punkt
5 första stycket första och andra meningarna av anvisningarna
till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). Detta gäller dock
inte avdrag som hänför sig till tiden före år 1952.
Bestämmelsen i punkt 5 första stycket tredje meningen av de
nämnda anvisningarna tillämpas inte.

I fråga om bostadsrätter och dylikt beräknas omkostnadsbeloppet
med bortseende från bestämmelsen i 26 § 5 mom. tredje stycket
första meningen. Bestämmelsen i punkt 5 andra stycket av
anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen tillämpas inte.

Det som anges beträffande svenskt aktiebolag och aktie i sådant
bolag gäller även beträffande svensk ekonomisk förening och
svenskt handelsbolag respektive andel i ett sådant företag.

En tillgång som enligt första eller tredje stycket skall anses
ha avyttrats för en viss ersättning skall vid tillämpning av
kommunalskattelagen (1928:370) och denna lag anses ha
anskaffats för samma ersättning av förvärvaren.

Med närstående avses föräldrar, far- och morföräldrar, make,
avkomling eller avkomlings make samt dödsbo vari den
skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med
avkomling avses även styvbarn och fosterbarn. Lag (1999:643).

3 § 2 mom. Från intäkt av kapital får avdrag göras för omkostnader för
intäkternas förvärvande samt, såvitt gäller fysisk person som har
varit bosatt i Sverige under beskattningsåret och svenskt dödsbo, för
ränteutgift och förlust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig
avyttring av tillgångar och sådana förpliktelser som anges i 1 mom.,
i den mån inte annat anges i 31 § femte stycket, allt under
förutsättning att avdrag inte skall göras från intäkt av
näringsverksamhet. Avdrag för realisationsförlust får dock göras av
annan fysisk person om skattskyldighet skulle ha förelegat för
realisationsvinst på den avyttrade egendomen.

Till realisationsförlust hänförs även valutakursförlust på
fordringar och skulder i utländsk valuta.

Särskilda bestämmelser om avdrag för realisationsförlust finns i 25 §
11 mom., 26 § 10 mom., 27 § 5 och 6 mom. samt 29 § 2 mom. Avdrag
för realisationsförlust på egendom som avses i 28, 30 och 31 §§ och i
fall som avses i 13 mom. medges med 70 procent av förlusten.

Förvaltningskostnader får dras av endast till den del de överstiger
1 000 kronor under beskattningsåret.

Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för
andra liknande insatser i lotteri.

Från intäkt av kapital får avdrag också göras för avgift för
pensionsförsäkring i den omfattning som anges i punkt 6 fjärde och
sjunde styckena av anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen
(1928:370) och för avdrag i motsvarande omfattning för inbetalning på
pensionssparkonto enligt punkt 7 av nämnda anvisningar.

Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår
att uppskovsavdrag får göras i vissa fall.

Avdrag enligt detta moment får inte göras för omkostnader och
förluster avseende tillgångar hänförliga till ett pensionssparkonto.
Lag (1996:1332).

3 § 3 mom. För privatbostadsfastighet och privatbostad, som
avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), beräknas inte något
förmånsvärde för eget brukande.

Intäkt av upplåtelse av privatbostadsfastighet och av
privatbostad samt avyttring av alster eller naturtillgångar
från sådan fastighet skall tas upp som intäkt av kapital.
Detsamma gäller intäkt av uthyrning av bostadslägenhet som
innehas med hyresrätt.

Från intäkt som avses i andra stycket medges avdrag med 4 000
kronor för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller
hyreslägenhet. Vid upplåtelse medges härutöver avdrag med
belopp, som i fråga om småhus som innehas med äganderätt uppgår
till 20 procent av hyresintäkten och i övriga fall motsvarar
den del av upplåtarens hyra eller avgift som belöper på det som
uthyrts. Vid beräkning av avdragsgill avgift bortses från
sådana inbetalningar till föreningen eller bolaget som är att
anse som kapitaltillskott och beaktas övriga inbetalningar
endast till den del de överstiger utdelning som skett på annat
sätt än i förhållande till innehavda andelar i föreningen eller
aktier i bolaget. Avdrag medges inte med högre belopp än som
följer av detta stycke även om de faktiska kostnaderna varit
högre. Avdraget får inte överstiga intäkten i fråga.

Bestämmelserna i tredje stycket tillämpas inte när upplåtelse
skett till

a) handelsbolag av delägare i handelsbolaget eller av någon
närstående till delägaren,

b) den skattskyldiges arbetsgivare eller någon närståendes
arbetsgivare, eller

c) någon som kan anses ingå i samma intressegemenskap som
arbetsgivare som avses i b.

Med närstående enligt fjärde stycket avses detsamma som i punkt
14 sjunde stycket av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen.

I fall som avses i fjärde stycket medges skäligt avdrag för
kostnad som den skattskyldige fått vidkännas på grund av
upplåtelsen.

Med kapitaltillskott menas dels medlems inbetalning på insats i
föreningen och delägares inbetalning på aktie dels ock sådan
ytterligare inbetalning av medlem eller delägare, som är avsedd
att inom föreningen eller bolaget användas för fondering såsom
genom kapitalavbetalning på skuld eller genom ny-, till- eller
ombyggnad eller därmed jämförlig förbättring av fastigheten
eller genom annan stadigvarande kapitalplacering. Där lägenhet
är upplåten med hyresrätt och således icke med bostadsrätt
eller liknande besittningsrätt, skall dock icke någon del av
hyresavgiften anses såsom kapitaltillskott. Verkställes
fondering inom förening eller bolag, utan att det framgår vilka
medel därför användas, skall i första hand anses för fondering
använda andra medel än medlemmarnas eller delägarnas
inbetalningar under beskattningsåret eller de under året
influtna hyrorna för lägenheter, som varit uthyrda till andra
än medlemmar eller delägare i denna deras egenskap. Vad
därefter återstår av det till fondering använda beloppet skall
fördelas på nämnda inbetalningar och hyror efter deras inbördes
storlek, och skall vad därvid belöper på de inbetalningar, som
verkställts för de med bostadsrätt eller liknande
besittningsrätt upplåtna lägenheterna, anses såsom
kapitaltillskott.

Ingick egendom som utgör privatbostadsfastighet eller privat-
bostad före ingången av beskattningsåret i näringsverksamhet
medges avdrag för skuldränta som erlagts före ingången av det
aktuella beskattningsåret till den del räntan belöper på
beskattningsåret eller senare. Avdrag medges inte för sådan del
av en räntebetalning under beskattningsåret som belöper på tid
dessförinnan. Motsvarande fördelning skall ske i fråga om
inkomsträntor och hyresinkomster.

Har privatbostadsfastighet del i samfällighet, som avses i 41 a
§ kommunalskattelagen, tas som intäkt av kapital upp dels sådan
intäkt som avses i punkt 2 av anvisningarna till paragrafen i
den mån den utgör avkastning av kapital och överstiger 300
kronor, dels sådan utdelning som avses i punkt 4 av
anvisningarna till samma paragraf. Lag (1999:1150).

3 § 4 mom. Avdrag som för ränta får göras vid återbetalning av statligt
räntebidrag för bostadsändamål.

Med ränteutgift jämställs även tomträttsavgäld och vederlag vid åter-
betalning av lån i förtid. Motsvarande gäller för sådan ränteförmån som
enligt punkt 10 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370)
skall anses som betald ränta. Lag (1993:1543).

3 § 5 mom. I fråga om till vilket beskattningsår en inkomst eller utgift
skall hänföras tillämpas bestämmelserna i 41 § andra stycket och punkt 4
av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen (1928:370), om inte annat
föreskrivs i denna lag. Ränta på sådan bankräkning där räntan gottskrivs
insättaren den 31 december anses som tillgänglig för lyftning denna dag.

Bestämmelserna i 9 mom. andra och tredje styckena tillämpas också i fråga
om förvärv av rätt till ränta. Lag (1992:1663).

3 § 6 mom. Beträffande ränta som har erlagts i förskott gäller att avdrag
inte medges för den del av räntan som belöper på tid efter den 31 januari
året efter beskattningsåret. För ränta som enligt denna bestämmelse inte
fått dras av omedelbart medges avdrag med lika stora belopp för år räknat
under återstoden av den tid som förskottsbetalningen har avsett.

Räntekompensation som en förvärvare av ett skuldebrev lämnar överlåtaren
för upplupen men inte förfallen ränta behandlas som ränteintäkt respektive
ränteutgift. Avdrag för lämnad räntekompensation får göras det beskatt-
ningsår då räntan enligt skuldebrevet förfaller till betalning. Likaså är
vid förvärv av enbart rätten till avkastning på skuldebrevet sådan
räntekompensation avdragsgill det beskattningsår då räntan förfaller till
betalning. Har för- värvaren i sin tur, innan räntan förfallit till
betalning, avyttrat skulde- brevet tillsammans med rätten till ränta eller
avyttrat rätten till räntan är dock utgiven räntekompensation avdragsgill
redan det beskattningsår under vilket det avtalade vederlaget skall tas upp
till beskattning. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas på motsvarande
sätt på räntekompensation vid förvärv av andel i sådan värdepappersfond som
avses i 27 § 6 mom. Lag (1993:1543).

3 § 7 mom. Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som
utgår i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter
därmed jämförlig grund, är skattefri, när utdelningen endast
innebär en minskning i levnadskostnader.

Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt
aktiebolag eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit
företrädesrätt till teckning av sådant av företaget upptaget
vinstandelslån som avses i 2 § 9 mom. skall, om han utnyttjar
företrädesrätten, det värde som genom företrädesrätten kan
anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av kapital.

Till intäkt av kapital räknas utdelning från bostadsföretag som
avses i 2 § 7 mom. även om utdelningen inte utgått i
förhållande till innehavda andelar eller aktier. Vad nu sagts
gäller endast om utdelningen består av annat än bostadsförmån
eller annan förmån av fastighet. Endast den del av utdelningen
som överstiger avgifter och andra inbetalningar till företaget
än kapitaltillskott enligt 3 mom. femte stycket är
skattepliktig.

Som utdelning anses utbetalning till aktieägare från ett
svenskt aktiebolag vid nedsättning av aktiekapitalet genom
minskning av aktiernas nominella belopp eller vid nedsättning
av reservfonden eller överkursfonden. Även utbetalning från en
utländsk juridisk person genom ett motsvarande förfarande anses
som utdelning. Lag (1998:1606).

3 § 7 a mom. Utdelning från ett svenskt aktiebolag i form av aktier
eller andra andelar i ett dotterföretag som är ett svenskt
aktiebolag eller ett utländskt bolag undantas från skatteplikt
om följande villkor uppfylls:

1. Utdelningen skall ha lämnats i förhållande till innehavda
aktier i moderföretaget.

2. Aktier i moderföretaget skall vara marknadsnoterade enligt
27 § 2 mom. tredje stycket.

3. Samtliga moderföretagets andelar i dotterföretaget skall ha
delats ut.

4. Efter utdelningen får andelar i dotterföretaget inte innehas
av något företag som tillhör samma koncern som moderföretaget.

5. Dotterföretagets verksamhet skall till huvudsaklig del bestå
av rörelse eller direkt eller indirekt innehav av andelar i
företag som till huvudsaklig del bedriver rörelse och i vilket
dotterföretaget direkt eller indirekt innehar andelar med ett
sammanlagt röstetal motsvarande mer än hälften av röstetalet
för samtliga andelar i företaget. Med rörelse avses annan
verksamhet än innehav av kontanta medel eller värdepapper.
Innehav av kontanta medel eller värdepapper hänförs dock till
en rörelse om medlen eller värdepappren innehas som ett led i
rörelsen.

Utgör de utdelade andelarna lager hos mottagaren av
utdelningen, skall denne som intäkt ta upp ett belopp
motsvarande det värde som följer av punkt 2 första och sjunde
styckena av anvisningarna till 24 § kommunal-skattelagen
(1928:370).

Uppfylls villkoren i första stycket, är utdelning skattefri
även för mottagare som inte äger aktier i moderföretaget.
Lag (1998:1606).

3 § 8 mom. Till utdelning räknas vad som i samband med ideell
förenings upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d.
utskiftas till medlem utöver inbetald insats.

Som utdelning från svensk ekonomisk förening anses – med de
begränsningar som anges i tredje-femte styckena – också vad som
vid föreningens upplösning utskiftas till medlem.

Som utdelning skall inte anses större belopp än som motsvarar
vad medlemmen erhåller i annat än aktier i ett svenskt
aktiebolag. Som förutsättningar gäller följande. Den
utskiftande föreningen får inte vara sådant fåmansföretag som
avses i 12 a mom. tredje stycket. Föreningen skall äga samtliga
aktier i bolaget och samtliga aktier skall skiftas ut. Värdet
av den egendom som skiftas ut i annan form än aktier får inte
överstiga fem procent av det nominella värdet på aktierna.
Utgör de utskiftade aktierna lager hos mottagaren skall denne
som intäkt ta upp värdet av aktierna. Värdet skall bestämmas
enligt punkt 2 första och sjunde styckena av anvisningarna till
24 § kommunalskattelagen (1928:370).

Vid fusion, som avses i 12 kap. 1 och 3 §§ lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar samt i 10 kap. 1 och 2 §§ lagen
(1995:1570) om medlemsbanker, skall som utdelning anses ett
belopp som motsvarar vad medlemmen erhåller i annat än andelar
i den övertagande föreningen. Som inbetald insats i den
övertagande föreningen skall anses inbetald insats i den
överlåtande föreningen.

I andra fall än som avses i tredje och fjärde styckena skall
som utdelning anses vad som utskiftas till medlem utöver
inbetald insats. Lag (1998:1606).

3 § 9 mom. Beträffande skattepliktig utdelning på aktier och andelar är
huvudregeln att densamma tas upp som intäkt för den som var ägare av
kupongen eller av annan anledning hade rätt till utdelningen, när denna
blev tillgänglig för lyftning.

För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal förvärvat rätt
till skattepliktig utdelning skall som intäkt tas upp endast det belopp,
varmed utdelningen eller, om förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till
utdelning, den därvid erhållna valutan överstigit det vid förvärvet
utgivna vederlaget för rätten till utdelning.

Uppkommer i sådant fall fråga om avdrag för vederlag som utgivits för
förvärv av rätt till utdelning vid mer än ett utdelningstillfälle, skall
vederlaget anses belöpa på de olika utdelningsposterna enligt fördelning på
dessa med hänsyn till periodens längd och under iakttagande att, i den mån
på viss utdelningspost belöpande vederlag ej kunnat utnyttjas såsom avdrag
från denna, det återstående beloppet får avräknas på närmast följande
utdelningspost eller utdelningsposter. Avser förvärvet rätt till utdelning
under obestämd tid, bör om ej särskilda skäl föranleder till annat,
vederlaget avräknas under en period av tio år. Lag (1993:1543).

3 § 10 mom. Vad som gäller om utdelning från utländskt bolag skall även
tillämpas på utdelning från annan utländsk juridisk person. Sådan utdelning
skall dock inte beskattas i den mån delägare i utländsk juridisk person
enligt punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen
(1928:370) har beskattats för den del av den utländska personens vinst som
belöper på delägaren. Utdelning från dödsbo efter person, som vid sitt från-
fälle inte varit bosatt eller stadigvarande vistats här i riket, till i
Sverige bosatt delägare av inkomst, som förvärvats under den tid delägarna
suttit i oskift bo — men givetvis ej utskiftning av den avlidnes
efterlämnade tillgångar — skall här i riket bli föremål för beskattning.
Från denna föreskrift meddelas likväl ett undantag i 7 § 9 mom.

I samband med utdelning på andel i bolag i utländsk stat tillgodoföres i
vissa fall utdelningsmottagaren särskilt belopp (skattetillgodohavande) som
betalas ut genom den utländska statens försorg inom ramen för ett system
för nedsättning av skatt på utdelad bolagsvinst. Exempel på sådant skatte-
tillgodohavande är ”avoir fiscal” i Frankrike och ”tax credit” i
Storbritannien. Vad som gäller om utdelning från utländskt bolag skall
tillämpas även på skattetillgodohavande.

Sådant skattetillgodohavande hänförs till samma beskattningsår som den
utdelning på vilken skattetillgodohavandet är grundat. Lag (1993:1543).

3 § 11 mom. Har egendom avyttrats mot vederlag i form av en livsvarig
livränta som ingått i vinstberäkning enligt 24 § 5 mom., skall det årliga
vederlaget anses utgöra ränta till så stor del som framkommer vid
tillämpning av tabellen i 32 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) med
utgångspunkt i mottagarens ålder. Är livräntan beroende av flera personers
liv på så sätt att den upphör vid den först avlidnes död, tillämpas tabellen
med utgångspunkt i den äldstes ålder. Skall livräntan däremot utgå till den
sist avlidnes död, tillämpas tabellen med utgångspunkt i den yngstes ålder.
Om den person vars ålder är bestämmande vid tillämpningen av tabellen har
avlidit och livräntan skall fortsätta att utgå under viss tid, tillämpas
tabellen med utgångspunkt i den ålder den avlidne skulle ha uppnått under
beskattningsåret.

Har egendom avyttrats mot ett med livränta jämförligt periodiskt vederlag
och skall utöver ett fast årligt belopp även utgå tillägg som till sin
storlek är beroende av förändringar i det allmänna prisläget eller liknande
förhållande skall tillägget anses som ränta.

Belopp som enligt detta moment anses som ränta skall för utgivaren anses som
skuldränta. Lag (1990:651).

3 § 12 mom. Fysisk person och dödsbo som äger kvalificerad
aktie i ett fåmansföretag skall i den omfattning som anges i
12 a-12 e mom. ta upp utdelning på sådan aktie som intäkt av
tjänst i stället för intäkt av kapital. Detsamma gäller
realisationsvinst vid avyttring av sådan aktie. Av 1 a-1 g mom.
framgår att utdelning och realisationsvinst i viss omfattning
undantas från skatteplikt.

Närmare bestämmelser finns i

– 12 a mom. om tillämpningsområdet,

– 12 b mom. om behandlingen av utdelning och realisationsvinst,

– 12 c mom. om en alternativ anskaffningskostnad,

– 12 d mom. om ökning av anskaffningskostnaden med
löneunderlag,

– 12 e mom. om visst undantag från tillämpningen.

Vad som i första stycket sägs om aktie i ett fåmansföretag
gäller också andel i ett sådant företag. Med aktie och andel
likställs andra sådana av företaget utgivna finansiella
instrument som avses i 27 § 1 mom. För sådana instrument får
dock 12 c och 12 d mom. inte tillämpas. Lag (1997:448).

3 § 12 a mom. En aktie i ett fåmansföretag anses kvalificerad,
om

1. aktieägaren eller någon denne närstående varit verksam i
företaget i betydande omfattning under beskattningsåret eller
något av de fem beskattningsår som närmast föregått beskat-
tningsåret, eller under någon del av denna tidsperiod varit
verksam i betydande omfattning i ett annat fåmansföretag som
bedriver samma eller likartad verksamhet, eller

2. företaget – direkt eller genom förmedling av juridisk person
– under beskattningsåret eller något av de fem beskattningsår
som närmast föregått beskattningsåret har ägt aktier i ett
annat fåmansföretag i vilket aktieägaren eller någon denne
närstående varit verksam i betydande omfattning under
beskattningsåret eller något av de fem beskattningsår som
närmast föregått beskattningsåret.

Har en aktie i ett fåmansföretag, som inte skall anses kvalifi-
cerad på grund av bestämmelserna i första stycket, under
beskattningsåret eller något av de fem beskattningsår som
närmast föregått beskattningsåret erhållits genom sådan utdel-
ning på kvalificerad aktie i ett annat fåmansföretag som på
grund av bestämmelserna i 7 a mom. inte har beskattats, skall
villkoren i första stycket tillämpas som om det företag som den
utdelade aktien avser är det företag som delat ut aktien.

Upphör ett företag som avses i första stycket att vara
fåmansföretag, anses en aktie ändå kvalificerad under
förutsättning att aktieägaren eller någon denne närstående ägde
aktien när företaget upphörde att vara fåmansföretag eller
förvärvat den med stöd av sådan aktie. Aktien anses dock
kvalificerad längst under fem beskattningsår efter det år då
företaget upphörde att vara fåmansföretag.

Vad som förstås med fåmansföretag, ägare och närstående framgår
av punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370). Vid bedömningen av om fyra eller färre personer
äger aktierna i ett företag skall sådana ägare anses som en
person, som själva eller genom någon närstående är eller under
något av de fem beskattningsår som närmast föregått
beskattningsåret har varit verksamma i företaget i betydande
omfattning.

Avlider ägaren till en kvalificerad aktie, anses aktien
kvalificerad även hos den avlidnes dödsbo. Delägare i dödsboet
jämställs då med närstående. Lag (1999:1150).

12 b mom. Överstiger utdelningen på en kvalificerad aktie det gränsbelopp
som anges i det följande tas överskjutande belopp upp som intäkt av
tjänst. Gränsbeloppet utgörs av anskaffningskostnaden för aktien
multiplicerad med statslåneräntan vid utgången av november året före
beskattningsåret med tillägg av fem procentenheter. Vid beräkning av
gränsbeloppet för andra finansiella instrument än aktier och andelar
begränsas tillägget till statslåneräntan till en procentenhet. Har
aktien förvärvats under beskattningsåret från närstående och har
bolaget tidigare under året lämnat utdelning, får något gränsbelopp
inte beräknas. Ytterligare utdelning som lämnas under året skall tas
upp som intäkt av tjänst.

Med anskaffningskostnad avses det anskaffningsvärde som skulle ha
använts vid beräkning av realisationsvinsten, om aktien avyttrats vid
tidpunkten för utdelningen. Som utdelning behandlas även vinst som
uppkommit vid nedsättning av aktiekapitalet i företaget genom inlösen
av aktier.

Understiger utdelningen gränsbeloppet, sparas återstående belopp
(sparad utdelning) och ökar det gränsbelopp som beräknas för nästa
år. Vid beräkning av gränsbeloppet för det året läggs sparad
utdelning också till anskaffningskostnaden för aktien. Övergår aktien
till en annan ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed
jämförligt förvärv, övertas sparad utdelning av den nye ägaren.

Gränsbelopp beräknas också för år då företaget inte har lämnat någon
utdelning. Beräkning sker i sådant fall vid årets utgång, och
beloppet behandlas som sparad utdelning nästa år.

Uppkommer realisationsvinst vid avyttring av en kvalificerad aktie
skall hälften av den del av vinsten som överstiger sparad utdelning
tas upp som intäkt av tjänst. Som intäkt av tjänst skall dock högst
tas upp ett sammanlagt belopp som för aktieägaren och denne
närstående under avyttringsåret och de fem beskattningsår som närmast
föregått beskattningsåret uppgår till 100 gånger det basbelopp som
gäller för avyttringsåret enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

Om aktieägarens make eller – såvitt gäller aktieägare under 18 år –
förälder är eller under någon del av den senaste femårsperioden i
betydande omfattning har varit verksam i företag som avses i 12 a
mom. första stycket och om aktieägarens beskattningsbara
förvärvsinkomst, med bortseende från det belopp som enligt
bestämmelserna i första-femte styckena skall tas upp som intäkt av
tjänst, understiger makens eller förälderns beskattningsbara
förvärvsinkomst, skall vid beräkning enligt 10 § av skatt på
tjänsteintäkten aktieägarens beskattningsbara förvärvsinkomst, innan
tjänsteintäkten beaktas, anses motsvara makens eller förälderns
beskattningsbara förvärvsinkomst.

Är lättnadsbeloppet beräknat enligt 1 b-1 d mom. större än
gränsbeloppet, skall utdelningen vid tillämpning av första stycket
första meningen minskas med skillnaden. Är sparad lättnad beräknad
enligt 1 c och 1 d mom. större än sparad utdelning, skall
realisationsvinsten vid tillämpning av femte stycket första meningen
minskas med skillnaden. Lag (1996:1611).

12 c mom. Beräkning av gränsbelopp respektive realisationsvinst
enligt 12 b mom. får göras med utgångspunkt i en alternativ
anskaffningskostnad för aktien.

För aktie som har förvärvats före ingången av år 1990 får
anskaffningskostnaden räknas upp med hänsyn till förändringarna i det
allmänna prisläget från och med förvärvsåret, dock tidigast från och
med år 1970, till år 1990. Motsvarande gäller för ovillkorliga
kapitaltillskott som gjorts före år 1990.

För aktie som har förvärvats före ingången av år 1992 får som
anskaffningskostnad tas upp kapitalunderlaget i företaget fördelat
med lika belopp på aktierna i företaget. Som förutsättning gäller att
detta värde används för samtliga aktier i företaget som aktieägaren
förvärvat före ingången av år 1992 och att värdet inte räknas upp
enligt andra stycket. Kapitalunderlaget beräknas enligt lagen
(1994:775) om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare
i fåmansföretag. Bestämmelserna i detta stycke gäller inte för
andelar i utländska juridiska personer. Lag (1995:1626).

3 § 12 d mom. Vid beräkning av gränsbeloppet enligt 12 b mom. får
till anskaffningskostnaden för aktien läggas ett löneunderlag.
Löneunderlaget beräknas på grundval av sådan ersättning som
ingår i underlag för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 3 §
lagen (1981:691) om socialavgifter och 1 § lagen (1990:659) om
särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och som under
året före beskattningsåret har utgått till arbetstagarna i
företaget och i dess dotterföretag. Av ersättning till
arbetstagare i dotterföretag som inte är helägt får medräknas
så stor del av beloppet som svarar mot moderföretagets andel av
antalet aktier eller andelar i dotterföretaget. Ersättning till
arbetstagare som innehar sådant av företaget utgivet
finansiellt instrument som avses i 27 § 1 mom. får inte beaktas
om 12 mom. är tillämpligt på utdelning eller vinst som är
hänförlig till instrumentet. Ersättning som täcks av ett
statligt bidrag för lönekostnader får inte heller beaktas.
Löneunderlaget utgörs av den del av det sammanlagda
ersättningsbeloppet som överstiger ett belopp motsvarande tio
gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring som gällde året före beskattningsåret, fördelat med
lika belopp på aktierna i företaget.

Har aktieägaren året före beskattningsåret i betydande
omfattning varit verksam i företaget eller i dess
dotterföretag, får löneunderlaget läggas till
anskaffningskostnaden endast om aktieägaren för nämnda år från
företagen har erhållit sådan ersättning som ingår i underlag
för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen om
socialavgifter och 1 § lagen om särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster med ett belopp som sammanlagt inte
understiger det lägsta av

1. 120 procent av den högsta ersättning som samma år har
betalats ut till en arbetstagare och som får räknas in i det
underlag som ligger till grund för beräkning av löneunderlaget
och

2. ett belopp som svarar mot 10 gånger det basbelopp enligt
lagen om allmän försäkring som gällde för året före
beskattningsåret.

För aktieägare som avses i föregående stycke får det
sammanlagda löneunderlaget inte överstiga ett belopp som svarar
mot 50 gånger den ersättning som aktieägaren för året före
beskattningsåret erhållit från företagen och som ingår i
underlaget för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen om
socialavgifter och 1 § lagen om särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster.

Med innehav av sådana finansiella instrument i ett
fåmansföretag som avses i 27 § 1 mom. likställs innehav av
finansiella instrument i ett annat företag inom samma koncern.
Lag (1997:448).

12 e mom. Om aktieägaren visar att utomstående i betydande omfattning äger
del i företaget och har rätt till utdelning, skall bestämmelserna i
12 b mom. inte tillämpas, om inte särskilda skäl föreligger. Härvid
beaktas även förhållandena under de fem beskattningsår som närmast
föregått beskattningsåret.

Med företag avses det företag i vilket aktieägaren eller denne
närstående i betydande omfattning varit verksam under
beskattningsåret eller något av de fem beskattningsår som närmast
föregått beskattningsåret. Med utomstående avses annan än fysisk
person och dödsbo som – direkt eller genom förmedling av juridisk
person – äger kvalificerad aktie i företaget eller i ett annat
fåmansföretag som avses i 12 a mom. första stycket.
Lag (1996:1611).

3 § 13 mom. Upphör en enskild näringsidkare eller ett dödsbo att bedriva annan
näringsverksamhet än självständig näringsverksamhet i utlandet och finns det
då underskott för vilket avdrag inte medges enligt andra stycket eller 46 §
1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) får avdrag för underskottet ske enligt
vad som gäller för realisationsförlust vid närmast följande taxering eller,
om den skattskyldige yrkar det, denna och de två närmast därefter följande
taxeringarna. Rätt till avdrag föreligger inte i den mån underskottet beror
på att tillgångar eller tjänster tagits ut ur förvärvskällan utan att
uttagsbeskattning skett.

Delägare i sådant andelshus som avses i punkt 5 av anvisningarna till 23 §
kommunalskattelagen har efter yrkande rätt till avdrag såsom för realisations-
förlust för underskott av näringsverksamhet i vilken fastigheten ingår i den
mån underskottet belöper på sådan bostadslägenhet som skulle ha utgjort privat-
bostad för honom om han innehaft den med bostadsrätt och i den mån avdrag för
underskottet inte medgetts enligt 46 § 1 mom. kommunalskattelagen.

Bestämmelserna i 10 och 11 §§ lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av
näringsverksamhet tillämpas också i fall som avses i första och andra
styckena. Lag (1993:1543).

3 § 14 mom. Vad som återstår av intäkt av kapital efter avdrag
utgör inkomst av kapital.

Uppkommer underskott vid beräkningen medges skattereduktion
enligt 11 kap. 11 § skattebetalningslagen (1997:483).
Lag (1997:509).

4 § Skattskyldig får avdrag för underskott och, om han varit
bosatt här i landet under hela beskattningsåret eller del av detta, för
periodiskt understöd, egenavgifter, försäkringspremier m. m., allt i
den omfattning som anges i 46 § kommunalskattelagen (1928:370).
Lag (1994:1859).

4 a § har upphävts genom lag (1990:651).

5 § Sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster av näringsverksamhet
och tjänst, minskat i förekommande fall med sådant avdrag som avses i 4 §,
utgör taxerad förvärvsinkomst.

Den taxerade förvärvsinkomsten avrundas nedåt, för fysiska personer och
dödsbon till helt hundratal kronor och för annan skattskyldig till helt
tiotal kronor. Lag (1990:651).

Skattskyldighet för inkomst

6 § 1 mom. Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger,
om ej annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda
bestämmelser, meddelade på grund av beslut, varom i 21 § sägs:

a) fysisk person:

för tid under vilken han varit bosatt här i riket:

för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket; samt

för tid under vilken han ej varit bosatt här i riket:

för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet
eller fast driftställe här i riket;

för inkomst av näringsverksamhet som utgör intäkt när egendom
som avses i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus
eller del av ett hus här i riket övergår till privatbostad
eller avyttras;

för inkomst genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska
föreningar;

för löpande inkomster som hänför sig till
privatbostadsfastighet och privatbostad här i riket;

för vinst vid avyttring av fastighet här i riket eller av
egendom som avses i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till
ett hus eller del av ett hus här i riket;

för vinst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra
svenska aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar än
sådana som avses i 2 § 7 mom., dels av konvertibla skuldebrev
och konvertibla vinstandelsbevis som utgivits av svenska
aktiebolag, dels av sådana av svenska aktiebolag utfästa
optionsrätter som avser rätt till nyteckning eller köp av aktie
och blivit ut-fästa i förening med skuldebrev och dels optioner
och terminer som avser något av nu nämnda finansiella
instrument, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio
kalenderår som närmast föregått det år då avyttringen skedde
haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller
stadigvarande vistats här;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter, för egenavgifter som har fallit bort i den mån
avdrag har medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses
i 46 § 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370)
och som har satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag
har medgetts för avgifterna och dessa hänför sig till
näringsverksamhet;

b) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild
författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska
föreningar, samebyar, samfund, stiftelser, verk, inrättningar
och andra inländska juridiska personer, dock såvitt gäller
sådana juridiska personer som enligt författning eller på
därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet
endast om samfälligheten taxerats såsom särskild taxeringsenhet
och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet:

för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort
förvärvats;

c) utländska bolag:

för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet
eller fast driftställe här i riket;

för inkomst av näringsverksamhet vid avyttring av egendom som
avses i 26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus
eller del av ett hus här i riket;

för slutlig skatt eller tillkommande skatt, som fallit bort, i
den mån av-drag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års
taxeringar; samt

för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska
föreningar;

d) andra utländska juridiska personer än utländska bolag:

för inkomst som anges under c med avdrag för delägares inkomst
som avses i punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 §
kommunalskattelagen.

I fråga om vad som avses med fast driftställe gäller vad som
sägs i punkt 3 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen.
Lag (1998:1606).

6 § 2 mom. Vanliga handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag, rederier och
juridiska personer, som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt
bildats för att förvalta annan samfällighet än sådan som har taxerats
såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller
regleringssamfällighet, taxeras inte, utan deras inkomst hänförs till de
särskilda delägarnas inkomst med belopp, som för en var motsvarar hans
andel av bolagets, rederiets eller samfällighetens inkomst. Motsvarande
gäller utländsk juridisk person i fråga om inkomst som avses i punkt 10
andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370).
Lag (1990:651).

6 § 3 mom. Bestämmelserna i 53 § 3 mom. kommunalskattelagen (1928:370) om
taxering av dödsbo tillämpas också vid taxering till statlig inkomstskatt.
Lag (1986:1114).

6 § 4 mom. Överlåts genom bodelning under äktenskapet utan att något mål
om äktenskapsskillnad pågår, pensionsförsäkring eller rätt enligt
pensionssparavtal, skall överlåtaren oavsett överlåtelsen under sin
livstid i förvärvarens ställe vara skattskyldig för utfallande
pensionsbelopp, såvida han icke skulle ha varit berättigad till avdrag
vid utgivande av periodiskt understöd till förvärvaren.

Överlåter skattskyldig, som enligt bindande förpliktelse äger rätt att
uppbära periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, sin
rätt, skall han alltjämt vara skattskyldig för utfallande belopp, i den
mån han icke vid utbetalning till mottagaren skulle vara berättigad till
avdrag för beloppet såsom för omkostnad eller periodiskt understöd.
Lag (1993:1544).

6 § 5 mom. Värdepappersfond taxeras för inkomst av tillgångar som ingå i
fonden. Lag (1990:1422).

7 § 1 mom. Befrielse från skattskyldighet gäller i den omfattning som anges
i 2–12 mom. samt i 18 §. Lag (1984:1061).

7 § 2 mom. Medlem av konungahuset frikallas från skattskyldighet för
anslag som anvisats av staten. Lag (1984:1061).

7 § 3 mom. Staten, landstingskommuner, kommuner och andra menigheter,
allmänna pensionsfonden samt pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531)
om tryggande av pensionsutfästelse m. m. frikallas från skattskyldighet
för all inkomst enligt denna lag. Lag (1990:1463).

7 § 4 mom. Akademier, allmänna undervisningsverk, sådana
sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och
högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar är
skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för sådana
sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt
nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag,
regionalt utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen (1994:77)
om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag har fått rätt
att pröva frågor om stöd till näringsidkare samt moderbolag
till sådant regionalt utvecklingsbolag,

allmänna försäkringskassor, arbetslöshetskassor,
personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m. med ändamål uteslutande att lämna
understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,
stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av
arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge
avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja
åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller
löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning,
företagsnedläggelse eller rationalisering av företags
verksamhet eller med ändamål att utge
permitteringslöneersättning, bolag eller annan juridisk person
som uteslutande har till uppgift att lämna
permitteringslöneersättning, sådana ömsesidiga försäkringsbolag
som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,

Alva och Gunnar Myrdals stiftelse, Apotekarsocietetens
stiftelse för främjande av farmacins utveckling m.m.,
Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag,
Bryggeristiftelsen, Dag Hammarskjölds minnesfond, Fonden för
industriellt utvecklingsarbete, Fonden för industriellt
samarbete med u-länder, Fonden för svenskt-norskt industriellt
samarbete, handelsprocedurrådet, Jernkontoret och SIS –
Standardiseringskommissionen i Sverige, så länge kontorets
respektive kommissionens vinstmedel används till allmänt
nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller
medlemmar, Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap,
teknik och miljö, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Olof Palmes
minnesfond för internationell förståelse och gemensam säkerhet,
Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen industriellt
utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen Institutet för
Företagsutveckling, Stiftelsen Landstingens fond för
teknikupphandling och produktutveckling, Stiftelsen för
produktutvecklingscentrum i Göteborg, Stiftelsen Produktions-
tekniskt centrum i Borås för tekoindustrin – PROTEKO,
Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Östergötland, Stiftelsen
samverkan universitet/högskola och näringsliv i Stockholm och
de sex motsvarande stiftelserna med säte i Luleå, Umeå,
Uppsala, Linköping, Göteborg respektive Lund, Stiftelsen
Småföretagsfonden, Stiftelsen för samverkan mellan Lunds
universitet och näringslivet – SUN, Stiftelsen Sveriges
Nationaldag, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet, Stiftelsen UV-huset, Stiftelsen ÖV-huset,
Svenska bibelsällskapets bibelfond, Svenska kyrkans stiftelse
för rikskyrklig verksamhet, Svenska skeppshypotekskassan,
Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges exportråd, Sveriges
turistråd, TCO:s internationella stipendiefond till
statsminister Olof Palmes minne, Aktiebolaget Trav och Galopp
och de bolag som avses i 1 § fjärde stycket 5 lagen (1991:1482)
om lotteriskatt

frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst
av näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.

Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har motsvarande
tilllämpning i fråga om stiftelse som avses i detta moment.

En producentorganisation frikallas från skattskyldighet för
inkomst av näringsverksamhet som avser marknadsreglering enligt
lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma
fiskeripolitiken. Lag (1997:943).

7 § 5 mom. Ideella föreningar och registrerade trossamfund som
uppfyller i fjärde stycket angivna villkor frikallas från
skattskyldighet för inkomst av näringsverksamhet som inte
hänför sig till innehav av fastighet eller till rörelse. Sådana
föreningar och registrerade trossamfund är också frikallade
från skattskyldighet för inkomst som hänför sig till innehav av
fastighet som tillhör föreningen eller trossamfundet och som
har använts på sätt anges i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) och för sådan inkomst som hänför sig till
förvaltningsenhet avseende innehav av fastighet eller till
särskild förvärvsverksamhet avseende rörelse och som till
huvudsaklig del härrör från verksamhet som har naturlig
anknytning till föreningens eller det registrerade
trossamfundets allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjats
som finansieringskälla för ideellt arbete. Annan inkomst som
hänför sig till innehav av fastighet, utom inkomst som avses i
7 mom., och till rörelse utgör således i sin helhet
skattepliktig inkomst för föreningen eller det registrerade
trossamfundet.

Inkomst som direkt härrör från föreningens eller det
registrerade trossamfundets ideella verksamhet, t.ex. hyror som
en samlingslokalägande förening uppbär på grund av upplåtelse
av lokaler för allmännyttigt ändamål, entréavgifter till
idrotts- och kulturevenemang o.d., skall anses ha naturlig
anknytning till föreningens eller det registrerade
trossamfundets ändamål. Detsamma gäller inkomst av verksamhet
som utgör ett direkt led i det ideella arbetet, t.ex. om en
naturskyddsförening säljer affischer, märken och böcker för att
öka intresset för föreningens verksamhet eller om en
handikappförening säljer varor avsedda för handikappade
personer. Kravet på naturlig anknytning skall också anses
uppfyllt om en förenings eller ett registrerat trossamfunds
kommersiella verksamhet har karaktär av service till
medlemmarna och andra som deltar i den ideella verksamheten.
Detta får exempelvis anses vara fallet om en idrottsförening i
mindre skala säljer förfriskningar eller idrottsartiklar i sina
klubblokaler. Inkomst av verksamhet, som inte har annat samband
med det ideella arbetet än att den skall finansiera detta,
skall däremot anses sakna naturlig anknytning till en förenings
eller ett registrerat trossamfunds allmännyttiga ändamål.

Till verksamhet som av hävd utnyttjas för att finansiera
ideellt arbete räknas anordnande av bingo och andra lotterier,
fester, basarer, försäljnings- och insamlingskampanjer samt
sådan biografrörelse som bedrivs av nykterhetsförening eller
förening med huvudsakligt ändamål att tillhandahålla allmänna
samlingslokaler. Detsamma gäller verksamhet som består i att en
förening eller ett registrerat trossamfund upplåter
reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens
samlingslokaler e.d.

Skattebefrielse för en ideell förening eller ett registrerat
trossamfund enligt första stycket gäller om föreningen eller
trossamfundet

a) har till huvudsakligt syfte att – utan begränsning till viss
familjs, vissa familjers, föreningens eller trossamfundets
medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen
– främja ändamål som anges i 6 mom. eller andra allmännyttiga
ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska,
konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella
ändamål,

b) i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande
tillgodoser ändamål som anges under a,

c) inte vägrar någon inträde som medlem, om inte med hänsyn
till arten eller omfattningen av föreningens eller
trossamfundets verksamhet eller föreningens eller
trossamfundets syfte eller annan orsak särskilda skäl motiverar
det, samt

d) bedriver en verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen
av föreningens eller trossamfundets tillgångar.

Skattemyndigheten kan efter ansökan medge att förening eller
registrerat trossamfund, som avser att anskaffa fastighet eller
annan anläggning avsedd för den ideella verksamheten, skall
kunna anses hänförlig under detta moment utan hinder av att
föreningen eller trossamfundet inte uppfyller under fjärde
stycket d angivet villkor. Medgivande av detta slag får avse
högst fem beskattningsår i följd och kan förenas med villkor om
ställande av säkerhet e.d. för den inkomst- eller
förmögenhetsskatt som enligt sjunde stycket kan komma att
påföras föreningen eller trossamfundet på grund av taxering för
det eller de beskattningsår medgivandet avser. Beslut i
anledning av sådan ansökan får överklagas hos Riksskatteverket.
Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Medgivande enligt föregående stycke får lämnas även då en
förening eller ett registrerat trossamfund avser att genomföra
omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på
en fastighet som brukas av föreningen eller trossamfundet.

Har förening eller registrerat trossamfund inte inom
föreskriven tid genomfört den investering för vilken medgivande
enligt femte eller sjätte stycket lämnats eller har föreningen
eller trossamfundet underlåtit att iaktta annat i sådant beslut
angivet villkor, skall föreningen eller trossamfundet taxeras
för de beskattningsår som medgivandet avsett efter de regler
som skulle ha gällt om något medgivande inte hade lämnats. I
fråga om sådan taxering gäller bestämmelserna i 4 kap. 19-22 §§
taxeringslagen (1990:324) i tillämpliga delar.

Det förhållandet, att en ekonomisk förening med stöd av 14 §
lagen (1987:668) om införande av lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar fått bestå som registrerad förening, utgör inte
hinder mot att föreningen vid tillämpning av denna lag
behandlas såsom ideell förening. Lag (1999:296).

7 § 6 mom. Kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet inte bedrivs i
vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som har till huvudsakligt
ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets
försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller
bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd
för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet
bland behövande eller främja vetenskaplig forskning eller nordiskt samarbete
samt hushållningssällskap med stadgar som har fastställts av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer frikallas från skattskyldighet för inkomst
av näringsverksamhet som inte hänför sig till innehav av fastighet eller till
rörelse.

Med kyrka avses en till svenska kyrkan hörande lokalkyrka, domkyrka e.d. i
dess egenskap av ägare till viss för svenska kyrkans verksamhet avsedd egendom.

Frågan om skattskyldigheten för stiftelse skall bedömas med hänsyn till det
ändamål som tillgodoses i den bedrivna verksamheten.

Stiftelse som i sin verksamhet främjar flera ändamål anses hänförlig under
detta moment, om verksamheten huvudsakligen avser att tillgodose ändamål av
sådan beskaffenhet som sägs i första stycket. Detta anses vara fallet, om i
verksamheten endast i ringa omfattning främjas verksamhet av annan art.

Om stiftelse under längre tid inte bedrivit eller inte kan väntas komma att
bedriva verksamhet i en omfattning som skäligen svarar mot avkastningen på
stiftelsens tillgångar, är stiftelsen oavsett dess ändamål skattskyldig för
all inkomst. Lag (1991:181).

7 § 7 mom. Ägare av sådan fastighet, som avses i 3 kap. 2 §
fastighetstaxeringslagen (1979:1152), frikallas från
skattskyldighet för inkomst av fastigheten i den mån ägarens
inkomst härrör från sådan användning som gör att byggnad enligt
2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen skall indelas som
specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad,
distributionsbyggnad eller reningsanläggning.

Ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 3 §
fastighetstaxeringslagen frikallas från skattskyldighet för
inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från
sådan egendom och sådan användning som avses i nämnda lagrum.

Ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 4 §
fastighetstaxeringslagen, dock ej ideell förening eller
registrerat trossamfund som kan hänföras under 5 mom.,
frikallas från skattskyldighet för inkomst av fastigheten i den
mån den används för ändamål som avses i 3 kap. 4 §
fastighetstaxeringslagen. Lag (1999:296).

7 § 8 mom. Mottagare av utdelning från svenskt aktiebolag och
svensk ekonomisk förening är frikallade från skattskyldighet i
den omfattning som anges nedan. Med utdelning förstås sådan
utdelning som har uppburits i förhållande till innehavda aktier
eller andelar eller som har uppburits efter annan grund men
inte är avdragsgill för det utdelande företaget enligt 2 § 8
mom. första stycket. Bestämmelserna i tredje stycket nedan
gäller inte sådan utdelning på förlagsinsatser, som är
avdragsgill för det utdelande företaget.

Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som
förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom och därutöver
inte – direkt eller indirekt – i mer än obetydlig omfattning
bedriver annan verksamhet (förvaltningsföretag), är frikallat
från skattskyldighet för utdelning i den mån sammanlagda
beloppet av utdelningen motsvaras av annan utdelning än som
avses i 3 § 7 a mom. som företaget har beslutat för samma
beskattningsår. Som förvaltningsföretag anses inte
investmentföretag som avses i 2 § 10 mom.

Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening är med
undantag av investmentföretag och förvaltningsföretag,
frikallat från skattskyldighet för utdelning på
näringsbetingade aktier eller andelar. Detsamma gäller svensk
sparbank och svenskt ömsesidigt försäkringsföretag samt sådan
svensk stiftelse och svensk ideell förening som inte är
frikallad från skattskyldighet för utdelning enligt 3-6 mom.
Med näringsbetingad aktie eller andel avses aktie eller andel
som inte utgör omsättningstillgång i företagets verksamhet
under förutsättning att

a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller
andelar i det utdelande företaget vid beskattningsårets utgång
motsvarade en fjärdedel eller mer av röstetalet för samtliga
aktier eller andelar i det utdelande företaget, eller

b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen
betingas av verksamhet som bedrivs av företaget eller av
företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller
organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.

Skattefrihet enligt tredje stycket föreligger dock inte för
utdelning på aktie eller andel i förvaltningsföretag eller
investmentföretag, om detta – direkt eller indirekt genom ett
eller flera andra förvaltnings- eller investmentföretag – äger
mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle
ha varit skattepliktig om aktierna eller andelarna hade ägts
direkt av det företag som äger aktien eller andelen i
förvaltningsföretaget eller investmentföretaget.

Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det
inte uppenbart att det företag som gör förvärvet därigenom
erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn
till ägarföretagets verksamhet, föreligger inte skattefrihet
enligt detta moment för utdelning på aktien eller andelen av
sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande
företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller
inbetald insats. Utdelning anses i första hand gälla andra
medel än sådana som motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald
insats.

Svenskt företag är frikallat från skattskyldighet för utdelning
på aktie eller andel i utländsk juridisk person under
förutsättning att

1. utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan
sägs för det fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och

2. att den inkomstbeskattning som den utländska juridiska
personen är underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning
som skulle ha skett enligt denna lag, om inkomsten hade
förvärvats av ett svenskt företag.

Utländsk juridisk person hemmahörande i något av de länder med
vilka Sverige ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning
(avtalsländer) skall anses underkastad inkomstbeskattning
jämförlig med den som skulle ha skett enligt denna lag. Denna
presumtion gäller dock endast om personens intäkter härrör från
verksamhet i Sverige eller avtalsland och verksamheten är
underkastad normal inkomstskatt i det eller de länder där den
bedrivs. I det fall personens intäkter endast till obetydlig
del härrör från verksamhet i andra länder eller från särskilt
skattemässigt gynnad verksamhet skall den ändå anses
underkastad jämförlig beskattning.

Svenskt företag är med undantag av investmentföretag och
förvaltningsföretag, frikallat från skattskyldighet för
utdelning på aktie eller andel i ett bolag i en främmande stat
som är medlem i Europeiska gemenskapen – även om
förutsättningarna enligt sjätte stycket inte är för handen – om
innehavet av aktier eller andelar i bolaget motsvarar 25
procent eller mer av andelskapitalet i detta.

Med bolag i en främmande stat som är medlem i Europeiska
gemenskapen avses utländskt företag som uppfyller villkoren i
artikel 2 i det av Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli
1990 antagna direktivet om en gemensam ordning för beskattning
avseende moder- och dotterbolag i olika medlemsstater i
direktivets lydelse den 1 januari 1995 (90/435/EEG). En
förutsättning är att den inkomstbeskattning bolaget är
underkastad är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle
ha skett enligt denna lag om inkomsten hade förvärvats av ett
svenskt företag.

Utdelning från ett svenskt företag som enligt avtal om
undvikande av dubbelbeskattning skall anses ha hemvist i en
främmande stat skall vid tillämpning av detta moment behandlas
som utdelning på aktie eller andel i utländsk juridisk person
hemmahörande i den främmande staten. Lag (1998:1606).

7 § 9 mom. Här i riket bosatt delägare i dödsbo efter person, som vid sitt
frånfälle inte var bosatt här i riket frikallas från skattskyldighet för av
dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet skall
betala inkomstskatt. Lag (1984:1061).

7 § 10 mom. Understödsföreningar frikallas från skattskyldighet för all
inkomst utom för inkomst av fastighet, som ej förvaltas i
livförsäkringsverksamhet. Lag (1993:939).

7 § 11 mom. Här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands
åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av annan
anställning där än anställning ombord på svenskt fartyg eller svenskt, danskt
eller norskt luftfartyg, frikallas från skattskyldighet för inkomst som avses
i 54 § första stycket f kommunalskattelagen (1928:370).

I utlandet bosatt fysisk person och utländsk juridisk person frikallas från
skattskyldighet för inkomst som avses i 54 § första stycket b kommunalskatte-
lagen. Lag (1990:1422).

7 § 12 mom. har upphävts genom lag (1990:651).

Beräkning av statlig inkomstskatt

8 § Skattskyldig fysisk person, som har varit bosatt här i
riket under beskattningsåret, har rätt till statligt
grundavdrag från den taxerade förvärvsinkomsten, varvid
bestämmelserna i 48 § 2-4 mom. kommunalskattelagen (1928:370)
skall tillämpas.

Ideell förening och registrerat trossamfund, som avses i 7 § 5
mom. första stycket, äger att från den taxerade inkomsten
åtnjuta statligt grundavdrag med 15 000 kronor.
Lag (1999:1050).

8 a § Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i riket under
beskattningsåret och som har uppburit sjöinkomst som avses i punkt 1
av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370) har rätt
till sjöinkomstavdrag enligt 49 § samma lag. Lag (1996:1332).

9 § Den taxerade förvärvsinkomsten minskas med 75 procent av
på beskattningsåret belöpande avgift enligt lagen (1994:1744)
om allmän pensionsavgift, statligt grundavdrag och
sjöinkomstavdrag i nu nämnd ordning. Avdraget för allmän
pensionsavgift skall avrundas uppåt till helt hundratal kronor.
Det som därefter återstår utgör beskattningsbar
förvärvsinkomst. Lag (1999:961).

9 a § Statlig inkomstskatt utgår när underlaget för skatten uppgår till
minst 100 kronor. Lag (1990:651).

10 § För fysiska personer beräknas statlig inkomstskatt enligt
följande.

Skatt på förvärvsinkomst utgör

200 kronor,

20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten
som överstiger en skiktgräns på 232 600 kronor vid 2001 års
taxering, och

fem procent av den del av den beskattningsbara
förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns på 374 000
kronor vid 2001 års taxering.

Vid följande taxeringar uppgår skiktgränserna till skikt-
gränserna för föregående taxeringsår multiplicerade med det
jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet
mellan det allmänna prisläget i juni andra året före taxerings-
året och prisläget i juni tredje året före taxeringsåret med
tillägg av två procentenheter. Skiktgränserna fastställs av
regeringen före utgången av andra året före taxeringsåret och
avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Skatt på kapitalinkomst utgör 30 procent av inkomsten av
kapital enligt 3 § 14 mom.

För dödsbon beräknas skatten enligt andra-fjärde styckena med
följande undantag. Från och med beskattningsåret efter det
kalenderår dödsfallet inträffade tas det i andra stycket
angivna beloppet 200 kronor ut bara om den beskattningsbara
förvärvsinkomsten överstiger ett belopp som motsvarar
grundavdrag enligt 48 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370).
Från och med det fjärde beskattningsåret efter det kalenderår
dödsfallet inträffade utgör skatten på förvärvsinkomst 20
procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Om den
beskattningsbara förvärvsinkomsten överstiger ett belopp
motsvarande grundavdrag enligt 48 § 2 mom. kommunalskattelagen
tas dessutom 200 kronor ut. Lag (1999:961).

10 § 2 mom. har upphävts genom lag (1990:651).

10 § 3 mom. har upphävts genom lag (1990:651).

10 § 4 mom. har upphävts genom lag (1990:651).

10 § 5 mom. har upphävts genom lag (1990:651).

10 § 6 mom. har upphävts genom lag (1990:651).

10 a § För andra skattskyldiga än fysiska personer, dödsbon
och värdepappersfonder, utgör statlig inkomstskatt 28 procent av
den beskattningsbara inkomsten. För värdepappersfonder utgör
statlig inkomstskatt 30 procent av den beskattningsbara inkomsten.
Lag (1994:1859).

10 b § har upphävts genom lag (1990:339).

11 § 1 mom. Äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans, taxeras
envar för sin inkomst, varvid anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen
(1928:370) tillämpas. Lag (1990:651).

11 § 2 mom. Äkta makar, som under beskattningsåret levt åtskilda, skola
i fråga om taxering till statlig inkomstskatt anses såsom av varandra
oberoende skattskyldiga.

11 § 3 mom. har upphävts genom lag (1986:508).

12 § har upphävts genom lag (1986:508).

13 § har upphävts genom lag (1990:339).

Beskattningsort

14 § 1 mom. Skattskyldig taxeras enligt denna lag i hemortskommunen.
Saknar skattskyldig hemortskommun, skall han taxeras i Stockholm.

Vad som förstås med hemortskommun för fysisk person och dödsbo följer av
2 § 1 mom. jämfört med 66 § kommunalskattelagen (1928:370). För bolag eller
annan sammanslutning, som enligt 2 § 12 mom. skall betraktas som svensk
ekonomisk förening, gäller som hemortskommun den kommun, inom vilken den
verkliga ledningen av företaget utövades den 1 november näst före det år som
närmast föregått taxeringsåret.

För annan juridisk person än som nyss sagts gäller som hemortskommun den
kommun, där vederbörande styrelse eller förvaltning den 1 november näst före
det år, som närmast föregått taxeringsåret, hade sitt säte eller där syssloman
eller ombud vid nämnda tid var bosatt. Lag (1990:651).

14 § 2 mom. har upphävts genom lag (1990:339).

Allmänna bestämmelser

15 § 1 mom. har upphävts genom lag (1990:339).

15 § 2 mom. har upphävts genom lag (1990:339).

16 § 1 mom. Vad som föreskrivs i denna lag om person, som varit bosatt här i
riket, skall även gälla person som stadigvarande vistats i Sverige utan att
vara bosatt här. Lag (1986:1114).

16 § 2 mom. Med utländsk juridisk person avses i denna lag
association, som enligt lagstiftningen i den stat där den är
hemmahörande kan förvärva rättigheter, ikläda sig skyldigheter
och föra talan inför domstolar och andra myndigheter och över
vilkens förmögenhetsmassa de enskilda delägarna inte fritt kan
förfoga.

Med utländskt bolag avses i denna lag utländsk juridisk person
som i den stat där den är hemmahörande är föremål för
beskattning som är likartad den som svenska aktiebolag är
underkastade.

Såsom utländskt bolag avses i denna lag också alltid utländsk
juridisk person hemmahörande och skattskyldig till inkomstskatt
i någon av följande stater, med vilka Sverige har ingått avtal
för undvikande av dubbelbeskattning, om den utländska juridiska
personen är en person på vilken avtalets regler om begränsning
av beskattningsrätten tillämpas och enligt avtalet har hemvist
i denna stat: Albanien, Amerikas Förenta Stater, Argentina,
Bangladesh, Barbados, Belgien, Bolivia, Botswana, Brasilien,
Bulgarien, Canada, Danmark, Egypten, Estland, Filippinerna,
Finland, Frankrike, Gambia, Grekland, Indien, Indonesien,
Irland, Island, Israel, Italien, Jamaica, Japan, Kazakstan,
Kenya, Folkrepubliken Kina, Republiken Korea, Kroatien,
Lettland, Litauen, Luxemburg, Makedonien, Malta, Marocko,
Mauritius, Mexiko, Namibia, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland,
Pakistan, Peru, Polen, Rumänien, Ryssland, Schweiz, Singapore,
Slovakiska Republiken, Slovenien, Sri Lanka, Storbritannien och
Nordirland, Sydafrika, Tanzania, Tjeckiska Republiken, Trinidad
och Tobago, Tunisien, Turkiet, Tyskland, Ukraina, Ungern,
Venezuela, Vietnam, Vitryssland, Zambia, Zimbabwe och
Österrike.

Med utländskt bolag likställs, där ej annat uttryckligen
stadgas, främmande stat samt utländsk menighet liksom dödsbo
efter person, som vid sitt frånfälle inte var bosatt eller
stadigvarande vistades här i riket. Lag (1998:1606).

17 § På svensk medborgare, som tillhört svensk beskickning hos utländsk
makt, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation
eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens
eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit
bosatta utomlands, tillämpas vad i denna lag stadgas angående här i
riket bosatt person. Detsamma gäller sådan persons make samt barn
under 18 år, om de har varit svenska medborgare och har bott hos
honom.

För rektorn, generalsekreteraren, medlem av lärarkåren eller annan
vid Europeiska universitetsinstitutet, på vilken artikel 12 i
protokollet om Europeiska universitetsinstitutets immunitet och
privilegier till konventionen den 19 april 1972 om grundandet av ett
europeiskt universitetsinstitut skall tillämpas, gäller följande. Om
personen vid tidpunkten för tjänstetillträdet hade sitt
skatterättsliga hemvist här i riket och endast på grund av sin
verksamhet i institutets tjänst varit bosatt i en annan stat inom
Europeiska unionen, skall han vid tillämpning av denna lag samt vid
tillämpning av dubbelbeskattningsavtal mellan den staten och Sverige,
anses som bosatt här i riket. Detsamma gäller sådan persons make, som
inte utövar egen yrkesverksamhet, samt barn som personen har
vårdnaden om och underhåller.

I artikel 14 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet
och privilegier till fördraget den 8 april 1965 om upprättandet av
ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska
gemenskaperna finns bestämmelser om skatterättsligt hemvist för
gemenskapernas tjänstemän och de andra personer som artikeln enligt
protokollet skall tillämpas på. Lag (1996:1214).

18 § 1 mom. En person, som har tillhört främmande makts beskickning eller
lönade konsulat här i riket eller beskickningens eller konsulatets betjäning,
som inte har varit svensk medborgare och som inte var bosatt här i riket när
han kom att tillhöra beskickningen eller konsulatet eller beskickningens eller
konsulatets betjäning anses i beskattningshänseende inte ha varit bosatt här i
riket. En sådan person åtnjuter, förutom den inskränkning i skattskyldigheten
som följer av vad som nu sagts, frikallelse från skattskyldighet för inkomst
genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar. Skatt skall av
person, varom nu är fråga, utgöras i den kommun här i riket där han under
beskattningsåret först haft sitt egentliga bo och hemvist eller, utan att
sådant fall förelegat, stadigvarande vistats.

Vad ovan sagts gäller också sådan persons make, barn under 18 år och enskilda
tjänare om de har bott hos honom och inte har varit svenska medborgare.
Lag (1984:895).

18 § 2 mom. En person, som har tillhört främmande makts beskickning eller
lönade konsulat här i riket eller beskickningens eller konsulatets betjäning
utan att omfattas av bestämmelserna i 1 mom. är frikallad från skattskyldighet
för inkomst av sin tjänst hos den främmande makten. Lag (1984:895).

18 § 3 mom. Olönad utländsk konsul, vare sig han varit svensk eller utländsk
medborgare, beskattas icke för de förmåner, som han åtjnutit på grund av
tjänst hos den främmande makten.

19 § har upphävts genom lag (1990:651).

Om undantag från denna lags bestämmelser i vissa fall

20 § har upphävts genom lag (1996:163).

21 § Under förutsättning av ömsesidighet må regeringen medgiva befrielse
från utgörande av skatt för inkomst av främmande stat tillhörig, för dess
beskickning eller konsulat härstädes avsedd fastighet. Lag (1974:770).

22 § Skall på grund av bestämmelse i avtal om undvikande av
dubbelbeskattning eller beslut som avses i 21 §, intäkt, som är
skattepliktig enligt denna lag, inte beskattas här i landet, medges
inte heller avdrag för kostnader som är hänförliga till intäkten.
Detta gäller dock inte i fråga om utdelning från utländskt bolag till
svenskt företag i fall då utdelningen skulle ha varit undantagen från
beskattning om båda företagen varit svenska. Lag (1996:163).

23 § Om skattskyldig blivit genom beslut av vederbörande
myndigheter beskattad för samma inkomst såväl här i riket som i
utländsk stat, må regeringen på ansökan av den skattskyldige
efter vederbörandes hörande kunna, därest ömmande
omständigheter eller eljest synnerliga skäl föreligga, till
undvikande av eller lindring i dubbelbeskattningen, förordna om
efterskänkande av statlig inkomstskatt. Har skatten redan
betalats, återbetalas den i den ordning som föreskrivs i 18
kap. skattebetalningslagen (1997:483). Lag (1997:509).

Beräkning av realisationsvinst

24 § 1 mom. Vid beräkning av realisationsvinst skall såsom intäkt tas upp
det vederlag som överenskommits för den avyttrade egendomen med avdrag för
försäljningsprovision och liknande kostnader. Avdrag får — i den mån inte
annat anges — ske för alla omkostnader för egendomen (omkostnadsbeloppet),
således för erlagd köpeskilling jämte inköpsprovision, stämpelskatt o. d.
(ingångsvärdet) och för vad som nedlagts på förbättring av egendomen
(förbättringskostnad) m. m. Iomkostnadsbeloppet får inte inräknas utgifter
som täckts genom bidrag från stat eller kommun eller genom näringsbidrag.

I fråga om förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. skall — om inte annat
anges — som intäkt tas upp vad som erhållits vid ingåendet av förpliktelsen,
medan avdrag får ske för vad som utgivits för upphörandet av förpliktelsen.

Har den avyttrade egendomen förvärvats av den skattskyldige genom arv,
testamente, gåva, bodelning eller annat fång som icke är jämförligt med
köp eller byte, anses egendomen förvärvad genom det köp, byte eller därmed
jämförliga fång som skett närmast dessförinnan. Har den skattskyldige för-
värvat ett finansiellt instrument som avses i 27 § 1 mom. eller 29 § 1 mom.
genom ett sådant fång, får han som anskaffningsvärde tillgodoräkna sig ett
belopp motsvarande det avdrag, som överlåtaren med tillämpning av den i 27 §
2 mom. angivna genomsnittsmetoden eller 27 § 3 mom. skulle ha fått göra om
han avyttrat instrumentet på överlåtelsedagen. Motsvarande gäller vid förvärv
avsådan egendom eller skuld som avses i 30 § och 31 § fjärde stycket. Har
den skattskyldige genom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes
död förvärvat egendom som har utgjort omsättningstillgång hos den avlidne och
utgör egendomen enligt bestämmelserna i punkt 5 av anvisningarna till 21 §
kommunalskattelagen (1928:370) inte omsättningstillgång hos den skattskyldige
gäller — i stället för vad som stadgas i första meningen — att egendomen
skall anses anskaffad till det bokförda värdet.

Vad som sägs om vinstberäkning vid avyttring av fastighet gäller oavsett om
fastigheten är belägen inom eller utom riket och äger tillämpning även på
tomträtt, strömfall och rättighet till vattenkraft. Om byggnad finns
bestämmelser i 4 § kommunalskattelagen.

Om ersättningen för den avyttrade egendomen växlas till svenska kronor inom
30 dagar från avyttringen tillämpas den vid växlingen använda kursen vid
beräkning av värdet på ersättningen. Lag (1990:1422).

24 § 2 mom. Med avyttring av egendom avses försäljning, byte
eller därmed jämförlig överlåtelse av egendom. Med avyttring
jämställs också att tiden för utnyttjande av en option löpt ut
utan att optionen har utnyttjats. Avyttring av ett finansiellt
instrument anses också föreligga dels i de situationer som
avses i 7 § lagen (1999:199) om skatteregler för ersättning
från insättningsgaranti och investerarskydd, dels om det
företag som givit ut instrumentet

1. upplöses genom konkurs eller, om det är ett svenskt
aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening, när företaget
försätts i konkurs,

2. träder i likvidation,

3. upplöses genom en sådan fusion eller fission som anges i 4
respektive 5 § lagen (1998:1603) om beskattning vid fusioner,
fissioner och verksamhetsöverlåtelser eller

4. upplöses genom att avregistreras efter den 4 april 1995
enligt punkt 5 eller 6 av övergångsbestämmelserna till lagen
(1994:802) om ändring i aktiebolagslagen.

Med avyttring avses däremot inte utlåning av egendom för
blankning. Avyttring anses inte heller föreligga när en andel
definitivt förlorar sitt värde i fall som avses i 3 § 8 mom.
tredje stycket.

En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin
andel i bolaget om andelen inlöses eller bolaget upplöses.

Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom
köp, byte eller därmed jämförligt fång och är det justerade
ingångsvärdet enligt 28 § negativt, skall beskattning ske som
om andelen avyttrats.

Inlöses andel i värdepappersfond eller utskiftas fondens
behållna tillgångar till fondandelsägare i samband med att
fonden upplöses, skall avyttring av andelen anses ha skett mot
vederlag motsvarande vad fondandelsägaren uppbär vid inlösen
eller utskiftning. Detsamma gäller om medlem avgår ur en
ekonomisk förening.

Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt,
delrätt, företrädesrätt till teckning av vinstandelslån,
köpoption, termin, optionsrätt, konvertibelt skuldebrev eller
konvertibelt vinstandelsbevis, för förvärv av aktier eller
annan egendom, anses detta inte som en avyttring av det
utnyttjade instrumentet. Anskaffningsvärdet för den förvärvade
egendomen är summan av anskaffningsvärdet för instrumentet och
annat vederlag.

Vid en sådan fusion eller fission som anges i 4 respektive 5 §
lagen om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhets-
överlåtelser gäller – om villkoren i 9 och 10 §§ den lagen är
uppfyllda – inte bestämmelsen i första stycket 3 finansiellt
instrument som innehas av det eller de övertagande företagen.
Lag (1999:201).

24 § 3 mom. Avdrag medges inte för realisationsförlust till följd av att
egendom avyttrats till ett pris under marknadsvärdet om det inte framgår
av omständigheterna att överlåtaren saknat avsikt att öka mottagarens
förmögenhet.

Har den skattskyldige eller någon honom närstående på grund av avyttringen
direkt eller indirekt tillförsäkrats en rättighet eller förmån som — trots
att den av särskilda skäl inte skall åsättas något värde vid beräkning av
realisationsvinst — ändå får antas ha ett värde, skall detta värde beaktas
vid bedömningen av om realisationsförlust uppkommit. Lag (1990:651).

4 mom. Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för
förlust vid avyttring av egendom inträder det beskattningsår då
egendomen avyttras. Vinst och förlust beräknas därvid på grundval
av alla intäkter och kostnader som är hänförliga till avyttringen.
Avdrag för realisationsförlust medges endast om förlusten är
definitiv.

Är intäktens storlek beroende av viss framtida händelse och kan till
följd härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering
som är i fråga, skall tillkommande belopp beskattas vid taxeringen
för det eller de år då detta belopps storlek blir känd. Därvid skall
beskattningen ske på grundval av förhållandena vid avyttringen och
med tillämpning av de beskattningsregler som gällde vid taxeringen
för avyttringsåret.

Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust i
samband med utfärdande av en köp- eller säljoption med en löptid
på högst ett år inträder för det beskattningsår då utfärdaren frigörs
från sina åtaganden. Om utfärdaren på grund av optionen säljer
den underliggande egendomen skall han öka försäljningspriset med
den tidigare uppburna ersättningen (premien) vid beräkning av
vinst. Om utfärdaren på grund av optionen köper egendom, dras
premien av från anskaffningsvärdet för egendomen, om denna
avyttras senast under det beskattningsår då premien skall tas upp
till beskattning. I fråga om option med längre löptid än ett år,
inträder skattskyldighet för det beskattningsår då optionen
utfärdas. Det som nyss sagts om behandlingen av premien gäller
även beträffande optioner med den längre löptiden, om försäljning
på grund av optionen respektive avyttring av egendom som köpts
på grund av optionen sker samma år som optionen utfärdats. Med
option avses ett finansiellt instrument som ger innehavaren rätt att
köpa eller sälja aktier, obligationer eller annan egendom till ett visst
pris eller en rätt att erhålla betalning, vars storlek beror på värdet
av egendomen, aktieindex eller liknande.

Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust på grund
av en termin inträder för det beskattningsår då fullgörandet enligt
terminsavtalet skall ske. Med termin avses ett finansiellt
instrument i form av ett avtal om köp av aktier, obligationer eller
annan egendom vid en viss framtida tidpunkt och till ett bestämt
pris eller en rätt att erhålla betalning, vars storlek beror på värdet
av egendomen, aktieindex eller liknande.

I fråga om avyttring som avsett lånad aktie (blankningsaffär)
inträder, om inte den skattskyldige vid tidpunkten för avyttringen
äger aktie av samma slag och sort, skattskyldighet för det
beskattningsår då en motsvarande aktie förvärvats och återställts
till långivaren, dock senast året efter det beskattningsår då
avyttring av den lånade aktien skedde.

Har ett finansiellt instrument ansetts avyttrat genom att det bolag
eller den ekonomiska förening som givit ut instrumentet försatts i
konkurs gäller följande.

1. Om faktisk avyttring därefter sker anses anskaffningsvärdet vara
noll kronor.

2. Har ackord träffats eller har utdelning i konkursen erhållits skall
ersättningen tas upp som realisationsvinst, dock högst med ett
belopp som svarar mot medgivet avdrag för realisationsförlust i
samband med att företaget försattes i konkurs. Medgavs avdrag för
viss del av realisationsförlusten skall endast motsvarande del av
ersättningen tas upp som realisationsvinst.

3. Har ett beslut om konkurs upphävts eller har konkursen lagts ned
skall som realisationsvinst tas upp ett belopp som svarar mot
medgivet avdrag för realisationsförlust i samband med att företaget
försattes i konkurs. Detsamma gäller om en konkurs avslutas med
överskott. Anskaffningsvärdet anses därefter uppgå till det enligt
genomsnittsmetoden beräknade värdet vid den tidpunkt då
avyttring ansågs ha skett.

Om ett finansiellt instrument har ansetts avyttrat genom att det
företag som har givit ut instrumentet har trätt i likvidation och om
instrumentet därefter faktiskt avyttras anses anskaffningsvärdet
uppgå till så stor del av det enligt genomsnittsmetoden beräknade
värdet som kvarstår vid den faktiska avyttringstidpunkten. Upphör
likvidationen skall anskaffningsvärdet därefter anses uppgå till det
enligt genomsnittsmetoden beräknade värdet vid den tidpunkt då
likvidationen upphörde. Lag (1994:1859).

24 § 5 mom. Har egendom avyttrats mot vederlag i form av en
livsvarig livränta skall intäkten beräknas till det
kapitaliserade värdet av livräntan med tillämpning av tabell
III till lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. Är
livräntan beroende av flera personers liv på så sätt att den
upphör vid den först avlidnes död bestäms kapitalvärdet efter
den äldstes levnadsålder. Skall livräntan däremot utgå till
den sist avlidnes död beräknas värdet efter den yngstes ålder.

Har i överlåtelseavtalet överenskommits att livräntan skall
utgå livsvarigt, dock högst ett avtalat antal år, bestäms
intäkten med tillämpning av tabell II till lagen om arvsskatt
och gåvoskatt med utgångspunkt i det antal år livräntan högst
skall utgå om det belopp som framkommer vid en sådan beräkning
är lägre än vad som följer av första stycket. Skall livräntan
i stället utgå livsvarigt, dock minst ett avtalat antal år,
bestäms intäkten med tillämpning av tabell II till nämnda lag
om det belopp som framkommer vid en sådan beräkning är högre
än vad som följer av första stycket.

Upphör en livsvarig livränta till följd av dödsfall som
inträffar inom fem år från utgången av det år skattskyldighet
inträdde på grund av avyttringen får som intäkt i stället för
vad som anges i första och andra styckena tas upp det
sammanlagda livräntebelopp som utgått om intäkten därmed blir
lägre. Lag (1997:326).

24 § 6 mom. När egendom avyttrats till ett pris som överstiger
egendomens marknadsvärde, skall, i de fall då överskjutande del
av vederlaget tas upp som intäkt av tjänst, vid vinstberäk-
ningen vederlaget tas upp som intäkt endast till den del det
inte överstiger egendomens marknadsvärde. Lag (1999:1150).

24 § 7 mom. Äger en fysisk person eller ett dödsbo en andel i ett
handelsbolag och äger handelsbolaget direkt eller genom förmedling av
annan juridisk person en aktie som, om den ägts direkt av den fysiska
personen eller dödsboet, hade utgjort en sådan kvalificerad aktie som
avses i 3 § 12 a mom. gäller följande vid avyttring av andelen i
handelsbolaget. Av den del av vinsten som svarar mot aktiens
marknadsvärde i förhållande till vederlaget för andelen i
handelsbolaget skall hälften tas upp som intäkt av tjänst. En
förutsättning är dock att lagen (1992:1643) om särskilda regler för
beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall inte är
tillämplig. Med aktie likställs andel och andra sådana av företaget
utgivna finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom.
Lag (1995:1626).

25 § 1 mom. Vid avyttring av fastighet skall realisationsvinst och
realisationsförlust beräknas särskilt för varje avyttrad taxeringsenhet
eller del av taxeringsenhet. Ingår sådan privatbostadsfastighet, som
avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), tillsammans med annan
egendom i en taxeringsenhet, beräknas vinst eller förlust särskilt för
privatbostadsfastigheten.

Har två eller flera vid avyttringstillfället befintliga taxeringsenheter
tidigare under innehavet helt eller delvis ingått i samma taxeringsenhet,
skall dock, om den skattskyldige begär det, beräkningen göras som om
taxeringsenheterna vid avyttringstillfället utgjorde en enda taxeringsenhet.
I fråga om en taxeringsenhet som endast delvis har ingått i den förutvarande
taxeringsenheten gäller vad nu har sagts endast under förutsättning att mer
än hälften av enhetens vid avyttringstillfället gällande taxeringsvärde
belöper på den del som har ingått i den förutvarande enheten.

Vid tillämpningen av bestämmelserna om del av fastighet i 2 mom. andra stycket
och 6 mom. skall som fastighet anses varje vid avyttringstillfället befintlig
taxeringsenhet eller sådan större enhet som på grund av bestämmelserna i
föregående stycke behandlas som en enda taxeringsenhet. Lag (1990:651).

25 § 2 mom. Med avyttring av fastighet likställs överföring av
mark eller andel i samfällighet genom fastighetsreglering
enligt 5 kap. och uppdelning i lotter genom klyvning enligt 11
kap. fastighetsbildningslagen (1970:988), om överföringen eller
uppdelningen sker mot ersättning helt eller delvis i pengar,
samt avstående av mark genom inlösen enligt 8 kap. samma lag.
Har den ersättning i pengar som en skattskyldig erhållit på
grund av en överföring enligt 5 kap. eller en uppdelning enligt
11 kap. nämnda lag inte överstigit 5 000 kronor, är dock inte
någon del av vinsten skattepliktig. Om ersättningen i pengar
överstiger 5 000 kronor, skall som skattepliktig inkomst tas
upp så stor del av hela realisationsvinsten som ersättningen i
pengar, minskad med 5 000 kronor, utgör av det totala
vederlaget för överföringen eller uppdelningen, minskat med 5
000 kronor, dock att den skattepliktiga inkomsten inte skall
tas upp till högre belopp än som motsvarar den del av
ersättningen i pengar som överstiger 5 000 kronor.

Avyttring av fastighet anses vidare föreligga när ägare av
fastighet fått engångsersättning på grund av
allframtidsupplåtelse. Härmed avses ersättning på grund av
sådan inskränkning i förfoganderätt till fastigheten som skett
enligt miljöbalken eller på grund av motsvarande inskränkningar
enligt andra författningar eller på grund av upplåtelse av
nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastigheten för
obegränsad tid. Engångsersättningen är i dessa fall att
betrakta som köpeskilling, varvid så stor del av fastigheten
anses avyttrad som ersättningsbeloppet utgör av fastighetens
hela värde vid tiden för beslutet om fastighetens hela värde
vid tiden för beslutet om inskränkningen i förfoganderätten
eller för upplåtelsen av nyttjanderätten eller servitutsrätten.

Har den skattskyldige i samband med allframtidsupplåtelse fått
ersättning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt skall
ersättningen, om den skattskyldige yrkar det, anses som
engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelsen. Har den
skattskyldige i nu avsett fall fått ersättning för avyttrade
skogsprodukter, får 60 procent av ersättningen behandlas som
engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse. Vad som
sägs i detta stycke gäller dock endast om skatteplikt för
ersättningen för avverkningsrätten eller skogsprodukterna
inträtt under samma beskattningsår som ersättningen på grund av
allframtidsupplåtelsen.

Från det sammanlagda beloppet av den eller de engångsersätt-
ningar som den skattskyldige under ett beskattningsår har fått
på grund av allframtidsupplåtelse är han berättigad till avdrag
med 5 000 kronor, om han inte visar att han haft avdragsgilla
omkostnader till samma eller högre belopp. Avdraget får dock
inte överstiga det sammanlagda ersättningsbeloppet för
upplåtelserna. Lag (1998:817).

25 § 3 mom. Avser viss del av vederlaget vid avyttring av fastighet tillgångar
som behandlats som inventarier vid beräkning av värdeminskningsavdrag medräknas
inte denna del av vederlaget vid beräkning av realisationsvinst. I sådant fall
får i omkostnadsbeloppet inte inräknas utgift som hänför sig till sådana
tillgångar. Lag (1990:651).

25 § 4 mom. Som förbättringskostnad räknas även utgift för reparation och
underhåll av fastighet eller fastighetsdel, som avses i 2 § 7 mom. eller som
utgjort sådan privatbostadsfastighet som avses i 5 § kommunalskattelagen
(1928:370), i den mån den avyttrade egendomen på grund därav vid avyttringen
har befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet, samt utgift för reparation
och underhåll för vilken avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i
punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen och för
vilken bidrag ej har utgått. Utgift för förbättring, som inte har uppförts på
avskrivningsplan, och därmed jämförlig utgift för reparation eller underhåll
får dock inräknas i omkostnadsbeloppet endast för år då utgifterna har uppgått
till minst 5 000 kronor och, om de avser annat än ny-, till- eller ombyggnad
eller reparation eller underhåll i fall som avses i punkterna 4 och 5 av
anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen, dessutom nedlagts under de senaste
fem åren före avyttringen. Utgift, som har uppförts på avskrivningsplan, skall
normalt hänföras till det år då utgiften har uppförts på planen. I andra fall
skall sådan utgift normalt hänföras till det år då faktura eller räkning har
erhållits, varav framgår vilket arbete som har utförts.

Har fastighet varit föremål för förbättringsarbete eller därmed jämförligt
reparations- eller underhållsarbete i ägarens byggnadsrörelse skall — med
iakttagande av de begränsningar som har angetts i föregående stycke — som
förbättringskostnad räknas det belopp som enligt punkt 4 fjärde stycket av
anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen har tagits upp som intäkt i
rörelsen på grund av byggnadsarbetet.

Som förbättringskostnad räknas även sådana utgifter för värdehöjande
reparationer och underhåll som enligt punkt 5 första stycket av anvisningarna
till 22 § kommunalskattelagen skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet.
Som förbättringskostnad räknas också utgifter av nu nämnt slag vilka enligt
punkt 6 av anvisningarna till 22 § nämnda lag tagits upp som intäkt av
näringsverksamhet när näringsfastighet övergått till privatbostadsfastighet.
Lag (1990:651).

25 § 5 mom. Avyttras näringsfastighet som avses i punkt 5 första stycket av
anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) skall omkostnadsbeloppet
minskas med värdeminskningsavdrag m. m. som avses i den nämnda anvisnings-
punkten i den mån avdragen på grund av bestämmelsen i femte stycket av den
nämnda anvisningspunkten inte skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet.

Avyttras privatbostadsfastighet som tidigare varit näringsfastighet skall
omkostnadsbeloppet minskas med värdeminskningsavdrag m. m. som avses i punkt 5
första stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen i den mån
avdragen på grund av bestämmelsen i femte stycket i den nämnda anvisnings-
punkten vid övergången från näringsfastighet till privatbostadsfastighet inte
kunde tas upp som intäkt av näringsverksamhet.

Har i fall som avses i punkt 1 andra stycket andra meningen av anvisningarna
till 22 § kommunalskattelagen avdrag erhållits för avsättning till ersättnings-
fond för byggnader och markanläggningar gäller följande vid avyttring av
näringsfastighet med byggnad eller markanläggning som har skrivits av vid
ianspråktagande av ersättningsfonden. Omkostnadsbeloppet minskas med den del
av det ianspråktagna beloppet som enligt punkt 5 sjunde stycket av anvis-
ningarna till 22 § kommunalskattelagen inte tagits upp som intäkt av
näringsverksamhet.

Har i fall som avses i punkt 1 andra stycket andra meningen av anvisningarna
till 22 § kommunalskattelagen avdrag erhållits för avsättning till ersättnings-
fond för byggnader och markanläggningar och har fastigheten övergått till
privatbostadsfastighet gäller följande vid avyttring av privatbostadsfastig-
heten. Omkostnadsbeloppet minskas med den del av det ianspråktagna beloppet
som enligt punkt 5 sjunde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskatte-
lagen inte togs upp som intäkt av näringsverksamhet vid övergången.
Lag (1990:651).

25 § 6 mom. Vinstberäkning på grund av avyttring av en del av en fastighet
skall grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Vid
tillämpning av den beloppsgräns som anges i 4 mom. första stycket skall
dock hänsyn tas till förhållandena på hela fastigheten. På den
skattskyldiges begäran skall omkostnadsbeloppet för fastighetsdelen — i
stället för att beräknas enligt första meningen — tas upp till ett
belopp som motsvarar så stor del av det för hela fastigheten beräknade
omkostnadsbeloppet som vederlaget för fastighetsdelen utgör av fastighetens
hela värde vid avyttringstillfället. Om den avyttrade delen avser en eller
ett fåtal tomter avsedda att bebyggas med bostadshus och vederlaget är
mindre än 10 procent av fastighetens taxeringsvärde, får vidare
ingångsvärdet på den avyttrade fastighetsdelen utan särskild utredning
beräknas till 1 krona per kvadratmeter, dock ej till högre belopp än
köpeskillingen.

Vad i de tre första meningarna av föregående stycke föreskrivits
gäller i tillämpliga delar även vid marköverföring enligt
fastighetsbildningslagen (1970:988).

Har den skattskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i 2 mom.
andra stycket, skall så stor del av det för hela fastigheten beräknade
omkostnadsbeloppet anses belöpa på den del av fastigheten som ersättningen
avser, som engångsersättningen utgör av fastighetens hela värde vid tiden
för upplåtelsen eller inskränkningen i förfoganderätten. Den som enligt
2 mom. fjärde stycket erhåller avdrag från den eller de engångsersättningar
han fått på grund av upplåtelser får inte tillgodoräkna sig något
omkostnadsbelopp hänförligt till dessa ersättningar.

Har den skattskyldige under innehavstiden avyttrat en del av en fastighet,
skall hänsyn tas till detta vid beräkning av omkostnadsbeloppet för
återstoden av fastigheten. Kan utredning inte förebringas om den andel av
omkostnadsbeloppet för fastigheten, som belöpt på den avyttrade
fastighetsdelen, skall denna andel anses ha motsvarat hälften av erhållen
ersättning för fastighetsdelen. Andelen skall dock i intet fall anses
överstiga omkostnadsbeloppet för hela fastigheten omedelbart före
avyttringen av fastighetsdelen.

Föreskrifterna i föregående stycke tillämpas också om den skattskyldige
under innehavstiden erhållit sådan engångsersättning som avses i 2 mom.
andra stycket. Har den skattskyldige under innehavstiden avstått från
mark genom marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988),
skall omkostnadsbeloppet på återstoden av fastigheten anses ha minskat
med så stor del av omkostnadsbeloppet för den tidigare avstådda marken
som ersättningen i pengar utgjort av det totala vederlaget för marken.
Lag (1993:1471).

25 § 7 mom. Utgift för förbättringsarbete eller därmed jämförligt
reparations- och underhållsarbete för vilket försäkringsersättning eller
annan skade- ersättning har utgått beaktas, såvida ersättningen inte räknas
till skattepliktig inkomst enligt denna lag, vid beräkning av
realisationsvinst endast i den mån kostnaden har överstigit ersättningen.
Har sådan skattefri ersättning uppburits med större belopp än det som har
gått åt för skadans avhjälpande minskas omkostnadsbeloppet med skillnaden
mellan ersättningen och kostnaden för skadans avhjälpande. Lag (1990:651).

25 § 8 mom. Avyttras en fastighet som har förvärvats som ersättning för en
annan fastighet och har uppskov medgetts enligt lagen (1968:276) om uppskov
i vissa fall med beskattning av realisationsvinst eller lagen (1978:970) om
uppskov med beskattning av realisationsvinst, skall omkostnadsbeloppet
minskas i motsvarande mån.

Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår att vid
avyttring av en fastighet som är ersättningsbostad omkostnadsbeloppet skall
minskas på sätt som där anges. Lag (1993:1471).

25 § 9 mom. Har en fastighet förvärvats före år 1952 skall den anses
förvärvad den 1 januari 1952. Ingångsvärdet skall därvid anses utgöra
150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1952. Det vid förvärvet
erlagda vederlaget för fastigheten får dock användas som ingångsvärde om
den skattskyldige kan visa att köpeskillingen överstigit 150 procent av
taxeringsvärdet för år 1952. Fanns taxeringsvärde inte åsatt för år 1952
får motsvarande värde uppskattas med ledning av taxeringsvärdet för den
fastighet, i vilken den avyttrade egendomen ingått, eller det närmast
därefter åsatta taxeringsvärdet. Hänsyn skall vid vinstberäkningen inte
tas till kostnader och avdrag som belöper på tid före år 1952.
Lag (1993:1471).

25 § 10 mom. Från vinst vid avyttring av en näringsfastighet, beräknad
enligt bestämmelserna i 1–9 mom., skall för fysisk person och dödsbo dras
av ett belopp motsvarande det underskott som för det år fastigheten
avyttrats redovisas i den förvärvskälla vartill fastigheten varit att
hänföra. Avdraget får inte överstiga vinsten före avdraget.
Lag (1993:1471).

25 § 10 a mom. Om ett handelsbolag överlåter en fastighet till
delägare i handelsbolaget eller någon närstående till delägaren
till ett pris som understiger marknadsvärdet vid överlåtelsen,
och om fastigheten i och med överlåtelsen blir eller kan antas
komma att bli privatbostad enligt 5 § andra stycket kommunal-
skattelagen (1928:370), skall vid beräkning av realisations-
vinst eller realisationsförlust överlåtelsen anses ha skett
till ett pris motsvarande marknadsvärdet. Detsamma gäller vid
överlåtelse av tomtmark som avses bli bebyggd med en sådan
privatbostad.

Med närstående enligt första stycket avses detsamma som i punkt
14 sjunde stycket av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen. Lag (1999:1150).

25 § 11 mom. Vid avyttring av privatbostadsfastighet är 50 procent av
vinsten skattepliktig. Är den avyttrade egendomen näringsfastighet är
90 procent av vinsten skattepliktig. Uppkommer förlust är i förra fallet
50 procent och i det senare 63 procent av förlusten avdragsgill.
Lag (1993:1471).

26 § 1 mom. Realisationsvinst vid avyttring av en bostadsrätt beskattas
enligt bestämmelserna i denna paragraf om bostadsrättsföreningen är av
det slag som anges i 2 § 7 mom.

Vad som sägs om realisationsvinst vid avyttring av en bostadsrätt tillämpas
även vid avyttring av andelar i andra svenska ekonomiska föreningar än
bostadsrättsföreningar och aktier i svenska aktiebolag om föreningen eller
bolaget är av det slag som anges i 2 § 7 mom.

Bedömningen av om en förening eller ett bolag är av det slag som anges i
2 § 7 mom. görs på grundval av förhållandena vid ingången av det år då
avyttringen ägde rum. Lag (1990:651).

26 § 2 mom. har upphävts genom lag (1991:1855).

26 § 3 mom. Utgår särskild ersättning till den skattskyldige för av honom
ägda föremål, vilka enligt 2 kap. 2 § jordabalken eljest skulle ha hört till
den byggnad i vilken nyttjanderätten är upplåten, skall denna ersättning
räknas in i vederlaget för bostadsrätten, andelen eller aktien. Vad nu har
sagts gäller dock inte om ersättningen avser egendom som behandlats som
inventarier vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet.

Ersättning som utgår till den skattskyldige för andel i inre reparationsfond
eller någon annan inom föreningen eller bolaget bildad fond, som är avsedd
för reparation och underhåll av upplåtna lägenheter, skall inte räknas in i
vederlaget för bostadsrätten, andelen eller aktien. Har någon särskild sådan
ersättning inte betingats skall det utgående vederlaget minskas med ett belopp
motsvarande den del av fonden som vid avyttringen belöper på bostadsrätten,
andelen eller aktien.

Bestämmelserna i föregående stycke tillämpas på motsvarande sätt vid
beräkningen av ingångsvärdet. Lag (1990:651).

26 § 4 mom. Har bostadsrätten förvärvats genom upplåtelse från bostadsrätts-
föreningen, skall den i upplåtelseavtalet angivna insatsen anses som
köpeskilling. Särskilda avgifter som har betalats till föreningen i samband
med förvärv av en bostadsrätt (upplåtelse- och inträdesavgifter) skall också
räknas in i ingångsvärdet. Har insatsen för lägenheten satts ned efter det att
bostadsrätten har förvärvats, skall ingångsvärdet reduceras med det belopp som
har återbetalats på grund av nedsättningen.

Kapitaltillskott — utöver insats enligt första stycket — som under innehavet
har lämnats till bostadsrättsföreningen får räknas in i omkostnadsbeloppet
endast om tillskotten har varit avsedda att användas av föreningen för
amortering av lån eller för finansiering av förbättringsarbeten på fastigheten.
Tillskotten för amorteringar skall anses ha uppgått till ett belopp motsvarande
bostadsrättensandel av de amorteringar som föreningen har gjort under
innehavet.

Om föreningen har finansierat amortering av ett lån genom upptagande av ett
nytt lån medräknas inte den amorteringen vid beräkningen av kapitaltillskott
som skall ingå i omkostnadsbeloppet. Beräkningen av tillskotten för
amorteringar som belöper på bostadsrätten sker med tillämpning av andels-
förhållandena vid avyttringstidpunkten. För att ett tillskott för finansiering
av förbättringsarbeten skall få beaktas fordras att tillskottet har använts
för ett bestämt förbättringsarbete och att tillskott som bostadsrättshavarna
har lämnat för arbetet i fråga sammanlagt har uppgått till minst 3 000 kronor
multiplicerat med antalet deltagande bostadsrätter. Lag (1993:1471).

26 § 5 mom. Som förbättringskostnad räknas

a) utgift som den skattskyldige har lagt ned på förbättringsarbeten i
lägenheten och

b) utgift som han har lagt ned på reparation och underhåll av lägenheten
i den mån lägenheten på grund av arbetet har kommit i bättre skick än
vid förvärvet,

Som förbättringskostnad räknas inte utgift som vid inkomsttaxeringen
har behandlats som omkostnad i näringsverksamhet.

Som förbättringskostnad räknas även utgifter för värdehöjande reparationer
och underhåll som enligt punkt 5 andra stycket av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen (1928:370) skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet.
Som förbättringskostnader räknas också utgifter av nu nämnt slag som enligt
punkt 6 av anvisningarna till 22 § nämnda lag tagits upp som intäkt av
näringsverksamhet när bostadsrätt i näringsverksamhet övergått till
privatbostad.

Utgifter enligt första stycket som hänför sig till ett visst år räknas
som förbättringskostnader endast under förutsättning att de sammanlagt
har uppgått till minst 5 000 kronor och, om de är av det slag som avses
i b, dessutom nedlagts under de senaste fem åren före avyttringen.
Utgifterna hänförs normalt till det år då en faktura eller räkning har
erhållits som visar vilka arbeten som har utförts. I fråga om utgifter
som avses i första stycket b gäller vidare att utgifterna får dras av
endast till den del arbetet har medfört att lägenheten vid avyttringen
alltjämt är i bättre skick än vid förvärvet av lägenheten.

Av 3 mom. första stycket framgår att ersättning för föremål som ägts av
den skattskyldige i vissa fall skall räknas in i vederlaget för bostadsrätten.
I sådana fall skall utgiften för anskaffning av föremålen räknas in i bostads-
rättens ingångsvärde, om föremålen har förvärvats tillsammans med bostads-
rätten. Har föremålen anskaffats under innehavet, anses utgiften — allt efter
omständigheterna — som en utgift för förbättring eller för reparation och
underhåll av lägenheten. Frågan om utgiften får räknas in i omkostnadsbeloppet
avgörs enligt första — tredje styckena. Lag (1991:1855).

26 § 6 mom. Vid tillämpning av bestämmelserna i denna paragraf på sådana
andelar och aktier som avses i 1 mom. andra stycket förstås med bostadsrätts-
förening den förening eller det bolag som andelen respektive aktien hänför sig
till. Med den i upplåtelseavtalet angivna grundavgiften skall i sådana fall
likställas den insats i föreningen som var fastställd när andelen uppläts
respektive den inbetalning på aktien som gjordes i anslutning till att aktien
gavs ut. Lag (1990:651).

26 § 7 mom. Har en bostadsrätt förvärvats före år 1974 skall den anses
förvärvad den 1 januari 1974. Ingångsvärdet skall därvid anses utgöra
150 procent av bostadsrättens andel av bostadsrättsföreningens behållna
förmögenhet nämnda dag, beräknad med utgångspunkt i taxeringsvärdet för
år 1974 påföreningens fastighet och med hänsyn till föreningens övriga
tillgångar och skulderna enligt bokslutet för det räkenskapsår som har
avslutats närmast före ingången av år 1974. Det vid förvärvet erlagda
vederlaget får dock tas upp som ingångsvärde, om den skattskyldige kan
visa att det överstiger 150 procent av andelen i föreningens behållna
förmögenhet den 1 januari 1974. Vid bestämningen av vederlaget skall i
detta fall bortses från om medel vid förvärvet av lägenheten fanns
innestående på inre reparationsfond eller någon annan inom föreningen
bildad fond, som var avsedd för reparation och underhåll av upplåtna
lägenheter. Fanns taxeringsvärde inte åsatt för år 1974 får motsvarande
värde uppskattas med ledning av det närmast därefter åsatta taxeringsvärdet.
Hänsyn får vid vinstberäkningen inte tas till kostnader och avdrag som
belöper på tid före år 1974. Lag (1993:1471).

26 § 8 mom. Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår
att vid avyttring av en bostadsrätt som är ersättningsbostad omkostnadsbeloppet
skall minskas på sätt som där anges. Lag (1993:1471).

26 § 9 mom. Från vinst vid avyttring av en bostadsrätt som inte är privat-
bostad, beräknad enligt bestämmelserna i 1–8 mom., skall för fysisk person
och dödsbo dras av ett belopp motsvarande det underskott som för det år
bostadsrätten avyttrats redovisas i den förvärvskälla vartill bostadsrätten
varit att hänföra. Vad nu sagts gäller inte i den mån underskottet tagits i
anspråk för sådant avdrag som avses i 25 § 10 mom. Avdraget får inte överstiga
vinsten före avdraget. Lag (1993:1471).

26 § 9 a mom. Om ett handelsbolag överlåter en bostadsrätt till
delägare i handelsbolaget eller någon närstående till delägaren
till ett pris som understiger marknadsvärdet vid överlåtelsen,
och om bostadsrätten i och med överlåtelsen blir eller kan
antas komma att bli privatbostad enligt 5 § fjärde stycket
kommunalskattelagen (1928:370), skall vid beräkning av
realisationsvinst eller realisationsförlust överlåtelsen anses
ha skett till ett pris motsvarande marknadsvärdet.

Med närstående enligt första stycket avses detsamma som i punkt
14 sjunde stycket av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen. Lag (1999:1150).

26 § 10 mom. Vid avyttring av bostadsrätt som är privatbostad är 50 procent
av vinsten skattepliktig. Är bostadsrätten inte privatbostad är 90 procent
av vinsten skattepliktig. Uppkommer förlust är i förra fallet 50 procent och
i det senare 63 procent av förlusten avdragsgill. Lag (1993:1471).

27 § 1 mom. Vid avyttring av aktie, interimsbevis, andel i värdepappersfond,
andel i ekonomisk förening, teckningsrättsbevis, delbevis, vinstandelsbevis
avseende lån i svenska kronor, konvertibelt skuldebrev i svenska kronor, samt
termin och köp-, sälj- eller teckningsoption avseende aktie eller aktieindex
samt andra finansiella instrument, som till konstruktion eller verkningssätt
liknar tidigare angivna finansiella instrument, tillämpas utöver 24 §
bestämmelserna i 2–6 mom. Lag (1990:1422).

27 § 2 mom. Som anskaffningsvärde anses det genomsnittliga
anskaff-ningsvärdet för samtliga finansiella instrument av
samma slag och sort som det avyttrade, beräknat på grundval av
faktiska anskaffningsutgifter och med hänsyn till inträffade
förändringar beträffande innehavet (genomsnittsmetoden). Har
aktier eller andra andelar erhållits genom sådan utdelning som
avses i 3 § 7 a mom., skall som anskaffningsvärde för dessa
andelar anses så stor del av det genomsnittliga
anskaffningsvärdet för aktierna i det utdelande bolaget som
svarar mot förändringen i marknadsvärdet på dessa aktier till
följd av utdelningen. Det genomsnittliga anskaffningsvärdet för
aktierna i det utdelande bolaget skall minskas i motsvarande
mån. För sådan mottagare som inte äger aktier i det utdelande
bolaget skall, om vederlag erlagts för rätten till utdelning,
vederlaget anses som anskaffningsvärde. I annat fall skall de
utdelade andelarna anses anskaffade utan kostnad. Har andelar
erhållits genom sådan utskiftning som avses i 3 § 8 mom. tredje
stycket skall som anskaffningsvärde för dessa andelar anses
anskaffningsvärdet för andelarna i den förening som skiftat ut
andelarna.

I fråga om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som
tidigare varit ett investmentföretag gäller följande. Ett
sådant finansiellt instrument som avses i 1 mom. och som
anskaffats av företaget innan sådan förändring som anges i 2 §
10 mom. fjärde stycket inträffade skall anses ha anskaffats för
ett belopp motsvarande marknadsvärdet vid tidpunkten för
förändringen.

Är finansiella instrument som avses i 1 mom. föremål för
notering på inländsk eller utländsk börs eller annan
kontinuerlig notering av marknadsmässig omsättning, som är
allmänt tillgänglig (marknadsnoterade), får utom såvitt avser
optioner och terminer anskaffningsvärdet bestämmas till 20
procent av vad den skattskyldige erhåller vid avyttringen efter
avdrag för kostnad för avyttringen.

Delbevis eller teckningsrättsbevis, som grundas på aktieinnehav
i ett bolag, anses anskaffat utan kostnad.

Som anskaffningsvärde för andel i annan värdepappersfond än
allemansfond som förvärvats före den 1 januari 1995 får fysisk
person och dödsbo ta upp andelens marknadsvärde den 31 december
1992. Detsamma gäller i fråga om fondandelsbevis vars
innehavare registreras efter utgången av år 1994.

Motsvarande värde för andel i fond som bildats under år 1993
eller 1994 är det först noterade marknadsvärdet.
Lag (1998:1606).

27 § 3 mom. Har köp- eller teckningsoption erhållits genom förvärv av
skuldebrev förenat med option, skall anskaffningsvärdet för optionen
beräknas som anskaffningsvärdet för skuldebrevet jämte optionen minskat
med skuldebrevets marknadsvärde vid förvärvet. Lag (1990:1422).

27 § 4 mom. Har en här i riket bosatt eller hemmahörande
person avyttrat aktier till ett svenskt aktiebolag eller ett
motsvarande utländskt bolag och utgörs vederlaget för de
avyttrade aktierna av nyemitterade aktier i det köpande bolaget
och eventuellt pengar motsvarande högst tio procent av de
nyemitterade aktiernas nominella värde skall som skattepliktig
realisationsvinst räknas den del av vederlaget som utgörs av
pengar. Vad nu sagts tillämpas också vid avyttring av andelar i
ekonomisk förening. De mottagna aktierna skall anses förvärvade
till det anskaffningsvärde som gällde för de avyttrade aktierna
eller andelarna.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte person som har
avflyttat från Sverige men som till följd av reglerna om
väsentlig anknytning hit ändå anses bosatt här. De gäller inte
heller om 2 § 4 mom. nionde eller tionde stycket är tillämpligt
på avyttringen.

Vid avyttring av aktier eller andelar i fåmansföretag som avses
i 3 § 12 a mom. tredje stycket tillämpas första stycket endast
om skattemyndigheten lämnar medgivande till detta. Sådant
medgivande får lämnas om inte någon del av vinsten skulle ha
tagits upp som intäkt av tjänst. Skattemyndighetens beslut får
överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får
inte överklagas.

Flyttar en skattskyldig utomlands och har han tidigare avyttrat
aktier eller andelar till ett utländskt bolag varvid
bestämmelserna i första eller tredje stycket tillämpats, skall
skatteplikt anses uppkomma när utflyttningen sker i fråga om
den del av realisationsvinsten som tidigare inte tagits upp
till beskattning.

Har avyttringen gjorts av en annan juridisk person än ett
dödsbo, gäller, för att första stycket skall vara tillämpligt,
utöver de villkor som föreskrivs där att aktier i det bolag som
gett ut de avyttrade aktierna skall vara noterade på börs samt
att det köpande bolaget skall ha erbjudit sig att på
marknadsmässiga villkor förvärva samtliga aktier i det bolag
som gett ut de avyttrade aktierna. Om särskilda skäl
föreligger, får regeringen medge att villkoren i första
meningen inte skall tillämpas i ett enskilt fall.
Lag (1997:439).

27 § 5 mom. Förlust på marknadsnoterad tillgång som avses i 1
mom. får dras av från realisationsvinst på marknadsnoterad
sådan tillgång. I fråga om andel i värdepappersfond gäller
detta endast om värdet av fondens innehav av sådana tillgångar
som avses i 1 mom. inte annat än tillfälligtvis understigit tre
fjärdedelar av fondförmögenheten.

Förlust på aktie i svenskt aktiebolag som inte är marknads-
noterad respektive på andel i utländsk juridisk person som inte
är marknadsnoterad får dras av från realisationsvinst på sådan
aktie eller andel samt från realisationsvinst på sådan
marknadsnoterad tillgång som avses i första stycket.

Av förlust som inte dragits av mot vinst får 70 procent dras
av. Lag (1998:593).

27 § 6 mom. Består en värdepappersfond endast av sådana värdepapper
som avses i 29 § och är andelarna marknadsnoterade behandlas
realisationsvinst och realisationsförlust som ränteintäkt respektive
ränteutgift. Lag (1990:1422).

28 § Vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring
av andel i handelsbolag skall ingångsvärdet för andelen ökas
med tillskott till bolaget och minskas med uttag från bolaget.
Ingångsvärdet skall vidare ökas med de på delägaren belöpande
skattepliktiga inkomsterna och minskas med de på delägaren
belöpande avdragsgilla underskotten. Blir det justerade
ingångsvärdet negativt, skall omkostnadsbeloppet anses vara
noll. Vederlaget vid avyttringen skall i detta fall ökas med
ett belopp som motsvarar det negativa justerade ingångsvärdet.
För andel i handelsbolag som innehas av ett annat handelsbolag
skall ingångsvärdet justeras som om ägarbolaget var
skattskyldigt i den skattskyldiges ställe. För andel i
ägarbolaget justeras ingångsvärdet med hänsyn till summan av
inkomster och underskott i bolagen. Blir nettot negativt skall
ingångsvärdet minskas endast i den mån på andelen belöpande
underskott är avdragsgillt.

I fråga om andel som förvärvats före utgången av det
räkenskapsår för handelsbolaget som avslutats närmast före den
1 mars 1988 beräknas först det justerade ingångsvärdet vid
utgången av nämnda räkenskapsår (bok-slutsdagen). Denna
beräkning görs med utgångspunkt i andelens ingångsvärde och den
ökning eller minskning i delägarens kapitalbehållning i bolaget
som har inträffat fram till bokslutsdagen. Blir saldot
negativt, anses det justerade ingångsvärdet på bokslutsdagen
vara noll. Det justerade ingångsvärdet på bokslutsdagen läggs
sedan till grund för justeringar enligt första stycket.

Vid bestämmande av kapitalbehållningen på bokslutsdagen skall
lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter tas upp
till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen. Sker den
skattemässiga inkomstberäkningen inte enligt bokföringsmässiga
grunder, bortses från förutbetalda kostnader och intäkter samt
upplupna intäkter och kostnader.

Har handelsbolaget före utgången av år 1989 avyttrat egendom på
vilken 35 § 2-4 mom. kommunalskattelagen (1928:370) i dess
lydelse före den 1 juli 1990 är tillämpliga skall, om egendomen
anskaffats före den 19 augusti 1988, ingångsvärdet för andelen
justeras på grundval av det bokföringsmässiga resultatet av
avyttringen även om detta inte följer av andra stycket. Från
resultatet skall dras ett belopp som svarar mot den avskrivning
eller nedskrivning av egendomen som gjorts i räkenskaperna
efter bokslutsdagen. Sker beskattning med anledning av
avyttringen senare än vid 1990 års taxering, skall
ingångsvärdet dock justeras på grundval av det skattemässiga
utfallet av avyttringen.

Om den skattskyldige yrkar det, skall vinstberäkningen grundas
enbart på bestämmelserna i första stycket.

Har andel i ett handelsbolag förvärvats på annat sätt än genom
köp, byte eller därmed jämförligt fång och har den tidigare
ägaren beskattats enligt 24 § 2 mom. fjärde stycket, skall det
justerade ingångsvärdet för andelen anses vara noll.

Vid tillämpning av första stycket skall bortses från positiv
och negativ räntefördelning enligt lagen (1993:1536) om
räntefördelning vid beskattning. Ett negativt fördelningsbelopp
skall dock minska ingångsvärdet i den mån räntefördelningen
minskat ett underskott av näringsverksamheten.

Ingångsvärdet skall ökas med 28 procent av en ökning av
expansionsmedel enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel och
minskas med 28 procent av en minskning. Ingångsvärdet skall
ökas med 72 procent av en minskning av expansionsmedel som inte
tas upp som intäkt enligt 14 § lagen om expansionsmedel. Vid
överföring av expansionsmedel enligt 11 § nämnda lag skall
ingångsvärdet minskas med 72 procent av det överförda beloppet.

I fall som avses i 3 § 1 h mom. gäller reglerna i det momentet.
Lag (1998:1606).

29 § 1 mom. Realisationsvinst vid avyttring av fordringar och andra
finansiella instrument där underliggande instrument är hänförliga till
fordringar, utställda i svenska kronor eller till ränteindex, utom
sådana fordringar som avses i 27 § 1 mom., beräknas enligt den
genomsnittsmetod som anges i 27 § 2 mom. Lag (1990:651).

29 § 2 mom. Realisationsvinst och realisationsförlust på annan
marknadsnoterad tillgång som avses i 1 mom. än premieobligationer
behandlas som ränteintäkt respektive ränteutgift. Av förlust på
premieobligationer eller på tillgångar som inte är marknadsnoterade
får 70 procent dras av. Lag (1993:1543).

30 § 1 mom. Realisationsvinst vid avyttring av utländsk valuta eller
en fordran i utländsk valuta beräknas med tillämpning av 24 § och den
genomsnittsmetod som anges i 27 § 2 mom. första stycket. Detsamma gäller
realisationsvinst vid avyttring av ett finansiellt instrument vars
underliggande egendom är utländsk valuta eller en fordran i utländsk
valuta eller är hänförlig till ett index beroende av sådan valuta. Vid
avyttringen tillämpas även bestämmelserna i 2 mom. femte stycket sista
meningen. Lag (1990:1422).

30 § 2 mom. Vid betalning av en skuld i utländsk valuta beräknas vinst
respektive förlust på grund av valutakursförändring för långivare och
låntagare på följande sätt.

Långivaren skall som intäkt ta upp värdet av det återbetalade beloppet vid
återbetalningen och medges avdrag för beloppets värde vid utlåningstillfället.
Låntagaren skall som intäkt ta upp värdet av det återbetalade beloppet vid
utlåningstillfället och medges avdrag för beloppets värde vid återbetalningen.
Värdet av det återbetalade beloppet vid utlåningstillfället beräknas med
tillämpning av genomsnittsmetoden enligt 27 § 2 mom. första stycket. Med
anskaffningsvärde avses därvid avdraget för långivaren och intäkten för
låntagaren.

Skattskyldighet för kursvinst respektive avdragsrätt för kursförlust på
en fordran eller skuld i utländsk valuta inträder för det beskattningsår
då återbetalning sker.

Med betalning av skuld jämställs att skulden mot vederlag övertas av
annan låntagare.

Kursvinst eller kursförlust beräknas inte för tid mellan avyttring och
växling till svenska kronor i fall som avses i 24 § 1 mom. sista stycket.
Kursvinst eller kursförlust på utländsk valuta som är avsedd för den
skattskyldiges personliga levnadskostnader under tillfällig vistelse i
utlandet är inte skattepliktig respektive avdragsgill. Lag (1990:1422).

31 § Vid avyttring av annan egendom än sådan som avses i 25–30 §§ gäller
utöver 24 § följande bestämmelser.

Om den skattskyldige innehaft egendomen för personligt bruk (personligt
lösöre) får

1. anskaffningsvärdet bestämmas till 25 procent av ersättningen för
egendomen efter avdrag för kostnaden för avyttringen,

2. avdrag göras med 50 000 kronor från summan av vinster på grund av
avyttringar av sådan egendom under beskattningsåret.

Om den skattskyldige tidigare har medgetts avdrag helt eller delvis för
egendomens anskaffning, värdeminskning e. d. skall ingångsvärdet minskas
med detta avdrag.

När en avyttring av egendom som inte innehafts för personligt bruk avser en
del av ett samlat innehav av egendom med enhetligt värde skall realisations-
vinsten beräknas med tillämpning av genomsnittsmetoden enligt 27 § 2 mom.

Avdrag för realisationsförlust medges inte för egendom som innehafts för
personligt bruk. Lag (1990:1422).

Övergångsbestämmelser

1983:984

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången vid
1985 års taxering. Äldre bestämmelser skall alltjämt tillämpas vid 1985 års
taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har
påbörjats före den 1 januari 1984, dock ej om det bokslut som ligger till
grund för taxeringen avser ett räkenskapsår som har påbörjats efter utgången
av år 1983. Lag (1985:70).

1983:1044

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas i fråga om
avyttringar som sker efter utgången av år 1983.

1983:1049

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Skall skattskyldig eller i fråga
om makar någon av dem taxeras för beskattningsår som har börjat före den 11
november 1983 tillämpas äldre bestämmelser. Med makar avses de som taxeras
med tillämpning av 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

1983:1050

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången
vid 1986 års taxering. Skall skattskyldig eller i fråga om makar någon
av dem taxeras för beskattningsår som har börjat före den 11 november
1983 tillämpas äldre bestämmelser. Med makar avses de som taxeras med
tillämpning av 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

1983:1089

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången
vid 1985 års taxering.

1984:345

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984 och tillämpas första gången vid
1986 års taxering. Skall skattskyldig eller i fråga om makar någon av dem
taxeras för beskattningsår som har börjat före den 1 maj 1984 tillämpas
10 § 1 mom. i sin lydelse närmast före den 1 januari 1984. Med makar avses
de som taxeras med tillämpning av 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt.

1984:813

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den
har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första
gången vid 1984 års taxering.

Har en ideell förening vid 1984 års taxering inte medgetts grundavdrag
enligt denna lag får rättelse beslutas av taxeringen enligt 72 a §
taxeringslagen (1956:623) eller besvär anföras över taxeringen enligt
100 § samma lag.

1984:895

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången
vid 1986 års taxering.

1984:916

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången
vid 1985 års taxering.

1984:1061

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid
1986 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas vid
nämnda taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår
som har påbörjats före den 1 januari 1985.

Vid tillämpning av de nya bestämmelserna skall följande iakttas.

1. Skattskyldig som avses i 10 a § första stycket har vid den taxering, då de
nya bestämmelserna första gången skall tillämpas för denne, rätt till avdrag
för allmän kommunalskatt, som påförts året före taxeringsåret, med 50 procent
av det belopp med vilket skatten överstiger 30 procent av den beräknade
beskattningsbara inkomsten före sådant avdrag. Avdraget medges som allmänt
avdrag enligt 4 §.

Motsvarande gäller för skattskyldig som avses i 10 a § andra stycket och
som enligt äldre bestämmelser varit skattskyldig enligt denna lag för det
beskattningsår vartill den påförda kommunalskatten hänför sig, dock att
avdraget utgör 25 procent av det belopp med vilket skatten överstiger
30 procent av den beräknade beskattningsbara inkomsten före sådant avdrag.

2. Har skattskyldig som avses i 10 a § första stycket vid en senare taxering
än som avses i 1 första stycket påförts allmän kommunalskatt året före
taxeringsåret, medges avdrag med ett belopp motsvarande 50 procent av den
påförda skatten. Motsvarande gäller skattskyldig som avses i 1 andra stycket,
dock att avdraget utgör 25 procent av den påförda skatten.

3. Skattskyldig som avses i 10 a § första stycket skall som intäkt av
tillfällig förvärvsverksamhet redovisa 50 procent av restituerad, avkortad
eller avskriven allmän kommunalskatt för vilken avdrag åtnjutits vid tidigare
års taxeringar. Motsvarande gäller för skattskyldig som avses i 10 a § andra
stycket, dock att intäkten utgör 25 procent av skattebeloppet.

4. Skattskyldig som avses i 10 a § första stycket har rätt till avdrag för
förlust eller underskott som avses i 4 § första stycket 1 och 3 och som hänför
sig till beskattningsår, för vilket taxering har skett enligt äldre
bestämmelser, med 50 procent av det belopp med vilket avdrag skulle ha kunnat
medges vid taxering till statlig inkomstskatt enligt äldre bestämmelser och
med 50 procent av det belopp med vilket avdrag skulle ha kunnat medges i någon
kommun vid taxering till kommunal inkomstskatt enligt äldre bestämmelser.
Motsvarande gäller skattskyldig som avses i 10 a § andra stycket, dock att
avdraget utgör 25 procent av det belopp med vilket avdrag skulle ha kunnat
medges vid taxering till statlig inkomstskatt enligt äldre bestämmelser och
75 procent av det belopp med vilket avdrag skulle ha kunnat medges i någon
kommun vid taxering till kommunal inkomstskatt enligt äldre bestämmelser.

5. Skattskyldig som avses i 10 a § första stycket har rätt till avdrag
enligt lagen (1960:63) om förlustavdrag för förlust hänförlig till
beskattningsår, för vilket taxering har skett enligt äldre bestämmelser,
med 50 procent av det belopp med vilket förlustavdrag skulle ha kunnat
medges vid taxering till statlig inkomstskatt enligt äldre bestämmelser
och med 50 procent av det belopp med vilket förlustavdrag skulle ha
kunnat medges i någon kommun vid taxering till kommunal inkomstskatt
enligt äldre bestämmelser.

6. Skattskyldig som avses i 10 a § andra stycket har rätt till avdrag
enligt lagen (1960:63) om förlustavdrag för förlust hänförlig till
beskattningsår, för vilket taxering har skett enligt äldre bestämmelser,
med 25 procent av det belopp med vilket förlustavdrag skulle ha kunnat
medges vid taxering till statlig inkomstskatt enligt äldre bestämmelser
och med 75 procent av det belopp med vilket förlustavdrag skulle ha
kunnat medges i någon kommun vid taxering till kommunal inkomstskatt
enligt äldre bestämmelser. Skattskyldig som avses i 7 § 4 mom. har dock
rätt till avdrag med hela det belopp med vilket förlustavdrag hade kunnat
medges vid taxering till kommunal inkomstskatt.

7. Vid beräkning enligt 2 § 6 mom. av inkomst av försäkringsrörelse som
drivits av livförsäkringsanstalt tillämpas vad som anges i punkterna 3
och 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1950:308) om ändring i
kommunalskattelagen.

8. Vid beräkning enligt 2 § 6 mom. av inkomst av försäkringsrörelse
som drivits av skadeförsäkringsanstalt skall i fråga om sådan reserv
som avses i 17 § lagen (1982:728) om införande av försäkringsrörelselagen
(1982:713) tillämpas vad som i punkt 2 av anvisningarna till 30 §
kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse före den 1 januari 1983
föreskrevs om säkerhetsfond.

9. I fråga om de nya bestämmelserna skall, i den mån dessa motsvarar
föreskrifter i kommunalskattelagen (1928:370) vilka upphävts genom lagen
(1984:1060) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och för vilka
gällt övergångsbestämmelser som alltjämt skulle kunna ha betydelse,
dessa övergångsbestämmelser tillämpas även i andra fall än som avses i
punkterna 7 och 8.

1984:1087

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången
i fråga om underskott som hänför sig till 1985 års taxering. Äldre
bestämmelser tillämpas vid 1986 års taxering i fråga om familjestiftelse
som då taxeras för beskattningsår som börjat före ikraftträdandet.

1985:226

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas
första gången vid 1986 års taxering.

1985:249

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången vid 1986 års taxering.

De nya procentsatserna i 2 § 6 mom. fjärde och tjugotredje styckena skall
tillämpas även i fråga om skattskyldiga för vilka inkomsten vid 1986 års
taxering, på grund av övergångsbestämmelserna till lagen (1984:1060) om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1984:1061) om ändring
i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall beräknas enligt 30 § 2
eller 5 mom. kommunalskattelagen och enligt 2 § lagen om statlig inkomst-
skatt i lagrummens äldre lydelse.

1985:263

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas första gången
vid 1986 års taxering.

1985:308

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

De nya bestämmelserna om skattskyldighet i 7 § 4 mom. tillämpas första
gången vid 1986 års taxering. Vid 1985 års taxering skall Stiftelsen
Småföretagsfonden vara helt befriad från skattskyldighet vid taxeringen
till statlig inkomstskatt.

1985:363

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas första gången vid
1986 års taxering. Äldre bestämmelser gäller i fråga om inkomst som
uppburits före utgången av år 1992 på grund av anställning utomlands som
påbörjats före ikraftträdandet. Om den skattskyldige begär det skall
dock en ny anställning anses ha påbörjats vid lagens ikraftträdande.
Lag (1990:651).

1985:412

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas första gången vid
1987 års taxering.

1985:470

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985. Bestämmelserna om avdrag för
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag tillämpas första gången vid 1986
års taxering. Bestämmelserna om beskattning vid nedsättning av reserv-
eller säkerhetsfond tillämpas första gången vid 1987 års taxering och
gäller för fondavsättningar som hänför sig till 1986 års taxering eller
senare.

1985:822

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på
den kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. Medgivande
enligt 2 § 7 mom. femte stycket andra meningen får avse beskattningsår
för vilket taxering sker år 1986 eller senare. I fråga om beskattningsår
som har påbörjats före ikraftträdandet får medgivande lämnas endast om
taxering i enlighet därmed inte leder till högre skatt.

1985:1019

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift
på den utkom från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna
i 2 § 8 mom. tillämpas första gången vid 1986 års taxering eller, om föreningen
då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985,
vid 1987 års taxering.

1986:124

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den utkom från trycket i Svensk författningssamling.

De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om tillgång, som förvärvats genom
utdelning, vilken beslutats efter utgången av år 1985.

1986:312

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på
den utkom från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna
tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

1986:466

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången vid
1988 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas vid 1988 års
taxering i fråga om beskattningsår, som har påbörjats före den 1 juli
1986. Äldre bestämmelser i 22 § skall fortfarande tillämpas i fråga om
inkomst som utgörs av ränta på utlånade medel om lånet beviljats före
lagens ikraftträdande.

1986:508

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången vid
1988 års taxering i den mån inte annat följer av punkterna 2–7 nedan.

2. Vid 1988 års taxering tillämpas 6 § 1 mom. första stycket a och 8 §
första stycket med beaktande av punkt 2 av övergångsbestämmelserna till
lagen (1986:507) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

3. Vid 1988 års taxering skall, i stället för vad som sägs i 10 § 1
mom., grundbelopp och tilläggsbelopp beräknas enligt följande skalor.

Grundbeloppet utgör 100 kronor samt:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 7 basenheter:

4,5 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

7 men inte 8 basenheter:
grundbeloppet för 7 basenheter och 13 % av återstoden

8 basenheter:
” ” 8 ” ” 20 % ” ”

Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp inte överstiger 15 basenheter:

5 procent av den del av underlaget som överstiger 14 basenheter;

när underlaget överstiger

15 men inte 16 basenheter : tilläggsbeloppet för 15 basenheter och 10 %
av
återstoden
;
16 ” ” 20 ” : ” 16 ” ” 14 %
” ” ;
20 ” ” 21 ” : ” 20 ” ” 20 %
” ” ;
21 ” ” 38 ” : ” 21 ” ” 25 %
” ” ;
38 basenheter : ” 38 ” ” 27 %
””.

4. Vid 1988 års taxering är basenheten, i stället för vad som sägs i 10
§ 2 mom., 9 000 kronor.

5. Äldre bestämmelser i 10 § 3 mom. första stycket 1 och andra stycket
samt 11 § 1 mom. tillämpas vid 1988 års taxering i fråga om underskott i
förvärvskälla, om beskattningsåret för förvärvskällan har påbörjats före
den 1 april 1986.

6. Skall skattskyldig taxeras för beskattningsår som har påbörjats före
den 1 april 1986 tillämpas vid 1988 års taxering äldre bestämmelser i 6
§ 1 mom. första stycket a, 8 §, 10 § 1 och 2 mom. samt 12 §, om detta
sammantaget leder till lägre statlig inkomstskatt.

7. Äldre bestämmelser i 10 § 4 mom. tillämpas vid 1988 års taxering,
varvid dock det högsta belopp som undantas skall vara 15 000 kronor i
stället för 30 000 kronor.

1986:1114

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången
vid 1988 års taxering. Beträffande sådant underskott i förvärvskällan
övrig tillfällig förvärvsverksamhet som beror på att avdrag enligt punkt
7 av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370) medgivits med
högre belopp än vad som motsvarar de i förvärvskällan redovisade intäkterna
av utställda standardiserade optioner skall de nya bestämmelserna i 4 §
tillämpas redan vid 1987 års taxering. Vid taxering för beskattningsår som
har påbörjats före den 1 januari 1987 tillämpas dock äldre bestämmelser
i 6 § 1 mom. och därmed, på grund avhänvisningen i 6 § 1 mom. första stycket
a till 53 § 1 mom. kommunalskattelagen, det senare lagrummet i dess lydelse
intill den 1 januari 1987.

Vid 1988 års taxering tillämpas äldre bestämmelser i 2 § 1 mom. i fråga
om förvärvskälla för vilken beskattningsåret har påbörjats före den 1
maj 1986. Lag (1987:573).

1986:1226

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången
vid 1988 års taxering.

1986:1307

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelse i 1 §
tillämpas intill utgången av juni 1988.

1987:339

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987 och tillämpas såvitt avser Olof
Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam säkerhet,
TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes minne
och regleringsföreningarna på jordbrukets och fiskets område första
gången vid 1987 års taxering och såvitt avser Stiftelsen ÖV-huset
fr.o.m. 1985 års taxering.

1987:657

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

2. De nya bestämmelserna tillämpas även i fråga om sådana fusioner enligt
87 § 1 mom. lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen som avsågs i de äldre
bestämmelserna i 2 § 4 mom. första stycket.

3. Äldre bestämmelser tillämpas alltjämt vid fusioner enligt 78 § lagen
(1955:416) om sparbanker och i fall då ett bankaktiebolag före den 1 juli
1987 övertagit ett annat bankaktiebolags hela bankrörelse.

1987:1149

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988. Bestämmelserna i 2 § 4 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt gäller i samma utsträckning som
tidigare för fusioner enligt 96 § lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar.

1988:1211

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989 och tillämpas såvitt avser
Stiftelsen UV-huset fr. o.m. 1987 års taxering och såvitt avser PROTEKO
fr. o. m. 1989 års taxering.

1988:1524

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989 och tillämpas första gången
vid 1990 års taxering.

1989:1016

Denna lag träder i kraft den 31 december 1989 och tillämpas såvitt avser
10 a § första gången vid 1990 års taxering och såvitt avser 10 § 1 mom.
första gången vid 1991 års taxering.

Äldre bestämmelser i 10 a § tillämpas vid 1990 års taxering i fråga om
skattskyldiga vars räkenskapsår avslutats före den 31 december 1989.

1989:1040

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 och tillämpas första gången vid
1991 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas vid
nämnda taxering i fråga om beskattningsår som har påbörjats före den
1 januari 1990.

1990:339

Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas första gången
vid 1991 års taxering.

1990:651

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången
vid 1992 års taxering i den mån inte annat följer av punkterna 2–18
nedan.

2. Har egendom avyttrats före den 1 januari 1991 och var vinst på grund
av avyttringen skattepliktig enligt 35 § kommunalskattelagen (1928:370)
i dess lydelse intill den 1 juli 1990 men har beskattning på grund av
bestämmelserna i 41 § samma lag i dess nämnda lydelse inte skett senast
vid 1991 års taxering, gäller följande. Beskattning på grund av
avyttringen skall ske vid taxeringen för det första beskattningsår då
någon del av köpeskillingen är tillgänglig för lyftning. Är emellertid
köpeskillingens storlek beroende av viss framtida händelse och kan till
följd härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering
som är i fråga, skall tillkommande belopp beskattas vid taxeringen för
det beskattningsår då beloppet blir tillgängligt för lyftning.

3. Har avyttring beskattats vid 1991 eller tidigare års taxering och har
därvid viss del av köpeskillingen inte kunnat beaktas, skall tillkommande
köpeskilling tas upp till beskattning när den blir tillgänglig för lyftning.
Beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust sker därvid enligt
de regler som tillämpades när första delen av köpeskillingen togs upp till
beskattning med undantag av 35 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen
(1928:370) i dess lydelse intill den 1 juli 1990. De nya bestämmelserna i
3 § 12 mom. tredje stycket tillämpas inte i fall som avses i denna punkt.

4. Avyttras fastighet före utgången av år 1999 får — i andra fall än när
delägare i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag eller delägare
närstående person avyttrar fastighet till företaget — omkostnadsbeloppet
beräknas genom att det omkostnadsbelopp som hade kunnat användas om
avyttringen skett den 31 december 1990 ökas med i 25 § 4 mom. avsedda
förbättringskostnader m. m. som lagts ned på fastigheten under tiden mellan
den 1 januari 1991 och avyttringstillfället. Vid tillämpning av punkterna
6 a och 6 b av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370) i
deras lydelse intill den 1 juli 1990 skall dock följande gälla.

a) Ingångsvärde samt förbättringskostnader och därmed likställda belopp för
vilka avdrag får ske räknas om med hänsyn till prisutvecklingen från det
åttonde året efter det år då fastigheten förvärvades respektive kostnaden
lades ned.

b) Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärdet visst år skall
omräkningen ske med hänsyn till prisutvecklingen från det åttonde året
efter sistnämnda år.

c) Värdeminskningsavdrag som belöper på det år som den kostnad vartill
avdraget hänför sig lades ned eller på något av de sju följande åren
räknas om med hänsyn till prisutvecklingen från det åttonde året efter
det år kostnaden lades ned.

d) Tidigareläggning får inte ske med mer än åtta år.

e) Tidigareläggning får ske endast i fråga om den del av ingångsvärde och
förbättringskostnader för ersättningsfastigheten som inte överstiger ett
belopp motsvarande vederlaget vid avyttringen av den ursprungliga fastigheten
minskat med förbättringskostnader som under den skattskyldiges innehav har
lagts ned på denna fastighet under det år då fastigheten avyttrades eller
under något av de sju närmast föregående åren. Sådan minskning med hänsyn
till förbättringskostnader på den ursprungliga fastigheten skall dock ske
endast för år då de nedlagda kostnaderna har överstigit tio procent av
vederlaget vid avyttringen av denna fastighet.

f) Tidigareläggning får — om ersättningsfastigheten förvärvats före
avyttringen av den ursprungliga fastigheten — inte leda till att
ersättningsfastigheten anses förvärvad före förvärvet av den ursprungliga
fastigheten eller tidigare än åtta år före avyttringen av nämnda fastighet.

Beräknas omkostnadsbeloppet enligt bestämmelserna i första stycket skall
sådan kvotering av vinsten som avses i 25 § 11 mom. ej ske.
Lag (1993:1471).

5. har upphävts genom lag (1993:1471).

6. Avdrag för realisationsförlust, som hänför sig till 1991 och tidigare
års taxeringar men inte kunnat dras av tidigare, får göras vid beräkning
av inkomst av kapital respektive näringsverksamhet senast det sjätte
beskattningsåret efter det till vilket förlusten än hänförlig. Härvid
tillämpas bestämmelserna i punkt 3 andra stycket samt punkt 4 andra och
fjärde styckena av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370)
i deras lydelse intill den 1 juli 1990. Avdrag får dock göras endast i den
mån den skattskyldige redovisar sådan vinst vid avyttring av egendom som
enligt 35 § 1 mom. kommunalskattelagen i dess lydelse intill den 1 juli 1990
skulle ha tagits upp som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet. Fysiska
personer och dödsbon får göra avdrag för sparade realisationsförluster i
inkomstlaget kapital. För övriga juridiska personer får motsvarande avdrag
göras från intäkt av näringsverksamhet, med tillämpning av de nya
bestämmelserna i 2 § 14 mom.

7. I fråga om aktie, andel i värdepappersfond eller andel i ekonomisk
förening som inte är marknadsnoterad och som den skattskyldige den 1 april
1976 innehaft i mer än fem år gäller punkt 3 av övergångsbestämmelserna till
lagen (1976:343) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).
Lag (1990:1422).

8. För andel i allemansfond som förvärvats före den 1 januari 1991 får
som anskaffningsvärde tas upp andelens marknadsvärde den 31 december
1990. Lag (1990:1422).

9. Premie vid utfärdande av option vilken erhållits före utgången av år
1990 och som enligt de regler som gällde intill den 1 juli 1990 skall
redovisas senast vid 1991 års taxering, skall inte tas upp till
beskattning vid 1992 eller senare års taxering.

10. Har förvärvare av ett skuldebrev eller andel i sådan värdepappersfond
som avses i punkt 10 av anvisningarna till 38 § kommunalskattelagen (1928:370)
i dess lydelse intill den 1 juli 1990 före utgången av år 1990 lämnat över-
låtaren kompensation för upplupen men inte förfallen ränta tillämpas vid
1992 års taxering bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 39 §
kommunalskattelagen i dess lydelse intill den 1 juli 1990.

Har förvärvare medgetts avdrag för räntekompensation enligt nämnda
anvisningspunkt skall kompensationen inte inräknas i anskaffningsvärdet
vid beräkning av realisationsvinst när skuldebrevet eller andelen
avyttras. Lag (1990:1422).

11. Äldre föreskrifter i 2 § 1 mom. andra stycket, 2 § 4 mom. åttonde
stycket samt 4 § andra stycket tillämpas även vid 1992 och senare års
taxeringar. Intäkten eller avdrag skall dock hänföras till
näringsverksamhet.

12. Äldre föreskrifter i 2 § 4 mom. första stycket tillämpas vid 1992
års taxering samt, om något av företagen inte taxeras då, även vid 1993
års taxering.

12 a. I fråga om vad som förstås med utjämningsfond samt vad som skall
anses utgöra en minskning av sådan fond tillämpas äldre föreskrifter i
2 § 6 mom. vid 1992 och senare års taxeringar. Lag (1990:1422).

13. Vad som sägs om avdrag för underskott i punkt 6 av övergångsbestämmel-
serna till lagen (1990:650) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
tillämpas på motsvarande sätt i fråga om sådana underskott enligt den äldre
lydelsen av 4 § första stycket. Vid tillämpningen anses koncernbidrag som
intäkt av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse endast om bidraget utgör
avdragsgill omkostnad för givaren i näringsverksamhet av angivet slag.

14. Vid beräkning av schablonintäkt enligt 2 § 10 mom. första stycket 2 skall
om beskattningsåret påbörjats före den 1 januari 1991 beskattningsåret i
stället anses påbörjat vid denna tidpunkt.

15. Har en skattskyldig vid 1991 års taxering redovisat inkomst eller
underskott av annan fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet eller kapital
enligt de äldre bestämmelserna i 41 § andra stycket kommunalskattelagen
(1928:370) skall den skattskyldige vid beräkning av inkomst av näringsverk-
samhet vid 1992 års taxering eller, om den skattskyldige inte taxeras då,
vid 1993 års taxering inte ta upp andra ingående tillgångs- och skuldposter
i det aktuella hänseendet än som framgår av andra och tredje styckena.

Som ingående fordran tas upp dels intäkt som blivit tillgänglig för lyftning
i början av beskattningsåret men som tagits till beskattning det föregående
beskattningsåret, dels utgift som betalts i slutet av det föregående
beskattningsåret men som inte dragits av vid beräkningen av inkomsten för
det beskattningsåret.

Som ingående skuld tas upp dels intäkt som har uppburit i slutet av det
föregående beskattningsåret men som inte tagits till beskattning det året,
dels utgift som är obetald vid ingången av beskattningsåret men som dragits
av vid beräkningen av inkomsten för det föregående beskattningsåret.

Intäkter och utgifter som redovisats vid 1991 års taxering beaktas inte
vid 1992 års taxering eller, om den skattskyldige inte taxeras då, vid
1993 års taxering i vidare mån än vad som framgår av andra och tredje
styckena.

16. har upphävts genom lag (1994:1859).

17. De nya föreskrifterna i 3 § 13 mom. tillämpas inte i fråga om
förvärvskälla där verksamheten upphört under beskattningsår för vilket
taxering skett år 1991 eller tidigare.

18. I fråga om de nya bestämmelserna i lagen skall, i den mån dessa
motsvarar föreskrifter som upphävs genom lagen eller föreskrifter i
kommunalskattelagen (1928:370) vilka upphävts genom lagen (1990:650)
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och för vilka gällt
övergångsbestämmelser som fortfarande skulle kunna ha betydelse, dessa
övergångsbestämmelser tillämpas. Punkt 3 av övergångsbestämmelserna till
lagen (1976:343) om ändring i kommunalskattelagen skall dock tillämpas
endast i den utsträckning som framgår av punkt 7 ovan.

1990:1422

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången
vid 1992 års taxering.

Äldre bestämmelser skall dock tillämpas vid 1992 och senare års taxeringar
i fråga om likvidation eller fusion som föranlett utskiftning till aktieägare
före ikraftträdandet.

1990:1463

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången
vid 1992 års taxering.

1991:181

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Om ärende om dispens enligt
bestämmelse som ändras genom denna lag är anhängigt hos riksskatteverket
vid utgången av juni 1991 skall ärendet prövas av skatterättsnämnden.
Nämndens beslut får inte överklagas.

1991:412

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid
1992 års taxering. Äldre bestämmelser i 7 § 8 mom. sjätte — nionde
styckena tillämpas dock fortfarande på utdelning som blir tillgänglig
för lyftning före den 1 januari 1992 och i fråga om utdelning som
frikallats från skattskyldighet genom förklaring om skattebefrielse som
lämnats före den 1 januari 1992.

1991:693

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången
vid 1992 års taxering.

1991:1833

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången
vid 1993 års taxering i den mån inte annat följer av punkterna 1–5
nedan.

1. Äldre bestämmelser i 3 § 4 mom. första stycket tillämpas alltjämt om
bidraget uppburits före ikraftträdandet.

2. Bestämmelserna i 3 § 12 mom. tillämpas första gången vid 1992 års
taxering.

3. Vid 1993–1995 års taxeringar gäller för fysiska personer och dödsbon
följand e. Av realisationsvinst på sådana finansiella instrument som avses
i 27 § 1 mom. skall som skattepliktig intäkt tas upp fem sjättedelar. Avdrag
för realisationsförlust på sådana instrument skall grundas på fem sjättedelar
av förlusten. Vad nu sagts gäller på motsvarande sätt realisationsvinst och
realisationsförlust på andel i handelsbolag.

Första stycket gäller inte sådan realisationsförlust som avses i 27 § 5 mom.
tredje stycket till den del förlusten svarar mot utdelning från bolaget under
beskattningsåret och närmast föregående beskattningsår.
Lag (1992:1486).

4. Bestämmelserna i 10 § tredje stycket tillämpas första gången vid 1996
års taxering. Lag (1992:1486).

5. Äldre bestämmelser i 10 a § tillämpas för beskattningsår som
påbörjats före ikraftträdandet.

1991:1855

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången
vid 1992 års taxering. Har bostadsrätt som avses i 26 § avyttrats före
utgången av år 1991 skall dock, om den skattskyldige yrkar det, vinst
eller förlust beräknas med tillämpning av de äldre bestämmelserna.

1991:1913

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas från och med
1992 års taxering. I fråga om intäkter som uppburits och utgifter som
erlagts i anslutning till årsskiftet 1990–1991 gäller punkt 4 av
anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse
den 30 juni 1990.

1991:2007

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången
vid 1992 års taxering.

1992:577

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången vid
1993 års taxering. De äldre bestämmelserna tillämpas alltjämt i fråga om
tillgångar som givits ut av bolag som försatts i konkurs före den 1
januari 1992.

1992:703

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången vid
1994 år s taxering.

1992:1092

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången
vid 1994 års taxering.

1992:1344

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången
vid 1994 års taxering. Bestämmelserna i 3 § 8 mom. fjärde stycket och 27
§ 4 mom. i deras nya lydelse tillämpas inte i fråga om avyttringar som
skett före utgången av år 1992. Bestämmelserna i 3 § 8 mom. fjärde stycket
i dess nya lydelse gäller inte heller om fusion skett före utgången av år 1992.

1992:1663

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången
vid 1994 års taxering. I fråga om intäkter som uppburits och utgifter
som erlagts i anslutning till årsskiftet 1992–1993 tillämpas dock äldre
bestämmelser. För det fall intäkt beskattats eller avdrag medgivits för
utgift vid 1993 års taxering i enlighet med äldre bestämmelser skall
intäkten inte beskattas och avdrag inte medges för utgiften vid 1994 års
taxering.

1992:1748

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången
vid 1994 års taxering.

1993:670

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för
beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.

2. Bestämmelserna i punkterna 3–8 gäller sådant bostadsföretag som avses
i 2 § 7 mom. fjärde stycket i dess lydelse intill den 31 december 1993.

3. Ett bostadsföretag som taxeras enligt de nya bestämmelserna medges inte
avdrag för underskott enligt 26 § kommunalskattelagen (1928:370) i den mån
underskottet avser förvaltning av fastighet som avses i 2 § 7 mom. fjärde
stycket i dess äldre lydelse.

4. Vid tillämpningen av bestämmelserna om värdeminskningsavdrag i punkterna
6 och 12 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) skall
bokfört värde för byggnader och inventarier anses utgöra vad som återstår
oavskrivet av anskaffningsvärdet (det skattemässiga restvärdet) vid ingången
av det beskattningsår för vilket taxering första gången sker enligt de nya
bestämmelserna. Med bokfört värde avses värdet i balansräkningen för det
sista beskattningsår för vilket taxering skall ske enligt de äldre
bestämmelserna. Har nämnda tillgångar skrivits upp under detta eller något
av de två närmast föregående räkenskapsåren skall det tidigare värdet, efter
avdrag för skälig värdeminskning, i stället utgöra det skattemässiga
restvärdet.

5. Omfattar det bokförda värdet för byggnad enligt punkt 4 inte sådan
markanläggning som anskaffats före ikraftträdandet eller markanläggning
som anskaffats efter ikraftträdandet men under ett beskattningsår för vilket
taxering sker enligt de äldre bestämmelserna skall, vid tillämpning av
bestämmelserna om värdeminskningsavdrag, byggnadens anskaffningsvärde och
skattemässiga restvärde ökas med markanläggningens anskaffningsvärde
respektive bokförda värde. Bestämmelserna i punkt 4 om uppskrivning skall
därvid tillämpas på motsvarande sätt.

6. Vad som i punkt 5 sagts om markanläggning skall tillämpas på motsvarande
sätt i fråga om anslutningsavgift och anläggningsbidrag som avses i punkt 17
av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370).

7. Föreskrifterna i punkterna 4–6 skall tillämpas på motsvarande
sätt i fråga om tillgångar i sådan samfällighet som avses i 41 a §
kommunalskattelagen (1928:370).

8. Har ett bostadsföretag i balansräkningen för det sista beskattningsår
för vilket taxering skall ske enligt de äldre bestämmelserna redovisat
särskild tillgångspost enligt lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om
bokföring av bostadslån m.m., skall avdrag medges med tre procent om året
av tillgångspostens belopp enligt särskild plan.

1993:939

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering om inte annat följer av punkterna 2–8.

2. De nya bestämmelserna i 2 § 6 mom. sjunde stycket träder i kraft den dag
regeringen bestämmer och tillämpas första gången vid taxering för det
beskattningsår som påbörjas den tidpunkt då bestämmelsen träder i kraft eller
närmast därefter.

3. Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om livförsäkringsföretag för
beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.

4. I fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet gäller för
annan skattskyldig än livförsäkringsföretag äldre föreskrifter avseende
utdelning respektive vinst och förlust vid avyttring av aktier eller andra
finansiella instrument om skattskyldighet eller rätt till avdrag för förlust
uppkommit före ikraftträdandet.

5. Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna i 3 § 1 mom. om andelar i
svenska värdepappersfonder skall hänsyn inte tas till sammansättningen av
fondens förmögenhet före den 1 januari 1994. Under tiden från och med den
1 januari till och med den 30 juni 1994 skall i stället för förmögenhets-
nivån 90 procent i momentets sjätte stycke tillämpas en gräns på 75 procent.

6. Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna i 3 § 1 mom. åttonde och nionde
styckena skall, i fråga om utdelning som lämnas under år 1994, anses att
fonden mottagit de vidareutdelade inkomsterna efter ikraftträdandet.

7. De nya föreskrifterna om skatteplikt i 3 § 1 mom. tillämpas inte i fråga
om utdelning på förlagsinsatser i ekonomisk förening som betalats in till
föreningen före ikraftträdandet.

8. Har aktier eller andelar vid tillämpning av 3 § 12 mom. första stycket
värderats enligt fjärde stycket 1 gäller vid 1995 års taxering undantaget
från skatteplikt för utdelning i 3 § 1 mom. tredje stycket för högst summan
av dels ett belopp som svarar mot statslåneräntan vid utgången av november
året före beskattningsåret med tillägg av fem procentenheter multiplicerad
med anskaffningskostnaden och lämnade ovillkorliga kapitaltillskott efter
uppräkning enligt fjärde stycket 2, dels en femtedel av det belopp som
därutöver är att anse som intäkt av kapital. Vid utdelning av belopp som
svarar mot sparad utdelning gäller undantaget från skatteplikt endast en
femtedel av beloppet. Lag (1993:1544).

1993:1443

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering.

1993:1471

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas — med
undantag för bestämmelserna om avdrag för förluster i 25 § 11 mom. och
26 § 10 mom. — på avyttringar som skett den 8 september 1993 och senare.
Reglerna om avdrag för förluster i nämnda lagrum tillämpas på avyttringar
som sker den 1 juli 1994 och senare.

2. Avyttras fastighet eller bostadsrätt under tiden den 8 september
1993–den 30 juni 1994 skall, i stället för vad som stadgas i punkt 1,
bestämmelserna i deras lydelse intill den 1 januari 1994 tillämpas
om den skattskyldige yrkar det.

1993:1543

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas
första gången vid 1995 års taxering om inte annat följer av
punkterna 2–15. Lag (1994:778).

2. Äldre föreskrifter i 2 § 1 mom. fjärde stycket gäller fortfarande i
fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.

3. Äldre föreskrifter i 2 § 1 mom. femte stycket gäller fortfarande i
fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet. Vid
tillämpning av de nya föreskrifterna beaktas inte underskott som
dragits av vid beskattningsår som påbörjats före den 1 januari
1989.

4. Med undantag för bestämmelsen om avdrag för förluster tillämpas 2 §
1 mom. sista stycket på avyttringar som skett den 8 september 1993 och
senare. Regeln om avdrag för förluster i nämnda paragraf tillämpas på
avyttringar som sker den 1 juli 1994 och senare.

5. Avyttras fastighet eller bostadsrätt under tiden den 8 september
1993–den 30 juni 1994 skall, i stället för vad som stadgas i punkt 4,
bestämmelserna i deras lydelse intill den 1 januari 1994 tillämpas
om den skattskyldige yrkar det.

6. Äldre föreskrifter i 2 § 8 mom. tillämpas fortfarande på utdelning
som förfallit till betalning före ikraftträdandet. De äldre
föreskrifterna i momentet om avdrag för ekonomisk förening för
utdelning gäller fortfarande i fråga om utdelning på förlagsinsatser
som betalats in till föreningen före ikraftträdandet.

7. För företag med beskattningsår som har påbörjats före den 1
januari 1994 tillämpas äldre föreskrifter i 2 § 10 mom. första
stycket 2 och fjärde stycket för den del av beskattningsåret som
avser tiden före ikraftträdandet.

Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna i 2 § 10 mom. andra
stycket vid 1995 års taxering eller, om företaget inte taxeras då, vid
1996 års taxering skall gränsbeloppet

a. ökas med ett belopp som motsvarar företagets eget kapital enligt
fastställd balansräkning för det räkenskapsår för vilket taxering
skedde år 1991 eller, om företaget inte taxerades då, år 1992 till den
del detta belopp överstiger tillskjutet kapital och utdelning som
beslutats för nämnda räkenskapsår,

b. minskas med utbetalning till aktieägaren enligt 12 kap. 1 §
aktiebolagslagen (1975:1385) vid nedsättning av aktiekapitalet eller
reservfonden efter det räkenskapsår som avses i a och före det
första räkenskapsår för vilket taxering skedde enligt de nya
föreskrifterna, samt

c. minskas med utdelning från företaget vilken beslutats för
räkenskapsår som infallit efter det räkenskapsår som avses i a och
före det första räkenskapsår för vilket taxering skedde enligt de nya
föreskrifterna till den del utdelningen överstigit av företaget
mottagen skattepliktig utdelning.

De avgående posterna enligt föregående stycke b och c får
tillsammans inte överstiga posten a i samma stycke.
Bestämmelserna i föregående stycke gäller endast om företaget var
investmentföretag vid utgången av det räkenskapsår som avses i
samma stycke a. Lag (1994:778).

8. Punkterna 3 och 4 av övergångsbestämmelserna till lagen
(1991:1833) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
skall alltjämt gälla. I enlighet med punkt 3 av nämnda
övergångsbestämmelse skall för taxeringsåret 1995 de nya
föreskrifterna i 3 § 1 mom. om skatteplikt för vinst respektive
avdragsrätt för förlust på svenska aktier e. d. tillämpas på fem
sjättedelar av vinsten respektive förlusten. För taxeringsåret 1995
gäller dock att de nya föreskrifterna skall tillämpas på hela
realisationsförlusten på sådan andel i värdepappersfond som avses
i 27 § 6 mom. under förutsättning att mottagen ersättning för den
vid avyttringen upplupna inte förfallna avkastningen behandlas
som ränteintäkt enligt de nya föreskrifterna om räntekompensation
i 3 § 6 mom. Lag (1994:778).

9. Har sådan utbetalning som avses i 3 § 1 mom. tredje stycket i den
lydelse föreskriften hade intill den 1 januari 1994 tagits upp till
beskattning vid 1994 års taxering tillämpas äldre föreskrifter i 2 §
14 mom. första stycket och 27 § 5 mom. tredje stycket. Har realisations-
förlust uppkommit vid 1994 års taxering och är förlusten hänförlig till
inlösen av aktie vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden i
ett aktiebolag skall belopp som skiftas ut till aktieägaren under år 1994
eller senare tas upp som realisationsvinst med ett belopp som svarar mot
medgivet avdrag för realisationsförlust. Medgavs avdrag för viss del av
realisationsförlusten skall endast motsvarande del av det utskiftade
beloppet tas upp som realisationsvinst.

10. Har förvärvare av skuldebrev eller andel i värdepappersfond som avses
i 27 § 6 mom., efter utgången av år 1990 men före utgången av år 1993,
lämnat överlåtaren kompensation för upplupen men inte förfallen avkastning,
tillämpas 3 § 6 mom. i dess äldre lydelse.

11. Föreskrifterna i 16 § 2 mom. tredje stycket tillämpas såvitt avser
Namibia och Venezuela från och med den 1 januari året efter det att
respektive dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och dessa två stater
träder i kraft samt såvitt avser Irland från och med den dag då det den
1 juli 1993 undertecknade protokollet om ändring i dubbelbeskattnings-
avtalet mellan Sverige och Irland träder i kraft.

12. Har ett bolag eller en ekonomisk förening försatts i konkurs men har
företaget inte upplösts före utgången av december 1993 anses aktie eller
annat finansiellt instrument som företaget har givit ut ha avyttrats den
1 januari 1994.

13. I 9 § lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv finns
särskilda bestämmelser om ingångsvärde för andel i handelsbolag enligt 28 §.

14. I fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet gäller
äldre föreskrifter avseende utdelning respektive vinst och förlust vid
avyttring av aktier eller andra finansiella instrument om skattskyldighet
eller rätt till avdrag för förlust uppkommit före ikraftträdandet.

15. Har verksamheten i en förvärvskälla i ett handelsbolag avslutats
under ett beskattningsår för vilket taxering skett år 1994 eller
tidigare gäller föreskrifterna i 3 § 13 mom. i dess äldre lydelse till
och med 1997 års taxering. Lag (1994:778).

1993:1544

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering om inte annat följer av punkterna 2-8.

2. De nya bestämmelserna i 2 § 6 mom. sjunde stycket träder i kraft
den dag regeringen bestämmer och tillämpas första gången vid taxering
för det beskattningsår som påbörjas den tidpunkt då bestämmelsen träder
i kraft eller närmast därefter.

3. Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om livförsäkringsföretag för
beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.

4. I fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet gäller
för annan skattskyldig än livförsäkringsföretag äldre föreskrifter
avseende utdelning respektive vinst och förlust vid avyttring av aktier
eller andra finansiella instrument om skattskyldighet eller rätt till
avdrag för förlust uppkommit före ikraftträdandet.

5. Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna i 3 § 1 mom. om andelar
i svenska värdepappersfonder skall hänsyn inte tas till sammansättningen
av fondens förmögenhet före den 1 januari 1994. Under tiden från
och med den 1 januari till och med den 30 juni 1994 skall i stället
för förmögenhetsnivån 90 procent i momentets sjätte stycke tillämpas
en gräns på 75 procent.

6. Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna i 3 § 1 mom. åttonde
och nionde styckena skall, i fråga om utdelning som lämnas under
år 1994, anses att fonden mottagit de vidareutdelade inkomsterna
efter ikraftträdandet.

7. De nya föreskrifterna om skatteplikt i 3 § 1 mom. tillämpas
inte i fråga om utdelning på förlagsinsatser i ekonomisk förening som
betalats in till föreningen före ikraftträdandet.

8. har upphävts genom lag (1994:778).

1993:1579

Regeringen föreskriver att lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt skall träda i kraft den 1 januari 1994 såvitt gäller
2 § 6 mom. sjunde stycket. De nya bestämmelserna i stycket tillämpas första
gången vid taxering för det beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1994
eller närmast därefter.

1994:778

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering om inte annat följer av punkterna 2–8.

2. Vid 1995 års taxering skall intäkt som avses i 2 § 10 mom. första
stycket 4 tas ut med 2,4 procent för år räknat för den del av
beskattningsåret som löper från och med den 1 juli 1994.

3. De nya föreskrifterna i 3 § 1 mom. nionde stycket 2 tillämpas
första gången vid 1996 års taxering.

4. Vid beräkning av sparad utdelning till och med utgången av år
1993 tillämpas äldre föreskrifter i 3 § 12 mom. fjärde stycket 1 vid
1995 och senare års taxeringar.

5. För regionala utvecklingsfonder tillämpas vid 1995 och 1996 års
taxeringar äldre föreskrifter i 7 § 4 mom.

6. Vid 1995 års taxering tillämpas 7 § 8 mom. i dess lydelse vid
utgången av år 1993 för utdelning som uppburits senast den 31
december 1993.

7. I fråga om utdelning som uppburits före ikraftträdandet skall det
i 7 § 8 mom. tredje stycket beträffande näringsbetingat innehav
uppställda kravet att innehavet betingas av verksamhet, som
bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn till
äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan
anses stå det nära, anses vara uppfyllt om det görs sannolikt att
nämnda omständigheter föreligger.

8. I fråga om utdelning som lämnas under år 1994 tillämpas
bestämmelserna i 7 § 8 mom. i dess äldre lydelse vid prövning
enligt punkten 2 a femte och sjätte styckena av anvisningarna till
22 § kommunalskattelagen (1928:370) och 3 § 1 mom. åttonde och
nionde styckena denna lag huruvida utdelningen skulle ha
beskattats hos värdepappersfonden.

1994:761

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering.

1994:1678

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1996 års taxering.

1994:1859

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1996 års taxering om inte annat följer av punkterna 2–12.

2. Ifråga om beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 1995
gäller äldre föreskrifter avseende utdelning respektive vinst och
förlust vid avyttring av aktier eller andra finansiella instrument om
skattskyldighet eller rätt till avdrag har uppkommit före
ikraftträdandet.

3. För företag med beskattningsår som påbörjats före den 1 janauri
1995 tillämpas äldre föreskrifter i 2 § 3 mom. för den del av
beskattningsåret som avser tiden före ikraftträdandet.

4. Äldre föreskrifter i 2 § 4 mom. sista stycket gäller alltjämt om
utdelningen lämnats före utgången av år 1994.

5. Äldre föreskrifter i 2 § 10 mom. första stycket 4 skall endast
tillämpas vid 1995 och 1996 års taxeringar för värdepappersfond
om fonden under år 1994 vidareutdelat utdelning som mottagits
under samma år på sådana tillgångar som avses i den nämnda
punkten. Därvid skall så stor del av den i nämnda punkt angivna
intäkten tas upp som svarar mot förhållandet mellan denna
vidareutdelning och all utdelning som fonden mottagit under året.
Utdelning som fonden har lämnat under år 1994 skall i första hand
anses utgöras av sådan vidareutdelning som anges i första
meningen.

För företag med beskattningsår som har påbörjats före den 1
januari 1995 tillämpas, med den i föregående stycke nämnda
inskränkningen, äldre föreskrifter om schablonintäkt i 2 § 10 mom.
för den del av beskattningsåret som avser tiden före
ikraftträdandet.

6. Vid beräkning av sparad utdelning enligt 3 § 12 mom. andra
stycket till och med utgången av år 1994 får 9 § lagen (1994:775)
om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i
fåmansföretag i dess lydelse till och med utgången av år 1994
tillämpas vid 1996 och senare års taxeringar.

7. De nya föreskrifterna i 4 § tillämpas första gången vid 1995 års
taxering.

8. De nya bestämmelserna i 7 § 8 mom. tredje stycket gäller inte
sådan utdelning på förlagsinsatser som är avdragsgill enligt 2 § 8
mom. i momentets lydelse till och med utgången av år 1993 och
punkt 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (1993:1543) om
ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

9. Äldre föreskrifter i 10 a § tillämpas för beskattningsår som
påbörjats före ikraftträdandet.

10. Äldre föreskrifter i 22 § tillämpas för beskattningsår som
påbörjats före ikraftträdandet.

11. Har sådan avyttring som avses i 27 § 4 mom. skett under år
1994 och var de avyttrade aktierna eller andelarna av det slag som
avses i 3 § 1 mom. fjärde stycket b i dess lydelse intill utgången av
år 1994 skall de mottagna aktierna anses förvärvade till det
anskaffningsvärde som gällde för de avyttrade aktierna med tillägg
för den skattepliktiga realisationsvinst som uppkommit vid
avttringen.

12. Vid tillämpningen av de nya förskrifterna i 27 § 5 mom. om
avdrag för realisationsförlust på andelar i värdepappersfonder skall
hänsyn inte tas till sammansättningen av fondens förmögenhet före
den 1 januari 1995. Under tiden från och med den 1 januari till och
med den 30 juni 1995 skall i stället för nivån 75 procent för andelen
aktier o. d. av förmögenheten tillämpas en gräns på 60 procent.

1994:1860

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1996 års taxering. De nya föreskrifterna tillämpas
endast i fråga om beskattningsår som börjar den 1 januari 1995
eller senare.

1994:1861

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas i fråga om
händelser som inträffar efter ikraftträdandet.

1994:1862

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1996 års taxering. De nya föreskrifterna tillämpas
endast i fråga om beskattningsår som börjar den 1 januari 1995
eller senare.

1995:544

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas första
gången vid 1996 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för
beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.

2. Föreskrifterna i 16 § 2 mom. tredje stycket tillämpas såvitt
avser Bolivia från och med den 1 januari året efter det att
dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Bolivia träder i kraft.

1995:577

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering.

1995:854

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering, i fråga om de nya föreskrifterna i 2 § 3 mom.
dock endast i fråga om beskattningsår som påbörjats den 1 januari
1995 eller senare. Äldre föreskrifter i 2 § 3 mom. tillämpas
emellertid för den del av beskattningsåret som avser tiden före
ikraftträdandet.

1995:1614

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Lagen tillämpas, om inte annat följer av 3-5, i fråga om företag
som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag på beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1996
eller senare och i övrigt på beskattningsår som påbörjas den 1
januari 1997 eller senare.

3. Bestämmelsen om bankaktiebolag i 3 § 7 mom. fjärde stycket
tillämpas första gången vid 1997 års taxering.

4. Bestämmelsen om producentorganisationer i 7 § 4 mom. tillämpas
första gången vid 1995 års taxering.

5. I fråga om prisregleringsföreningar på fiskets område tillämpas
äldre bestämmelser i 7 § 4 mom. till och med 1997 års taxering.

1995:1626

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första
gången vid 1997 års taxering.

1996:163

Denna lag träder i kraft den 1 april 1996 och tillämpas första
gången vid 1997 års taxering. För beskattningsår som påbörjas före
den 1 januari 1996 skall dock äldre bestämmelser tillämpas på inkomst
som hänför sig till tid före den 1 januari 1996.

1996:587

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas första gången
vid 1997 års taxering.

1996:691

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas första gången
vid 1998 års taxering.

1996:1227

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första
gången vid 1998 års taxering om inte annat framgår av punkterna 2-4.

2. De nya bestämmelserna i 2 § 4 mom. och 2 § 4 a mom. tillämpas i
fråga om avyttringar efter utgången av december 1996.

3. Äldre föreskrifter i 7 § 8 mom. tillämpas i fråga om utdelning om
skattskyldighet för denna har uppkommit före ikraftträdandet.

4. Har nyemitterade aktier erhållits före utgången av december 1996
som vederlag vid sådan avyttring som omfattats av 27 § 4 mom. och har
2 § 4 mom. nionde eller tionde stycket varit tillämpligt på
avyttringen skall vid avyttring av aktierna efter utgången av
december 1996 skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill
realisationsförlust beräknas med utgångspunkt i marknadsvärdet på
aktierna vid tidpunkten för nyemissionen. Har företaget beskattats
för ett kontantvederlag skall dock ett belopp motsvarande detta
läggas till anskaffningsvärdet.

1996:1332

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första
gången vid 1999 års taxering.

1996:1611

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första
gången vid 1998 års taxering. Har den skattskyldige eller någon denne
närstående under något av beskattningsåren 1991-1996 avyttrat del av
aktierna eller andelarna i företaget, tillämpas äldre bestämmelser i
3 § 12 b mom. fjärde stycket vid 1998 och senare års taxeringar vid
avyttring av resterande del av aktierna eller andelarna.

Har ett företag marknadsnoterats före utgången av år 1996, tillämpas
bestämmelserna i 3 § 1 a-1 e mom. för utdelning och realisationsvinst
på sådan kvalificerad aktie eller andel i företaget som avses i 3 §
12 mom. Detta gäller dock längst till och med utgången av år 2006.

De nya bestämmelserna i 7 § 4 mom. tillämpas första gången vid 1995
års taxering. I fråga om prisregleringsföreningar på fiskets område
tillämpas äldre bestämmelser i momentet till och med 1997 års
taxering.

1997:326

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första
gången vid 1998 års taxering.

1997:439

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Den tillämpas dock på
avyttringar efter den 5 maj 1997.

1997:448

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas
första gången vid 1998 års taxering om inte annat framgår av
punkterna 2 och 3.

2. Bestämmelserna i 7 § 4 mom. tillämpas första gången vid 1997
års taxering.

3. Äldre bestämmelser i 3 § 12 a mom. tillämpas om
skattskyldighet för utdelning eller realisationsvinst uppkommit
före den 1 juli 1997.

1997:509

Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas
första gången vid 1999 års taxering.

1997:852

Denna lag träder i kraft den 1 december 1997 och tillämpas
första gången vid 1999 års taxering.

1997:856

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas på
utdelning som lämnas efter ikraftträdandet.

1997:943

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas
första gången vid 1999 års taxering.

1998:271

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första
gången vid 1999 års taxering. För utdelning som lämnas före
ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

1998:299

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. Äldre bestämmelser
skall tillämpas på verksamhet som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.

1998:593

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas, såvitt
avser bestämmelserna i 10 §, första gången vid 2000 års
taxering, och i övrigt första gången vid 1999 års taxering.

1998:817

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas på
avyttringar som har skett den 1 januari 1999 och senare. Äldre
bestämmelser skall tilllämpas på avyttringar som har skett före
ikraftträdandet.

1998:1597

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas
första gången vid 2000 års taxering.

1998:1605

1. Denna lag träder i kraft den 30 december 1998 och tillämpas
på avyttringar som skett under tiden den 21 januari – den 31
december 1998. Har den äldre bestämmelsen i 2 § 4 mom. tionde
stycket första meningen tillämpats vid en överlåtelse, gäller
den äldre bestämmelsen i sista meningen samma stycke för det
övertagande företaget även efter ikraftträdandet om inte annat
framgår av punkterna 2 och 3.

2. Har andelar avyttrats under tiden den 1 januari 1997 – den
20 januari 1998 till ett svenskt aktiebolag mot vederlag av
nyemitterade aktier i det köpande företaget och har den äldre
bestämmelsen i 2 § 4 mom. tionde stycket första meningen varit
tillämplig på avyttringen, gäller följande. Vid avyttring av
aktie som erhållits i vederlag skall skattepliktig
realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust
beräknas med utgångspunkt i det säljande företagets
anskaffningsvärde för de överlåtna andelarna. Detta gäller
under förutsättning att det köpande företaget vid tidpunkten
för denna avyttring fortfarande äger de överlåtna andelarna.
Det köpande företagets anskaffningsvärde för de överlåtna
andelarna skall justeras till marknadsvärdet vid tidpunkten för
förvärvet.

3. Det som sägs i punkt 2 om beräkning av realisationsvinst när
det säljande företaget avyttrar aktie som erhållits i vederlag
gäller även om det köpande företaget överlåtit de överlåtna
andelarna vidare under förutsättning att denna
vidareöverlåtelse skett mot ett vederlag som understiger
marknadsvärdet för andelarna vid tidpunkten för
vidareöverlåtelsen. I sådant fall skall anskaffningsvärdet för
de överlåtna andelarna hos det företag som då innehar dessa
andelar justeras till marknadsvärdet vid tidpunkten för det
ursprungligen köpande företagets förvärv om detta värde är
högre än anskaffningsvärdet för andelarna hos det företag som
då innehar dessa.

1998:1606

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas i
fråga om omständigheter som hänför sig till tiden efter
ikraftträdandet om inte annat framgår av punkterna 2-10.

2. Har en sådan fusion som avses i den upphävda bestämmelsen i
2 § 4 mom. första stycket genomförts före utgången av år 1998
tillämpas äldre bestämmelser i momentet även efter
ikraftträdandet.

3. Har den upphävda bestämmelsen i 2 § 4 mom. nionde stycket
första meningen tillämpats vid en överlåtelse, gäller de
upphävda bestämmelserna i andra och tredje meningarna samma
stycke för det övertagande företaget även efter
ikraftträdandet.

4. Har den upphävda bestämmelsen i 2 § 4 mom. tionde stycket
första meningen varit tillämplig på en överlåtelse som skett
under tiden den 21 januari-den 31 december 1998, skall vinsten
tas upp till beskattning i enlighet med vad som anges i 8-16 §§
lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid
andelsöverlåtelser inom koncerner.

5. Har en tillgång före utgången av år 1998 delats ut till ett
företag som är frikallat från skattskyldighet för utdelningen
enligt 7 § 8 mom. gäller den upphävda bestämmelsen i 2 § 4 mom.
tolfte stycket även efter ikraftträdandet.

6. Har ett internationellt andelsbyte genomförts före utgången
av år 1998 enligt bestämmelserna i den upphävda lagen
(1994:1854) om inkomstbe-skattningen vid gränsöverskridande
omstruktureringar inom EG gäller den upphävda bestämmelsen i 6
§ 1 mom. tredje stycket även efter ikraftträdandet.

7. Har före utgången av år 1998 aktier erhållits genom sådan
utdelning som avses i de upphävda bestämmelserna i 3 § 7 mom.
fjärde stycket gäller äldre bestämmelser i 27 § 2 mom. även
efter ikraftträdandet.

8. Har nyemitterade aktier före utgången av år 1998 erhållits
som vederlag vid sådan avyttring som omfattats av 27 § 4 mom.
gäller de upphävda bestämmelserna i 27 § 4 mom. även efter
ikraftträdandet.

9. Den nya lydelsen av 7 § 8 mom. tredje stycket tillämpas
första gången vid 2000 års taxering.

10. Den nya lydelsen av 16 § 2 mom. tillämpas första gången vid
2000 års taxering såvitt gäller att Kazakstan, Kroatien,
Makedonien och Slovenien tas med i uppräkningen i paragrafen
och att f.d. delrepubliker i Sovjetunionen tas ut ur
paragrafen. Äldre bestämmelser i motsvarande del tillämpas dock
för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet. Den
nya lydelsen av 16 § 2 mom. tillämpas såvitt gäller att
Albanien tas med i uppräkningen i paragrafen från och med den 1
januari året efter det att dubbelbeskattningsavtalet mellan
Sverige och Albanien träder i kraft.

1999:201

Denna lag träder i kraft, i fråga om 3 § 1 b mom. den 1 januari
2000, och i fråga om 24 § 2 mom. den 1 maj 1999. Bestämmelserna
i 3 § 1 b mom. i sin nya lydelse tillämpas första gången vid
2001 års taxering. Bestämmelserna i 24 § 2 mom. i sin nya
lydelse tillämpas första gången vid 2000 års taxering.

1999:296

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas
första gången vid 2001 års taxering.

1999:643

Denna lag träder i kraft den 15 juli 1999 och tillämpas på
överlåtelser efter den 19 mars 1999.

1999:961

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999 och tillämpas
första gången vid 2001 års taxering.

1999:1050

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999 och tillämpas
första gången vid 2001 års taxering.

1999:1083

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999 och tillämpas
första gången vid 2001 års taxering. Äldre bestämmelser skall
dock tillämpas för räkenskapsår som har påbörjats före den 1
januari 2000.

1999:1128

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999 och tillämpas
första gången vid 2001 års taxering. Äldre bestämmelser gäller
för försäkringar som meddelas av försäkringsbolag som tillämpar
punkten 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (1999:600) om
ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713).

1999:1150

Denna lag träder i kraft den 31 december 1999 och tillämpas
första gången vid 2001 års taxering. I fråga om skattskyldig
vars räkenskapsår påbörjats före den 1 januari 2000 skall de
äldre bestämmelserna tillämpas på förhållanden som hänför sig
till tid före den 1 januari 2000.