Kungörelse (1947:848) med särskilda bestämmelser om bevisupptagning åt domstolarna i vissa främmande stater

SFS nr
1947:848
Departement/myndighet
Justitiedepartementet DOM
Utfärdad
1947-10-31
Ändring införd
t.o.m. SFS 2000:709

1 § Bestämmelserna i 1-10 §§ lagen (1946:816) om
bevisupptagning åt utländsk domstol skall tillämpas när

1. framställning har gjorts av domstol i stat, som är ansluten
till

a) den i Haag den 17 juli 1905 dagtecknade konventionen
angående vissa till civilprocessen hörande ämnen,

b) den 1 mars 1954 dagtecknade konventionen angående vissa till
civilprocessen hörande ämnen, eller

c) den i London den 28 augusti 1930 dagtecknade konventionen
mellan Sverige och Storbritannien och Nordirland rörande vissa
till civilprocessen hörande ämnen av internationell natur, och

2. under förutsättning att framställningen översänds av konsul
från sådan stat till svensk domstol samt att framställningen är
skriven på svenska, danska eller norska språket eller åtföljd
av styrkt översättning till svenska språket.

Första stycket gäller när framställning om bevisupptagning
skickats direkt till domstol här i landet från domstol i
Danmark, Finland, Island eller Norge. I ett sådant fall får den
svenska domstolen kommunicera direkt med den andra domstolen.
Förordning (2000:709).

2 § I ärenden om bevisupptagning på framställning av domstol i
en stat som är ansluten till någon av de i 1 § nämnda
Haagkonventionerna, skall kostnad för delgivning och för tolk
betalas av svenska staten. Om bevisupptagningen ägt rum på
framställning av domstol i Danmark, Frankrike, Finland, Island,
Norge eller Österrike, skall alla därav föranledda kostnader
utom kostnader för ersättning till annan sakkunnig än den som
har avgivit yttrande om verkställd blodundersökning betalas av
staten.

I de fall bevisupptagning åt domstol i stat, vilken är ansluten
till den i New York den 20 juni 1956 dagtecknade konventionen
om indrivning av underhållsbidrag i utlandet, gjorts i mål
eller ärende om underhållsbidrag, skall hela kostnaden som
föranletts av bevisupptagningen betalas av svenska staten.

Har kostnadsfri rättshjälp beviljats medborgare i stat som är
ansluten till den konvention som anges i 1 § första stycket 1
b), skall hela kostnaden som föranletts av framställning om
bevisupptagning av domstol i sådan stat, med undantag för
ersättning till sakkunnig, betalas av staten.
Förordning (2000:709).

3 § har upphävts genom förordning (2000:709).

4 § Framställning om bevisupptagning från utländsk domstol enligt den i
Haag den 18 mars 1970 dagtecknade konventionen om bevisupptagning i
utlandet i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur mottages av
Justitiedepartementet såsom centralt organ i konventionens mening.

I ärende om bevisupptagning åt domstol i stat, som är ansluten till den
i första stycket nämnda konventionen, skall all kostnad som föranledes
av bevisupptagning enligt konventionen stanna på svenska statsverket
utom ersättning till sakkunnig eller tolk eller sådan kostnad som
uppstått genom att den utländska domstolen begärt iakttagande av visst
förfarande vid åtgärdens verkställande.

Föreskriften i 2 § tredje stycket äger motsvarande tillämpning för det
fall att medborgare i stat, som är ansluten till den i första stycket
nämnda konventionen, beviljats fri rättshjälp. Förordning (2000:709).

4 a § Handlingar, som har upprättats med anledning av bevisupptagning i
ärenden som avses i Haagkonventionen den 1 mars 1954 angående vissa till
civilprocessen hörande ämnen på framställning av domstol i Österrike,
skall av den svenska domstolen översändas direkt till den österrikiska
domstolen. Förordning (1983:883).

5 § Framställning om bevisupptagning från det europeiska patentverket
enligt den i München den 5 oktober 1973 dagtecknade europeiska
patentkonventionen mottages av Jusitiedepartementet såsom centralt organ
i konventionens mening.

I ärende om bevisupptagning åt det europeiska patentverket skall all
kostnad som föranleds av bevisupptagningen stanna på svenska
statsverket utom ersättning till sakkunnig eller tolk eller sådan
kostnad som uppstått genom att företrädare för det europeiska patentverket
varit närvarande vid bevisupptagningen. Förordning (2000:709).