Lag (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål

SFS nr
1952:98
Departement/myndighet
Justitiedepartementet Å
Utfärdad
1952-03-21
Ändring införd
t.o.m. SFS 2007:969

1 § Vad i denna lag stadgas skall äga tillämpning vid
förundersökning angående

brott som avses i 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b §
brottsbalken, om brottet innefattar gärning varom i 4 § nämnda
kap. sägs,

brott som avses i 13 kap. 4 eller 5 §, 18 kap. 1, 3 eller 4 §
eller 19 kap. 1, 2, 5, 6, 7, 8 eller 10 § brottsbalken,

brott som avses i 3 kap. 1, 2, 5 eller 6 § eller 4 kap. 1, 1 a,
2 eller 4 § brottsbalken, om gärningen innebär förgripelse mot
Konungen eller annan som är nämnd i 18 kap. 2 § samma balk,

brott som avses i 2 § lagen (2003:148) om straff för
terroristbrott, eller

försök, förberedelse eller stämpling till brott som ovan
nämnts, om sådan gärning är belagd med straff.
Lag (2004:405).

2 § På begäran av åklagaren får rätten, om det är nödvändigt, även vid
en sådan ny förhandling i häktningsfrågan som avses i 24 kap. 19 §
första stycket rättegångsbalken förordna om fortsatt häktning med stöd
av 3 § i samma kapitel. I så fall skall ny häktningsförhandling hållas
med högst en veckas mellanrum. Vid den förhandling som äger rum under
fjärde veckan efter det att det första beslutet enligt nämnda 3 §
meddelades får fortsatt häktning beslutas endast om det finns sannolika
skäl för att den misstänkte har begått brottet. Lag (1987:1213).

3 § Beslag må läggas å sådant skriftligt meddelande som omförmäles i 27
kap. 2 § andra punkten rättegångsbalken, ändå att för brottet är stadgat
lindrigare straff än fängelse i två år. Lag (1964:219).

4 § Förordnande enligt 27 kap. 9 § rättegångsbalken om kvarhållande av
försändelse må, där det kan befaras att inhämtande av rättens beslut
skulle medföra sådan tidsutdräkt eller annan olägenhet, som är av
väsentlig betydelse för utredningen, meddelas av undersökningsledaren
eller åklagaren. I sådant fall skall anmälan som avses i tredje stycket
av samma paragraf göras hos den som meddelat förordnandet; denne har
jämväl den prövningsskyldighet som där omförmäles.

5 § Tillstånd enligt 27 kap. rättegångsbalken till hemlig
teleavlyssning eller hemlig teleövervakning får meddelas, även om
brottet inte omfattas av 27 kap. 18 eller 19 § rättegångsbalken.
Tillstånd till hemlig kameraövervakning får meddelas enligt lagen
(1995:1506) om hemlig kameraövervakning, även om brottet inte
omfattas av 2 § i den lagen.

Kan det befaras att inhämtande av rättens tillstånd till hemlig
teleavlyssning, hemlig teleövervakning eller hemlig kameraövervakning
skulle medföra sådan fördröjning eller annan olägenhet, som är av
väsentlig betydelse för utredningen, får tillstånd till åtgärden ges
av åklagaren. Lag (1995:1507).

6 § Har undersökningsledaren eller åklagaren förordnat om beslag med
stöd av 3 § denna lag eller förordnat att sådant beslag skall bestå
eller meddelat förordnande jämlikt 4 eller 5 §, skall skriftlig anmälan
därom, med angivande av skälen, ofördröjligen göras hos rätten, som har
att skyndsamt upptaga ärendet till prövning. Finner rätten att
förordnandet icke bör äga bestånd, skall rätten upphäva förordnandet.

7 § I fråga om verkställighet av rättens beslut enligt denna lag, så ock
angående fullföljd av talan däremot skall vad i rättegångsbalken är
stadgat för det fall, att rätten i brottmål utlåtit sig angående åtgärd,
som avses i 25-28 kap. samma balk, äga motsvarande tillämp ning.

8 § Närmare föreskrifter om tillämpningen av denna lag meddelas av
Konungen.