Lag (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring

SFS nr
1962:382
Departement/myndighet
Socialdepartementet
Utfärdad
1962-05-25
Författningen har upphävts genom
SFS 2010:111
Upphävd
2011-01-01
Ändring införd
t.o.m. SFS 2000:464

1 § Lagen om allmän försäkring träder i kraft den 1 januari 1963.

Genom lagen om allmän försäkring upphävas, i den mån ej annat följer av
vad nedan sägs,

lagen den 3 januari 1947 (nr 1) om allmän sjukförsäkring;

lagen den 21 maj 1954 (nr 266) om moderskapshjälp;

förordningen den 11 juni 1937 (nr 339) om mödrahjälp;

förordningen den 29 augusti 1958 (nr 460) om sjukhjälp i vissa fall åt
svenska medborgare, som icke äro bosatta i riket;

lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering;

lagen den 29 juni 1946 (nr 432) angående införande av nya lagen om
folkpensionering;

lagen den 1 juni 1956 (nr 264) om höjning av folkpensioner m.m.;

lagen den 5 maj 1960 (nr 102) om barnpensioner;

lagen den 26 juli 1947 (nr 530) om särskilda barnbidrag;

lagen den 28 maj 1959 (nr 291) om försäkring för allmän tilläggspension;
samt

lagen den 29 juni 1946 (nr 433) om frivillig statlig pensionsförsäkring.

2 § Förekommer i lag eller författning hänvisning till eller avses
eljest däri stadgande, som ersatts genom bestämmelse i lagen om allmän
försäkring eller denna lag eller genom bestämmelse som utfärdats med
stöd av lagen om allmän försäkring, skall den bestämmelsen i stället
tillämpas.

3 § Beräkning av basbeloppet med tillämpning av 1 kap. 6 § lagen om
allmän försäkring skall första gången göras för januari 1963; och skall
vid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket i nämnda paragraf
anses som om ändring av basbeloppet vidtagits sagda månad.

4 § Det åligger försäkrad, för vilken lagen om allmän försäkring medför
mera omfattande sjukförsäkring än äldre bestämmelser, att i den ordning
Konungen föreskriver lämna de uppgifter, som i samband med lagens
ikraftträdande erfordras för att bestämma omfattningen av hans
försäkring.

5 § har upphävts genom lag (1985:88).

6 § har upphävts genom lag (1985:88).

7 § Vid tillämpning av 4 kap. 3 § lagen om allmän försäkring skall med
tid varunder sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård utgått enligt
nämnda lag likställas tid, för vilken erkänd eller allmän sjukkassa haft
att utgiva motsvarande förmån; och skall med ålderspension och hel
förtidspension enligt lagen om allmän försäkring likställas
ålderspension och invalidpension eller sjukbidrag enligt lagen den 29
juni 1946 om folkpensionering.

I fall då sjukperiod löper vid ikraftträdandet av lagen om allmän
försäkring, må sjukpenning jämte barntillägg eller ersättning för
sjukhusvård enligt sagda lag, oaktat rätt till sådan förmån enligt vad i
första stycket sägs icke föreligger, utgå under så lång tid av
sjukperioden som den försäkrade skulle hava ägt åtnjuta motsvarande
förmån enligt lagen den 3 januari 1947 om allmän sjukförsäkring.

8 § Bestämmelserna i 2 kap. 3 § andra stycket samt 3 kap. 12–14 §§
lagen om allmän försäkring skola icke äga tillämpning i fråga om
barnsbörd, som ägt rum före lagens ikraftträdande. Beträffande sådan
barnsbörd skola lagen den 21 maj 1954 om moderskapshjälp och
förordningen den 11 juni 1937 om mödrahjälp lända till efterrättelse
även efter utgången av år 1962.

Har kvinna i anledning av barnsbörd, som inträffar efter utgången av år
1962, uppburit grundpenning enligt lagen om moderskapshjälp, skall vad
sålunda uppburits avräknas från henne tillkommande moderskapspenning
enligt lagen om allmän försäkring.

Tid varunder tilläggspenning uppburits enligt lagen om moderskapshjälp
skall, såvitt avser barnsbörd beträffande vilken lagen om allmän
försäkring är tillämplig, avräknas från den i 3 kap. 13 § sistnämnda lag
angivna tiden av högst etthundraåttio dagar.

9 § Vad i 6 kap. 1 § andra stycket lagen om allmän försäkring stadgas
skall äga tillämpning under år 1963 endast å försäkrade, som äro födda
åren 1896 och 1897, under år 1964 endast å försäkrade, som äro födda
åren 1897–1899, samt under år 1965 endast å försäkrade, som äro födda
åren 1898–1901.

10 § har upphävts genom lag (1967:207).

11 § För tiden intill utgången av juni 1968 skall i stället för
bestämmelserna i 6 kap. 2 § första stycket, 7 kap. 4 § och 8 kap. 4 §
första stycket lagen om allmän försäkring gälla att folkpension i form
av ålderspension, hel förtidspension eller änkepension skall för år
räknat utgöra åttiosex och en halv procent av basbeloppet enligt nämnda
lag eller, där den försäkrade är gift och hans make åtnjuter folkpension
i form av ålderspension eller förtidspension eller äger rätt till
pension enligt 6 kap. 1 § första stycket samma lag samt fall som nedan i
andra eller tredje stycket sägs ej är för handen, sextiosju och en halv
procent av basbeloppet.

Åtnjuter den försäkrades make enligt 7 kap. 2 § andra eller tredje
stycket lagen om allmän försäkring två tredjedelar eller en tredjedel av
hel förtidspension, utgår ålderspension till den försäkrade i förra
fallet med fem sjättedelar och i senare fallet med elva tolftedelar av
det belopp, vartill pensionen skulle uppgå, därest maken ej åtnjutit
folkpension och ej heller ägt rätt till pension enligt 6 kap. 1 § första
stycket nämnda lag.

Åtnjuta makar förtidspension och utgår för endera eller båda två
tredjedelar eller en tredjedel av hel förtidspension, skall vid
beräkning av pension hel förtidspension utgöra, om två tredjedelar av
hel förtidspension utgår till andra maken, fem sjättedelar och, om en
tredjedel av hel förtidspension utgår till denne, elva tolftedelar av
hel förtidspension till försäkrad, vars make ej åtnjuter folkpension och
ej heller äger rätt till pension enligt 6 kap. 1 § första stycket lagen
om allmän försäkring. Lag (1967:207).

12 § har upphävts genom lag (1967:207).

13 § har upphävts genom lag (1994:311).

14 § Göres sannolikt att avgifter enligt 4 § lagen den 30 juni 1913
(nr 120) om allmän pensionsförsäkring erlagts av någon, som icke är
berättigad till folkpension enligt lagen om allmän försäkring, skall
efter prövning av Stockholms läns allmänna försäkringskassa
folkpension beviljas honom med lägst vad som svarar mot pension på
grund av de avgifter, vilka kunna antagas hava erlagts.

Beträffande avgifts- eller grundpension enligt äldre bestämmelser,
vilken vid utgången av år 1962 åtnjutes av den, som ej är berättigad
till folkpension enligt lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering,
skola de äldre bestämmelserna fortfarande gälla. Lag (1983:395).

15 § Åtnjuter någon vid utgången av år 1962 bidrag enligt lagen den 26
juli 1947 (nr 531) om bidrag till änkor och änklingar med barn, skola
äldre bestämmelser alltjämt tillämpas i fråga om sådant bidrag.

16 § Har upphävts genom lag (2000:464).

17 § Har upphävts genom lag (2000:464).

18 § Folkpension och barnpension, som vid utgången av år 1962 åtnjutes
av den som är berättigad till folkpension enligt lagen om allmän
försäkring, så ock särskilt barnbidrag, som åtnjutes vid nämnda
tidpunkt, skall utan särskild ansökan övergå till motsvarande förmån
enligt lagen om allmän försäkring, såvida rätt till sådan förmån
föreligger vid lagens ikraftträdande.

För den som vid utgången av år 1962 åtnjuter folkpensionsförmån, som
ersatts av förmån enligt lagen om allmän försäkring, må de nya
bestämmelserna ej föranleda sänkning av utgående belopp.

19 § Särskilt barnbidrag för barn, för vilket rätt till barntillägg
enligt 9 kap. 1 § lagen om allmän försäkring icke föreligger vid
ikraftträdandet, skall med tillämpning av äldre bestämmelser utgå jämväl
för tid efter ikraftträdandet så länge rätt till barntillägg som nu
sagts icke föreligger.

20 § Beträffande försäkring för tilläggspension skall så anses som om
lagen om allmän försäkring trätt i kraft den 1 januari 1960. Angående
pensionsgrundande inkomst för tid före den 1 januari 1963 skola dock
äldre bestämmelser gälla med det undantag att vid beräkning av sådan
inkomst för år 1962 vad i 11 kap. 5 § lagen om allmän försäkring stadgas
skall äga tillämpning.

21 § Anmälan som avses i 36 § första stycket lagen den 28 maj 1959 om
försäkring för allmän tilläggspension må före utgången av år 1962
återkallas med verkan från och med den 1 januari 1963; och skall vid
tillämpning av 11 kap. 7 § andra stycket sista punkten lagen om allmän
försäkring hänsyn ej tagas till anmälan som sålunda återkallats.

22 § Försäkrad, som är svensk medborgare och som är född år 1896, äger
rätt till tilläggspension i form av ålderspension, om pensionspoäng
tillgodoräknats honom för två år.

23 § Tilläggspension i form av förtidspension eller familjepension må ej
utgå i anledning av pensionsfall, som inträffat före den 1 januari 1962.

24 § Även om så ej följer av vad i 13 kap. 2 § lagen om allmän
försäkring är stadgat skall förtidspension till försäkrad, som är svensk
medborgare och för vilken pensionsfallet inträffat under år 1962,
beräknas med tillämpning av nämnda paragraf, såframt pensionspoäng
tillgodoräknats honom för åren 1960 och 1961.

25 § Vid tillämpning av 13 kap. 2 § och 15 kap. 2 § lagen om allmän
försäkring må hänsyn ej tagas till år före 1960.

Vid tillämpning av 15 kap. 2 § skall med sjukpenning enligt lagen om
allmän försäkring likställas sjukpenning enligt lagen den 3 januari 1947
om allmän sjukförsäkring och tilläggspenning enligt lagen den 21 maj
1954 om moderskapshjälp. Nämnda paragraf må tillämpas för den som är
född år 1897 med avseende å högst ett och för den som är född år 1898
eller 1899 med avseende å högst två år.

26 § Övergångsbestämmelserna till lagen den 26 maj 1961 (nr 259)
angående ändring i lagen den 28 maj 1959 (nr 291) om försäkring för
allmän tilläggspension skola alltjämt äga motsvarande tillämpning.

27 § Ansökan om folkpensionsförmån enligt lagen den 29 juni 1946 om
folkpensionering, barnpension enligt lagen den 5 maj 1960 om
barnpensioner eller särskilt barnbidrag enligt lagen den 26 juli 1947 om
särskilda barnbidrag skall handläggas enligt äldre bestämmelser även
efter ingången av år 1963.

28 § Pensionsnämnderna och riksförsäkringsverkets ortsombud ävensom
mödrahjälpsnämnderna skola upphöra med sin verksamhet med utgången av
juni 1963. Handläggning som enligt lag eller författning ankommer på
pensionsnämnd skall efter sagda tidpunkt ankomma på allmän
försäkringskassa.

29 § De allmänna sjukkassorna äro vid ikraftträdandet av lagen om allmän
försäkring allmänna försäkringskassor enligt nämnda lag.

Vad i lag eller författning är stadgat om allmän sjukkassa skall efter
ikraftträdandet i stället avse allmän försäkringskassa.

30 § Har för understödsförening registrerats firma, som icke
överensstämmer med vad i 18 kap. 3 § andra stycket lagen om allmän
försäkring stadgas, åligger det tillsynsmyndigheten att, därest ej före
den 1 juli 1963 för registrering anmälts beslut om ändring av firman
till överensstämmelse med nämnda stadgande, anmana föreningen att inom
sex månader för registrering anmäla beslut om sådan ändring. Efterkommes
ej anmaningen, skall tillsynsmyndigheten föreslå ändring av föreningens
firma och, sedan föreningen erhållit tillfälle att yttra sig över
förslaget, besluta i ärendet. Om beslutad ändring skall
tillsynsmyndigheten ofördröjligen underrätta föreningen. Över beslutet
må besvär anföras i den ordning, som i 79 § lagen den 24 mars 1938 (nr
96) om understödsföreningar sägs. Sedan beslutet vunnit laga kraft,
skall i understödsföreningsregistret införas anteckning om ändringen
samt bevis om firmans nya lydelse tillställas föreningen.

Ej må någon i sin firma använda ordet ”sjukkassa” tillsammans med något
av orden ”allmän” eller ”central”.

31 § De i 18 kap. 20 § lagen om allmän försäkring omförmälda
pensionsdelegationerna skola träda i verksamhet den 15 oktober 1962.

I allmänna sjukkassor, vari försäkringsnämnder icke finnas, skola sådana
nämnder inrättas från och med den 15 oktober 1962. Ledamot och suppleant
i nämnd som här avses skola första gången utses för tid intill utgången
av år 1965.

32 § Har upphävts genom lag (2000:464).

33 § Bestämmelserna i lagen den 3 januari 1947 om allmän sjukförsäkring
och lagen den 21 maj 1954 om moderskapshjälp skola alltjämt gälla i
fråga om arbetsgivares bidrag för år 1962 och tidigare år.

34 § Avgift, som avses i 19 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän
försäkring, skall jämväl förslå till sådan kostnad för försäkring enligt
lagen den 17 december 1954 (nr 774) med särskilda bestämmelser om
frivillig sjukpenningförsäkring i allmän sjukkassa, som enligt
sistnämnda lag skall belasta försäkringen för grundsjukpenning i kassan.

35 § Beträffande sjukförsäkringsavgift för tid före den 1 januari 1963
skola äldre bestämmelser alltjämt gälla. Vid bestämmande av avgift för
sjukvårdsförsäkringen och försäkringen för grundsjukpenning avseende år
1962 skall dock i stället för den i 33 § andra och tredje styckena lagen
den 3 januari 1947 om allmän sjukförsäkring angivna inkomstgränsen
ettusentvåhundra kronor gälla en inkomstgräns av tvåtusenfyrahundra
kronor.

36 § Av allmän sjukkassas fond för den frivilliga försäkringen skall den
1 januari 1963 till den allmänna försäkringskassans fond för den
obligatoriska sjukförsäkringen överföras medel i den omfattning, som
svarar mot avgifter erlagda för försäkring enligt 47 § första stycket
lagen den 3 januari 1947 om allmän sjukförsäkring, till den del medlen
icke erfordras med hänsyn till försäkring enligt nämnda lagrum, vilken
jämlikt 6 § tredje stycket denna lag upprätthålles efter ingången av år
1963.

37 § Förslag som i 19 kap. 5 § andra stycket lagen om allmän försäkring
sägs skall framläggas första gången år 1963 och andra gången år 1967.

38 § Beträffande rätt till pension på grund av avgifter, som erlagts
enligt 34 § lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring, 35 §
lagen den 28 juni 1935 (nr 434) om folkpensionering eller lagen den 29
juni 1946 om frivillig statlig pensionsförsäkring, skola äldre
bestämmelser alltjämt gälla.

39 § De ytterligare föreskrifter, som må vara erforderliga i samband med
införandet av lagen om allmän försäkring, meddelas av Konungen eller,
efter Konungens bemyndigande, av riksförsäkringsverket.

1967:207

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

Utan hinder av denna lag skall folkpension utgå med lägst det belopp som
skolat utgå för juli 1967, om äldre lag gällt med den ändringen att de i
11 § lagen angående införande av lagen om allmän försäkring angivna
beloppen tretusentvåhundrasjuttio kronor och tvåtusenfemhundratrettiofem
kronor i stället utgjort tretusenfyrahundrafyrtio kronor och
tvåtusensexhundrasextiofem kronor.

För den, som åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller
förtidspension och vars pension jämlikt 18 § andra stycket lagen
angående införande av lagen om allmän försäkring utgår med högre belopp
än som skolat utges med tillämpning av 17 kap. 2 § lagen om allmän
försäkring, skall pensionen höjas med belopp motsvarande
pensionsförhöjning som föranledes av denna lag.

Pensionspristal skall sista gången fastställas för juli 1967.

1980:1058

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om änkepension som
avser tid före den 1 juli 1981. Därvid skall vid beräkning av
förmögenhet värdet av fastighet tas upp till det närmast före den 1
januari 1981 gällande taxeringsvärdet.

1987:366

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987. Den nya föreskriften
skall dock tillämpas vid beräkning som avser tid före
ikraftträdandet, dock tidigast från och med den 1 januari 1986.

1990:779

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande vid beräkning av änkepension som avser tid före
ikraftträdandet.

1994:311

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande vid beräkning av änkepension som avser tid före
ikraftträdandet.

1996:1588

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. De nya bestämmelserna
skall dock inte tillämpas i fråga om änkepension för tid före den 1
april 1997.

1999:1236

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande vid beräkning av inkomst eller förmögenhet
som avser tid före ikraftträdandet.

2000:464

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande för änkepension som avser tid före ikraftträdandet.