Kungörelse (1962:393) om rätt i vissa fall för kommun eller annan att uppbära folkpension

SFS nr
1962:393
Departement/myndighet
Socialdepartementet
Utfärdad
1962-05-25
Författningen har upphävts genom
SFS 2002:965
Upphävd
2003-01-01
Ändring införd
t.o.m. SFS 2001:940

1 § Om en pensionsberättigad under hel månad är intagen i ett
hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (2001:453)
eller på annat sätt får vård eller försörjning mot avgift som
betalas av en kommun, får kommunen uppbära den
pensionsberättigades folkpension för månaden samt därav
tillgodogöra sig sina kostnader för vården eller försörjningen.
Detta gäller dock inte i fråga om en pensionsberättigad som
skall betala ersättning enligt 8 kap. 1 § första stycket
socialtjänstlagen. Förordning (2001:940).

2 § Om en pensionsberättigad under en hel månad bor
kostnadsfritt i vårdhem som avses i lagen (1967:940) angående
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda på bekostnad av
landsting eller kommun, får den som driver inrättningen eller
annars svarar för kostnaden för vården eller omsorgen såsom
ersättning för kostnaden uppbära den pensionsberättigades
folkpension för månaden. Förordning (1997:730).

3 § Om ett barn, för vilket barntillägg utgår, under hel månad

1. på socialnämndens bekostnad vårdas i ett familjehem eller i ett
hem för vård eller boende inom socialtjänsten,

2. på allmän bekostnad vårdas i anstalt i annat fall än som sägs i 10
kap. 2 § tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring i
lagrummets lydelse före den 1 januari 1990,

3. bor i bostad med särskild service för barn och ungdomar som
avses i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade eller

4. på huvudmannens bekostnad bor i familjehem enligt sistnämnda
lag

får den som driver anstalten eller inrättningen eller annars svarar
för kostnaden för vården eller omsorgen uppbära så stor del av
barntillägget för månaden, som svarar mot kostnaden.
Förordning (1993:1316).

4 § Den som enligt 1 eller 2 § uppbär folkpension i annan form
än barnpension skall för den pensionsberättigades personliga
behov tillhandahålla denne ett belopp som lägst motsvarar 30
procent av folkpensionen för en ogift ålderspensionär enligt 6
kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring i
dess lydelse före den 1 januari 2001 jämte pensionstillskott
enligt 2 § första stycket lagen (1969:205) om
pensionstillskott.

Om den pensionsberättigade på grund av sitt tillstånd inte kan
begagna sig av kontanta medel, skall beloppet i stället
användas för att öka hans trivsel eller annars användas till
hans personliga nytta. Förordning (2000:1050).

5 § Den som enligt 2 eller 3 § uppbär folkpension skall avstå pension
som belöper på tid då den pensionsberättigade eller, då fråga är om
barntillägg, barnet vistas hos förmyndare eller annan såvida
vistelsetiden uppgår till minst

1. tio dagar per kvartal för den som har särskild skolplikt eller
utnyttjar sin rätt till utbildning enligt 3 kap. 19 § skollagen
(1985:1100),

2. två veckor i följd i övriga fall.

Förmån som belöper på tid som avses i första stycket skall utges till
den pensionsberättigade, förmyndaren, god man eller förvaltare enligt
föräldrabalken eller, om skäl finns för det, annan hos vilken den
pensionsberättigade eller barnet vistas. Skall förmån utges för del av
kalendermånad, utges pensionen eller barntillägget för varje dag med en
trettiondel av månadsbeloppet och avrundas till närmaste hela krontal.
Förordning (1988:1334).

Övergångsbestämmelser

2002:965

De upphävda författningarna gäller dock fortfarande för förmån som
avser tid före utgången av december månad 2002.