Lag (1964:64) om skyldighet att upplåta inkvarteringsbostad i krig m.m.

SFS nr
1964:64
Departement/myndighet
Försvarsdepartementet
Utfärdad
1964-03-20
Författningen har upphävts genom
SFS 1994:1720
Upphävd
1995-07-01

1 § Kommer riket i krig, skola bestämmelserna i 2 — 9 §§ träda i
tillämpning. Då kriget upphört, förordnar regeringen senast före
avslutandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets
slut, att bestämmelserna icke vidare skola tillämpas; dock skall vad
nu sagts ej gälla i den mån bestämmelserna alltjämt skola äga
tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje
stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, äger regeringen förordna,
att nämnda bestämmelser skola tillämpas. Sådant förordnande skall, vid
äventyr att det eljest förfaller, inom en månad underställas riksdagen
för dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir
förordnandet icke inom två månader från det underställningen skett
gillat av riksdagen, är det förfallet. Upphör krigsfaran, upphäver
regeringen meddelat förordnande inom en månad.

Hava under krig, vari riket befunnit sig bostäder förstörts i större
omfattning, äger regeringen med riksdagens samtycke förordna, att vad
i 2 — 9 §§ stadgas skall under viss tid, högst ett år varje gång, äga
tillämpning. Lag (1978:267).

2 § Ägare eller innehavare av byggnad eller del därav är skyldig att
för inkvartering upplåta bostad, som civilförsvarsmyndighet eller i
lagen om kommunal beredskap omförmäld beredskapsnämnd anvisat för
sådant ändamål. Anvisning av inkvarteringsbostad enligt denna lag må
meddelas endast den som på grund av utrymning eller krigsskada eller
annan krigshändelse icke äger eller icke kan återvända till sitt hem
och må ej avse utrymme, som oundgängligen erfordras för
inkvarteringsvärden och hans familj eller honom närstående.

Upplåtelse av inkvarteringsbostad medför även skyldighet för
inkvarteringsvärden att tillåta den inkvarterade att nyttja sådan
inkvarteringsvärdens utrustning, som är oundgängligen nödvändig för
att den inkvarterades dagliga behov skola kunna tillgodoses.

Anvisning av inkvarteringsbostad må återkallas av
civilförsvarsmyndighet eller beredskapsnämnden.

Regeringen bestämmer vilka civilförsvarsmyndigheter som skola äga
meddela och återkalla anvisning av inkvarteringsbostad. Lag
(1978:267).

3 § Vägrar ägare eller innehavare av byggnad eller del därav att
upplåta inkvarteringsbostad enligt 2 § och kan inkvartering ej komma
till stånd med tillämpning av civilförsvarets förfoganderätt, äger
beredskapsnämnden förelägga ägaren eller innehavaren att upplåta
inkvarteringsbostaden.

I föreläggandet må utsättas vite för underlåtenhet att ställa sig
föreläggandet till efterrättelse.

Efterkommes icke föreläggandet inom tid, som föreskrivits däri, äger
länsstyrelsen förordna om erforderlig handräckning.

4 § För upplåtelse av inkvarteringsbostad enligt denna lag är
inkvarteringsvärden berättigad till skälig ersättning av den
inkvarterade, i den mån ersättning ej utgår av statsmedel till följd
av ianspråktagande med förfoganderätt.

Om inkvarteringsvärd och inkvarterad ej enas om annat, skall
ersättningen beräknas efter de grunder, som fastställts vid
civilförsvarets ianspråktagande av inkvarteringsbostaden med
förfoganderätt. Har sådant ianspråktagande ej förekommit eller har
inkvarteringsförhållandet väsentligt ändrats efter sådant
ianspråktagande, skall, om parterna ej enas om ersättningen, denna
bestämmas såsom om inkvarteringbostaden nyttjades efter
ianspråktagande med civilförsvarets förfoganderätt.

I fall som avses i andra stycket fastställes ersättningen, om den
skall utgå efter taxa, av beredskapsnämnden och eljest av lokal
värderingsnämnd, som omförmäles i förfogandelagen (1978:262). Lag
(1978:267).

5 § Inkvarteringersättning skall erläggas i efterskott för månad.

Åtnjuter den inkvarterade krigshjälp eller annan social förmån, som
utbetalas av inkvarteringskommunen, äger inkvarteringsvärden därav
uppbära det belopp, som motsvarar ersättning, vilken jämlikt 4 §
tillkommer honom.

6 § För skada, som uppkommit å upplåten bostad eller utrustning till
följd av upplåtelsen, är den skadelidande, om skadan ej är att anse
såsom ringa, berättigad till skälig ersättning av statsmedel.

Anspråk på ersättning prövas och ersättningen gäldas i den ordning
som är föreskriven i fråga om ersättning för skada å egendom, vilken
tagits i anspråk enligt förfogandelagen (1978:262). Lag (1978:267).

7 § Den som driver sjukhus, barnhem, ålderdomshem eller annan
vårdanstalt inom område, som utrymts, är skyldig att utan ersättning
tillhandahålla inkvarteringskommunen utrustning, som efter utrymningen
icke erfordras för anstaltens verksamhet inom området, för
förläggning, i vilken personer från anstalten inkvarterats.

8 § Vid tillämpningen av denna lag skall tillses att den, vars rätt
beröres därav, icke lider större förfång än som föranledes av
omständigheterna.

9 § Talan mot beslut av beredskapsnämnd om ersättning, som skall utgå
efter taxa, föres genom besvär hos lokal värderingsnämnd. Mot annat av
kommun meddelat beslut enligt denna lag föres talan genom besvär hos
länsstyrelsen; klagan må dock ej föras över anvisning av
inkvarteringsbostad.

Talan mot beslut av lokal värderingsnämnd föres hos
riksvärderingsnämnden.

Över beslut, som meddelats av civilförsvarsmyndighet enligt denna
lag, ävensom över länsstyrelsens eller riksvärderingsnämndens beslut
må klagan ej föras.

Av beredskapsnämnd meddelat återkallelsebeslut enligt 2 § eller
föreläggande, som meddelats med stöd av 3 §, skall, om så bestämts i
beslutet eller föreläggandet, lända till efterrättelse utan hinder av
anförda besvär. Lag (1978:267).

10 § har upphävts genom lag (1978:267).