Förordning (1965:59) om ersättning till polismän m.fl. för skada på egendom

SFS nr
1965:59
Departement/myndighet
Justitiedepartementet F1
Utfärdad
1965-03-26
Författningen har upphävts genom
SFS 1998:1379
Upphävd
1999-01-01
Ändring införd
t.o.m. SFS 1998:1032

1 § En polisman som under utövning av tjänsten tillfogas sakskada kan få
ersättning av statsmedel, om skadan har uppkommit genom någon annans
vållande eller av våda. Ersättning av statsmedel kan även i annat fall
lämnas om en polisman genom någon annans vållande tillfogas sakskada med
anledning av tjänsten.

Vid skada på motorfordon skall från ersättningen avräknas vad
polismannen kan komma att erhålla enligt trafikskadelagen (1975:1410).
Om polismannen har rätt till ersättning från någon annan försäkring än
trafikförsäkring, lämnas ersättning endast för den del av skadan som
inte omfattas av försäkringen. Dessutom ersätts eventuell ökning av
premiekostnaderna. Föreligger inte särskilda skäl lämnas ersättning
endast om polismannen har fått medgivande att vid tjänsteresa använda
eget fordon.

Vad som sägs i denna förordning om polisman gäller även den som inom
polisväsendet tjänstgör som stämningsman eller fullgör
arrestantbevakningsuppgifter. Förordning (1982:949).

2 § Ersättning bestämmes enligt allmänna skadeståndsrättsliga grunder.
Föreligga särskilda skäl, må ersättning dock bestämmas till lägre
belopp.

3 § Rikspolisstyrelsen prövar frågor om ersättning enligt denna
förordning. En ersättningsfråga får dock prövas av polismyndigheten, om
ersättning begärs med högst 2 000 kr. Ersättningen betalas ut av
rikspolisstyrelsen.

Ansökan om ersättning skall göras inom ett år från det att skadan
inträffade. Rikspolisstyrelsen får dock, om det föreligger särskilda
skäl, pröva ansökningar som görs senare. Förordning (1986:323).

4 § Ansökan om ersättning ges in till polisstyrelsen. I ansökningen
skall uppgift lämnas om skadans uppkomst och övriga förhållanden av
betydelse för ersättningsfrågans bedömning.

Polisstyrelsen ombesörjer utredning i ärendet och sänder i de fall
ärendet skall avgöras av rikspolisstyrelsen ansökningen med eget
yttrande till rikspolisstyrelsen. Kungörelse (1974:518).

5 § Polisstyrelsens beslut enligt denna förordning får
överklagas hos Rikspolisstyrelsen.

I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om
överklagande hos allmän förvaltningsdomstol.

Ett överklagande hindrar inte att ersättning betalas ut.
Förordning (1998:1032).

6 § För belopp som statsverket gett ut enligt denna förordning träder
statsverket in i polismannens rätt mot den som må vara ansvarig för
skadan.

Allmän åklagare skall på framställning av rikspolisstyrelsen eller den
styrelsen bestämmer föra talan vid domstol om återbetalning enligt
första stycket. Förordning (1982:949).

7 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas
av rikspolisstyrelsen. Förordning (1982:949).

Övergångsbestämmelser

1971:937

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1972.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som
meddelats före den 1 januari 1972.

1995:199

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som
meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.

1998:1379

Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för ärenden där
en framställning om ersättning gjorts före den 1 januari 1999.