Lag (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket

SFS nr
1968:555
Departement/myndighet
Industridepartementet
Utfärdad
1968-11-29
Författningen har upphävts genom
SFS 1992:160
Upphävd
1992-07-01

Allmänna bestämmelser

1 § Utlänning och utländskt företag får idka näring här i riket i den
utsträckning och under de villkor som följer av denna lag.

Utöver bestämmelserna i denna lag är utlänning och utländskt företag
underkastade de föreskrifter som enligt andra författningar gäller för
näringsverksamhet här i riket. Om förbud för utlänning och utländskt
företag att idka vissa näringar gäller särskilda bestämmelser.

Med utländskt företag förstås i denna lag juridisk person, som är bildad
enligt lagen i främmande stat.

2 § Utlänning och utländskt företag anses som svenska rättssubjekt vid
bedömning, huruvida de i rättsförhållande som rör av dem här i riket
bedriven näringsverksamhet lyder under svensk lag och huruvida de i
sådant rättsförhållande är skyldiga att svara inför svensk domstol eller
underkasta sig svensk myndighets avgörande.

Vid tillämpning av växellagen den 13 maj 1932 (nr 130) och checklagen
samma dag (nr 131) anses dock utlänning och utländskt företag som
utländska rättssubjekt.

Om utlänning

3 § Utlänning som är bosatt här i riket och som har permanent
uppehållstillstånd eller är medborgare i Danmark, Finland, Island eller
Norge är likställd med svensk medborgare beträffande rätt att idka
näring. Lag (1975:1361).

4 § Utlänning som ej avses i 3 § men som är bosatt här i riket är
likställd med svensk medborgare beträffande rätten att idka följande
näringar:

1. jordbruk jämte binäring vilken icke drives som självständigt företag,

2. skogsbruk i den mån det ej omfattar förädling av råvara,

3. fiske,

4. rederirörelse med svenskt fartyg i vilket utlänningen äger del,

5. undervisningsverksamhet,

6. verksamhet som läkare, tandläkare och veterinär. Lag (1975:1361).

5 § I annat fall än som avses i 3 eller 4 § får utlänning idka näring
endast efter särskilt tillstånd (näringstillstånd).

6 § Fråga om näringstillstånd prövas av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer. Lag (1975:1361).

7 § Näringstillstånd får ej beviljas utlänning som är underårig eller
som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken eller som i eller
utom riket är försatt i konkurs. Lag (1988:1308).

8 § I annat fall än som avses i 7 § äger utlänning som är bosatt här i
riket erhålla näringstillstånd, om ej hinder möter på grund av hänsyn
till allmänt intresse eller utlänningens personliga förhållanden. Annan
utlänning får beviljas näringstillstånd, om det föranledes av
överenskommelse med främmande stat eller andra särskilda skäl
föreligger.

9 § Om näringstillstånd beviljas utlänning som ej är bosatt här i riket,
skall det finnas en föreståndare för näringsverksamheten. Denne utses av
näringsidkaren och skall vara bosatt här i riket. Föreståndaren får inte
vara underårig eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Föreståndaren är ansvarig för näringsverksamheten. Näringsidkaren skall
utfärda fullmakt för honom att i alla frågor, som rör verksamheten här i
riket, handla på näringsidkarens vägnar samt mottaga stämning för
näringsidkaren och själv eller genom annan tala och svara för denne. Lag
(1988:1308).

10 § Näringstillstånd skall avse verksamhet av visst slag. Tillstånd
gäller tills vidare, om det icke meddelats för viss tid. Det kan
förbindas med särskilda villkor och föreskrifter.

11 § När särskilda skäl föreligger, kan näringstillstånd återkallas,
även om det meddelats för viss tid.

12 § Avlider utlänning, som idkar näring med stöd av denna lag, och
finns utländsk delägare i dödsboet efter honom, får näringsverksamheten
fortsättas av dödsboet under högst ett år. Vid sådan näringsverksamhet
skall iakttagas de särskilda bestämmelser som gäller när avlidens
rörelse fortsättes av hans dödsbo.

Om utländskt företag

13 § Utländskt företag får idka näring här i riket endast efter
tillstånd av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
Tillstånd får beviljas företag, vilket enligt sitt hemlands lag är
registrerat som bolag eller ekonomisk förening och driver
näringsverksamhet i hemlandet. Annat företag kan erhålla tillstånd, om
särskilda skäl föreligger.

Om rätt för vissa utländska företag att driva verksamhet gäller
särskilda bestämmelser, nämligen

1. för bankföretag 1 kap. 4 § bankrörelselagen (1987:617),

2. för värdepappersföretag 2 kap. 7 § lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse,

3. för finansbolag 5 a § lagen (1988:606) om finansbolag. Lag
(1991:1022).

14 § Tillstånd får ej beviljas företag som i eller utom riket är försatt
i konkurs.

Bestämmelserna i 10 och 11 §§ äger motsvarande tillämpning på tillstånd
för utländskt företag att idka näring.

15 § Bestämmelserna i 16–28 §§ nedan gäller i fråga om annat utländskt
företag än bolag och ekonomisk förening endast om ej andra föreskrifter
meddelas när företaget beviljas tillstånd till näringsutövning.

16 § Utländskt företag skall driva sin näringsverksamhet här i riket
genom ett avdelningskontor med självständig förvaltning (filial).

17 § Filialen skall stå under ledning av en verkställande direktör.
Därjämte kan en vice verkställande direktör utses.

Bestämmelse i denna lag om verkställande direktör äger motsvarande
tillämpning på vice verkställande direktör.

18 § Verkställande direktören skall vara bosatt här i riket och får inte
vara underårig eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Lag (1988:1308).

19 § Verkställande direktören är ansvarig för filialens verksamhet. Det
utländska företaget skall för honom utfärda fullmakt med sådant innehåll
som anges i 9 § andra stycket. Om det finns särskilda skäl, får
bankinspektionen medge undantag i fråga om fullmaktens innehåll för
filial till utländskt bankföretag. Lag (1990:825).

20 § Det utländska företagets verksamhet genom filial här i riket skall
drivas under firma, som innehåller företagets namn med tillägg av ordet
filial och som tydligt anger företagets nationalitet. Firman skall
tydligt skilja sig från andra bestående firmor som förut införts i
aktiebolagsregistret eller register som avses i 26 §. Firman för ett
utländskt bankföretags filial skall dessutom innehålla ordet bank. För
registrering av filials firma gäller i övrigt vad som föreskrivs i
firmalagen (1974:156).

Firman tecknas av verkställande direktören. För ett utländskt
bankföretags filial skall firman i stället tecknas av två eller flera
personer i förening. Lag (1990:825).

21 § Innan filialen registrerats hos myndighet som avses i 26 §, får den
ej börja sin verksamhet. Bestämmelser om vad anmälan för registrering
skall innehålla och om handlingar, som skall inges vid anmälan, meddelas
av regeringen. Det åligger verkställande direktören att göra anmälan för
registrering.

Ändras förhållande som tidigare anmälts för registrering, skall detta
ofördröjligen anmälas. Även sådan anmälan skall göras av verkställande
direktören. (Lag (1975:1361).

22 § Har vid anmälan för registrering icke iakttagits vad som
föreskrivits om sådan anmälan eller möter annat hinder mot registrering
på grund av föreskrift i denna lag eller annan författning, skall den
som gjort anmälan föreläggas att inom viss tid avgiva yttrande eller
vidtaga rättelse.

Underlåter den som gjort anmälan att efterkomma föreläggandet, skall
anmälan avskrivas. Underrättelse om denna påföljd skall intagas i
föreläggandet.

Föreligger även efter det yttrande avgivits hinder mot registrering och
har den som gjort anmälan haft tillfälle att yttra sig över hindret,
skall registrering vägras, om anledning ej föreligger att ge honom nytt
föreläggande.

Avskrives anmälan eller vägras registrering, skall
registreringsmyndigheten ofördröjligen med posten sända underrättelse om
beslutet och skälen därför till det utländska företaget. Lag (1974:169).

23 § Filialen skall ha egen bokföring, som är helt skild från det
utländska företagets bokföring i övrigt.

I fråga om filialens bokföring och redovisning gäller i tillämpliga
delar bestämmelserna för svenskt företag av motsvarande slag.

Verkställande direktörens förvaltning och filialens räkenskaper skall
granskas av auktoriserad revisor. Verkställande direktören skall tillse,
att sådan revisor utses och att redovisningshandlingarna inom tre
månader efter räkenskapsårets slut för granskning lämnas till denne i
huvudskrift eller avskrift.

Verkställande direktören skall vidare årligen till
registreringsmyndigheten sända avskrift av dels filialens
redovisningshandlingar och revisionsberättelse för det senaste
räkenskapsåret, dels motsvarande handlingar för företaget i dess helhet,
i den mån de gjorts offentliga i företagets hemland. Handlingarna skall
sändas inom tre månader efter det att det utländska företagets
redovisningshandlingar och revisionsberättelse lagts fram för företagets
delägare, dock senast sju månader från det filialens räkenskapsår
utgått. Lag (1990:1298).

24 § Filialen skall på anmälan avföras ur registret

1. om det utländska företaget träder i likvidation eller försättes i
konkurs eller om eljest företagets eller filialens verksamhet skall
upphöra enligt lagen i företagets hemland,

2. om av annan anledning det utländska företagets eller filialens
verksamhet skall upphöra enligt beslut av företaget,

3. om filialen saknar behörig verkställande direktör och denna brist
icke avhjälpes utan dröjsmål,

4. om vid försök till utmätning av företagets tillgångar här i riket för
fordran, som grundar sig på filialens verksamhet, borgenären icke fått
full betalning och fordringen ej heller sedermera betalats.

Det åligger verkställande direktören att anmäla förhållande som avses
under 1 och 2. Anmälan om sådant förhållande kan också göras av annan
behörig ställföreträdare för det utländska företaget. I fall som avses
under 3 kan anmälan göras av den, vars rätt är beroende av att någon
finns som äger företräda filialen, och i fall som avses under 4 av
borgenären.

Upplyses att det utländska företaget eller filialen upphört med sin
verksamhet eller att sådant fall som avses under 3 föreligger, kan
registreringsmyndigheten avföra filialen ur registret utan att anmälan
göres.

För avveckling av filialens verksamhet får medges anstånd med avförandet
ur registret. Anteckning om sådant anstånd skall göras i registret.
Under avvecklingstiden skall firman tecknas med tillägg av orden ”under
avveckling”

25 § Avföres filialen ur registret, upphör rätten för det utländska
företaget att genom filialen idka näring här i riket.

I fråga om beslut att avföra filial ur registret och beslut om anstånd
med avförandet äger bestämmelserna i 22 § andra stycket motsvarande
tillämpning.

26 § Registreringsmyndighet för filialer är patent- och
registreringsverket eller annan myndighet, som regeringen förordnar. Hos
myndigheten föres filialregister. I detta inskrives de uppgifter som
enligt denna lag skall anmälas för registrering.

Det som föres in i registret skall av registreringsmyndigheten
ofördröjligen kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Lag (1977:680).

27 § Det som enligt denna lag blivit infört i filialregistret och
kungjort i Post- och Inrikes Tidningar skall anses ha kommit till tredje
mans kännedom, om det icke framgår av omständigheterna, att han varken
hade eller bort ha vetskap om det.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som införts eller
bort införas i registret, icke med laga verkan åberopas mot annan än den
som visas ha haft vetskap om förhållandet. Lag (1977:680).

28 § Om förbud mot användning av firma och om hävande av
firmaregistrering finns bestämmelser i firmalagen (1974:156).

Menar någon i annat fall än som avses i första stycket, att inskrivning,
som gjorts i filialregistret, länder honom till förfång, får han hos
domstol föra talan om registreringens hävande och om skadestånd. Lag
(1974:169).

Särskilda bestämmelser

29 § Som näringsidkande enligt denna lag anses även deltagande såsom
bolagsman i näringsverksamhet, som drives av svenskt handelsbolag.

30 § Bestämmelserna i denna lag gäller ej i fråga om utländsk
försäkringsanstalts rätt att driva försäkringsrörelse här i riket eller
i fråga om utländskt bankföretags rätt att här driva verksamhet från
representationskontor. Lag (1990:825).

31 § Regeringen får medge undantag från bestämmelse i denna lag, om det
är påkallat med hänsyn till överenskommelse med främmande stat eller
till det nordiska ekonomiska samarbetet.

Regeringen får vidare i visst fall medge sådant undantag från
bestämmelse i lagen, som föranledes av särskilda omständigheter. Lag
(1975:1361).

32 § Beslut som avses i 22 eller 25 § får överklagas hos kammarrätten
genom besvär, som skall ha anförts inom två månader från beslutets dag.

Beslut enligt denna lag i andra fall får överklagas på det sätt och i
den ordning som regeringen bestämmer.

Beslut enligt denna lag skall gälla omedelbart, om inte annat
föreskrivs. Lag (1982:514).

33 § Regeringen meddelar, utöver vad i 21 § sägs, närmare bestämmelser
för tillämpningen av denna lag. Lag (1975:1361).

Ansvarsbestämmelser

34 § Till böter dömes

1. utlänning som idkar näring här i riket utan att ha rätt till det,

2. utlänning som bryter mot villkor eller föreskrift, som förbundits med
näringstillstånd för honom,

3. den som för utlännings eller utländskt företags räkning driver eller
förestår näringsverksamhet, som utlänningen eller företaget ej har rätt
att utöva,

4. den som för utlännings eller utländskt företags räkning utövar
näringsverksamhet i strid mot villkor eller föreskrift, som förbundits
med tillstånd till verksamheten.

35 § Verkställande direktör som ej fullgör sin anmälningsskyldighet
enligt 21 § andra stycket eller 24 § dömes till böter.

Har ej handlingar enligt 23 § fjärde stycket sänts till
registreringsmyndigheten inom föreskriven tid, kan rätten på talan av
allmän åklagare förelägga verkställande direktören vid vite att sända in
handlingarna.

36 § Till böter eller fängelse i högst sex månader dömes

1. den som uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller
vilseledande uppgift i ansökningshandling eller annan handling som
åberopas i ärende enligt denna lag,

2. utländskt företags revisor som i revisionsberättelse uppsåtligen
eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift, som
rör företagets näringsverksamhet här i riket, eller uppsåtligen eller av
grov vårdslöshet underlåter att anmärka på förvaltningen, trots att
anledning till anmärkning föreligger,

3. utländskt företags revisor som, ehuru han insett eller bort inse att
det kunnat medföra skada, obehörigen yppar något som kommer till hans
kännedom vid granskningen.

Övergångsbestämmelser

1968:555

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

Genom denna lag upphäves lagen den 3 juni 1955 (nr 383) om rätt för
utländska bolag och föreningar att idka näring här i riket. Förekommer i
lag eller annan författning hänvisning till sådan bestämmelse i
sistnämnda lag som ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, skall den
nya bestämmelsen tillämpas.

Utlänning eller utländskt företag, som vid den nya lagens ikraftträdande
på grund av tillstånd enligt äldre bestämmelser idkar näring här i
riket, får fortsätta samma näringsverksamhet som om tillståndet
meddelats enligt den nya lagen. Har sådan utlänning vid den nya lagens
ikraftträdande ombud, som ställts i enlighet med föreskrift som
förbundits med tillståndet, skall dock bestämmelsen i 9 § denna lag ej
tillämpas så länge samma ombud innehar uppdraget. Säkerhet, som
utlänning eller utländskt företag enligt äldre bestämmelser ställt för
utskylder till stat och kommun, skall fortfarande avse de utskylder för
vilka säkerheten ställts.

Utlänning eller utländskt företag, som vid den nya lagens ikraftträdande
idkar näring, för vilken enligt äldre bestämmelser tillstånd icke
fordras, får fortsätta samma näringsverksamhet utan hinder av
bestämmelserna i den nya lagen.

Denna lag medför ej inskräkning i den rätt till näringsverksamhet som
med anledning av överenskommelse med främmande stat medgivits medborgare
eller företag i sådan stat genom bestämmelser som meddelats före lagens
ikraftträdande. Ej heller medför lagen inskränkning i den rätt till
uppköp av fisk och därmed sammanhängande verksamhet som tillkommer
utlänning enligt särskilda bestämmelser.