Lag (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter

SFS nr
1982:1052
Departement/myndighet
Civildepartementet
Utfärdad
1982-12-09
Författningen har upphävts genom
SFS 1988:180
Upphävd
1989-01-01

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § Denna lag gäller för församlingar och kyrkliga samfälligheter. Dessa
utgör kyrkliga kommuner.

2 § Riket är indelat i församlingar (territoriella församlingar).

Om ändring i församlingsindelningen finns bestämmelser i lagen
(1979:411) om ändring i rikets indelning i kommuner, lands
tingskommuner och församlingar.

I riket finns även icke-territoriella församlingar. Denna lag gäller i
tillämpliga delar för sådana församlingar.

3 § En församling får själv vårda sina angelägenheter.

Med församlingsangelägenheter avses frågor om

1. anskaffande och vård av kyrka, församlingshus, tjänstebostäder och
annan för kyrkligt ändamål avsedd egendom,

2. anskaffande och vård av begravningsplats, om inte regeringen för
särskilt fall beslutar att uppgiften skall ankomma på en borgerlig
kommun,

3. främjande av gudstjänstliv och kyrklig förkunnelse i övrigt samt
kristen verksamhet bland barn och ungdom, äldre, sjuka och andra, samt

4. avlöningsförmåner åt arbetstagare hos församlingen.

Om vissa angelägenheter som ankommer på församlingarna finns särskilda
bestämmelser.

Om en församling utgör ett pastorat, skall den ha hand om de ange
lägenheter som enligt lag eller annan författning ankommer på
pastoratet.

4 § Om två eller flera församlingar bildar ett pastorat skall de, om
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer inte beslutar
annat, utgöra en kyrklig samfällighet som har hand om de angelägenheter
som enligt lag eller annan författning ankommer på pastoratet.

En sådan samfällighet får även ha hand om andra ekonomiska
församlingsangelägenheter, om regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer beslutar det. Ett sådant beslut får meddelas endast om
församlingarna har samtyckt till det eller åtgärden är påkallad av ett
allmänt behov.

Församlingar får även i övrigt bilda en kyrklig samfällighet för en
eller flera ekonomiska församlingsangelägenheter, om regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer beslutar det. För ett sådant beslut
gäller de förutsättningar som anges i andra stycket. Lag (1984:976).

5 § I Stockholms kommun skall de territoriella församlingarna utgöra en
kyrklig samfällighet.

Samfälligheten skall handha frågor om

1. kostnaderna för kontanta avlöningsförmåner åt präster och
kyrkomusiker,

2. vården av egendom som är avsedd för att täcka de under 1 angivna
kostnaderna, samt

3. den allmänna och den särskilda kyrkoavgiften.

Samfälligheten får bevilja en församling anslag motsvarande högst
kostnaderna för kontanta avlöningsförmåner åt annan personal än präster
och kyrkomusiker samt fyra femtedelar av kostnaderna för att anskaffa
och vårda kyrka, församlingshus, pastorsexpedition och tjänstebostäder.

Samfälligheten får även ha hand om andra ekonomiska frågor, om de är
gemensamma för samtliga församlingar.

På uppdrag av en församling får samfälligheten även med bindande verkan
för församlingen genom kollektivavtal eller på annat sätt enhetligt
reglera anställningsvillkoren för de arbetstagare i församlingens tjänst
vilkas villkor inte skall fastställas av statlig myndighet.
Samfälligheten får förbehålla sig sådan rätt när den beviljar en
församling anslag till avlöningskostnader.

6 § I Göteborgs kommun skall de territoriella församlingarna utgöra en
kyrklig samfällighet för alla ekonomiska församlingsangelägenheter.

7 § En församlings beslutanderätt utövas av kyrkofullmäktige eller på
kyrkostämma.

Förvaltning och verkställighet ankommer på kyrkorådet och övriga
nämnder. Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av fullmäktige
eller stämman. För en sådan uppgift kan tillsättas en särskild beredning
bestående av en eller flera personer.

Fullmäktige eller stämman får uppdra åt kyrkorådet eller annan nämnd att
i fullmäktiges eller stämmans ställe fatta beslut i vissa grupper av
ärenden i den mån annat inte följer av lag eller annan författning. Ett
sådant uppdrag får inte avse ärenden som är av principiell beskaffenhet
eller i övrigt av större vikt.

8 § I församlingar med över 500 röstberättigade invånare skall
beslutanderätten utövas av kyrkofullmäktige. Detta skall dock inte gälla
församlingar som ingår i Göteborgs kyrkliga samfällighet. Om regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar det, skall det
inte heller gälla en församling som ingår i annan kyrklig samfällighet
än som avses i 4 § första stycket.

Om antalet röstberättigade invånare i en församling med kyrkofullmäktige
har gått ned till 500 eller därunder, skall beslutanderätten fortfarande
utövas av kyrkofullmäktige. Fullmäktige får dock besluta att
församlingens beslutanderätt skall utövas på kyrkostämma.

En församling med 500 röstberättigade invånare eller därunder får uppdra
beslutanderätten åt kyrkofullmäktige. Förslag om att upphäva ett sådant
beslut får inte väckas i kyrkofullmäktige förrän tre år har förflutit
sedan ledamöterna i fullmäktige började sin tjänstgöring.

Beslut om att införa eller avskaffa kyrkofullmäktige skall tillämpas
från och med året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige
förrättas nästa gång. Länsstyrelsen och domkapitlet skall genast
underrättas om beslutet. Lag (1984:976).

9 § I en kyrklig samfällighet för alla ekonomiska församlings
angelägenheter utövas beslutanderätten av samfällighetens kyrkofull
mäktige. I annan kyrklig samfällighet utövas beslutanderätten av
församlingsdelegerade.

Förvaltning och verkställighet i en samfällighet ankommer på kyrkorådet
och övriga nämnder. Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av
fullmäktige eller delegerade. Bestämmelserna i 7 § andra och tredje
styckena om beredning och om uppdrag att i fullmäktiges eller
kyrkostämmans ställe fatta beslut i vissa frågor tillämpas även i
samfällighet.

10 § I samband med beslut om att bilda en kyrklig samfällighet får
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordna att
beslutanderätten i samfälligheten skall utövas av indelningsdelegerade
till dess indelningsändringen träder i kraft. Om sådana delegerade finns
bestämmelser i lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade. Lag
(1984:976).

2 kap. Kyrkofullmäktige

Församling

1 § Kyrkofullmäktige beslutar hur många ledamöter i fullmäktige som
skall utses. Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst

15 i församling med 5 000 röstberättigade invånare eller därunder,

19 i församling med över 5 000 till och med 10 000 röstberättigade
invånare,

25 i församling med över 10 000 röstberättigade invånare.

I församling i Stockholms kommun skall antalet ledamöter i fullmäktige
bestämmas till ett udda tal och till minst

15 i församling med 10 000 röstberättigade invånare eller därunder,

19 i församling med över 10 000 till och med 20 000 röstberättigade
invånare,

25 i församling med över 20 000 till och med 40 000 röstberättigade
invånare,

29 i församling med över 40 000 röstberättigade invånare.

När fullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman om
antalet ledamöter i fullmäktige.

Vid tillämpningen av första och andra styckena skall som röstberättigad
anses den som har upptagits i gällande röstlängd.

Beslutar fullmäktige om ändring av antalet ledamöter, tillämpas beslutet
först när val i hela riket av fullmäktige förrättas nästa gång. Beslutet
skall fattas före utgången av april månad valåret. Länsstyrelsen skall
genast underrättas om beslutet.

2 § För ledamöterna i kyrkofullmäktige skall utses suppleanter.

Fullmäktige bestämmer det antal suppleanter som skall ligga till grund
för tillämpningen av bestämmelserna i 43 § lagen (1972:704) om
kyrkofullmäktigval om utseende av suppleanter. Antalet skall utgöra en
viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti får
i församlingen. Om det därvid uppkommer ett brutet tal, avrundas detta
till närmast högre hela tal. Beslutet skall fattas före utgången av
april månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om
fullmäktiges beslut.

När kyrkofullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman om
antalet suppleanter. Lag (1987:1338).

3 § Rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäkti ge
har den som är kyrkobokförd i församlingen, är medlem av svenska kyrkan
och har uppnått arton års ålder senast på valdagen. Den som är
omyndigförklarad av domstol har dock inte rösträtt. Den som inte är
svensk medborgare har rösträtt endast om han eller hon har varit
kyrkobokförd i riket den 1 november de tre åren närmast före valåret.
Varje röstberättigad har en röst.

Den som är kyrkobokförd i en icke-territoriell församling har inte
rösträtt vid val av ledamöter och suppleanter i kyrko fullmäktige i
annan församling.

Frågan huruvida rösträtt enligt första och andra styckena föreligger
avgörs på grundval av en före valet upprättad röstlängd.

4 § Ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige väljs bland dem som
uppfyller villkoren för rösträtt enligt 3 § första och andra styckena.

Den som innehar tjänst som biskop är inte valbar till ledamot eller
suppleant. Den som är anställd hos församlingen och som i egenskap av
föredragande hos kyrkorådet eller på grund av andra uppgifter som hör
till tjänsten har den ledande ställningen bland församlingens tjänstemän
är inte heller valbar.

Om en ledamot eller en suppleant upphör att vara valbar, förfaller hans
eller hennes uppdrag genast. Fullmäktige skall befria en ledamot eller
en suppleant från uppdraget, om han eller hon vill avgå och särskilda
skäl inte talar emot det.

5 § Ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige eller beredning har
rätt till den ledighet från anställning som behövs för uppdraget.

6 § Ledamöter och suppleanter i kyrkofullmäktige väljs för tre år räknat
från och med den 1 januari året efter det år då valet har skett. Om
valprövningsnämnden har beslutat om omval enligt 51 § andra stycket
lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, skall dock tjänstgöringstiden
förlängas till dess omvalet har avslutats. Lag (1987:1338).

7 § I lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval finns bestämmelser om

1. indelning i valdistrikt,

2. valdag, röstlängd, förrättande och avslutande av val samt

3. förfarandet när en ledamot i fullmäktige har avgått före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång och när en suppleant för en ledamot har
inträtt som ledamot i fullmäktige eller av annan anledning har avgått
som suppleant.

8 § Kyrkofullmäktige väljer för den tid som fullmäktige bestämmer bland
sina ledamöter en ordförande och en eller två vice ordförande. Till dess
valen har förrättats, utövas ordförandeskapet av den som har varit
ledamot längst tid. Om två eller flera har varit ledamöter lika länge,
har den äldsta av dem företräde.

Om varken ordförande eller vice ordförande kan närvara vid ett
sammanträde, utser fullmäktige en annan ledamot att för tillfället föra
ordet.

9 § Kyrkofullmäktige sammanträder enligt den ordning som fullmäktige
bestämmer med iakttagande av föreskrifterna i andra stycket samt i 6
kap. 4 § och 7 kap. 6 § om tid för handläggning av vissa ärenden.
Sammanträde skall även hållas, när kyrkorådet eller minst en tredjedel
av fullmäktiges ledamöter begär det eller ordföranden anser att det
behövs.

Vid sammanträde före december månads utgång förrättas val till de
befattningar inom församlingen som blir lediga vid årets slut. År då val
i hela riket av fullmäktige har ägt rum skall valen förrättas av de
nyvalda fullmäktige. Dessa förrättar även andra val som ankommer på
fullmäktige och avser tid efter utgången av det nämnda året.

10 § Kungörelse om sammanträde med kyrkofullmäktige utfärdas av
ordföranden. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för
sammanträdet samt om de ärenden som skall behandlas. När sammanträde
skall hållas första gången, sedan beslutanderätten har uppdragits åt
fullmäktige, utfärdas kungörelsen av den senast valda ordföranden i
kyrkostämman.

Kungörelsen skall minst en vecka före sammanträdesdagen anslås på
församlingens anslagstavla och inom samma tid sändas med posten till
varje ledamot och suppleant i fullmäktige eller på annat tillförlitligt
sätt tillställas dem.

Uppgift om tid och plats för sammanträde samt, om fullmäktige har
bestämt det, uppgift om de ärenden som skall behandlas skall minst en
vecka före sammanträdesdagen införas i en eller flera ortstidningar. Vid
sammanträde före december månads utgång avgörs för det följande
kalenderåret i vilken eller vilka tidningar sådana tillkännagivanden
skall införas. Därvid bör väljas tidningar som genom sin spridning inom
olika grupper av församlingsborna bringar tillkännagivandena till de
flestas kännedom. Om förslag om att tillkännagivandena skall införas i
någon annan ortstidning får minst en tredjedel av rösterna, skall
tillkännagivandena införas också i denna tidning.

Om ett ärende fordrar så skyndsam handläggning att kungörande i den
ordning som föreskrivs i andra och tredje styckena inte hinns med, skall
kungörelsen med uppgift om ärendet anslås senast vardagen före
sammanträdesdagen och på ett tillförlitligt sätt sändas till varje
ledamot och suppleant i fullmäktige så tidigt att den kan antas komma
honom eller henne till handa inom samma tid.

11 § Om en ledamot i kyrkofullmäktige är förhindrad att inställa sig
till ett sammanträde eller att vidare delta i sammanträdet, inträder i
hans eller hennes ställe den suppleant som enligt den för suppleanterna
bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra. Vad som har sagts om
ledamot gäller även suppleant som har kallats att tjänstgöra eller som
tjänstgör i stället för ledamot.

En ledamot, som inställer sig under pågående sammanträde eller till
fortsatt sammanträde, har rätt att tjänstgöra även om en suppleant har
inträtt i hans eller hennes ställe. Dock får inte en ledamot, som har
avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av annat hinder än
jäv, därefter under samma dag tjänstgöra vid sammanträdet.

En suppleant som har börjat tjänstgöra med stöd av första stycket har
företräde framför en annan suppleant, även om denne står i tur att
tjänstgöra enligt den för suppleanterna bestämda ordningen. En
suppleant, som på grund av att han eller hon är jävig i ett ärende
avbryter tjänstgöringen vid ett sammanträde, får åter tjänstgöra sedan
ärendet har handlagts.

Om samtliga suppleanter för en ledamot i fullmäktige är förhindrade att
inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett
sammanträde, inträder i ledamotens ställe den suppleant som enligt den
för suppleanterna bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den
ledamot som har fått den första platsen för partiet. Om en sådan
suppleant inte kan tjänstgöra, inträder den suppleant som står i tur att
tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet
och så vidare efter samma grund.

12 § Kyrkofullmäktige får handlägga ärenden endast om mer än hälften av
ledamöterna är närvarande. Fullmäktige kan dock föreskriva att
interpellationer och frågor får besvaras även om antalet närvarande är
lägre än vad som nu har sagts.

Om en närvarande ledamot enligt 13 § eller 7 kap. 2 § på grund av jäv är
förhindrad att delta i handläggningen av ett ärende, får fullmäktige
handlägga detta även om antalet deltagande på grund av hindret inte
uppgår till vad som föreskrivs i första stycket.

13 § En ledamot i kyrkofullmäktige får inte delta i handläggningen av
ett ärende som personligen rör honom eller henne själv eller hans eller
hennes make, föräldrar, barn eller syskon eller annan honom eller henne
närstående. Bestämmelser om jäv i samband med revision finns i 7 kap. 2
§.

14 § Varje ledamot i kyrkofullmäktige har en röst.

Rätt att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten har
även

1. ordförande eller vice ordförande i kyrkorådet samt kyrkoherden,

2. ordförande eller vice ordförande i annan nämnd eller i beredning vid
handläggning av ärenden som har beretts av nämnden eller beredningen och
vid besvarande av en interpellation eller fråga som har framställts till
ordföranden i nämnden eller beredningen,

3. ledamot i kyrkorådet vid besvarande av en sådan interpellation som
enligt 24 § tredje stycket har överlämnats för att besvaras av honom
eller henne,

4. revisor hos församlingen vid behandling av revisionsberättelsen för
den verksamhet som hans eller hennes uppdrag avser,

5. sådan tjänsteman hos församlingen som avses i 4 § andra stycket samt

6. i den mån fullmäktige har beslutat det, ledamot eller suppleant i
kyrkorådet, annan nämnd eller beredning.

Fullmäktige får kalla tjänsteman hos församlingen eller särskild
sakkunnig för att meddela upplysningar vid sammanträde.

15 § Kyrkofullmäktige skall besluta i ärenden som har väckts av

1. kyrkorådet eller annan nämnd, om annat inte är föreskrivet i lag,

2. ledamot genom motion,

3. regeringen, central förvaltningsmyndighet, länsstyrelsen, domkapitlet
eller stiftsnämnden,

4. revisorerna, om ärendet avser förvaltning som har samband med
revisionsuppdraget eller,

5. beredning, om fullmäktige har föreskrivit det.

16 § Ett ärende, vari kyrkofullmäktige skall besluta, skall beredas av
den nämnd eller beredning dit ärendet efter sin beskaffenhet hör eller
av en beredning som fullmäktige särskilt har utsett för ändamålet.

Om ett ärende har beretts av någon annan än den nämnd eller beredning
dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, skall nämnden eller beredningen
få tillfälle att avge yttrande i ärendet innan det avgörs. Kyrkorådet
skall alltid få tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av
någon annan än rådet.

Val får förrättas utan föregående beredning. Ett ärende som avser
ändring av antalet ledamöter eller suppleanter i kyrkorådet eller annan
nämnd eller avsägelse från uppdrag som ledamot eller suppleant i
fullmäktige, i rådet eller i annan nämnd eller som revisor eller
revisorssuppleant behöver inte heller beredas.

17 § En motion bör beredas så, att kyrkofullmäktige kan fatta beslut med
anledning av motionen vid sammanträde som hålls inom ett år från det att
motionen har väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom sådan tid,
skall detta och vad som har framkommit vid beredningen anmälas till
fullmäktige vid sammanträde inom den angivna tiden. Fullmäktige får vid
behandlingen av en sådan anmälan avskriva motionen från vidare
handläggning.

18 § Kyrkofullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av
ett ärende som tillhör fullmäktiges handläggning skall inhämtas
synpunkter från röstberättigade i församlingen. Detta kan ske genom
omröstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande. Därvid får
valnämnden i kommunen anlitas, om nämndens verksamhet i övrigt inte
hindras därigenom. En församling får dock anlita valnämnden endast om
kommunfullmäktige beslutar det. Kommunen har rätt att få ersättning för
de kostnader som föranleds av att en församling anlitar valnämnden.

19 § Om ett sammanträde med kyrkofullmäktige inte kan slutföras på
utsatt dag, skall det fortsätta genast eller vid senare tidpunkt. Om
sammanträdet skall fortsätta vid senare tidpunkt, bestämmer och
tillkännager ordföranden genast tid och plats för det fortsatta
sammanträdet.

Om fortsättande och avslutande av valförrättning, när valet är
proportionellt, finns bestämmelser i lagen (1955:138) om propor
tionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m. m.

20 § Ett ärende skall bordläggas, om det begärs av minst en tredjedel av
de närvarande ledamöterna. För bordläggning i fråga om val eller av ett
tidigare bordlagt ärende krävs beslut av kyrkofullmäktige med enkel
majoritet.

Om bordläggning beslutas, bestämmer och tillkännager ordföranden innan
sammanträdet avslutas till vilken dag ärendet skall uppskjutas.

21 § Ordföranden leder kyrkofullmäktiges sammanträden och föredrar
ärendena. Ordföranden skall tillse att ett ärende inte avgörs utan att
föreskrifterna i 10 § om kungörande och i 16 § om beredning har
iakttagits i fråga om ärendet.

Ett ärende som fordrar skyndsam handläggning får även om föreskrifterna
i 10 § om kungörande inte har iakttagits avgöras vid sammanträdet, om
samtliga närvarande ledamöter beslutar det. Ett sådant ärende får även
om föreskrifterna i 16 § om beredning inte har iakttagits avgöras vid
sammanträdet, om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet.

22 § Sedan ordföranden har förklarat överläggningen i ett ärende
avslutad, framställer han eller hon proposition, så avfattad att den kan
besvaras med ja eller nej. Ordföranden tillkännager därefter vad som
enligt hans eller hennes uppfattning har beslutats och befäster beslutet
med klubbslag, om omröstning inte begärs.

Om omröstning begärs, skall den verkställas efter upprop och ske öppet
utom i ärenden som avser val eller tillsättning av tjänst. Vid öppen
omröstning får omröstningsapparat användas. Utgången bestäms genom enkel
majoritet, om annat inte är föreskrivet för särskilda fall. Vid lika
röstetal för olika meningar sker avgörandet genom lottning, om ärendet
avser val eller tillsättning av tjänst, och genom ordförandens
utslagsröst i övriga ärenden.

23 § Val av ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade, kyrko
råd, annan nämnd och beredning samt av revisorer och revisorssupplean
ter som avses i 7 kap. 1 § skall vara proportionellt, om det begärs av
minst så många ledamöter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet
närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat
med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast
högre hela tal. Bestämmelser om förfarandet vid ett sådant
proportionellt val finns i lagen (1955: 138) om proportionellt valsätt
vid val inom landsting, kommunfullmäktige m. m.

24 § En ledamot i kyrkofullmäktige får till ordföranden i kyrkorådet,
annan nämnd eller beredning framställa interpellation i ämne som tillhör
fullmäktiges handläggning.

Fullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en interpellation
får framställas. Interpellationen skall vara tillgänglig för varje
ledamot, innan fullmäktige fattar ett sådant beslut.

Fullmäktige kan föreskriva att ordföranden i kyrkorådet får överlämna en
interpellation som har framställts till honom eller henne att besvaras
av annan ledamot i rådet som på grund av sitt uppdrag har särskilda
förutsättningar att besvara interpellationen.

Om fullmäktige föreskriver det, får en ledamot till ordföranden i
kyrkorådet, annan nämnd eller beredning framställa fråga i ämne som
tillhör fullmäktiges handläggning.

25 § Vid kyrkofullmäktiges sammanträden skall på ordförandens ansvar
föras protokoll. Av protokollet skall framgå vilka ledamöter som har
varit närvarande. Protokollet skall för varje ärende innehålla en
kortfattad redogörelse för ärendets beskaffenhet, uppgift om de förslag
och yrkanden i ärendet som inte har återkallats och fullmäktiges beslut
i ärendet. Om omröstning har ägt rum, skall protokollet innehålla en
redogörelse för propositionsordningen och uppgift om hur omröstningen
har utfallit. När omröstning har skett öppet, skall i protokollet anges
hur var och en har röstat. Om reservation som avses i 26 § har anförts,
skall protokollet innehålla uppgift om reservationen.

Protokollet skall justeras av ordföranden och minst två ledamöter som
fullmäktige för varje gång utser bland de närvarande. Justeringen skall
äga rum senast fjorton dagar efter sammanträdesdagen på tid som
ordföranden bestämmer och tillkännager vid sammanträdet. Justering får
också verkställas av fullmäktige antingen genast eller vid nästa
sammanträde.

Senast på andra dagen efter justeringen skall denna samt uppgift om den
plats där protokollet finns tillgängligt tillkännages på anslagstavlan.
Tillkännagivandet skall innehålla uppgift om vilken dag det har
anslagits. Det får inte avlägsnas före besvärstidens utgång. Bevis om
dagen för anslaget skall tecknas på protokollet eller utfärdas särskilt.

26 § Den som vid kyrkofullmäktiges sammanträde har deltagit i avgörandet
av ett ärende får anföra reservation mot det fattade beslutet.
Reservationen skall anmälas innan sammanträdet avslutas samt, om den
utvecklas närmare, avfattas skriftligen och lämnas senast när
protokollet justeras.

27 § Kyrkofullmäktiges protokoll och andra arkivhandlingar skall
förvaras i kyrkoarkiv. Om kyrkoarkiv finns särskilda bestämmelser.

28 § Kyrkofullmäktiges sammanträden skall vara offentliga. Fullmäktige
får dock för ett visst ärende besluta att överläggningen skall hållas
inom stängda dörrar. Suppleanter får närvara vid en sådan överläggning.

Ordföranden vakar över ordningen vid sammanträdet. Han eller hon kan
utvisa den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse.
Om det uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får han eller
hon upplösa sammanträdet.

29 § Kyrkofullmäktige får besluta att det till ledamöter och suppleanter
i fullmäktige eller beredning skall i skälig omfattning utgå ersättning
för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget,
förlorad arbetsförtjänst samt arvode. Om kyrkofullmäktige beslutar att
arvode skall utgå, skall arvodet bestämmas till lika belopp för lika
uppdrag. Lag (1983:564).

30 § Kyrkofullmäktige skall i arbetsordning meddela de ytterligare
föreskrifter som behövs för fullmäktiges sammanträden och ärendenas
handläggning.

Arbetsordningen skall innehålla bestämmelser om

1. vem som skall föra ordet till dess tillfällig ordförande som avses i
8 § andra stycket har utsetts,

2. utsändning av handlingar inför sammanträde,

3. anmälan av hinder för tjänstgöring vid sammanträde,

4. inkallande av suppleanter,

5. handläggningen av motioner,

6. handläggningen av interpellationer och frågor som avses i 24 § fjärde
stycket,

7. förfarandet vid omröstning samt

8. underrättelser om val av ordförande och vice ordförande i fullmäktige
och kyrkorådet.

Kyrklig samfällighet

31 § Om beslutanderätten i en kyrklig samfällighet skall utövas av
kyrkofullmäktige, fastställer regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer antalet ledamöter i fullmäktige.

Om kyrklig samfällighets indelning i valkretsar och om fastställandet av
det antal ledamöter i fullmäktige som skall utses i varje församling
finns bestämmelser i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval. Lag
(1984:976).

32 § För ledamöterna i en samfällighets kyrkofullmäktige skall det utses
suppleanter. Fullmäktige bestämmer det antal suppleanter som skall ligga
till grund för tillämpningen av bestämmelserna i 43 § lagen (1972:704)
om kyrkofullmäktigval om utseende av suppleanter. Antalet skall utgöra
en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti
får i samfälligheten eller, om regeringen enligt 4 § andra stycket lagen
om kyrkofullmäktigval har beslutat att valbarheten skall vara inskränkt
till valkrets, i varje valkrets. Om det därvid uppkommer ett brutet tal,
avrundas detta till närmast högre hela tal. Beslutet skall fattas före
utgången av april månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas
om fullmäktiges beslut.

När kyrkofullmäktige skall utses första gången, fattas beslut enligt
första stycket av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer, om inte beslutanderätten i samfälligheten med stöd av
förordnande enligt 1 kap. 10 § skall utövas av indelningsdelegerade. Lag
(1987:1338).

33 § Beträffande kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet tillämpas
bestämmelserna i 3-30 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall
följande gälla.

1. Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd.

2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens
anslagstavla.

3. När sammanträde med fullmäktige i kyrklig samfällighet skall hållas
första gången, utfärdas kungörelse om sammanträdet av ordföranden i
kyrkofullmäktige i den församling i samfälligheten som har flest
röstberättigade invånare eller, om han eller hon har förhinder, av vice
ordförande i samma församlings fullmäktige. Om fullmäktige inte finns i
denna församling, utfärdas kungörelsen av ordföranden i församlingens
kyrkostämma, eller, om han eller hon har förhinder, av vice ordförande i
stämman.

4. Om samtliga suppleanter för en ledamot i fullmäktige är förhindrade
att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett
sammanträde, inträder i ledamotens ställe den suppleant som enligt den
för suppleanterna bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den
ledamot som har fått den första platsen för partiet i församlingen eller
i en sådan grupp av församlingar som avses i 4 § lagen (1972:704) om
kyrkofullmäktigval. Om en sådan suppleant inte kan tjänstgöra inträder
den suppleant som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått
den andra platsen för partiet i församlingen eller gruppen av
församlingar och så vidare efter samma grund. Om ett partis samtliga
suppleanter i församlingen eller gruppen av församlingar är förhindrade
att i en ledamots ställe inställa sig till ett sammanträde eller att
vidare delta i sammanträdet, inträder suppleant som har utsetts för
partiet i en annan församling eller grupp av församlingar efter den
grund som nyss har sagts. Därvid har den suppleant företräde som har
utsetts i den församling eller grupp av församlingar där partiets
röstetal är högst.

5. Rätt att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten har,
utöver de personer som avses i 14 § andra stycket, ordförande eller vice
ordförande i församlings kyrkoråd vid handläggning av ärenden som angår
församlingen särskilt. Om samfälligheten omfattar församlingar i olika
pastorat, tillkommer rätten för kyrkoherde att delta i överläggningarna
den av församlingarnas kyrkoherdar som domkapitlet utser. I Göteborgs
kyrkliga samfällighet skall denna rätt tillkomma två av församlingarnas
kyrkoherdar.

6. Fullmäktige får förvara protokoll och andra arkivhandlingar på annat
sätt än i kyrkoarkiv, om regeringen beslutar det.

3 kap. Kyrkostämma

1 § I fråga om rösträtt på kyrkostämma tillämpas bestämmelserna i 2 kap.
3 § om rösträtt vid val av ledamöter i kyrkofullmäktige.

2 § Kyrkostämman väljer för tre kalenderår bland de röstberättigade en
ordförande och en eller två vice ordförande.

Om ordförande eller vice ordförande avgår under tjänstgöringstiden,
väljs en annan för återstoden av denna tid.

3 § I fråga om valbarhet till ordförande och vice ordförande, verkan av
att valbarheten upphör och rätt till avsägelse tillämpas bestämmelserna
i 2 kap. 4 § om ledamot i kyrkofullmäktige.

4 § Ordförande och vice ordförande i kyrkostämman samt ledamöter och
suppleanter i beredning har rätt till den ledighet från anställning som
behövs för uppdraget.

5 § Beträffande kyrkostämman tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 9 §
första stycket första meningen och andra stycket första meningen, 10 §
första–tredje styckena samt 13–17, 19–28 och 30 §§ om
kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande gälla.

1. Om en ny församling bildas, i vilken beslutanderätten skall utövas på
kyrkostämma, skall domkapitlet före den 1 juli året innan församlingen
bildas förordna en person att hålla kyrkostämma för val av ordförande
och vice ordförande samt kyrkoråd. Om kyrkostämma skall utöva
beslutanderätten i en församling där den tidigare har utövats av
kyrkofullmäktige, skall den senaste valda ordföranden i kyrkofullmäktige
sammankalla kyrkostämman första gången.

2. Bestämmelserna om ledamot i kyrkofullmäktige skall i stället avse
röstberättigad.

3. Kyrkostämma skall hållas när kyrkorådet begär det eller när
ordföranden anser att det behövs.

4. Kungörelse om kyrkostämma behöver inte tillställas de röstberättigade
i församlingen. Beslut om i vilken eller vilka ortstidningar som
kyrkostämmans sammanträden skall tillkännages får fattas för flera
kalenderår, dock ej för längre tid än till utgången av det år då val i
hela riket av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång.

5. Om ett ärende fordrar så skyndsam handläggning att kungörande på det
sätt som föreskrivs i 2 kap. 10 § första–tredje styckena hinns med,
skall kungörelsen med uppgift om ärendet anslås senast fyra vardagar
före stämman.

6. Kyrkostämmans sammanträden skall alltid vara offentliga. 7.
Omröstning skall vara sluten även i annat ärende än ärende om val eller
tillsättning av tjänst, om det begärs.

8. Av kyrkostämmans protokoll behöver inte framgå vilka som har deltagit
i stämman. Inte heller behövs uppgift om hur var och en har röstat vid
öppen omröstning.

9. Arbetsordningen för kyrkostämman behöver inte innehålla bestämmelser
som anges i 2 kap. 30 § andra stycket 2, 3 och 4. Lag (1983:878).

6 § Kyrkostämman får besluta att det till stämmans ordförande samt
ledamöter och suppleanter i beredning skall i skälig omfattning utgå
arvode samt ersättning för resekostnader, förlorad arbetsförtjänst och
andra utgifter som föranleds av uppdraget. Lag (1983:564).

4 kap. Församlingsdelegerade

1 § Om inte annat följer av vad som sägs i 2 §, skall antalet ledamöter
i församlingsdelegerade bestämmas till ett udda tal och till minst

15 i samfällighet med 5 000 röstberättigade invånare eller därunder,

25 i samfällighet med över 5 000 till och med 20 000 röstberättigade
invånare,

35 i samfällighet med över 20 000 till och med 40 000 röstberättigade
invånare,

45 i samfällighet med över 40 000 röstberättigade invånare.

När delegerade skall utses första gången, bör församlingarna träffa
överenskommelse om antalet ledamöter med ledning av första stycket.
Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Om församlingarna
inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet ledamöter.

Församlingsdelegerade beslutar själva om ändring av antalet ledamöter.
Ett sådant beslut skall tillämpas från och med året efter det år då val
i hela riket av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång. Länsstyrelsen
skall genast underrättas om beslutet.

Länsstyrelsen bestämmer, med tillämpning av bestämmelserna i 4 a §
första stycket lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, hur många
ledamöter i församlingsdelegerade som varje församling skall utse.
Länsstyrelsens beslut får överklagas hos valprövningsnämnden genom
besvär. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas.

2 § I Stockholms kyrkliga samfällighet skall antalet ledamöter i
församlingsdelegerade bestämmas så att varje församling utser en ledamot
för varje påbörjat sjutusental röstberättigade invånare i församlingen.
För ledamöterna skall utses suppleanter till lika stort antal. Lag
(1985:361).

3 § Ledamöter i församlingsdelegerade samt i Stockholms kyrkliga
samfällighet även suppleanter för dessa väljs av kyrkofullmäktige eller
kyrkostämman i varje församling. Om suppleanter inte väljs
proportionellt, skall vid valet även bestämmas den ordning i vilken
suppleanterna skall inkallas till tjänstgöring.

4 § I fråga om valbarhet till ledamot eller suppleant i försam
lingsdelegerade, verkan av att valbarheten upphör och rätt till
avsägelse tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 4 § om ledamot i
kyrkofullmäktige. I Stockholms kyrkliga samfällighet skall dock
valbarheten vara inskränkt till församling.

5 § Ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade eller bered ning
har rätt till den ledighet från anställning som behövs för uppdraget.

6 § Ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade väljs för tre år
räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i hela riket
av kyrkofullmäktige har förrättats. När val som sker första gången inte
äger rum under år då val i hela riket av fullmäktige förrättas, skall
valet dock inte avse längre tid än till utgången av det år då sådana val
av fullmäktige skall äga rum nästa gång.

Om val till kyrkofullmäktige, som har utsett ledamöter och suppleanter i
församlingsdelegerade, har upphävts och omval har ägt rum eller om
rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördel
ningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för
ledamöterna och suppleanterna två månader efter det att omvalet eller
sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den förnyade
sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige förrätta nytt val av
ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.

Val av ledamöter och suppleanter i församlingsdelegerade förrättas före
december månads utgång året före det år då tjänstgöringstiden börjar.
Det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum förrättas
valet i församling med fullmäktige av de nyvalda fullmäktige vid
sammanträde som avses i 2 kap. 9 § andra stycket.

Om en ledamot i församlingsdelegerade avgår under tjänstgöringstiden,
förrättas fyllnadsval för återstoden av denna tid. I Stockholms kyrkliga
samfällighet skall dock för en ledamot som har utsetts vid
proportionellt val inkallas den suppleant som bör inträda enligt den för
suppleanterna bestämda ordningen. Den suppleant som har inkallats skall
tjänstgöra under den tid som återstår för den som har avgått.

7 § Beträffande församlingsdelegerade tillämpas bestämmelserna i 2 kap.
8-30 §§ om kyrkofullmäktige i församling. Därvid skall följande gälla.

1. Bestämmelserna om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd.

2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens
anslagstavla.

3. När sammanträde med delegerade skall hållas första gången, utfärdas
kungörelse om sammanträdet av den ordförande som anges i 2 kap. 33 § 3.

4. Rätt att delta i delegerades överläggningar men inte i besluten har,
utöver de personer som avses i 2 kap. 14 § andra stycket, ordförande
eller vice ordförande i församlings kyrkoråd vid handläggning av ärenden
som angår församlingen särskilt. Om samfälligheten omfattar församlingar
i olika pastorat, tillkommer rätten för kyrkoherde att delta i
överläggningarna den av församlingarnas kyrkoherdar som domkapitlet
utser. I Stockholms kyrkliga samfällighet skall denna rätt tillkomma två
av församlingarnas kyrkoherdar.

5. Delegerade i Stockholms kyrkliga samfällighet får förvara protokoll
och andra arkivhandlingar på annat sätt än i kyrkoarkiv.

5 kap. Kyrkorådet och övriga nämnder m. m.

Församling

1 § Kyrkorådet är församlingens styrelse.

Två eller flera församlingar får ha ett gemensamt kyrkoråd eller, om de
särskilda kyrkoråden behålls, utse ett gemensamt kyrkoråd för en eller
flera angelägenheter. Även om församlingarna ingår i eller utgör en
kyrklig samfällighet, får de utse ett gemensamt kyrkoråd för
angelägenheter som handhas av församlingarna.

Ingår en församling i en kyrklig samfällighet för alla ekonomiska
församlingsangelägenheter, får regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer besluta att kyrkoråd inte skall finnas i
församlingen, om församlingen begär det. Lag (1984:976).

2 § Kyrkorådet skall ha omsorg om församlingslivet och verka för dess
utveckling, leda förvaltningen av församlingens angelägenheter och ha
inseende över övriga nämnders verksamhet. Rådet skall uppmärksamt följa
de frågor som kan inverka på församlingens ekonomiska ställning samt hos
kyrkofullmäktige eller kyrkostämman och övriga nämnder liksom hos andra
myndigheter göra de framställningar som rådet anser behövs.

Kyrkorådet skall vidare

1. bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av
kyrkofullmäktige eller kyrkostämman,

2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen och därvid själv förvalta
kyrkans och församlingens egendom i den mån sådan egendomsförvaltning
inte har uppdragits åt annan nämnd eller annars ankommer på annan,

3. ha hand om medelsförvaltningen i den mån kyrkofullmäktige eller
kyrkostämman inte har medgett annan nämnd att helt eller delvis ha hand
om sin medelsförvaltning,

4. verkställa kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut i den mån
verkställigheten inte har uppdragits åt annan,

5. själv eller genom ombud föra församlingens talan i alla mål och
ärenden i den mån detta inte på grund av lag eller annan författning
eller beslut av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman ankommer på annan,

6. ha hand om församlingens informationsverksamhet i den mån
kyrkofullmäktige eller kyrkostämman inte har uppdragit denna åt annan
nämnd,

7. verka för sådana förenklingar i verksamheten som kan underlätta
enskildas kontakter med församlingen samt

8. i övrigt fullgöra de uppdrag som kyrkofullmäktige eller kyrkostämman
har överlämnat till rådet.

Kyrkorådet skall handlägga de ärenden som enligt särskilda författningar
ankommer på rådet.

Kyrkorådet får infordra yttranden och upplysningar från övriga nämnder
och från beredningar och tjänstemän i församlingen, när det behövs för
att rådet skall kunna fullgöra sina uppgifter.

3 § Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet.

Kyrkoherden får förordna präst som tjänstgör i pastoratet att vara
kyrkorådsledamot i annexförsamling i stället för kyrkoherden.
Förordnandet skall avse den tid för vilken övriga kyrkorådsledamöter har
valts. Kyrkoherden skall underrätta kyrkofullmäktiges eller
kyrkostämmans ordförande om förordnandet.

Om församlingar som tillhör olika pastorat har ett gemensamt kyrkoråd,
förordnar domkapitlet en av församlingarnas kyrkoherdar att vara ledamot
i rådet och en annan att vid hinder för honom eller henne vara ledamot i
stället.

4 § Andra ledamöter än den som avses i 3 § samt suppleanter i kyrkorådet
väljs av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman till det antal som
fullmäktige eller stämman bestämmer. Hela antalet ledamöter får dock
inte vara mindre än fem. Antalet suppleanter bör vara minst lika stort
som antalet valda ledamöter.

Om suppleanter inte väljs proportionellt, skall vid valet även bestämmas
den ordning i vilken de skall inkallas till tjänstgöring.

5 § Antalet ledamöter i ett gemensamt kyrkoråd och det antal ledamöter i
rådet som varje församling skall utse bestäms genom överenskommelse
mellan församlingarna. Varje församling skall välja minst en ledamot. Om
församlingarna inte kan enas, bestämmer länsstyrelsen antalet ledamöter
i rådet och det antal som skall utses av varje församling.

6 § I fråga om valbarhet till ledamot eller suppleant i kyrkorådet,
verkan av att valbarheten upphör och rätt till avsägelse tillämpas
bestämmelserna i 2 kap. 4 § om ledamot och suppleant i kyrkofull
mäktige. Den som har uppnått arton års ålder senast på dagen för valet
till kyrkorådet är dock valbar. Utöver de personer som avses i 2 kap. 4
§ andra stycket får inte heller en tjänsteman, som förestår någon
förvaltning som är underställd rådet, väljas till ledamot eller
suppleant i rådet.

7 § Valda ledamöter och suppleanter i kyrkorådet har rätt till den
ledighet från anställning som behövs för uppdraget.

8 § Sådana ledamöter och suppleanter i kyrkorådet som avses i 4 § väljs
för tre år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i
hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.

Om val till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om
rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och
mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen
för de valda ledamöterna och suppleanterna i kyrkorådet två månader
efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet
eller den förnyade sammanräkningen har avslutats, skall kyrkofullmäktige
förrätta nytt val av ledamöter och suppleanter för återstoden av
tjänstgöringstiden.

Om en ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår under
tjänstgöringstiden, inträder en suppleant, enligt den ordning mellan
suppleanterna som har bestämts vid valet, i ledamotens ställe för
återstoden av tjänstgöringstiden. Om en annan vald ledamot avgår,
förrättas fyllnadsval för återstoden av tjänstgöringstiden.

9 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman väljer för den tid som
fullmäktige eller stämman bestämmer bland kyrkorådets ledamöter en
ordförande och en eller två vice ordförande. Gemensamt kyrkoråd skall
dock själv välja ordförande och en eller två vice ordförande bland sina
ledamöter.

Om varken ordförande eller vice ordförande kan närvara vid sammanträde
med kyrkorådet, utser rådet en annan ledamot att för tillfället föra
ordet.

Om ordföranden på grund av sjukdom eller annars för längre tid är
förhindrad att fullgöra sitt uppdrag, får kyrkorådet utse en annan
ledamot att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter.

10 § Kyrkorådet bestämmer tid och plats för sina sammanträden.
Sammanträde skall även hållas, när minst en tredjedel av rådets
ledamöter eller ledamot som avses i 3 § begär det eller ordföranden
anser att det behövs.

Kyrkorådet får kalla en ledamot eller en suppleant i kyrkofullmäktige,
ordföranden eller en vice ordförande i kyrkostämman, en ledamot eller en
suppleant i annan nämnd eller beredning, en tjänsteman hos församlingen
eller en särskild sakkunnig att närvara vid sammanträde med rådet. Den
som har kallats till sammanträde får, om rådet beslutar det, delta i
överläggningarna men inte i besluten.

11 § I fråga om suppleanternas tjänstgöring i kyrkorådet gäller i
tillämpliga delar bestämmelserna i 2 kap. 11 § om suppleanternas
tjänstgöring i kyrkofullmäktige. Detta gäller även när en ledamot, som
inte har utsetts vid proportionellt val, har avgått och fyllnadsval ännu
inte har ägt rum.

Suppleanterna får närvara vid rådets sammanträden och skall underrättas
om tid och plats för sammanträde.

12 § Kyrkorådet får handlägga ärenden endast om mer än hälften av
ledamöterna är närvarande.

I fråga om jäv gäller att ledamot i kyrkorådet och annan som har att
handlägga ärenden hos rådet inte får delta i eller närvara vid
handläggningen av ett ärende som personligen rör honom eller henne själv
eller hans eller hennes make, föräldrar, barn eller syskon eller annan
honom eller henne närstående. Lag (1986:1135).

13 § När kyrkorådet väljer en sådan avdelning som avses i 16 § eller ett
organ bestående av ledamöter eller suppleanter i rådet för beredning av
ärenden som rådet skall handlägga, tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 23
§ om proportionellt val.

I fråga om förfarandet vid fattande av beslut, förande av protokoll,
protokollets innehåll, justering av protokoll, tillkännagivande om
justering och reservation tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 22, 25 och
26 §§ om kyrkofullmäktige. Protokollet får dock justeras på det sätt som
kyrkorådet bestämmer av ordföranden och minst en ytterligare ledamot.

14 § Kyrkorådet skall kungöra på lämpligt sätt var framställningar till
rådet tas emot.

Delgivning med kyrkorådet sker med ordföranden eller den som enligt
reglemente, instruktion eller särskilt beslut är behörig att ta emot
delgivning. Lag (1986:1135).

15 § Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland de röstberättigade i
församlingen enligt 2 kap. 3 § första och andra styckena. Minst en av
kyrkvärdarna skall utses bland ledamöterna och suppleanterna i
kyrkorådet. Kyrkvärdarna utses för tre år räknat från och med den 1
januari året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har
ägt rum.

Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om rådets
medelsförvaltning inte har ordnats på annat sätt.

Det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum skall det
nyvalda kyrkorådet före december månads utgång utse befattningshavare
som avses i första och andra styckena. Det nyvalda kyrkorådet får även
före december månads utgång utse elektorer som avses i lagen (1982:943)
om kyrkomötet. Lag (1985:361).

16 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får anta reglemente med närmare
bestämmelser om kyrkorådets verksamhet.

Kyrkorådet får, om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman beslutar det,
uppdra åt en särskild avdelning, bestående av ledamöter eller
suppleanter i rådet, åt en ledamot eller en suppleant eller åt en
tjänsteman hos församlingen att på rådets vägnar besluta i vissa grupper
av ärenden, vilkas beskaffenhet skall anges i reglemente eller särskilt
beslut. Framställning eller yttrande till fullmäktige eller stämman
liksom yttrande med anledning av att rådets beslut har överklagats får
dock beslutas endast av rådet samfällt.

Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt andra stycket skall
anmälas till kyrkorådet, som bestämmer på vilket sätt detta skall ske.

17 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman tillsätter nämnder för
förvaltning och verkställighet som enligt särskilda författningar
ankommer på dessa. För sådana nämnder gäller vad som är föreskrivet i
dessa författningar.

För förvaltning och verkställighet i övrigt får fullmäktige eller
stämman tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och suppleanter i
sådan nämnd väljs av fullmäktige eller stämman till det antal som
fullmäktige eller stämman bestämmer. Beträffande sådan nämnd tillämpas
bestämmelserna om kyrkorådet i 4 § andra stycket, 6-7 §§, 8 § andra och
tredje styckena, 9-14 §§, 15 § andra och tredje styckena samt 16 §.

18 § Kyrkofullmäktige och kyrkostämman får, i den mån annat inte är
föreskrivet i lag eller annan författning, besluta att kyrkorådet eller
annan nämnd skall

1. ha hand om förvaltning och verkställighet i fråga om egendom som
annars förvaltas av annan nämnd,

2. handlägga frågor om anställning, ledighet, vikariat eller skiljande
från tjänst samt andra frågor beträffande personal som är underställd
annan nämnd.

19 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får besluta att en ledamot
eller en suppleant i fullmäktige, kyrkorådet, annan nämnd eller
beredning får närvara vid rådets eller annan nämnds sammanträde, även om
han eller hon inte är ledamot eller suppleant i rådet eller nämnden, och
delta i överläggningarna men inte i besluten samt få sin mening
antecknad i protokollet.

20 § Kyrkorådets och övriga nämnders protokoll och andra arkivhand
lingar skall förvaras i kyrkoarkiv. Om kyrkoarkiv finns särskilda
bestämmelser.

21 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får besluta att det till valda
ledamöter och suppleanter i kyrkorådet samt till ledamöter och
suppleanter i annan nämnd skall i skälig omfattning utgå ersättning för
resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget, förlorad
arbetsförtjänst samt arvode. Detsamma gäller annan ledamot i kyrkorådet,
om han eller hon har utsetts till ordförande. Om kyrkofullmäktige eller
kyrkostämman beslutar att arvode skall utgå, skall arvodet bestämmas
till lika belopp för lika uppdrag. Lag (1983:564).

Stockholms kyrkliga samfällighet

22 § Kyrkorådet i Stockholms kyrkliga samfällighet skall leda
förvaltningen av samfällighetens angelägenheter och ha inseende över
övriga nämnders verksamhet. Rådet skall uppmärksamt följa de frågor som
kan inverka på samfällighetens ekonomiska ställning samt hos
församlingsdelegerade och övriga nämnder liksom hos andra myndigheter
göra de framställningar som rådet anser behövs. Beträffande rådets
uppgifter i övrigt tillämpas bestämmelserna i 2 § andra-fjärde styckena.
Därvid skall dock vad som sägs om församling och kyrkofullmäktige i
stället avse samfälligheten och församlingsdelegerade.

Samfällighetens kyrkoråd skall vidare förvalta egendom som avses i 1
kap. 5 § andra stycket 2 i den mån sådan egendomsförvaltning inte har
uppdragits åt annan nämnd eller annars ankommer på annan.

23 § Församlingsdelegerades ordförande och vice ordförande är ordförande
och vice ordförande i samfällighetens kyrkoråd.

Övriga ledamöter och suppleanter i rådet väljs för varje kalenderår av
delegerade till det antal som delegerade bestämmer. Hela antalet
ledamöter får dock inte vara mindre än elva. Antalet suppleanter bör
vara minst lika stort som antalet ledamöter. Valet skall förrättas vid
det sammanträde då delegerades ordförande utses.

Om suppleanter inte väljs proportionellt, skall vid valet även bestämmas
den ordning i vilken de skall inkallas till tjänstgöring.

24 § Ordförande eller vice ordförande i församlings kyrkoråd får närvara
vid sammanträde med samfällighetens kyrkoråd, även om han eller hon inte
är ledamot i rådet, och delta i överläggningarna men inte i besluten vid
handläggning av frågor som rör församlingen.

25 § Samfällighetens kyrkoråd får, om församlingsdelegerade beslutar
det, uppdra åt kyrkorådet eller annan nämnd i församling att i stället
för samfällighetens kyrkoråd förvalta fast egendom som avses i 1 kap. 5
§ andra stycket 2.

26 § Beträffande samfällighetens kyrkoråd och övriga nämnder tillämpas
bestämmelserna i 6-7 §§, 8 § andra och tredje styckena, 9 § andra och
tredje styckena, 10-14 §§, 15 § andra och tredje styckena och 16-21 §§.
Därvid skall följande gälla.

1. Bestämmelserna om församling och kyrkofullmäktige skall avse
samfälligheten och församlingsdelegerade.

2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens
anslagstavla.

3. Samfällighetens kyrkoråd skall underrätta församlingarna om frågor av
större ekonomisk betydelse. Rådet får infordra yttranden och
upplysningar från församlingarnas kyrkoråd, när det behövs för att rådet
skall kunna fullgöra sina uppgifter.

4. Församlingsdelegerade får ge samfällighetens kyrkoråd en annan
benämning än kyrkoråd.

5. Protokoll och andra arkivhandlingar får förvaras på annat sätt än i
kyrkoarkiv.

Annan kyrklig samfällighet

27 § Kyrkorådet i annan kyrklig samfällighet än den i Stockholm skall
leda förvaltningen av samfällighetens angelägenheter och ha inseende
över övriga nämnders verksamhet. Rådet skall uppmärksamt följa de frågor
som kan inverka på samfällighetens ekonomiska ställning samt hos
samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade och övriga
nämnder liksom hos andra myndigheter göra de framställningar som rådet
anser behövs. Beträffande kyrkorådets uppgifter i övrigt tillämpas
bestämmelserna i 2 § andra-fjärde styckena. Därvid skall dock vad som
sägs om församling och kyrkofullmäktige i stället avse samfälligheten
och dess fullmäktige eller församlingsdelegerade.

Om kyrkoråd inte finns i församling, som ingår i kyrklig samfällighet,
skall samfällighetens kyrkoråd fullgöra alla de uppgifter som enligt
denna eller annan lag ankommer på kyrkoråd i församling.

28 § Beträffande samfällighetens kyrkoråd och övriga nämnder tillämpas
bestämmelserna i 3-21 §§. Därvid skall följande gälla.

1. Bestämmelserna om församling och kyrkofullmäktige skall avse
samfälligheten och dess fullmäktige eller församlingsdelegerade.

2. I Göteborgs kyrkliga samfällighet skall samtliga ledamöter i
samfällighetens kyrkoråd utses genom val.

3. Om annan samfällighet än den i Göteborg utgörs av församlingar som
tillhör olika pastorat, förordnar domkapitlet en av församlingarnas
kyrkoherdar att vara ledamot i samfällighetens kyrkoråd och en annan
att, vid förhinder för honom eller henne, vara ledamot i stället.

4. Vid val av kyrkoråd i samfälligheten bör om möjligt varje för
samling bli företrädd i rådet genom minst en ledamot eller suppleant.

5. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens
anslagstavla.

6. Samfällighetens kyrkoråd skall underrätta församlingarna om frågor av
större ekonomisk betydelse. Rådet får infordra yttranden och
upplysningar från församlingarnas kyrkoråd, när det behövs för att rådet
skall kunna fullgöra sina uppgifter.

7. Samfällighetens kyrkoråd får, om inte samfällighetens fullmäktige
beslutar annat, uppdra åt kyrkorådet eller annan nämnd i en församling
att verkställa beslut av samfällighetens fullmäktige eller
församlingsdelegerade eller att förvalta anslag som enligt fastställd
budget eller särskilt beslut blivit anvisat åt församlingen.

8. Samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade får ge
samfällighetens kyrkoråd en annan benämning än kyrkoråd.

9. Protokoll och andra arkivhandlingar får förvaras på annat sätt än i
kyrkoarkiv, om regeringen beslutar det.

6 kap. Ekonomisk förvaltning

1 § Fast eller lös egendom som tillhör en församling bör förvaltas så
att förmögenheten inte minskas.

2 § En församlings medelsbehov skall, i den mån det inte fylls på annat
sätt, täckas med skatt.

3 § En församling skall årligen upprätta budget för nästakalenderår.

Budgeten skall, med utgångspunkt i ställningen enligt de avslutade
räkenskaperna för året före det år då budgeten upprättas, innehålla en
plan för ekonomin under budgetåret. I planen skall redovisas de anslag
som skall anvisas och täckningen av medelsbehovet med angivande av
skattesatsen.

4 § Förslag till budget skall göras upp av kyrkorådet före oktober
månads utgång. Om särskilda förhållanden påkallar det, får
budgetförslaget göras upp i november månad. I sådant fall skall
kyrkorådet före oktober månads utgång göra upp förslag till skattesats
för den församlingsskatt som ingår i preliminär skatt för inkomst under
det följande året. Kyrkorådet bestämmer när övriga nämnder senast skall
lämna sina särskilda budgetförslag till rådet.

Kyrkorådet skall samråda med kommunstyrelsen innan budgetförslaget görs
upp.

Budgeten fastställs av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman före november
månads utgång. Om budgeten till följd av särskilda förhållanden inte kan
fastställas före november månads utgång, skall kyrkofullmäktige eller
kyrkostämman ändå fastställa skattesatsen inom denna tid. Budgeten skall
därefter fastställas före december månads utgång. Därvid får fullmäktige
eller stämman, om det finns särskilda skäl till det, fastställa annan
skattesats än som har bestämts tidigare.

Kyrkorådets förslag till budget skall från och med kungörandet av det
sammanträde med kyrkofullmäktige eller den kyrkostämma då budgeten skall
fastställas vara tillgängligt för allmänheten på plats som tillkännages
i kungörelsen.

5 § Beslut om anslag skall även innefatta anvisning av medel för att
täcka anslaget. Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman kan besluta att ett
särskilt anslag, som inte förbrukas under det år för vilket det har
beviljats, får användas för samma ändamål under det följande året.
Sådant beslut får därefter fattas för ett år i sänder.

6 § En församling får avsätta medel till kapitalfonder och driftfonder.
Fondmedel får tas i anspråk för annat ändamål än det som fonden avser
endast genom beslut i samband med att budgeten fastställs.

Om församlings skyldighet att avsätta medel till fond i vissa fall finns
särskilda bestämmelser.

7 § En församling får ta upp lån och ingå borgen.

En församling får inte upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet för
fordran. Vid förvärv av egendom får en församling överta betal
ningsansvaret för lån som tidigare har tagits upp mot säkerhet av
panträtt i egendomen.

8 § Kyrkorådet skall fortlöpande föra räkenskaper över de medel som det
förvaltar.

Annan nämnd som förvaltar medel skall föra räkenskaper i enlighet med
anvisningar av kyrkorådet och årligen, inom den tid som kyrkorådet
bestämmer, till rådet avlämna redovisning för sin medelsförvaltning
under föregående kalenderår.

När sådan redovisning har lämnats, skall kyrkorådet inom den tid som
kyrkofullmäktige eller kyrkostämman bestämmer sammanfatta och avsluta
räkenskaperna.

Gemensamt kyrkoråd skall årligen avlämna redovisning till de
församlingar för vilka rådet är gemensamt. Sådan redovisning skall
lämnas senast den 31 mars.

9 § Särskilda bestämmelser finns om

1. vård om och förvaltning av kyrka och kyrkoegendom,

2. förvaltning av medel som myndighet har särskilt inseende över samt

3. kollektmedel.

10 § Beträffande kyrklig samfällighet tillämpas bestämmelserna i 1-9 §§.
Därvid skall följande gälla.

1. Bestämmelserna om församligens kyrkofullmäktige samt om dess kyrkoråd
och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens fullmäktige
eller församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd och övriga nämnder.

2. Församlingarnas kyrkoråd skall lämna sina särskilda förslag om anslag
för det nästföljande året till samfällighetens kyrkoråd. Detta bestämmer
när förslagen skall avlämnas.

7 kap.

1 § Nyvalda kyrkofullmäktige eller kyrkostämman väljer under år då val i
hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum tre eller flera revisorer
samt minst lika många revisorssuppleanter för granskning av de tre
följande årens verksamhet. Fullmäktige eller stämman får därvid välja
revisorer och suppleanter för granskning av viss eller vissa nämnders
verksamhet. Antalet revisorer, liksom antalet suppleanter, för varje
nämnd eller grupp av nämnder skall dock vara minst tre. Om val till
kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse
har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan
partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för revisorerna och
suppleanterna två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen
har avslutats. När omvalet eller den förnyade sammanräkningen har
avslutats, skall fullmäktige förrätta nytt val av revisorer och
suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.

I fråga om valbarhet till revisor och revisorssuppleant, verkan av att
valbarheten upphör och rätt till avsägelse skall bestämmelserna i 2 kap.
4 § om ledamot i kyrkofullmäktige tillämpas. Den som inte är
kyrkobokförd i församlingen är dock valbar. Detsamma gäller den som har
uppnått arton års ålder senast på dagen för valet till revisor eller
suppleant.

Om en revisor som inte har utsetts vid proportionellt val avgår under
tjänstgöringstiden, får fullmäktige eller stämman förrätta fyllnadsval
för återstoden av denna tid.

Revisorer och revisorssuppleanter har rätt till den ledighet från
anställning som behövs för uppdraget.

Fullmäktige eller stämman får besluta att det till revisorer och
revisorssuppleanter skall i skälig omfattning utgå ersättning för
resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget, förlorad
arbetsförtjänst samt arvode. Om fullmäktige eller stämman beslutar att
arvode skall utgå, skall arvodet bestämmas till lika belopp för lika
uppdrag. Lag (1983:564).

2 § Den som är ledamot eller suppleant i kyrkorådet eller annars är
redovisningsskyldig till församlingen får inte vara revisor eller re
visorssuppleant för granskning av verksamhet som omfattas av redovis
ningsskyldigheten och inte heller delta i val av revisor eller
revisorssuppleant för granskning av sådan verksamhet eller i
handläggningen av ärende om ansvarsfrihet för verksamheten. Detsamma
gäller make, föräldrar, barn eller syskon eller annan närstående till
den redovisningsskyldige. Ordförande och vice ordförande i kyrkorådet
eller annan nämnd vars verksamhet granskningen gäller får, utan hinder
av vad som nu har sagts och även om de inte är ledamöter i
kyrkofullmäktige, delta i fullmäktiges eller stämmans överläggning, när
revisionsberättelsen som avser granskningen behandlas.

3 § Revisorerna granskar kyrkorådets och övriga nämnders verksamhet. De
prövar om verksamheten har utövats på ett ändamålsenligt och från
ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är
rättvisande och om den kontroll som har utövats inom nämnderna är
tillräcklig.

En revisor har rätt att av en nämnd få de uppgifter och upplysningar som
behövs för revisionsarbetet. En revisor får när som helst inventera de
penningmedel och värdehandlingar som en nämnd förvaltar samt ta del av
räkenskaper och andra handlingar som berör nämndens verksamhet.

Vad som har sagts om nämnd gäller i tillämpliga delar även beredning.

4 § Revisorerna utövar, om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman inte
bestämmer annat, själva den förvaltning som har samband med revisions
uppdraget. Beslut som revisorerna fattar angående förvaltningen skall
upptas i protokoll. I fråga om justering av protokoll och tillkänna
givande om justeringen tillämpas bestämmelserna i 5 kap. 13 §.

5 § Revisorerna skall årligen till kyrkofullmäktige eller kyrkostämman
avge berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser
verksamheten under det föregående året. Av berättelsen skall framgå om
anmärkning beträffande den granskade verksamheten föreligger eller inte.
Om anmärkning framställs, skall anledningen till denna anges i
berättelsen. Revisionsberättelsen skall innehålla ett särskilt uttalande
i frågan huruvida ansvarsfrihet tillstyrks eller inte.

6 § Sedan förklaringar har inhämtats över de anmärkningar som har
framställts i revisionsberättelsen, skall kyrkofullmäktige eller
kyrkostämman vid sammanträde före utgången av året efter det år som
revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller om åtgärd
för att bevara församlingens rätt skall vidtas. Om talan inte väcks inom
ett år från det att revisionsberättelsen lades fram på sammanträde med
fullmäktige eller stämman, anses ansvarsfrihet beviljad. Trots att
ansvarsfrihet har beviljats får talan dock föras beträffande skada på
grund av brottslig handling, om inte ansvarsfriheten uppenbarligen avsåg
även den skadan.

7 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman får meddela närmare föreskrifter
om revisionen.

8 § Beträffande kyrklig samfällighet tillämpas bestämmelserna i 1-7 §§.
Därvid skall följande gälla.

1. Bestämmelserna om församlingens kyrkofullmäktige samt om dess
kyrkoråd och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens
fullmäktige eller församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd och övriga
nämnder.

2. Församlingskyrkoråd som förvaltar medel för samfällighetens räkning
skall årligen avge redovisning för sin förvaltning under det föregående
kalenderåret. Redovisningen skall lämnas till samfällighetens kyrkoråd,
som bestämmer när detta skall ske.

8 kap. Församlingsskatt

1 § Om skyldighet att erlägga församlingsskatt finns bestämmelser i
kommunalskattelagen (1928:370).

Den som är kyrkobokförd i en icke-territoriell församling är inte
skyldig att erlägga församlingsskatt till den territoriella församling
där han eller hon är mantalsskriven.

Om lindring i skattskyldigheten för den som inte tillhör svenska kyrkan
finns särskilda bestämmelser.

2 § Skattesatsen för församlingsskatt bestäms enligt de grunder som
anges i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan
menighets utdebitering av skatt, m. m. Lag (1984:508).

3 § När budgeten har fastställts, skall kyrkorådet genast underrätta den
kommun där församlingen är belägen om den skattesats som har bestämts
för det följande året. I kommunallagen (1977:179) finns föreskrifter om
skyldighet för kommunstyrelsen att underrätta den lokala
skattemyndigheten och statistiska centralbyrån om denna skattesats.

Om skattesatsen inte har fastställts före oktober månads utgång, skall
kyrkorådet genast underrätta kommunen om rådets förslag till skattesats.
Har annan skattesats än den föreslagna fastställts, skall rådet genast
underrätta kommunen om den fastställda skattesatsen. Om budgeten inte
har fastställts före november månads utgång skall, så snart skattesatsen
har fastställts, kommunen underrättas om denna.

4 § Om utbetalning av församlingsskatt finns bestämmelser i lagen
(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets
utdebitering av skatt, m. m.

5 § Länsskattemyndigheten skall senast den 8 mars till kyrkorådet
överlämna redovisning för det föregående året över skatt som tillkommer
församlingen och som har utanordnats till denna. Lag (1986:1338).

6 § Beträffande kyrklig samfällighet tillämpas bestämmelserna i 2-5 §§
om församling.

7 § För församling i Stockholms kyrkliga samfällighet och för samfäl
ligheten gäller att varje församlings kyrkoråd och samfällighetens
kyrkoråd skall, sedan budgeten har fastställts, genast underrätta den
lokala skattemyndigheten och statistiska centralbyrån om den skattesats
som har bestämts för det följande året.

Om skattesatsen inte har fastställts före oktober månads utgång, skall
kyrkorådet genast underrätta den lokala skattemyndigheten och
statistiska centralbyrån om rådets förslag till skattesats. Har annan
skattesats än den föreslagna fastställts, skall rådet genast underrätta
dessa myndigheter och riksskatteverket om den fastställda skattesatsen.
Om budgeten inte har fastställts före november månads utgång skall, så
snart skattesatsen har fastställts, den lokala skattemyndigheten och
statistiska centralbyrån underrättas om denna.

9 kap. Kommunalbesvär

1 § Kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut får, om annat inte är
särskilt föreskrivet, överklagas genom besvär hos kammarrätten. Besvären
får grundas endast på omständigheter som innebär att beslutet

1. inte har tillkommit i laga ordning,

2. står i strid mot lag eller annan författning,

3. på annat sätt överskrider kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans
befogenhet,

4. kränker klagandens enskilda rätt eller

5. annars vilar på orättvis grund.

Besvärshandlingen skall ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor
från den dag då justeringen av det över beslutet förda protokollet
tillkännagavs på församlingens anslagstavla. Om besvärshandlingen före
besvärstidens utgång har kommit in till församlingen, skall besvären
ändå tas upp till prövning.

I besvärshandlingen skall anges det beslut som överklagas och de
omständigheter på vilka besvären grundas. Klaganden får inte anföra
någon ny omständighet till grund för besvären efter besvärstidens
utgång.

2 § I fråga om besvär över beslut av kyrkorådet eller annan nämnd skall
bestämmelserna i 1 § om besvär över kyrkofullmäktiges beslut tillämpas,
om annat inte är särskilt föreskrivet. Besvär får inte anföras över
beslut av rent förberedande eller rent verkställande art.

Bestämmelserna i första stycket gäller även beslut som har fattats med
stöd av uppdrag enligt 5 kap. 16 §. I fråga om beslut som inte har
protokollförts särskilt räknas besvärstiden från den dag då justeringen
av det protokoll, som fördes vid det sammanträde med kyrkorådet eller
nämnden då beslutet anmäldes, tillkännagavs på anslagstavlan.
Bestämmelserna i första stycket gäller också i fråga om besvär över
sådant beslut av revisorerna som avses i 7 kap. 4 §.

3 § Besvär enligt 1 och 2 §§ får anföras av den som är kyrkobokförd i
församlingen och av den som utan att vara kyrkobokförd i församlingen
enligt taxering till kommunal inkomstskatt skall erlägga
församlingsskatt till församlingen.

4 § Kammarrätten skall inhämta domkapitlets yttrande över besvären, om
det inte är obehövligt.

Vid tillämpning av förvaltningsprocesslagen (1971:291) anses för
samlingen som part.

Ett föreläggande enligt 5 § förvaltningsprocesslagen får inte gälla
sådan brist i besvärshandlingen som består i att denna inte anger den
eller de omständigheter på vilka besvären grundas. Bestämmelsen i 29 §
förvaltningsprocesslagen om rätt att utan yrkande besluta till det
bättre för enskild tillämpas inte.

5 § Besvär över ett beslut av kammarrätten vilket har gått klaganden
emot får anföras endast av denne. Besvär över ett beslut, varigenom
kammarrätten har bifallit besvär eller förbjudit att det överklagade
beslutet verkställs, får anföras av församlingen och av var och en som
sägs i 3 §.

6 § Om beslut av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman har blivit upphävt
genom avgörande som har vunnit laga kraft och om beslutet redan har
verkställts, skall fullmäktige eller stämman föranstalta om rättelse av
verkställigheten i den mån det är möjligt.

Första stycket tillämpas även i fråga om beslut av kyrkorådet eller
annan nämnd eller av revisorerna.

7 § I fråga om besvär över beslut av kyrkofullmäktige,
församlingsdelegerade, kyrkorådet eller annan nämnd i en kyrklig
samfällighet tillämpas 1-6 §§. Besvär får anföras även av en församling
som ingår i samfälligheten.