Elförordning (1982:548)

SFS nr
1982:548
Departement/myndighet
Näringsdepartementet
Utfärdad
1982-06-17
Författningen har upphävts genom
SFS 1994:1250
Upphävd
1996-01-01

Inledande bestämmelse

1 § Närings- och teknikutvecklingsverket skall i fråga om lagen
(1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar pröva frågor om

1. koncession för att dra fram eller begagna elektriska
starkströmsledningar och tillstånd till överlåtelse av sådan
koncession,

2. förpliktelse att tillhandahålla eller köpa ström enligt 2 § 4
mom.,

3. ändring av gränserna för områdeskoncession enligt 2 § 5 mom.,

4. återkallelse av koncession,

5. förklaring eller tillstånd att dra fram och använda ledning,
transformator eller kopplingsstation innan koncession enligt 2 § 8
mom. har meddelats.

Närings- och teknikutvecklingsverket får inte pröva sådana ärenden
om

1. koncession, tillstånd att överlåta koncession eller förklaring
eller tillstånd som avses i 2 § 8 mom. när det är fråga om en
utlandsförbindelse,

2. koncession, om det i ärendet förekommer fråga om tillstånd till
expropriation som skall prövas av regeringen,

3. koncession, tillstånd att överlåta koncession eller förklaring
eller tillstånd som avses i 2 § 8 mom. när det är fråga om ledning
med en spänning överstigande 145 kilovolt mellan två ledare och någon
ägare eller kommun motsätter sig ansökningen eller någon statlig
myndighet motsätter sig bifall till ansökningen,

4. koncession eller förklaring eller tillstånd som avses i 2 § 8
mom. om det i ärendet förekommer fråga om medgivande att dra
ledningar över mark som förvaltas av Uppsala eller Lunds universitet,
om verket och universitetet inte kan enas i frågan. Förordning (1995:111).

Linjekoncession

2 § Ansökan om linjekoncession skall vara skriftlig och innehålla
följande uppgifter:

1. Överföringsbehov som ledningen är avsedd att tillgodose. Om ledningen
är avsedd att förstärka befintliga ledningar skall detta anges och
upplysning lämnas om den belastning som befintliga ledningar tål samt om
ytterligare ledningsutbyggnader krävs med anledning av den ledning för
vilken koncession söks.

2. Alternativa ledningssträckningar som sökanden undersökt samt
resultatet av de samråd som föregått ansökningen.

3. Den utredning i övrigt som sökanden vill åberopa till stöd för sin
ansökan.

3 § Till ansökningshandlingar som avses i 2 § fogas:

1. En teknisk beskrivning över den planerade ledningen med
kostnadsberäkning. Beskrivningen skall innefatta bl.a. ritningen
avseende ledningens konstruktion och hur ledningen skall anslutas till
produktionsanläggning eller befintlig ledning.

2. En avfattning på karta över ledningens föreslagna sträckning och
beskrivning av den mark som behöver tas i anspråk för ledningen.

3. Bestyrkta förteckningr över ägare och innehavare av fastigheter som
ledningen skall dras fram över eller av fastigheter som på annat sätt
behövs för anläggningen.

4. Uppgifter om de överenskommelser som träffats om upplåtelse av mark
för ledningen eller de hinder som finns däremot.

Områdeskoncession

4 § Ansökan om områdeskoncession skall vara skriftlig och
innehålla

1. en plan över områdets framtida försörjning med elektrisk ström,

2. en karta över området som anger

a. sökandens ledningar med en spänning som överstiger 1 000 volt
växelspänning mellan fasledare eller 1 500 volt likspänning mellan
poler,

b. matande ledningar och stationer inom området,

c. huvudsaklig sträckning av ledningar med samma spänning som
behövs enligt planen,

3. uppgifter om spänning och strömart. Förordning (1994:302).

Handläggning av koncessionsärenden

5 § Om en ansökan inte omedelbart avslås skall yttrande inhämtas från

1. länsstyrelsen i det län som berörs av anläggningen,

2. kommuner som berörs av anläggningen,

3. fastighetsägare eller innehavare av fastigheter som ledningarna dras
över eller av fastigheter som på annat sätt behövs för anläggningen.

4. andra sakägare än som anges under 3.

6 § Energiverket får medge undantag från den uppgiftsskyldighet som
föreskrivs i 2 – 4 §§ eller infordra de ytterligare uppgifter som behövs
för att pröva ärendet. Förordning (1983:538).

Undantag från koncessionsplikt

7 § Ansökan om förklaring att en ledning, tranformator eller
kopplingsstation får användas utan att koncession för ledningen har
meddelats enligt 2 § 8 mom. lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa
bestämmelser om elektriska anläggningar, skall vara skriftlig och
innehålla en karta med anläggningen utmärkt samt de uppgifter om
anläggningen och dess ändamål som i övrigt behövs för att pröva en sådan
ansökan.

Övrig bestämmelse

8 § Ytterligare förskrifter för verkställighet av bestämmelserna i 2 § 1
mom., 2 § 4 mom., 2 § 5 mom., 2 § 8 mom. och 3 § lagen (1902:71 s.1),
innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, meddelas av
energiverket. Förordning (1983:538).

9 § Statens energiverks beslut i frågor som avses i 1 § första stycket 2
och 4 får överklagas hos kammarrätten.

Energiverkets beslut i andra frågor enligt 1 § första stycket får
överklagas hos regeringen. Förordning (1988:297).

Övergångsbestämmelser

1994:1250

Denna förordning träder i kraft, i fråga om 11 § 1–3 samt 12–13 §§
den 1 oktober 1994, och i övrigt den 1 januari 1995, då
elförordningen (1982:548) och förordningen (1979:466) om
prisreglering enligt lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa
bestämmelser om elektriska anläggningar skall upphöra att gälla.
Sistnämnda förordning gäller dock fortfarande i ärenden om
prisreglering där ansökan har gjorts före den 1 januari 1995.