Försäkringsrörelselag (1982:713)

SFS nr
1982:713
Departement/myndighet
Finansdepartementet FÖ
Utfärdad
1982-06-10
Författningen har upphävts genom
SFS 2010:2044
Upphävd
2011-04-01
Ändring införd
t.o.m. SFS 2010:1945

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Försäkringsrörelse får drivas endast av
försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som fått
tillstånd (koncession) till detta enligt denna lag, om inte
annat följer av 2 § eller 10 § tredje stycket.

I 1 a kap. denna lag finns särskilda bestämmelser om sådana
europabolag enligt rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8
oktober 2001 om stadga för europabolag (SE-förordningen) som
har beviljats koncession att driva försäkringsrörelse.

Finansinspektionen skall efter ansökan lämna förhandsbesked om
huruvida koncession enligt första stycket krävs för en planerad
verksamhet.

Försäkringsbolagen skall stå under tillsyn av
Finansinspektionen.

Registreringsmyndighet för försäkringsbolag är Bolagsverket.

För varje försäkringsbolag skall finnas ett huvudkontor i
Sverige. Lag (2006:601).

1 a § Försäkringsrörelse skall bedrivas med en för rörelsens
omfattning och beskaffenhet tillfredsställande soliditet,
likviditet och kontroll över försäkringsrisker,
placeringsrisker och rörelserisker, så att åtagandena mot
försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av
försäkringarna kan fullgöras.

Information till liv- och skadeförsäkringstagare och dem som
erbjuds att teckna en sådan försäkring skall vara anpassad
efter försäkringens art och tydligt visa försäkringens villkor
och värdeutveckling. Även andra ersättningsberättigade på grund
av liv- och skadeförsäkringar skall ges den information de
behöver. I fråga om sådana försäkringar som anges i 3 a § skall
informationen innehålla uppgifter om försäkringsbolaget och
dess verksamhet samt om de överenskommelser som ligger till
grund för försäkringarna.

Verksamheten skall bedrivas enligt god försäkringsstandard.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om vilken information som ett
försäkringsbolag skall lämna till försäkringstagarna, andra
ersättningsberättigade på grund av försäkringarna och till dem
som erbjuds att teckna en försäkring i bolaget.
Lag (2005:1121).

2 § Denna lag gäller inte för försäkringsrörelse som drivs
enligt andra författningar eller som utövas av
försäkringsanstalter som inrättats av staten.

Särskilda bestämmelser om utländska försäkringsgivare finns i
lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och
tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela särskilda föreskrifter om bedrivande av
försäkringsrörelse för att uppfylla Sveriges åtaganden till
följd av avtal mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och
Schweiz. Lag (2005:1121).

3 § Ett försäkringsbolag får inte driva annan rörelse än
försäkringsrörelse, om det inte finns särskilda skäl för det.

Rörelse som avses i 2 kap. 3 b § (direkt livförsäkringsrörelse)
får förenas endast med direkt skadeförsäkringsrörelse som avses
i 2 kap. 3 a § första stycket klasserna 1 och 2 samt med
rörelse avseende återförsäkring av försäkring enligt någon av
dessa klasser och av livförsäkring, om inte något annat följer
av tredje stycket.

Utöver vad som följer av andra stycket får direkt
livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse bedrivas i
samma försäkringsbolag, om sådan verksamhet samtidigt bedrevs
vid tidpunkten för undertecknandet av avtalet om Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet, den 2 maj 1992.

Direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse som
bedrivs i samma försäkringsbolag enligt andra eller tredje
stycket ska hållas åtskilda hos bolaget.

Särskilda bestämmelser finns i 5 kap. 1 § om
försäkringsbolagets upplåning. Lag (2008:102).

3 a § Med tjänstepensionsförsäkring förstås i denna lag
livförsäkring som har samband med yrkesutövning och där
utbetalning av försäkringsbelopp (engångsbelopp eller
periodiska utbetalningar) beror av att en eller flera personer
uppnår eller förväntas uppnå en viss ålder samt försäkringar
som meddelas som tillägg till sådana försäkringar.

Ett försäkringsbolags förvaltning av tillgångar som motsvarar
dess åtaganden för tjänstepensionsförsäkring skall hållas
åtskild från förvaltningen av bolagets övriga tillgångar. De
försäkringstekniska avsättningarna enligt 7 kap. 1 § för
tjänstepensionsförsäkringar skall hållas åtskilda från bolagets
övriga avsättningar.

Bestämmelserna i andra stycket gäller inte sådana försäkringar
som tecknas för egen räkning av en egenföretagare.
Lag (2005:1121).

3 b § Med återförsäkring förstås i denna lag verksamhet som
består i att överta risker som överlåts av ett
försäkringsföretag eller av en medlem i en
försäkringssammanslutning inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES).

Med återförsäkringsbolag avses ett försäkringsbolag som har
fått koncession bara för rörelse som avser återförsäkring.

Ett återförsäkringsbolag får inte driva annan rörelse än
återförsäkringsrörelse och därmed sammanhängande verksamhet.
Lag (2008:102).

4 § Med livförsäkringsbolag förstås i denna lag bolag som
uteslutande eller så gott som uteslutande driver direkt
livförsäkringsrörelse enligt 2 kap. 3 b § eller rörelse avseende
återförsäkring av livförsäkring. Andra bolag är
skadeförsäkringsbolag. Lag (1993:1304).

5 § Bestämmelserna om livförsäkring, med undantag för 1 kap.
8 a § samt 7 kap. 22, 23 och 26 §§, får tillämpas för
skadeförsäkringar som avses i 2 kap. 3 a § första stycket
klasserna 1 och 2 samt för avgångsbidragsförsäkringar.

Bestämmelserna om livförsäkring, med undantag för 1 kap. 8 a §
samt 7 kap. 2, 22, 23 och 26 §§, behöver inte tillämpas för
sådana livförsäkringar som avses i 2 kap. 3 b § första stycket
klasserna 1 b och 4 om premien är beräknad och bestämd för
längst fem år.

Ersättning, som utges i form av livränta eller sjukränta,
tillhör endera livförsäkring eller annan försäkring beroende på
vilket av dessa slag av försäkringar som har meddelats. Har en
sådan ränta inköpts i ett livförsäkringsbolag, skall den dock i
detta bolag höra till livförsäkring.

För sådan livränta eller sjukränta som tillhör annan försäkring
än livförsäkring gäller de särskilda bestämmelserna om
livförsäkring i 7 kap. 2 och 11 a §§ samt 14 kap. 7, 21 och 24-
28 §§. Lag (1999:600).

6 § I ett försäkringsbolag svarar aktieägarna eller delägarna
inte personligen för bolagets förpliktelser. I 7 § finns
bestämmelser om kapitaltillskott i form av uttaxering hos
delägare.

Försäkringsaktiebolag är privat försäkringsaktiebolag eller
publikt försäkringsaktiebolag. Denna lag gäller för samtliga
försäkringsaktiebolag, om inte annat föreskrivs.

Försäkringsaktiebolag skall ha ett aktiekapital. Aktiekapitalet
skall vara bestämt i bolagets redovisningsvaluta. Av 4 kap. 6 §
bokföringslagen (1999:1078) framgår att redovisningsvalutan får
vara antingen svenska kronor eller euro. Om aktiekapitalet är
fördelat på flera aktier, skall dessa lyda på lika belopp.

En akties nominella belopp skall vara bestämt i samma valuta
som aktiekapitalet. Lag (2000:37).

7 § Delägare i ett ömsesidigt försäkringsbolag är
försäkringstagarna. Återförsäkringstagare skall dock inte på
grund av återförsäkringen anses som delägare.

I bolagsordningen får det föreskrivas att också de försäkrade
skall vara delägare, även om de inte samtidigt är
försäkringstagare, för en försäkring som

1. tecknas av en arbetsgivare för att ge försäkringsskydd åt
anställda, och

2. grundas på kollektivavtal.

I bolagsordningen för ett skadeförsäkringsbolag får föreskrivas
att en sådan delägare som avses i första stycket skall täcka
skulder, avsättningar eller förluster i direkt
skadeförsäkringsrörelse genom att göra kapitaltillskott till
bolaget (uttaxering).

En delägares skyldighet enligt tredje stycket får endast göras
gällande

1. för skadeförsäkring som inte tecknats av en konsument eller
ett dödsbo för enskilt eller i huvudsak enskilt ändamål, och

2. om det saknas tillgångar eller medel för att täcka skulder,
avsättningar eller förluster.

Med delägare avses i denna lag endast delägare i ett ömsesidigt
försäkringsbolag.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, medge
undantag från bestämmelserna i fjärde stycket 1 för lokala
skadeförsäkringsbolag med en årlig premieinkomst från
skadeförsäkringsrörelsen som inte överstiger ett belopp
motsvarande fem miljoner euro och där minst hälften av
premieinkomsten kommer från bolagets delägare. Lag (2003:510).

8 § Ett ömsesidigt försäkringsbolag får inte bildas utan
garantikapital, om det inte finns särskilda skäl för det. Om
det behövs får tillskott av garantikapital göras även under
rörelsens gång. Garantikapitalet skall betalas med pengar.
Garantikapitalet skall återbetalas när det inte längre behövs
för rörelsens ändamålsenliga bedrivande och en återbetalning är
förenlig med bestämmelserna om kapitalbasens sammansättning och
storlek i 7 kap. 22-27 §§. Om villkor för sådan återbetalning
finns bestämmelser i 12 kap. 4 §. Lag (1999:600).

8 a § Ett försäkringsbolag ska, utöver tillgångar som krävs för
skuldtäckning enligt 7 kap. 9 §, vid varje tidpunkt ha en
tillräcklig kapitalbas. Bestämmelser om vilka poster
kapitalbasen får omfatta och om avräkning från den finns i 7
kap. 22 och 24 a §§ och 26 § femte stycket för
livförsäkringsrörelse samt i 7 kap. 24 och 24 a §§ och 27 §
fjärde stycket för skadeförsäkringsrörelse.

När verksamheten utövas ska kapitalbasen minst uppgå till en
nivå som beräknas med utgångspunkt i verksamhetens art och
omfattning (solvensmarginalen) enligt bestämmelserna i 7 kap.
23 § för livförsäkringsrörelse och i 7 kap. 25 § för
skadeförsäkringsrörelse. Dock ska kapitalbasen aldrig vara
mindre än det garantibelopp som anges i 7 kap. 26 § för
livförsäkringsrörelse och i 7 kap. 27 § för
skadeförsäkringsrörelse.

När ett försäkringsbolag bildas ska kapitalbasen minst uppgå
till garantibeloppet.

Om kapitalbasen understiger solvensmarginalen eller
garantibeloppet ska Finansinspektionen vidta åtgärder enligt
bestämmelserna i 19 kap. 11 § fjärde, sjätte och sjunde
styckena.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om villkor för att ta in poster i
kapitalbasen och räkna av poster från den enligt 7 kap. 22, 24
och 24 a §§ samt 7 a kap. 4 §, och om omfattningen av dessa
poster och hur kapitalbasen i övrigt ska beräknas.
Lag (2008:102).

9 § Ett försäkringsbolag är moderbolag och en annan juridisk
person är dotterföretag, om försäkringsbolaget

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller
andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på
grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än
hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar,

3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har
rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i
dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan, eller

4. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har
rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på
grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av
föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed
jämförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderbolaget,
om ett annat dotterföretag till moderbolaget eller moderbolaget
tillsammans med ett eller flera andra dotterföretag eller flera
andra dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller
andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på
grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än
hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, eller

3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har
rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i
dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger aktier eller andelar i en juridisk
person och på grund av avtal med den juridiska personen eller
på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller
därmed jämförliga stadgar har rätt att ensamt utöva ett
bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även
denna dotterföretag till moderbolaget.

Moderbolag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
föreskriva att denna lags bestämmelser, eller föreskrifter som
meddelats med stöd av denna lag, om koncerner skall gälla helt
eller delvis för en grupp av företag, som inte utgör en koncern
enligt första-tredje styckena, men som har en gemensam eller i
huvudsak gemensam ledning. Lag (1999:600).

9 a § För skadeförsäkring avses enligt denna lag med land där
risken är belägen

1. när försäkringen avser byggnad eller byggnad och dess
innehåll, till den del byggnaden och innehållet täcks av
samma försäkring, det land som egendomen är belägen i,

2. när försäkringen avser registreringspliktigt fordon, det
land där fordonet är registrerat, utom i det fall som avses i
3,

3. när ett fordon som är registrerat i ett EES-land köps i
syfte att införas och stadigvarande brukas i ett annat EES-
land, under 30 dagar från det att fordonet kommit i köparens
besittning, det land till vilket fordonet ska införas,

4. när försäkringen har en giltighetstid av fyra månader
eller mindre och oberoende av försäkringsklass täcker rese-
eller semesterrisker, det land där försäkringstagaren har
tecknat försäkringen,

5. i andra fall än de som omfattas av 1–4, om
försäkringstagaren är en fysisk person, det land där
försäkringstagaren har sin vanliga vistelseort eller, om
försäkringstagaren är en juridisk person, det land där det
etableringsställe som försäkringen gäller är beläget.

För livförsäkring avses enligt denna lag med land där
åtagandet ska fullgöras, om försäkringstagaren är en fysisk
person, det land där försäkringstagaren har sin vanliga
vistelseort eller, om försäkringstagaren är en juridisk
person, det land där det etableringsställe som försäkringen
gäller är beläget. Lag (2009:351).

9 b § Om ett företag äger andelar i en juridisk person som inte
är dotterföretag och utövar ett betydande inflytande över den
juridiska personens driftsmässiga och finansiella styrning samt
ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse mellan
företaget och den juridiska personen, är den juridiska personen
intresseföretag till företaget.

Innehar ett företag minst tjugo procent av rösterna för
samtliga andelar i en annan juridisk person, skall det anses ha
sådant inflytande över och sådan förbindelse med denna som
avses i första stycket, om inte annat framgår av omständighe-
terna. Detsamma gäller om företagets dotterföretag eller
företaget tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller
flera dotterföretag tillsammans innehar minst tjugo procent av
rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen.
Lag (2000:623).

9 c § Ett försäkringsbolag och ett annat företag skall anses ha
nära förbindelser, om

1. det ena företaget direkt eller indirekt genom dotterföretag
äger minst 20 procent av kapitalet eller disponerar över minst
20 procent av samtliga röster i det andra företaget,

2. det ena företaget direkt eller indirekt utgör moderföretag
till det andra eller det finns någon annan likartad förbindelse
mellan företagen, eller

3. båda företagen är dotterföretag till eller har någon
likartad förbindelse med en och samma juridiska person eller
står i ett motsvarande förhållande till en och samma fysiska
person.

Nära förbindelser har även en fysisk person och ett
försäkringsbolag, om

1. den fysiska personen

a) äger minst 20 procent av kapitalet i försäkringsbolaget,

b) disponerar över minst 20 procent av samtliga röster i
försäkringsbolaget, eller

c) på annat sätt har sådant inflytande över försäkringsbolaget
att personens ställning motsvarar den som ett moderföretag har
i förhållande till ett dotterföretag, eller

2. det finns någon annan likartad förbindelse mellan denna
person och försäkringsbolaget. Lag (2006:533).

9 d § En aktie som innehas av försäkringsaktiebolaget självt
(egen aktie) eller av dess dotterföretag ska inte räknas med
när det enligt denna lag eller bolagsordningen för giltigt
beslut eller för utövande av befogenhet krävs samtycke av
ägare till en viss andel av aktierna. En sådan aktie ska inte
heller räknas med vid tillämpningen av bestämmelser i denna
lag eller bolagsordningen som förutsätter att någon eller
några innehar en viss andel av aktierna eller rösterna i
bolaget. Lag (2009:351).

9 e § Med försäkringsholdingföretag avses enligt denna lag ett
moderföretag som inte är ett försäkringsföretag eller ett
blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 lagen
(2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat och
vars verksamhet huvudsakligen består i att förvärva och
förvalta andelar i dotterföretag som uteslutande eller
huvudsakligen är försäkringsbolag eller utländska
försäkringsföretag. Lag (2006:533).

9 f § I de fall som avses i 9 § första stycket 1-3 och andra
stycket samt 9 b § skall sådana rättigheter som tillkommer
någon som handlar i eget namn men för en annan fysisk eller
juridisk persons räkning anses tillkomma den personen.

Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag beaktas
inte de aktier eller andelar i dotterföretaget som innehas av
företaget självt eller av dess dotterföretag. Detsamma gäller
aktier eller andelar som innehas av den som handlar i eget namn
men för dotterföretagets eller dess dotterföretags räkning.
Lag (2000:623).

9 g § Med behörig myndighet förstås i denna lag en utländsk
myndighet inom EES som har behörighet att utöva tillsyn över
utländska försäkringsföretag eller tjänstepensionsinstitut.
Lag (2008:102).

9 h § Med specialföretag förstås i denna lag ett utländskt
företag som, utan att vara försäkringsföretag, övertar risker
från ett försäkringsföretag och som helt finansierar sin
verksamhet genom emissioner av skuldebrev eller någon annan
liknande form av finansiering, för vilken rätten till
återbetalning är underordnad företagets skyldigheter enligt
avtal om riskövertagande. Lag (2008:102).

9 i § Med ett kvalificerat innehav avses enligt denna lag ett
direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet
representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av
samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt
inflytande över ledningen av företaget.

Vid bedömningen av om ett innehav är kvalificerat ska
följande bestämmelser i 4 kap. lagen (1991:980) om handel med
finansiella instrument tilllämpas:

– 2 § första stycket 1 om depåbevis,

– 4 § första stycket, andra stycket 1–8, samt tredje och
femte styckena, om beräkning av innehavet,

– 5 § andra stycket om beräkning av antalet aktier eller
röstetal,

– 12 § 1 och 2 om undantag för aktier som innehas för
clearing och avveckling eller förvaltas för någon annans
räkning,

– 13 § om aktier som ingår i handelslager,

– 14 § om aktier som innehas av marknadsgaranter, samt

– 16 och 17 §§ om undantag för vissa moderföretag.

Vid bedömningen ska också tillämpas föreskrifter

– om aktier som innehas av marknadsgaranter, som har
meddelats med stöd av 7 kap. 1 § 3 lagen om handel med
finansiella instrument eller 23 kap. 15 § 1 lagen (2007:528)
om värdepappersmarknaden, och

– om undantag för vissa moderföretag, som har meddelats med
stöd av 7 kap. 1 § 4 lagen om handel med finansiella
instrument.

Det som föreskrivs om aktier i de bestämmelser som ska
tillämpas enligt andra och tredje styckena ska också
tillämpas för andra andelar i företag.

Aktier eller andelar som ett värdepappersinstitut eller ett
kreditinstitut som driver finansieringsrörelse innehar till
följd av verksamhet enligt 2 kap. 1 § 6 lagen om
värdepappersmarknaden ska dock inte beaktas vid bedömningen,
under förutsättning att

1. rösträtten inte utnyttjas eller används på annat sätt för
att ingripa i emittentens förvaltning, samt

2. aktierna eller andelarna avyttras inom ett år från
förvärvet.

Det som föreskrivs i femte stycket ska gälla också för aktier
eller andelar som innehas under motsvarande förutsättningar
av ett utländskt värdepappersföretag eller av ett utländskt
kreditinstitut som driver finansieringsrörelse.
Lag (2009:351).

10 § Om ett försäkringsbolag driver rörelse i utlandet, får
sådana avvikelser från denna lag i enskilda fall beslutas som
föranleds av hänsyn till utländsk rätt eller rättstillämpning.

I fråga om skadeförsäkringar får undantag från denna lag i ett
enskilt fall beslutas helt eller till vissa delar för

1. ömsesidiga försäkringsbolag som driver
skadeförsäkringsrörelse under förutsättning att verksamheten
inte omfattar kredit- eller borgensförsäkring eller annan
ansvarsförsäkring än sådan som enligt 2 kap. 3 a § tredje
stycket behandlas som underordnad, bolagsordningen innehåller
bestämmelser som i enlighet med 7 § tillåter uttaxering från
delägare, den årliga premieinkomsten från
skadeförsäkringsrörelsen inte överstiger ett belopp motsvarande
fem miljoner euro, samt att minst hälften av premieinkomsten
kommer från bolagets delägare, och

2. lokala skadeförsäkringsbolag som meddelar endast försäkring
enligt 2 kap. 3 a § första stycket klass 18 (assistans) i form
av naturaförmåner och vilkas årliga premieinkomst inte
överstiger ett belopp motsvarande 200 000 euro.

Finansinspektionen fattar beslut enligt denna paragraf.
Regeringen prövar dock ärenden som är av principiell betydelse
eller av synnerlig vikt. Lag (2008:102).

11 § Ett privat försäkringsaktiebolag eller en aktieägare i ett
sådant bolag får inte genom annonsering söka sprida aktier
eller teckningsrätter i bolaget eller av bolaget utgivna
skuldebrev eller optionsbevis.

Ett bolag eller en aktieägare som avses i första stycket får
inte heller på annat sätt söka sprida i första stycket angivna
värdepapper genom att erbjuda fler än 200 personer att teckna
eller förvärva värdepapperen. Detta gäller dock inte om
erbjudandet riktar sig enbart till en krets som i förväg har
anmält intresse av sådana erbjudanden och antalet utbjudna
poster inte överstiger 200.

Begränsningarna i första och andra styckena gäller inte
erbjudanden som avser överlåtelse till högst tio förvärvare.

Sådana värdepapper som anges i första stycket och som har getts
ut av ett privat försäkringsaktiebolag får inte bli föremål för
handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller annan
organiserad marknadsplats. Lag (2007:532).

12 § En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad
får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad
elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade
elektroniska signaturer. Lag (2007:1459).

1 a kap. Särskilt om europabolag som driver försäkringsrörelse

Tillämpliga bestämmelser

1 § Bestämmelserna i denna lag om publika
försäkringsaktiebolag ska tilllämpas även på europabolag som
har säte i Sverige och har beviljats koncession att driva
försäkringsrörelse när det gäller frågor som inte regleras i
SE-förordningen. För sådana europabolag gäller också 2–5, 7,
8 och 9 a §§, 16 § första och andra styckena, 17–29 och 32 §§
lagen (2004:575) om europabolag samt bestämmelserna i detta
kapitel.

För ett sådant europabolag ska det som föreskrivs i

1. 5 § första stycket lagen om europabolag om tillämpningen
av 23 kap. 3 § aktiebolagslagen (2005:551), i stället avse
15 a kap. 1 § tredje stycket denna lag,

2. 7 § första stycket lagen om europabolag om
registreringsbestämmelser, i stället avse bestämmelser i
denna lag och andra författningar om registrering i
försäkringsregistret,

3. 17 § andra stycket lagen om europabolag om tillämpningen
av 7 kap. 25 § aktiebolagslagen, i stället avse 9 kap. 9 §
femte stycket denna lag,

4. 21 § lagen om europabolag om tillämpningen av 9 kap. 6 §
aktiebolagslagen, i stället avse 10 kap. 12 § denna lag,

5. 27 § andra stycket lagen om europabolag om tillämpningen
av 7 kap. 18–20 §§ aktiebolagslagen, i stället avse 9 kap.
9 § första stycket denna lag,

6. 28 § lagen om europabolag om aktiebolagslagen, i stället
avse denna lag, och

7. 32 § första stycket lagen om europabolag om 11 §, i
stället avse 4 § i detta kapitel. Lag (2009:708).

Ansökan om koncession

2 § Ett europabolag som med stöd av artikel 8 i SE-
förordningen beslutat att bolagets säte ska flyttas till
Sverige får ansöka om koncession och stadfästelse av
bolagsordningen innan bolaget har registrerats i Sverige. För
en sådan ansökan gäller 2 kap. 3 § andra–nionde styckena,
3 a–3 c, 4 och 5 §§. Ansökan får prövas innan bolaget har
registrerats i europabolagsregistret. Lag (2009:351).

Utfärdande av intyg vid bildande av ett europabolag genom
fusion

3 § Bolagsverket ska utfärda ett sådant intyg som avses i
artikel 25.2 i SE-förordningen, när beslut om tillstånd har
meddelats enligt 15 a kap. 13 § och beslutet har vunnit laga
kraft. Lag (2009:708).

Flyttning av ett europabolags säte

4 § Om bolagsstämman med stöd av artikel 8 i SE-förordningen
har beslutat att bolagets säte ska flyttas till en annan
stat, ska bolaget ansöka om tillstånd till flyttningen.
Frågor om sådant tillstånd prövas av Finansinspektionen.
Ärenden som är av principiell betydelse eller av särskild
vikt prövas dock av regeringen.

Ansökan ska ges in inom en månad från bolagsstämmans beslut
om flyttning.

Till ansökan ska följande handlingar fogas:

1. en kopia av protokollet från den bolagsstämma där beslut
om flyttning fattades,

2. en kopia av förslaget om flyttning, och

3. en kopia av den redogörelse som avses i artikel 8.3 i SE-
förordningen.

Om bolaget inte har fogat de handlingar som anges i tredje
stycket till ansökan eller om det finns något annat hinder
mot att ta upp ansökan till prövning, ska bolaget föreläggas
att inom viss tid yttra sig eller avhjälpa bristen. Om
bolaget inte gör detta, ska ansökan avvisas.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och
Skatteverket om ansökningar enligt första stycket.
Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om
lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av
sådana ansökningar. Lag (2009:708).

4 a § Under den tid som Finansinspektionens eller regeringens
handläggning av en ansökan enligt 4 § pågår får Skatteverket
besluta om att bolaget under en viss tid om högst tolv
månader inte får flytta sitt säte till en annan stat. Tiden
får förlängas, om det finns särskilda skäl, men bara med tre
månader i taget. Så länge Skatteverkets beslut gäller, ska
Finansinspektionens eller regeringens handläggning av ansökan
enligt 4 § vila.

Skatteverket får besluta enligt första stycket bara om

1. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

2. verket har beslutat om revision hos bolaget, och

3. det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras
avsevärt av en flyttning av sätet. Lag (2009:708).

5 § Tillstånd till flyttningen av säte skall meddelas om

1. bolagets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet,
om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska
förhållanden och borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet,

2. bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att
flyttningen kan anses förenlig med försäkringstagares eller
andra fordringsägares intressen, och

3. det inte finns hinder mot flyttningen enligt artikel 8.15 i
SE-förordningen. Lag (2004:578).

6 § Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i
artikel 8.8 i SE-förordningen när beslut om tillstånd enligt
5 § har meddelats och beslutet har vunnit laga kraft.
Lag (2004:578).

Dualistiskt organiserade europabolag

7 § I fråga om europabolag med ett sådant förvaltningssystem
som avses i artiklarna 39-42 i SE-förordningen (dualistiskt
organiserade europabolag) ska vad som sägs i följande
bestämmelser i denna lag om styrelsen eller dess ledamöter
tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

2 kap. 3 § femte stycket 3 om ledningsprövning,

7 a kap. 10 § om tystnadsplikt,

8 kap. 1 § femte stycket om suppleanter,

8 kap. 2 § första stycket om förtida avgång,

8 kap. 4 § om bosättningskrav och obehörighetsgrunder,

8 kap. 6 § om anmälan av aktieinnehav,

8 kap. 10 § tredje stycket om protokoll,

8 kap. 11 § första stycket andra meningen om beslutsunderlag,

8 kap. 11 § första stycket tredje meningen om inträde av
suppleant,

8 kap. 12 § första stycket om jäv,

8 kap. 17 § om registrering,

9 kap. 12 § om upplysningsplikt mot bolagsstämman,

9 kap. 20 § om klander av bolagsstämmobeslut,

9 kap. 21 § om talan mot bolaget och skiljeförfarande,

10 kap. 5 § om revisorsjäv,

10 kap. 9 § om tillhandahållande av upplysningar till revisorn,

10 kap. 11 § första stycket om revisionsberättelsen,

11 kap. 11 § om jäv för lekmannarevisorer,

11 kap. 14 § om lekmannarevisorns granskningsrapport,

12 kap. 12 och 13 §§ om förbud mot vissa lån m.m.,

14 kap. 3 § om tvångslikvidation,

14 kap. 18 § andra-fjärde styckena om styrelseval i samband med
upphörande av likvidation,

16 kap. 1 och 4-6 §§ om skadestånd,

19 kap. 8 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla
styrelsen,

19 kap. 9 § andra stycket om rätt för Finansinspektionen att
närvara vid styrelsesammanträde och delta i överläggningarna,

19 kap. 11 § andra stycket om föreläggande att vidta rättelse,

19 kap. 16 § första meningen om förbud för en ledamot i
Finansinspektionens styrelse eller en befattningshavare hos
inspektionen att ingå i ett svenskt försäkringsbolags styrelse,
och

20 kap. 4 a § om avregistrering av ledamot. Lag (2008:102).

2 kap. Bildande av försäkringsbolag

1 § Ett försäkringsbolag skall bildas av en eller flera stiftare.
Stiftare skall vara

1. fysisk person som är bosatt inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet,

2. svensk juridisk person, eller

3. juridisk person som bildats enligt lagstiftningen i en stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som har sitt säte, sitt
huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom det
samarbetsområdet.

Handelsbolag eller motsvarande juridiska personer som bildats enligt
lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
får dock vara stiftare endast om varje obegränsat ansvarig bolagsman
är bosatt inom detta område.

Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara stiftare. Att detsamma
gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen
(1986:436) om näringsförbud. Lag (1992:1241).

2 § Stiftarna anger villkoren för bolagsbildningen. Därvid skall
iakttas att betalningen för en aktie i försäkringsaktiebolag inte får
understiga det belopp på vilket aktien skall lyda (nominella
beloppet). Om en aktie skall kunna tecknas med rätt eller plikt att
mot aktien tillskjuta annan egendom än pengar eller med rätt eller
plikt för försäkringsaktiebolaget att överta egendom mot annat
vederlag än aktier (apport), får värdet på apportegendomen inte
sättas högre än det verkliga värdet för bolaget. Endast sådan egendom
som är eller som kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet kan
utgöra apportegendom. Med apportegendom får inte jämställas åtagande
att utföra arbete eller att tillhandahålla tjänst.

Om aktie skall tecknas mot betalning med apportegendom, krävs
Finansinspektionens medgivande för detta.

Tecknas aktie med villkor som strider mot första stycket, skall det
nominella beloppet ändå betalas.

Stiftarna av ett ömsesidigt försäkringsbolag skall bestämma att ett
visst antal försäkringar till minst ett visst sammanlagt belopp skall
vara tecknade, innan bolaget får anses bildat. Hänsyn skall därvid
tagas till arten av den planerade rörelsen och till garantikapitalets
storlek. Lag (1994:1941).

3 § Stiftarna ska ansöka om koncession samt upprätta en
bolagsordning som ska stadfästas.

Ansökan om koncession och stadfästelse av bolagsordning
prövas av Finansinspektionen. Ärenden som är av principiell
betydelse eller av särskild vikt prövas dock av regeringen.

Till en ansökan ska det fogas en plan för den tilltänkta
verksamheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om vad verksamhetsplanen
ska innehålla.

Vid behandlingen av en ansökan om stadfästelse av
bolagsordning prövas att bolagsordningen överensstämmer med
denna lag och med andra författningar samt om och i vad mån
särskilda bestämmelser behövs med hänsyn till omfattningen
och arten av bolagets verksamhet.

Bolagsordningen ska stadfästas och koncession beviljas, om

1. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla
kraven i denna lag och andra författningar som reglerar
verksamheten,

2. den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i bolaget
bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över
ledningen av ett försäkringsbolag, och

3. de som avses ingå i styrelsen för bolaget och vara
verkställande direktör i det, eller dennes ställföreträdare,
har de insikter och den erfarenhet som måste krävas av den
som deltar i ledningen av ett försäkringsbolag och även i
övrigt är lämpliga för en sådan uppgift.

Vid bedömningen enligt femte stycket 2 av om en innehavare är
lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det
ska också beaktas om det finns skäl att anta att

1. innehavaren kommer att motverka att försäkringsbolagets
verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i
denna lag och andra författningar som reglerar bolagets
verksamhet, eller

2. innehavet har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 5 § 6 lagen (2009:62) om
åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism,
eller

b) brott enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen (2002:444) om
straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i
vissa fall, såvitt avser brott enligt 2 § lagen (2003:148) om
straff för terroristbrott.

Om den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i bolaget
är ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat
finansiellt holdingföretag ska det vid bedömningen av
innehavarens anseende särskilt beaktas om dess ledning
uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant
företag enligt 7 a kap. 9 a § denna lag respektive 5 kap.
16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella
konglomerat.

Om bolaget kommer att ha nära förbindelser med någon annan,
får bolagsordningen stadfästas och koncession beviljas endast
om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av
försäkringsbolaget.

Koncession beviljas tills vidare eller, om särskilda
omständigheter föranleder detta, för bestämd tid, högst tio
år, och därutöver till det löpande räkenskapsårets slut.
Koncession får inte vägras av det skälet att det inte behövs
något ytterligare försäkringsbolag.

Vid förlängning av en koncession som har beviljats ett
försäkringsbolag för bestämd tid samt vid ändring av en
bolagsordning eller av en beviljad koncession tillämpas
första–nionde styckena. Lag (2009:351).

3 a § Koncession för direkt skadeförsäkringsrörelse skall avse
en eller flera av följande försäkringsklasser eller risk som
hänför sig till en sådan klass:

1. olycksfall, dock inte försäkring som avses i 3 b § första
stycket

klass 4,

2. sjukdom, dock inte försäkring som avses i 3 b § första
stycket

klass 4,

3. landfordon (andra än spårfordon),

4. spårfordon,

5. luftfartyg,

6. fartyg,

7. godstransport,

8. brand och naturkrafter,

9. annan sakskada,

10. motorfordonsansvar,

11. luftfartygsansvar,

12. fartygsansvar,

13. allmän ansvarighet,

14. kredit,

15. borgen,

16. annan förmögenhetsskada,

17. rättsskydd samt

18. assistans.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om de risker som hänför sig till
varje försäkringsklass och om beteckningar för grupper av
försäkringsklasser.

Ett försäkringsbolag får försäkra risker som inte omfattas av
bolagets koncession om risken är underordnad i förhållande till
den risk som omfattas av koncessionen (huvudrisken). En
rättsskyddsförsäkring får dock behandlas som underordnad endast
om den avser tvister eller risker med anknytning till
högsjöfart under klass 6 eller 12 eller om huvudrisken faller
under första stycket 18 (assistans). Risker enligt första
stycket 14 och 15 (kredit och borgen) får inte behandlas som
underordnade. Lag (1999:600).

3 b § Koncession för direkt livförsäkringsrörelse skall avse
en eller flera av följande försäkringsklasser eller risk som
hänför sig till en sådan klass:

1 a) försäkring där utbetalning av försäkringsbelopp
(engångsbelopp eller periodiska utbetalningar) är beroende av
en persons eller flera personers liv, dock inte försäkringar
enligt klass 3,

b) försäkring som meddelas som tillägg till försäkring enligt
a,

2 a) försäkring som utfaller vid giftermål,

b) försäkring som utfaller vid födelse,

3. försäkring som avses i klasserna 1 a och 2 som är anknuten
till fonder vilka förvaltas av fondförvaltare som har rätt att
driva fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om
investeringsfonder (fondförsäkring),

4. sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring som gäller för
längre tid än fem år, under obestämd tid eller till dess den
försäkrade uppnått en viss ålder och som inte får sägas upp av
försäkringsbolaget eller får sägas upp endast under särskilda
förhållanden som anges i försäkringsavtalet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om de risker som hänför sig till
varje försäkringsklass. Lag (2004:53).

3 c § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om indelning i försäkringsklasser
beträffande koncession för återförsäkring. Lag (1999:600).

3 d § Om teckningen av aktier innebär att någon som inte har
prövats enligt 3 § femte stycket 2 samt sjätte och sjunde
styckena kommer att ha ett kvalificerat innehav i bolaget,
får detta inte bildas utan att prövning görs. Om personen
inte anses lämplig får bolaget inte bildas. Lag (2009:351).

4 § Finansinspektionen skall innan bolagsordningen stadfästs
och koncession beviljas eller förlängs för ett försäkringsbolag
samråda med behörig myndighet i ett annat land inom EES om
bolaget

1. är eller kan förväntas bli dotterföretag till ett
försäkringsföretag, ett kreditinstitut eller ett
värdepappersföretag med auktorisation i det landet,

2. är eller kan förväntas bli dotterföretag till moderföretaget
till ett försäkringsföretag, ett kreditinstitut, ett företag
för elektroniska pengar eller ett värdepappersföretag med
auktorisation i det landet, eller

3. kontrolleras eller kan förväntas komma att kontrolleras av
samma fysiska eller juridiska personer som har ägarkontroll
över ett försäkringsföretag, ett kreditinstitut, ett företag
för elektroniska pengar eller ett värdepappersföretag med
auktorisation i det landet.

Om regeringen beslutar i frågan om koncession, skall den
information som Finansinspektionen fått vid samrådet med den
utländska behöriga myndigheten överlämnas till regeringen.
Lag (2006:533).

5 § Bolagsordningen skall ange

för samtliga försäkringsbolag

1. bolagets firma,

2. den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte,

3. föremålet för bolagets verksamhet, varvid det särskilt skall
anges om verksamheten skall avse såväl direkt försäkring som
mottagen återförsäkring,

4. om bolaget skall driva försäkringsrörelse utanför EES,

5. antalet eller lägsta och högsta antalet av de
styrelseledamöter, revisorer och eventuella
styrelsesuppleanter, som får utses av bolagsstämman, samt tiden
för styrelseledamöternas och revisorernas uppdrag,

6. sättet att sammankalla bolagsstämman,

7. vilka ärenden som skall förekomma på den ordinarie stämman,

8. de regler enligt vilka bolagsstämman får förfoga över
bolagets vinst eller, i ett livförsäkringsbolag, på annat sätt
täcka bolagets förlust,

för försäkringsaktiebolag

9. aktiekapitalet eller, om detta utan ändring av
bolagsordningen skall kunna bestämmas till lägre eller högre
belopp, minimikapitalet och maximikapitalet, varvid
minimikapitalet inte får vara mindre än en fjärdedel av
maximikapitalet,

10. aktiernas nominella belopp,

för ömsesidiga försäkringsbolag

11. den krets av försäkrade som i denna egenskap är delägare,
om inte endast försäkringstagarna är delägare,

12. garantikapitalet,

13. regler för hur rösträtten skall utövas och hur beslut skall
fattas på bolagsstämman, varvid särskilt skall anges om och i
vilken utsträckning delägarnas rösträtt skall utövas genom
utsedda delegerade samt i vilken utsträckning rösträtt skall
tillkomma garanterna,

14. för vilka försäkringar, i vilka situationer, intill vilket
belopp och i vilken ordning uttaxering kan ske hos delägarna i
skadeförsäkringsbolag samt hur uttaxeringen skall genomföras,

15. antal och sammanlagt belopp av de försäkringar som skall
vara tecknade innan bolaget kan anses bildat,

16. hur tillgångarna skall fördelas mellan delägarna vid
bolagets upplösning,

17. i vilken ordning garanterna skall betala in det tecknade
garantikapitalet samt

18. om och i vilken ordning vinst skall delas ut till
garanterna och i vilken ordning garantikapitalet skall
återbetalas.

I fråga om publika försäkringsaktiebolag, vars firma inte
innehåller ordet publikt, skall i bolagsordningen anges
beteckningen (publ) efter firman.

Om försäkringsbolaget skall ha euro som redovisningsvaluta,
skall detta anges i bolagsordningen. Ett försäkringsaktiebolag
skall i så fall i bolagsordningen också ange att aktiekapitalet
och aktiernas nominella belopp skall vara bestämda i euro.

Vid byte av redovisningsvaluta får ändring av uppgifter som
avses i första stycket 9 och 10 anstå till den första ordinarie
bolagsstämman efter det att beslutet om byte av
redovisningsvaluta fick verkan. Lag (2007:532).

6 § har fått ändrad beteckning genom lag (1995:779).

7 § Sedan koncession har beviljats, skall stiftarna upprätta och
skriva under en dagtecknad stiftelseurkund som skall innehålla
uppgifter om

1. sättet och tiden för kallelse till den konstituerande stämman.
Stiftelseurkunden för ett försäkringsaktiebolag skall även innehålla
uppgifter om

2. det belopp som skall betalas för varje aktie och

3. tiden för aktiernas betalning.

I stiftelseurkunden skall anges bestämmelse om apport eller att
aktie på annat sätt skall kunna tecknas med villkor. I
stiftelseurkunden skall också anges bestämmelse om att
försäkringsaktiebolaget skall ersätta kostnad för bolagets bildande.
Av stiftelseurkunden skall också framgå om någon på annat sätt skall
få särskild rättighet eller förmån av bolaget.

Stiftelseurkunden skall innehålla redogörelse för de omständigheter
som kan vara av vikt vid bedömandet av värde på apportegendom och av
bestämmelse enligt tredje stycket i övrigt. Särskilt skall anges

1. namn och hemvist beträffande den som avses med bestämmelsen,

2. det värde till vilket apportegendomen beräknas komma att tas upp
i balansräkningen och antalet aktier eller annat vederlag som skall
lämnas för egendomen,

3. högsta beräknade beloppet av sådan kostnad för bolagets bildande
som angivits i bestämmelsen.

Om skriftligt avtal upprättats rörande bestämmelse som avses i
tredje stycket skall stiftelseurkunden innehålla avtalet eller
avskrift därav eller hänvisning till avtalet med uppgift om den plats
där det hålles tillgängligt för aktietecknarna. Muntligt avtal skall
i sin helhet tas upp i stiftelseurkunden. Tillskjuts eller övertas
rörelse, skall vad nu sagts om skriftligt avtal gälla även
beträffande balans och resultaträkningar för rörelsen under de
senaste två räkenskapsåren. I stiftelseurkunden skall upplysning ges
om rörelsens resultat under tiden därefter. Om sådana räkningar ej
upprättats för rörelsen, skall i stiftelseurkunden lämnas upplysning
om rörelsens resultat under nämnda räkenskapsår.

Om tredje femte styckena inte iakttagits beträffande viss
bestämmelse, är den utan verkan mot försäkringsaktiebolaget. Lag
(1994:1941).

8 § Teckning av aktier eller för ömsesidiga försäkringsbolag
teckning av försäkringar i bolaget skall ske på stiftelseurkunden
eller på teckningslista som innehåller avskrift av stiftelseurkunden.
Till stiftelseurkunden skall fogas avskrifter av koncessionsbeslutet
och bolagsordningen.

Har aktier eller försäkringar tecknats på annat sätt kan teckningen
inte göras gällande av bolaget, om tecknaren anmäler felet hos
Finansinspektionen före bolagets registrering.

Har aktier eller försäkringar tecknats med villkor, är teckningen
ogiltig. Har ogiltigheten inte anmälts hos Finansinspektionen före
bolagets registrering, är dock tecknaren bunden fastän han inte kan
åberopa villkoret. Lag (1995:779).

9 § Stiftarna eller andra får inte uppbära ersättning av
försäkringsbolaget för andra kostnader för bolagets bildande än
allmänna avgifter och sedvanliga arvoden för upprättande av
stiftelsehandlingar och liknande arbeten. De får inte heller
förbehålla sig eller någon annan särskilda förmåner eller
rättigheter.

10 § I försäkringsaktiebolag avgör stiftarna om aktieteckningen
skall godtas och hur många aktier som skall tilldelas tecknarna. Har
en stiftare enligt uppgift i stiftelseurkunden tecknat ett visst
antal aktier, skall minst detta antal tilldelas honom.

Om aktier inte har tilldelats en aktietecknare enligt
aktieteckningen, skall stiftarna utan dröjsmål meddela honom detta.
Lag (1994:1941).

11 § Beslutet om bolagets bildande skall fattas på en
konstituerande stämma.

Stiftarna skall kalla, i försäkringsaktiebolag de godtagna
aktietecknarna och i ömsesidiga försäkringsbolag dem som tecknat
försäkringar och garanter, som har rösträtt till den konstituerande
stämman enligt föreskrifterna i bolagsordningen om kallelse till
bolagsstämma. Teckningslistorna och de handlingar som
stiftelseurkunden hänvisar till skall genom stiftarnas försorg hållas
tillgängliga för tecknarna under minst en vecka före stämman på den
plats som har angivits i kallelsen.

Om alla aktier i ett försäkringsaktiebolag eller alla försäkringar i
ett ömsesidigt försäkringsbolag tecknas vid stämman och alla godtagna
aktieägare respektive alla de som tecknat försäkringar och
röstberättigade garanter är ense, kan beslutet om bolagets bildande
fattas även om någon kallelse till stämman inte har skett.

På den konstituerande stämman skall stiftarna lägga fram
stiftelseurkunden och de därtill fogade handlingarna i original.
Stiftarna skall vidare lämna följande uppgifter

för försäkringsaktiebolag

1. antalet aktier enligt de godtagna teckningarna,

2. aktiernas fördelning mellan tecknarna och

3. de belopp som inbetalats på aktierna

för ömsesidiga försäkringsbolag

1. antalet och det sammanlagda beloppet av de tecknade
försäkringarna och

2. det belopp som inbetalats på garantikapitalet.

Samtliga uppgifter skall föras in i protokollet. Lag (1994:1941).

12 § Om det vid den konstituerande stämman i ett
försäkringsaktiebolag inte visas att teckning och tilldelning av
aktier har skett motsvarande aktiekapitalet eller minimikapitalet
enligt bolagsordningen, har frågan om bolagets bildande fallit.

Detsamma gäller om det vid den konstituerande stämman i ett
ömsesidigt försäkringsbolag inte visas att försäkringar har tecknats
till minst det antal och det sammanlagda belopp som föreskrivs i
bolagsordningen samt att garantikapitalet har inbetalats till den del
som föreskrivs i bolagsordningen.

Om i ett försäkringsaktiebolag tecknare med flertalet avgivna röster
och två tredjedelar av de vid stämman företrädda aktierna och i ett
ömsesidigt försäkringsbolag flertalet närvarande röstberättigade
röstar för beslutet att bilda bolaget, är bolaget bildat. I annat
fall har frågan om bolagets bildande fallit.

När försäkringsbolaget är bildat, skall en styrelse och revisorer
väljas.

I fråga om den konstituerande stämman gäller i övrigt i tillämpliga
delar föreskrifterna om bolagsstämma i denna lag och bolagsordningen.

13 § Ett försäkringsbolag skall anmälas för registrering senast
sex månader efter det att koncession har beviljats.

För registrering av ett försäkringsaktiebolag krävs

1. att det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och
tilldelade aktier efter avdrag för de aktier som enligt 15 §
har förklarats förverkade och inte har övertagits av någon
annan (bolagets aktiekapital) svarar mot aktiekapitalet eller
minimikapitalet enligt bolagsordningen,

2. att de aktier som ingår i bolagets aktiekapital är helt
betalda och

3. att auktoriserad revisor skriftligen intygar att betalning
enligt 2 har skett och att all apportegendom är tillförd
bolaget. Av revisorns yttrande skall framgå att apportegendomen
i stiftelseurkunden inte har åsatts högre värde än det verkliga
värdet för försäkringsaktiebolaget och att egendomen är eller
kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet. I yttrandet
skall revisorn beskriva apportegendomen och ange vilken metod
som har använts vid värderingen av den. Särskilda svårigheter
att uppskatta värdet av egendomen skall anmärkas.

Genom registreringen fastställs bolagets aktiekapital till det
belopp som anges i andra stycket 1. De aktier som enligt 15 §
har förklarats förverkade och inte övertagits av någon annan
blir därvid ogiltiga.

För registrering av ett ömsesidigt bolag, där garantikapital
skall finnas, krävs att hela garantikapitalet är inbetalt.

Om inte försäkringsbolaget anmäls för registrering inom den tid
som anges i första stycket eller om registreringsmyndigheten genom
lagakraftägande beslut har avskrivit en sådan anmälan eller
vägrat registrering av bolaget, har frågan om bolagets bildande
fallit. Styrelseledamöterna ansvarar solidariskt för
återbetalningen av de belopp som har betalats in på de tecknade
aktierna, eller som har erlagts på grund av garantiavtalet
eller de tecknade försäkringarna. Till beloppen skall läggas
uppkommen avkastning varjämte avdrag skall göras för
kostnaderna på grund av åtgärder enligt 18 § första stycket
tredje meningen. Detsamma gäller i fråga om apportegendom.
Lag (2000:822).

13 a § Träffar försäkringsaktiebolaget inom två år från
registreringen avtal med en stiftare eller en aktieägare som
innebär att bolaget förvärvar egendom mot ersättning som
motsvarar minst en tiondel av aktiekapitalet, skall styrelsen
underställa bolagsstämman avtalet för godkännande. Det gäller
dock inte om förvärvet sker på en reglerad marknad eller en
motsvarande marknad utanför EES eller som ett led i bolagets
löpande affärsverksamhet.

Styrelsen skall lämna en redogörelse för de omständigheter som
kan vara av vikt vid bedömandet av värdet på egendomen och av
avtalet i övrigt. Bestämmelserna i 2 kap. 7 § fjärde och femte
styckena tillämpas även på redogörelsen.

En auktoriserad eller godkänd revisor skall avge yttrande över
redogörelsen. Yttrandet skall innehålla de uppgifter som avses
i 2 kap. 13 § andra stycket 3.

Avtalet skall tillsammans med styrelsens redogörelse och
revisorns yttrande hållas tillgängligt för aktieägarna under
minst en vecka före den bolagsstämma vid vilken beslutet skall
fattas. Lag (2007:532).

13 b § Om bolagsstämman inte godkänner ett avtal som avses i 13 a §
inom sex månader från avtalsdagen, är avtalet utan verkan. Har 13 a §
inte iakttagits beträffande någon viss bestämmelse i avtalet, är
den bestämmelsen utan verkan mot bolaget. Lag (1994:1941).

13 c § Styrelsen skall genast för registrering anmäla
bolagsstämmans beslut att godkänna avtal som avses i 13 a §. Lag
(1994:1941).

14 § Skulder som grundas på aktieteckning eller på teckning av
garantikapital får inte kvittas mot fordringar hos
försäkringsbolaget.

Försäkringsbolaget kan inte överlåta eller pantsätta fordringar på
aktiebelopp eller garantikapital.

Den som genom överlåtelse har förvärvat aktier som inte är helt
betalda är tillsammans med överlåtaren ansvarig för betalningen,
sedan han anmält sitt namn för införande i aktieboken. Lag
(1993:1304).

15 § Om en aktie inte betalas i rätt tid, kan styrelsen en månad
efter betalningsanmaning förklara aktien förverkad för den
betalningsskyldige. Anmaningen skall innehålla meddelande att aktien
kan förklaras förverkad. Anmaningen skall ske genom avsändande av
rekommenderat brev, om den betalningsskyldiges adress är angiven vid
aktieteckningen eller införd i aktieboken eller annars anmäld till
bolaget. I annat fall skall anmaningen kungöras i den eller de
ortstidningar som styrelsen bestämmer. En underrättelse om anmaningen
skall genast sändas till den som är införd som panthavare eller
uppdragstagare för aktien i förteckningen enligt 3 kap. 12 §.

Innan en förverkad aktie har blivit ogiltig kan styrelsen låta någon
annan överta aktien och betalningsansvaret för det tecknade beloppet.

Om en aktie har förklarats förverkad och inte övertagits av någon
annan som erlagt full betalning, skall den, för vilken aktien har
förverkats, gentemot bolaget svara för en femtedel av full betalning
för aktien.

16 § Innan styrelsen för ett försäkringsbolag som är under
bildande har valts, kan aktierna, garantikapitalet eller
försäkringarna betalas endast genom insättning på sådan räkning
som stiftarna öppnat för detta ändamål hos en bank eller ett
kreditmarknadsföretag.

Det på räkningen insatta beloppet får lyftas för bolaget när
styrelsen valts. Har frågan om bolagets bildande fallit eller
är teckningen av aktier, garantikapital eller försäkringar av
annan orsak inte bindande, skall de inbetalda beloppen betalas
tillbaka med gottgjord ränta till tecknarna. Lag (2004:430).

17 § Tillskott av garantikapital som görs under rörelsens gång
i ett ömsesidigt försäkringsbolag skall registreras. Beslutet
om att ta emot garantikapital skall anmälas för registrering
senast sex månader efter beslutet. För registrering krävs att
hälften av tillskottet har betalats in. Garantikapitalet är
ökat när registrering skett. Garantikapitalet skall vara helt
inbetalt senast sex månader efter registreringen av
tillskottet.

Ett tillskott av garantikapital skall genast återbetalas om
registrering inte sker. Lag (1999:600).

18 § Innan försäkringsbolaget har registrerats, kan det inte förvärva
rättigheter eller ikläda sig skyldigheter. Det kan inte heller söka,
kära eller svara inför domstol eller någon annan myndighet. Styrelsen
kan dock föra talan i mål rörande bolagsbildningen och i övrigt vidta
åtgärder för att erhålla de tecknade aktiebeloppen eller de belopp
som tecknats som garantikapital.

För en åtgärd som vidtas på bolagets vägnar före registreringen
svarar de som har deltagit i åtgärden eller beslutet om denna
solidariskt. När bolaget har registrerats, övergår ansvaret på
bolaget, om förpliktelsen följer av stiftelseurkunden eller grunderna
eller ha tillkommit efter det att bolaget har bildats.

Har ett avtal för bolaget slutits före registreringen med en
medkontrahent som visste att bolaget inte var registrerat, kan denne,
om något annat inte följer av avtalet, frånträda detta endast

1. om bolaget inte har anmälts för registrering inom den tid som
föreskrivs i 13 § eller

2. om registreringsmyndigheten genom ett lagakraftägande beslut har
avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av bolaget.

Visste medkontrahenten inte att bolaget var oregistrerat, kan han
frånträda avtalet innan bolaget har registrerats. Lag (2000:822).

2 a kap. Verksamhet i ett annat land inom EES

Sekundäretablering

1 § Ett försäkringsbolag som inte är ett återförsäkringsbolag
och som avser att upprätta en filial, agentur eller annat
liknande driftställe (sekundäretablering) i ett annat EES-land
ska underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas.

Underrättelsen enligt första stycket ska innehålla

1. uppgift om i vilket land sekundäretableringen ska upprättas,

2. en plan för den tilltänkta verksamheten, med angivande av
sekundäretableringens organisation och vilket slags
försäkringsverksamhet som ska drivas där,

3. uppgift om sekundäretableringens adress, och

4. uppgift om vem som är företrädare för sekundäretableringen.

Om ett försäkringsbolag från en sekundäretablering ska meddela
försäkringar som anges i 2 kap. 3 a § första stycket 10
(motorfordonsansvar) och som inte uteslutande avser försäkring
av fraktförares ansvar, ska underrättelsen enligt första
stycket dessutom innehålla en försäkran om att bolaget är
medlem i motsvarigheten till Trafikförsäkringsföreningen i
sekundäretableringens EES-land och i det landets nationella
garantifond.

Varje gång ett försäkringsbolag åtar sig ett uppdrag att från
en sekundäretablering meddela tjänstepensionsförsäkring, ska
bolaget lämna en särskild underrättelse till
Finansinspektionen.

Underrättelsen enligt fjärde stycket ska innehålla

1. uppgift om den som i egenskap av arbetsgivare ska betala
försäkringspremierna, och

2. uppgift om det huvudsakliga innehållet i de överenskommelser
som ska ligga till grund för försäkringarna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vad den i andra stycket 2 angivna
verksamhetsplanen i övrigt ska innehålla. Lag (2008:102).

2 § Finansinspektionen skall, om förutsättningarna enligt andra
stycket är uppfyllda, inom tre månader från det att
inspektionen har tagit emot en sådan underrättelse som avses i
1 § första stycket meddela den behöriga myndigheten i det land
där sekundäretableringen skall upprättas om underrättelsen.
Till Finansinspektionens meddelande skall fogas ett intyg att
försäkringsbolaget har en tillräcklig kapitalbas enligt 1 kap.
8 a § och 7 kap. 22-27 §§.

Ett meddelande enligt första stycket skall lämnas om det inte
finns skäl att ifrågasätta att

1. försäkringsbolagets organisation är ändamålsenlig,

2. försäkringsbolagets finansiella situation är
tillfredsställande med hänsyn till den planerade verksamhetens
art och omfattning, och

3. företrädaren för sekundäretableringen har tillräcklig
kompetens och erfarenhet och i övrigt är lämpad att leda
verksamheten vid sekundäretableringen.

Finansinspektionen skall samtidigt som den lämnar meddelandet
enligt första stycket underrätta försäkringsbolaget om att ett
sådant meddelande lämnas. Verksamheten vid sekundäretableringen
får inledas två månader efter det att Finansinspektionen lämnat
det meddelande som avses i första stycket.

Om Finansinspektionen finner att förutsättningar för att
upprätta en sekundäretablering inte föreligger, skall
inspektionen meddela beslut om det inom tre månader från det
att inspektionen tagit emot en underrättelse enligt 1 § första
stycket. Lag (2005:1121).

2 a § För verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring skall
utöver 2 § följande gälla. Finansinspektionen skall, om
förutsättningarna enligt 2 § andra stycket är uppfyllda, inom
tre månader från det att inspektionen har tagit emot en sådan
underrättelse som avses i 1 § fjärde stycket lämna meddelande
om underrättelsen till den behöriga myndigheten i det land där
sekundäretableringen är upprättad.

Finansinspektionen skall samtidigt som den lämnar meddelandet
enligt första stycket underrätta försäkringsbolaget om att ett
sådant meddelande lämnas.

Om Finansinspektionen med anledning av ett sådant meddelande
som avses i första stycket får veta vilka
verksamhetsföreskrifter som är tillämpliga i det land där
sekundäretableringen är upprättad, skall inspektionen
underrätta försäkringsbolaget om det.

Verksamheten får inledas efter det att bolaget har tagit emot
en underrättelse enligt tredje stycket från Finansinspektionen,
eller i varje fall två månader efter det att den behöriga
myndigheten i det land där sekundäretableringen är upprättad
tagit emot inspektionens meddelande enligt första stycket.

Om Finansinspektionen finner att förutsättningar för att
bedriva verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring inte
föreligger, skall inspektionen meddela beslut om det inom tre
månader från det att inspektionen tagit emot en underrättelse
enligt 1 § fjärde stycket. Lag (2005:1121).

3 § Om något av de förhållanden som angivits i
försäkringsbolagets underrättelse till Finansinspektionen
enligt 1 § skall ändras sedan en sekundäretablering har
upprättats, skall försäkringsbolaget underrätta inspektionen
och den utländska behöriga myndigheten minst en månad innan
ändringen genomförs.

Om ändringen innebär att verksamhet avseende
tjänstepensionsförsäkring skall inledas, skall bestämmelserna i
1 § fjärde och femte styckena samt 2 a § tillämpas i stället
för första stycket.

Om Finansinspektionen finner att ändringen inte får göras,
skall inspektionen meddela beslut om det inom en månad från det
att underrättelsen kom in till inspektionen. Den utländska
behöriga myndigheten skall genast underrättas om beslutet.
Lag (2005:1121).

Gränsöverskridande verksamhet

4 § Om ett försäkringsbolag som inte är ett
återförsäkringsbolag avser att från Sverige eller från en
sekundäretablering i ett annat land inom EES meddela
försäkringar för risker belägna i eller för åtaganden som ska
fullgöras i ett tredje EES-land, och detta ska ske utan
förmedling av en sekundäretablering i det landet
(gränsöverskridande verksamhet), ska bolaget underrätta
Finansinspektionen om det. I underrättelsen ska det anges
vilket eller vilka slag av risker eller åtaganden
försäkringarna ska omfatta.

Varje gång ett försäkringsbolag åtar sig ett uppdrag att genom
gränsöverskridande verksamhet meddela
tjänstepensionsförsäkring, ska bolaget lämna en särskild
underrättelse till Finansinspektionen.

Underrättelsen enligt andra stycket ska innehålla

1. uppgift om den som i egenskap av arbetsgivare ska betala
försäkringspremierna, och

2. uppgift om det huvudsakliga innehållet i de överenskommelser
som ska ligga till grund för försäkringarna.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte när bolag i annan
egenskap än ledande försäkringsgivare deltar i koassuransavtal
(samförsäkring) avseende stora risker.

Med stora risker avses

1. de försäkringar som anges i 2 kap. 3 a § första stycket 4-7,
11 och 12,

2. de försäkringar som anges i 2 kap. 3 a § första stycket 14
och 15, om försäkringstagaren är näringsidkare och den
försäkrade risken avser näringsverksamheten, och

3. de försäkringar som anges i 2 kap. 3 a § första stycket 3,
8-10, 13 och 16, om försäkringstagaren är näringsidkare och
minst två av följande förutsättningar är uppfyllda enligt
senast fastställda resultat- och balansräkning:

a) försäkringstagaren har en balansomslutning som uppgår till

minst ett belopp motsvarande 6 200 000 euro,

b) försäkringstagaren har en bruttoomsättning som uppgår till
minst ett belopp motsvarande 12 800 000 euro,

c) försäkringstagaren har haft i genomsnitt minst 250 personer
anställda.

Om försäkringstagaren ingår i en koncern som avger
koncernredovisning, ska förutsättningarna i femte stycket 3
gälla koncernen. Lag (2008:102).

5 § Finansinspektionen skall inom en månad från det att en
underrättelse enligt 4 § tagits emot meddela den behöriga
myndigheten i det land där den gränsöverskridande verksamheten
skall bedrivas om underrättelsen. Till Finansinspektionens
meddelande skall fogas ett intyg om att försäkringsbolaget har
en tillräcklig kapitalbas enligt 1 kap. 8 a § och 7 kap.
22-27 §§ och en upplysning om vilka försäkringsklasser bolagets
koncession omfattar.

Finansinspektionen skall samtidigt som den lämnar meddelandet
enligt första stycket underrätta försäkringsbolaget om att
meddelandet lämnats.

Den gränsöverskridande verksamheten enligt 4 § får inledas när
Finansinspektionen underrättat bolaget enligt andra stycket.

Om Finansinspektionen finner att förutsättningar för att
bedriva gränsöverskridande verksamhet inte föreligger, skall
inspektionen vägra att lämna meddelande enligt första stycket.
Beslut om detta skall fattas inom en månad från det att en
underrättelse enligt 4 § togs emot. Lag (2005:1121).

5 a § Avser den gränsöverskridande verksamheten
tjänstepensionsförsäkring, skall i stället för 5 § följande
gälla. Finansinspektionen skall, om de förutsättningar som
anges i 2 § andra stycket är uppfyllda, inom tre månader från
det att en underrättelse enligt 4 § tagits emot lämna
meddelande om underrättelsen till den behöriga myndigheten i
det land där den gränsöverskridande verksamheten skall
bedrivas. Till Finansinspektionens meddelande skall fogas ett
intyg om att försäkringsbolaget har en tillräcklig kapitalbas
enligt 1 kap. 8 a § och 7 kap. 22-27 §§ och en upplysning om
vilka försäkringsklasser bolagets koncession omfattar.

Finansinspektionen skall samtidigt som den lämnar meddelandet
enligt första stycket underrätta försäkringsbolaget om att
meddelandet lämnas.

Om Finansinspektionen med anledning av ett sådant meddelande
som avses i första stycket får veta vilka
verksamhetsföreskrifter som är tillämpliga i det land där den
gränsöverskridande verksamheten skall bedrivas, skall
inspektionen underrätta försäkringsbolaget om det.

Den gränsöverskridande verksamheten får inledas efter det att
bolaget tagit emot underrättelsen från Finansinspektionen,
eller i varje fall två månader efter det att den behöriga
myndigheten i det land där den gränsöverskridande verksamheten
skall bedrivas tagit emot inspektionens meddelande enligt
första stycket.

Om Finansinspektionen finner att förutsättningar för att
bedriva gränsöverskridande verksamhet inte föreligger, skall
inspektionen vägra att lämna meddelande enligt första stycket.
Beslut om detta skall fattas inom tre månader från det att en
underrättelse enligt 4 § andra stycket togs emot.
Lag (2005:1121).

6 § Om något av de förhållanden som angivits i en underrättelse
enligt 4 § skall ändras sedan den gränsöverskridande
verksamheten inletts, skall bestämmelserna i 4 och 5 §§
tillämpas. Det som föreskrivs i 5 a § skall tillämpas vid sådan
ändring som innebär att verksamhet avseende
tjänstepensionsförsäkring skall inledas. Lag (2005:1121).

3 kap. Aktier, aktiebrev och aktiebok m.m. i
försäkringsaktiebolag

1 § Alla aktier har lika rätt i bolaget, om inte något annat
följer av denna paragraf.

I bolagsordningen kan bestämmas att aktier av olika slag skall
finnas eller kunna utges. En sådan bestämmelse skall ange

1. olikheterna mellan aktieslagen,

2. antalet aktier av varje slag,

3. om aktierna inte skall medföra lika rätt till andel i bolagets
tillgångar eller vinst eller om aktierna skall ha olika röstvärde,
den företrädesrätt som tillkommer aktieägarna vid ökning av
aktiekapitalet enligt 4 kap. Föreskrift om olika företrädesrätt får
meddelas endast om skillnaderna mellan aktierna skall vara av nu
angivet slag.

Beträffande kontantemission skall en föreskrift som avses i andra
stycket 3 sista meningen innebära att gammal aktie skall ge
företrädesrätt till ny aktie av samma slag, att aktier som inte
tecknas av de i första hand berättigade aktieägarna skall erbjudas
samtliga aktieägare samt att, om inte hela antalet aktier som tecknas
på grund av sistnämnda erbjudande kan ges ut, aktierna skall fördelas
mellan tecknarna i förhållande till det antal aktier som de förut
äger och, i den mån det inte kan ske, genom lottning.

Beträffande fondemission skall, om skillnaden mellan aktierna inte
gäller rätten till andel i bolagets tillgångar och vinst, i en sådan
föreskrift som avses i andra stycket 3 sista meningen bestämmas att
nya aktier av varje slag skall emitteras i förhållande till det antal
aktier av samma slag som finns sedan tidigare. Därvid skall de gamla
aktierna ge företrädesrätt till nya aktier av samma slag i
förhållande till sin andel i aktiekapitalet.

Avser olikheten mellan aktieslagen aktiernas röstvärde, gäller att
ingen aktie får ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet
för någon annan aktie.

I bolagsordningen kan bestämmas att aktier av ett visst slag skall i
närmare angiven ordning kunna omvandlas till aktier av annat slag.
Omvandlingen skall utan dröjsmål anmälas för registrering och är
verkställd när registrering sker. Lag (1994:1941).

2 § Aktier kan fritt överlåtas och förvärvas, om något annat
inte följer av bestämmelserna i detta kapitel eller i övrigt
av lag.

Ett direkt eller indirekt förvärv av aktier i ett
försäkringsaktiebolag, som medför att förvärvarens
sammanlagda innehav utgör ett kvalificerat innehav enligt
1 kap. 9 i §, får ske bara efter tillstånd av
Finansinspektionen. Detsamma gäller förvärv som innebär att
ett kvalificerat innehav ökas så att det uppgår till eller
överstiger 20, 30 eller 50 procent av aktiekapitalet eller
röstetalet för samtliga aktier eller så att
försäkringsaktiebolaget blir dotterföretag.

Tillstånd enligt andra stycket ska ha meddelats före
förvärvet. Ansökan om tillstånd ska göras skriftligen. Om
förvärv har gjorts genom bodelning, arv, testamente,
bolagsskifte eller på annat liknande sätt, krävs i stället
tillstånd för att förvärvaren ska få behålla de aktier som
erhållits. Förvärvaren ska ansöka om tillstånd till ett
sådant förvärv inom sex månader efter det att aktierna
erhållits.

Finansinspektionen ska inom två arbetsdagar från det att en
fullständig ansökan kommit in till inspektionen skicka en
bekräftelse till förvärvaren om att ansökan har tagits emot.

Tillstånd ska ges till förvärv som avses i andra och tredje
styckena, om förvärvaren bedöms lämplig att utöva ett
väsentligt inflytande över ledningen av ett försäkringsbolag
och det kan antas att det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt
sunt. Hänsyn ska tas till förvärvarens sannolika påverkan på
försäkringsbolaget.

Vid bedömningen enligt femte stycket ska förvärvarens
anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas

1. om den som till följd av förvärvet kommer att ingå i
styrelsen för försäkringsbolaget eller vara verkställande
direktör i det, eller vara ersättare för någon av dem, har
tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen
av ett försäkringsbolag och även i övrigt är lämplig för en
sådan uppgift,

2. om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att
motverka att försäkringsbolagets verksamhet drivs på ett sätt
som är förenligt med denna lag och andra författningar som
reglerar bolagets verksamhet, och

3. om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med
eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 5 § 6 lagen (2009:62) om
åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism,
eller

b) brott enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen (2002:444) om
straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i
vissa fall, såvitt avser brott enligt 2 § lagen (2003:148) om
straff för terroristbrott.

Om förvärvaren är ett försäkringsholdingföretag eller ett
blandat finansiellt holdingföretag ska det vid bedömningen av
förvärvarens anseende särskilt beaktas om dess ledning
uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant
företag enligt 7 a kap. 9 a § denna lag respektive 5 kap.
16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella
konglomerat.

Om förvärvet skulle leda till nära förbindelser mellan
försäkringsbolaget och någon annan, ska tillstånd ges endast
om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av
försäkringsbolaget.

Finansinspektionens beslut i en fråga om tillstånd till
förvärv som avses i andra och tredje styckena ska meddelas
inom 60 arbetsdagar efter det att den bekräftelse som avses i
fjärde stycket skickades (bedömningsperioden). Om
inspektionen begär kompletterande uppgifter kan
bedömningsperioden förlängas.

Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd till
förvärv som avses i andra och tredje styckena, om
inspektionen inte inom bedömningsperioden har meddelat beslut
i fråga om ansökan.

Om Finansinspektionen beviljar tillstånd till ett förvärv,
får inspektionen besluta en viss tid inom vilken förvärvet
ska genomföras. Inspektionen får besluta att förlänga tiden.
Lag (2009:351).

2 a § Den som har beslutat att avyttra ett kvalificerat
innehav eller en så stor del av ett kvalificerat innehav att
det återstående innehavet kommer att understiga någon av de i
2 § angivna gränserna ska skriftligen underrätta
Finansinspektionen om detta. Lag (2009:351).

2 b § Ett försäkringsaktiebolag skall årligen till
Finansinspektionen anmäla namnen på de aktieägare som har ett
kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt storleken på innehaven.

När ett försäkringsaktiebolag får kännedom om att bolagets aktier
blivit föremål för ett sådant förvärv som avses i 2 § eller för en
sådan avyttring som avses i 2 a §, skall bolaget snarast anmäla
förvärvet eller avyttringen till Finansinspektionen.

När ett försäkringsbolag i annat fall får kännedom om att det har
nära förbindelser med någon annan, skall bolaget snarast anmäla det
till Finansinspektionen. Lag (1996:753).

2 c § Om en juridisk person har ett kvalificerat innehav i ett
försäkringsbolag, skall den juridiska personen snarast anmäla
ändringar av vilka som ingår i dess ledning till Finansinspektionen.
Lag (1996:753).

2 d § Finansinspektionen får besluta att ägaren till ett
kvalificerat innehav av aktier vid stämman inte får företräda
fler aktier än som motsvarar ett innehav som inte är
kvalificerat

1. om ägaren motverkar eller kan antas komma att motverka att
försäkringsbolagets verksamhet drivs på ett sätt som är
förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som
reglerar bolagets verksamhet,

2. om ägaren i väsentlig mån har åsidosatt skyldigheter i
näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter
eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet,

3. om ägaren är ett försäkringsholdingföretag eller ett
blandat finansiellt holdingföretag och dess ledning inte
uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant
företag enligt 7 a kap. 9 a § denna lag respektive 5 kap.
16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella
konglomerat, eller

4. om det finns skäl att anta att innehavet har samband med
eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 5 § 6 lagen (2009:62) om
åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism,
eller

b) brott enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen (2002:444) om
straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i
vissa fall, såvitt avser brott enligt 2 § lagen (2003:148) om
straff för terroristbrott.

Om ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier har
underlåtit att ansöka om tillstånd till ett förvärv som avses
i 2 §, får inspektionen besluta att ägaren vid stämman inte
får företräda aktierna till den del de omfattas av ett krav
på tillstånd.

Om någon i strid med ett beslut av inspektionen har ett
kvalificerat innehav av aktier, får innehavaren inte
företräda aktierna vid stämman till den del innehavet står i
strid med beslutet.

Finansinspektionen får förelägga ägare som avses i första
stycket att avyttra så stor del av aktierna att innehavet
därefter inte är kvalificerat. En ägare som avses i andra
eller tredje stycket får föreläggas att avyttra så stor del
av aktierna att innehavet inte står i strid med inspektionens
beslut.

Aktier som omfattas av ett förbud eller föreläggande enligt
denna paragraf ska inte medräknas när det fordras samtycke av
ägare till en viss del av aktierna i bolaget för att ett
beslut ska bli giltigt eller en befogenhet ska få utövas,
såvida inte förvaltare har förordnats enligt 2 e §.
Lag (2009:351).

2 e § Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen begära att
tingsrätten förordnar en lämplig person att som förvaltare företräda
sådana aktier som enligt 2 d § inte får företrädas av ägaren. Sådan
ansökan prövas av tingsrätten i den ort där ägaren har sitt hemvist,
eller om ägaren inte har hemvist i Sverige, av Stockholms tingsrätt.

En förvaltare har rätt till skälig ersättning för arbete och utlägg.
Ersättningen skall betalas av ägaren till aktierna eller andelarna
och skall på begäran förskotteras av försäkringsbolaget. Om den
betalningsskyldige inte godtar förvaltarens anspråk, fastställs
ersättningen av tingsrätten. Lag (1996:753).

2 f § Om ett försäkringsbolag har nära förbindelser med någon annan
och det hindrar en effektiv tillsyn av försäkringsbolaget, får
Finansinspektionen förelägga innehavare av aktier som medför att
förbindelserna är nära att avyttra så stor del av aktierna att så
inte längre är fallet.

Finansinspektionen får även besluta att den eller de som omfattas av
ett beslut enligt första stycket inte får företräda aktierna vid
stämman. I så fall skall bestämmelserna i 2 e § tillämpas.
Lag (1996:753).

2 g § Frågan om tillstånd enligt 2 § andra stycket får
avgöras först efter samråd med behörig myndighet i ett annat
land inom EES om förvärvaren är

1. ett i det landet auktoriserat försäkringsföretag,
kreditinstitut, företag för elektroniska pengar eller
värdepappersföretag, eller ett i det landet hemmahörande
förvaltningsbolag som där har tillstånd att driva verksamhet
enligt bestämmelserna i rådets direktiv 85/611/EEG av den
20 december 1985 om samordning av lagar och andra
författningar som avser företag för kollektiva investeringar
i överlåtbara värdepapper (fondföretag), senast ändrat genom
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/18/EG,

2. ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1,
eller

3. en fysisk eller juridisk person som kontrollerar ett
sådant företag som avses i 1. Lag (2009:351).

2 h § Regeringen får meddela föreskrifter om handläggningen
av tillståndsärenden enligt 2 §. Lag (2009:351).

3 § I bolagsordningen kan tas in förbehåll att en aktieägare
eller någon annan skall ha rätt att lösa sådana aktier som
övergår till ny ägare. Förbehållet skall ange

1. vilka som har lösningsrätt och, om lösningsrätten inte skall
kunna utövas vid vissa fång, vilka slags fång som har
undantagits,

2. den ordning i vilken lösningsrätten tillkommer de
lösningsberättigade inbördes,

3. den tid, ej överstigande två månader från anmälan hos
styrelsen om en akties övergång, inom vilken lösningsanspråket
skall framställas hos bolaget,

4. den tid inom vilken lösen skall betalas; denna tid får inte
överstiga en månad räknat från den tidpunkt då lösenbeloppet
bestämdes.

Förvärvas flera aktier genom samma fång, kan, om något annat
inte följer av förbehållet, lösningsrätten inte utövas för
mindre antal aktier än fånget omfattar. Om tillämpningen av
föreskrifterna i bolagsordningen om lösens belopp skulle bereda
någon en otillbörlig fördel, kan jämkning ske.

När en anmälan gjorts om aktiens övergång, skall styrelsen
genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad
vars postadress är införd i aktieboken eller på annat sätt känd
för bolaget.

Om något annat inte föreskrivs i bolagsordningen, skall tvister
om lösningsrätten och om lösenbeloppets storlek prövas av tre
skiljemän enligt lagen (1929:145) om skiljemän.

Innan det visar sig att lösningsrätten inte begagnas kan den
till vilken aktien har övergått inte utöva någon annan rätt på
grund av aktien gentemot bolaget än rätt till vinstutdelning
och företrädesrätt till teckning av nya aktier vid nyemission
eller till teckning av andel i lån som avses i 5 kap.
Rättigheter och skyldigheter på grund av sådan teckning övergår
till den som begagnar sig av lösningsrätten. Lag (1999:600).

4 § Aktiebrev skall ställas till viss man. Det får lämnas ut
endast till sådan aktieägare som är införd i aktieboken och
först när den eller de aktier brevet lyder på har betalats.
Vidare fordras

1. att försäkringsaktiebolaget har registrerats, om aktien har
tecknats vid bolagets bildande, eller

2. att nyemissionen eller fondemissionen har registrerats, om
aktien tillkommit på grund av emissionen, eller

3. att registrering har skett enligt 5 kap. 15 §, om aktien har
tillkommit på grund av utbyte eller nyteckning enligt 5 kap.

Aktiebrevet skall undertecknas av styrelsen eller enligt
styrelsens fullmakt av en bank eller ett kreditmarknadsföretag.
Namnteckningarna får återges genom tryckning eller på något
annat liknande sätt. Brevet skall ange bolagets firma,
ordningsnummer på den eller de aktier varpå brevet lyder,
aktiens nominella belopp och dagen för utfärdandet. Kan, när
aktiebrevet ges ut, aktier av olika slag finnas enligt
bolagsordningen, skall aktieslaget anges i brevet. Om
bolagsordningen innehåller förbehåll enligt 1 § fjärde stycket,
3 §, 8 § eller 6 kap. 8 §, skall detta tydligt anges i brevet
på sådan aktie som avses med förbehållet. Uppgiften kan ges i
förkortad form. Förkortningsformerna fastställs av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.

När utbetalning görs vid inlösen av en aktie eller vid
minskning av dess nominella belopp eller vid skifte av bolagets
tillgångar, skall aktiebrevet förses med påskrift om
utbetalningen. Har en aktie dragits in utan återbetalning,
skall så snart som möjligt en påskrift om detta göras på
aktiebrevet. En påskrift skall också göras när det nominella
beloppet har ändrats, dock inte när ändringen görs på grund av
beslut om att aktiekapitalet skall vara bestämt i annan valuta
än tidigare.

Ett aktiebrev, som i samband med dödning eller vid utbyte ges
ut i stället för ett annat, skall innehålla uppgift om detta.
Utbyts ett aktiebrev mot ett eller flera andra aktiebrev skall
det äldre aktiebrevet och de därtill hörande kupongarken
makuleras på ett betryggande sätt.

Emissionsbevis samt de skuldebrev och optionsbevis som avses i
5 kap. skall undertecknas på det sätt som anges i andra
stycket. Lag (2004:430).

5 § Innan aktiebrev utfärdas kan bolaget utge ett till viss man
ställt bevis om rätt till en eller flera aktier (interimsbevis).
Beviset skall innehålla förbehåll om att aktiebrevet lämnas ut endast
om bolaget samtidigt får tillbaka beviset. På begäran skall beviset
förses med anteckning om de betalningar som har gjorts för aktien. På
interimsbeviset skall även antecknas sådan återbetalning som sker
enligt 2 kap. 16 § andra stycket. I övrigt gäller bestämmelserna i
denna lag om aktiebrev i tillämpliga delar också interimsbevis.

6 § Om ett aktiebrev eller ett till viss man ställt
emissionsbevis eller optionsbevis överlåts eller pantsätts,
skall bestämmelserna om skuldebrev till viss man eller order i
13, 14 och 22 §§ lagen (1936:81) om skuldebrev tillämpas.
Härvid är den som innehar ett aktiebrev och enligt bolagets
anteckning på detta är införd som ägare i aktieboken likställd
med den som enligt 13 § andra stycket nämnda lag förmodas äga
rätt att göra skuldebrevet gällande.

Överlåts eller pantsätts ett emissionsbevis eller ett
optionsbevis som inte är ställt till viss man, skall
bestämmelserna om skuldebrev till innehavaren i 13, 14 och 22 §§
lagen om skuldebrev tillämpas.

Om utdelningskuponger finns bestämmelser i 24 och 25 §§ lagen
om skuldebrev. Lag (1999:600).

7 § Över försäkringsaktiebolagets samtliga aktier och
aktieägare skall styrelsen föra en förteckning (aktiebok). Den
skall upprättas omedelbart efter bolagets bildande. Aktierna
skall tas upp i nummerföljd med uppgift om aktietecknarna.
Aktieägarnas postadress och yrke eller titel skall anges. Finns
det aktier av olika slag, skall det av aktieboken framgå till
vilket slag varje aktie hör.

Aktieboken kan bestå av ett betryggande lösblads- eller
kortsystem. Den kan också föras med maskin för automatisk
databehandling eller på annat liknande sätt.

När någon visar upp ett utfärdat aktiebrev och enligt 6 § eller
på något annat sätt styrker sitt förvärv eller när någon
antecknas som aktieägare på avstämningskonto enligt lagen
(1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument eller när
en aktieägare eller annan behörig person anmäler någon annan
förändring i de förhållanden som har tagits upp i aktieboken,
skall en anteckning om aktieägaren eller om förändringen genast
föras in. Dagen för införandet skall anges, om dagen inte
framgår av något annat tillgängligt material. Om lösningsrätt
enligt 3 § tillkommer en aktieägare eller någon annan, får
införandet dock inte göras, förrän det visat sig att
lösningsrätten inte begagnas.

Är sista överlåtelsen på ett aktiebrev tecknad in blanco, skall
namnet sättas ut i överlåtelsen innan införandet sker. Ett
aktiebrev som visats upp skall förses med påskrift om
införandet och dagen för detta. Lag (1998:1488).

8 § I bolagsordningen kan förbehåll tas in om att den som på en
fastställd avstämningsdag är införd i aktieboken eller i en
förteckning enligt 12 § skall anses behörig att ta emot
utdelning och, vid fondemission, ny aktie som tillkommer en
aktieägare samt att utöva en aktieägares företrädesrätt att
delta i en emission. Om förbehållet förs in genom en ändring av
bolagsordningen, skall styrelsen när ändringen har stadfästs
fastställa från vilken dag förbehållet skall tillämpas och för
registrering anmäla detta samtidigt som den anmäler
bolagsstämmans beslut för registrering.

Ett försäkringsaktiebolag som har ett sådant förbehåll
(avstämningsförbehåll) i sin bolagsordning kallas i denna lag
avstämningsbolag. Av 4 kap. 5 § lagen (1998:1479) om
kontoföring av finansiella instrument framgår att aktiebrev,
emissionsbevis eller interimsbevis inte får utfärdas i sådana
bolag.

För avstämningsbolag skall utöver vad som anges i lagen
(1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument följande
uppgifter fullgöras av en central värdepappersförvarare,
nämligen att

1. föra aktieboken och förteckningen enligt 12 §,

2. pröva frågor om införande av aktieägarna i aktieboken,

3. svara för utskriften av aktieboken,

4. stämma av aktieboken och förteckningen enligt 12 §,

5. sända ut utdelningen och

6. vidta åtgärder enligt 4 kap. 19 § i fråga om aktier som inte
är uttagna.

Ett beslut om ändring av bolagsordningen varigenom
avstämningsförbehållet tas bort blir giltigt endast om de som
innehar panträtt i bolagets aktier skriftligen har samtyckt
till beslutet. Lag (1998:1488).

9 § har upphävts genom lag (1989:832).

10 § I avstämningsbolag förs aktieägaren in i aktieboken med
uppgift om personnummer eller annat identifieringsnummer och
postadress. För varje ägare anges det antal aktier han äger av
olika slag. Aktieboken förs med hjälp av automatisk
databehandling eller på annat liknande sätt.

Har en aktieägare i ett avstämningsbolag lämnat sina aktier
till någon annan för förvaltning, kan denne på aktieägarens
uppdrag föras in i aktieboken i stället för aktieägaren, om han
fått medgivande av den centrala värdepappersförvararen till
registrering som förvaltare.

I aktieboken skall i fall som avses i andra stycket anmärkas
att aktien innehas för annans räkning. Beträffande förvaltaren
antecknas i aktieboken samma uppgifter som enligt första
stycket skall föras in om aktieägare.

För rätt till registrering som förvaltare krävs, utöver vad som
sägs i andra stycket, att förvaltaren uppfyller de villkor som
gäller för införing av ägaren i aktieboken. I lagen (1998:1479)
om kontoföring av finansiella instrument finns bestämmelser om
medgivande enligt andra stycket, om förvaltares åligganden och
om skyldighet för bolaget och den centrala
värdepappersförvararen att hålla tillgänglig sammanställning av
uppgifter om aktieägare med mer än femhundra
förvaltarregistrerade aktier. Lag (1998:1488).

10 a § Om den som äger förvaltarregistrerade aktier vill delta
i en bolagsstämma, skall han på begäran tillfälligt föras in i
aktieboken. När bolagsstämman har ägt rum, skall aktieägaren
föras av från aktieboken. Lag (1998:1488).

11 § Har ett avstämningsförbehåll förts in genom en ändring av
bolagsordningen och har ett aktiebrev som dessförinnan
utfärdats inte visats upp enligt 4 kap. 6 § lagen (1998:1479)
om kontoföring av finansiella instrument, får uppgifter om
aktien i den tidigare aktieboken föras över till en sådan
aktiebok som avses i 10 § första stycket. Därvid skall anges
att aktiebrevet inte avlämnats. Sker ingen överföring, gäller
den äldre aktieboken fortfarande i fråga om denna aktie.

Om fem år har förflutit sedan avstämningsförbehållet
registrerades och ingen har införts som ägare eller förvaltare
till en aktie i aktiebok som avses i 10 § första stycket, får
bolaget anmana aktiens ägare att vid påföljd av aktiens förlust
anmäla sig till den centrala värdepappersförvararen. Anmaningen
skall kungöras i Post och Inrikes Tidningar och i den eller de
ortstidningar som styrelsen bestämmer. Inkommer inte anmälan
inom ett år från anmaningen, får bolaget ombesörja att aktien
säljs genom värdepappersinstitut. Det vid försäljningen
influtna beloppet tillfaller bolaget, men aktiens tidigare
ägare har rätt att av bolaget mot avlämnande av aktiebrev utfå
samma belopp med avdrag för kostnaderna för anmaningen och
försäljningen. Det avlämnade aktiebrevet skall makuleras på
betryggande sätt av bolaget.

I avstämningsbolag skall de uppgifter som avförts ur aktiebok
eller förteckningen enligt 12 § bevaras i minst tio år. En
aktiebok, som ett sådant bolag tidigare har fört, skall bevaras
i minst tio år efter det att uppgifterna beträffande bolagets
samtliga aktier har förts in i den aktiebok som avses i 10 §
första stycket. Lag (1998:1488).

12 § I avstämningsbolag skall i en särskild förteckning på
begäran tas upp den som med skriftlig handling eller genom
uppgift på avstämningskonto som avses i lagen (1998:1479) om
kontoföring av finansiella instrument visar att han till följd
av uppdrag eller pantsättning eller på grund av villkor i
testamente eller gåvobrev har rätt att i stället för den
aktieägare som är införd i aktieboken lyfta utdelning och, vid
fondemission, ta emot en ny aktie samt att utöva företrädesrätt
att delta i en emission. Detsamma gäller förmyndare, god man
eller förvaltare för en aktieägare eller vid konkurs
konkursförvaltaren eller vid utmätning, kvarstad eller
betalningssäkring avseende aktier kronofogdemyndigheten.

I förteckningen skall för den som skall tas upp i denna enligt
första stycket antecknas samma uppgifter som enligt 10 § första
stycket skall föras in i aktieboken om aktieägare. Av
förteckningen skall även framgå den rätt som tillkommer honom.
En sådan förteckning skall avföras, när det visas att rättten
har upphört. Uppgifter ur förteckningen får inte lämnas till
någon annan utan samtycke av den som berörs av de förhållanden
som har antecknats i förteckningen. Lag (1998:1488).

13 § Aktiebok skall på den ort där styrelsen har sitt säte
hållas tillgänglig för alla. Förs aktiebok med maskin för
automatisk databehandling eller på något annat liknande sätt,
skall i stället en utskrift av aktieboken på begäran
tillhandahållas hos bolaget på denna ort och, i fråga om
avstämningsbolag, även hos den centrala värdepappersförvararen.
Utskriften får inte vara äldre än sex månader. Alla har rätt
att mot ersättning för kostnaderna få en sådan utskrift av
aktieboken eller del av den. När det gäller avstämningsbolag
som har mer än en aktieägare får dock en utskrift enligt detta
stycke inte innehålla uppgifter om aktieägare som har högst
femhundra aktier i bolaget.

Aktiebok skall hållas tillgänglig för aktieägarna vid
bolagsstämman. Förs aktieboken med maskin för automatisk
databehandling eller på något annat liknande sätt, skall i
stället en utskrift av hela aktieboken avseende förhållandena
tio dagar före bolagsstämman hållas tillgänglig vid stämman.

I utskriften tas i alfabetisk ordning upp aktieägarna och de
förvaltare som avses i 10 § andra stycket. Lag (1998:1488).

14 § Den till vilken en aktie har övergått får inte, innan han
förts in i aktieboken, utöva en aktieägares rätt i bolaget.
Detta gäller dock inte sådan rätt som uppkommit ur en aktie och
som utövas mot uppvisande eller avlämnande av ett aktiebrev, en
kupong eller något annat särskilt bevis som ges ut av bolaget.

Ägaren till en aktie för vilken aktiebrev har utfärdats innan
lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument har
blivit tillämplig på bolaget, kan inte när det gäller därefter
beslutad utdelning eller emission erhålla utdelning, rätt att
utöva aktieägares företrädesrätt att delta i emission eller,
vid fondemission, en ny aktie förrän anteckning på ett
avstämningskonto har skett enligt 4 kap. 6 § lagen (1998:1479)
om kontoföring av finansiella instrument och införande i
aktieboken har gjorts enligt 10 §. Innan detta har skett är 12 §
inte tillämplig.

Om en aktie ägs av flera, kan de endast genom en gemensam
företrädare utöva den rätt i bolaget som en aktieägare har.
Lag (1998:1488).

15 § Vad som sägs i denna lag om aktieägares rätt att i bolaget
företräda aktier skall gälla även för den som genom testamente
erhållit nyttjanderätten till eller rätten till avkomst av aktier,
om testamentet innehåller en bestämmelse att denne skall få företräda
aktierna och, för avkomsträttshavaren, att aktierna till tryggande av
dennes rätt skall sättas under särskild vård.

Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall på
anmälan bli införd i aktieboken. Vid införandet skall göras en
anteckning om äganderättsförvärvet och om den rätt att i bolaget
företräda aktierna som är förenad med nyttjande- eller avkomsträtten.
I fråga om införandet av nyttjande- eller avkomsträttshavaren gäller
i övrigt vad som sägs i denna lag om införandet av aktieägare. Dock
skall någon påskrift om införandet inte ske på aktiebrevet. När det
styrkts att nyttjande- eller avkomsträtterna har upphört, skall en
anteckning om detta göras i aktieboken.

När en god man på grund av ett förordnande enligt 11 kap. 3 § första
stycket 5 föräldrabalken förvaltar aktier för en blivande aktieägares
räkning, skall den blivande ägaren på anmälan av den gode mannen
föras in som ägare i aktieboken med anteckning om förvärvet och om
förordnandet. Lag (1988:1281).

16 § Ingår aktier i en investeringsfond enligt lagen (2004:46)
om investeringsfonder, skall i stället för fondandelsägarna det
fondbolag, värdepappersbolag eller kreditinstitut som förvaltar
fonden samt fondens beteckning föras in i aktiebreven och i
aktieboken. Lag (2004:53).

17 § Om ett aktiebrev enligt denna lag skall förses med påskrift
eller om det på grund av bolagsstämmans beslut om uppdelning av
aktierna skall bytas ut mot två eller flera nya aktiebrev, kan
bolaget hålla inne den utdelning och de emissionsbevis som faller på
aktie till dess aktiebrevet tillhandahålls för nämnda ändamål. Detta
gäller också om aktiebrev skall bytas ut på grund av att aktier av
visst slag enligt en bestämmelse i bolagsordningen skall omvandlas
till aktier av något annat slag.

4 kap. Ökning av aktiekapitalet i försäkringsaktiebolag genom
nyemission eller fondemission

Inledande bestämmelser

1 § Aktiekapitalet kan ökas genom att aktier tecknas mot
betalning (nyemission) eller genom att aktier ges ut eller
aktiernas nominella belopp höjs utan ny betalning
(fondemission). En fondemission kan endast ske i
skadeförsäkringsbolag och i livförsäkringsbolag som får dela ut
vinst.

Beslut om emission fattas av bolagsstämman, om något annat inte
följer av 16 eller 17 §. Sådana beslut får inte fattas förrän
bolaget har blivit registrerat. Behöver bolagsordningen ändras
skall beslut om detta fattas först. Ett beslut om emission får
fattas innan ändringen stadfästs om beslutet görs beroende av
att stadfästelse meddelas.

Vid nyemission får betalning för aktier inte understiga det
nominella beloppet.

Vid fondemission får inte till aktiekapitalet föras över belopp
som understiger summan av de nya aktiernas nominella belopp
eller den sammanlagda höjningen av aktiernas nominella belopp.

I fråga om försäkringsaktiebolag, som enligt lagen (2000:1087)
om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella
instrument utgör aktiemarknadsbolag, samt dotterbolag till
sådana bolag gäller, förutom föreskrifterna i detta kapitel,
bestämmelserna i lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i
aktiemarknadsbolag, m.m. Lag (2000:1089).

2 § Bestämmelserna i 2 kap. 2 § äger motsvarande tillämpning vid
nyemission. Lag (1994:1941).

3 § Bestämmelser om apport och kvittningsrätt skall tas upp i
beslutet om nyemission.

Styrelsen skall lämna en redogörelse för de omständigheter som kan
vara av vikt för bedömandet av värdet på apportegendomen och av
bestämmelserna om kvittningsrätt. Särskilt skall anges

1. namn och hemvist beträffande den som avses med bestämmelser om
apport eller kvittningsrätt,

2. det värde till vilket apportegendomen beräknas komma att tas upp
i balansräkningen och antalet aktier som skall lämnas för egendomen.

Om skriftligt avtal upprättats rörande bestämmelser om apport eller
kvittningsrätt, skall styrelsens redogörelse innehålla avtalet eller
avskrift av detta eller hänvisning till avtalet med uppgift om den
plats där det hålls tillgängligt för aktietecknarna. Muntligt avtal
skall i sin helhet tas upp i redogörelsen. Vad som sagts nu om
skriftligt avtal skall gälla även beträffande de senaste två
räkenskapsårens balans och resultaträkningar för det försäkringbolag
vars aktier utgör apportegendom. I redogörelsen skall upplysning ges
om bolagets resultat efter det senaste räkenskapsåret. Om sådana
räkningar ej upprättats för bolaget, skall i redogörelsen lämnas
upplysning om bolagets resultat under nämnda räkenskapsår.

Om första-tredje styckena ej iakttagits beträffande bestämmelser om
apport eller kvittningsrätt är bestämmelserna utan verkan mot det
emitterande bolaget.

4 § Styrelsens redogörelse enligt 3 § ska granskas av en
eller flera revisorer. Dessa ska avge ett skriftligt yttrande
över granskningen. Av yttrandet ska framgå att egendom, som
ska tillföras det emitterande bolaget, inte i redogörelsen
åsatts högre värde än det verkliga värdet för bolaget och att
apportegendom är eller kan antas bli till nytta för bolagets
verksamhet. Emissionsbeslutet ska innehålla uppgift om att
redogörelsen, yttrandet och, i fråga om apport,
Finansinspektionens medgivande har lämnats.

En revisor som avses i första stycket ska vara en
auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat
revisionsbolag. Om inte annat framgår av bolagsordningen, ska
revisorn utses av bolagsstämman. Om någon särskild revisor
inte är utsedd, ska granskningen i stället utföras av
bolagets revisorer.

För en revisor som har utsetts att utföra granskning enligt
första stycket gäller 10 kap. 9 och 13 §§ samt 14 § andra och
tredje styckena. Lag (2010:838).

5 § Vid en kontantemission och vid en fondemission har
aktieägarna företrädesrätt till de nya aktierna i förhållande
till det antal aktier de förut äger, om något annat inte

1. har bestämts i bolagsordningen enligt 3 kap. 1 § andra
stycket 3 eller, vid en kontantemission, i emissionsbeslutet,
eller

2. följer av villkor som enligt 5 kap. 5 § första stycket 8 har
meddelats vid emission av skuldebrev.

Beslut av bolagsstämman att avvika från aktieägarnas
företrädesrätt är giltigt endast om det har biträtts av
aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som
de vid stämman företrädda aktierna. Lag (1999:600).

5 a § Vid nyemission ger aktier som försäkringsaktiebolaget
självt eller dess dotterföretag innehar inte någon
företrädesrätt till nya aktier. Lag (2000:67).

6 § I bolag som inte är avstämningsbolag har aktieägare med
företrädesrätt att delta i en emission rätt att för varje aktie
få ett särskilt emissionsbevis (vid nyemission
teckningsrättsbevis och vid fondemission delbevis). Därvid får
de kuponger som hör till aktiebrevet användas som
emissionsbevis. Används inte sådana kuponger som
emissionsbevis, skall det i beviset anges hur många sådana
bevis som skall lämnas för varje ny aktie.

Om en aktieägare använder sin företrädesrätt att delta i en
emission i ett bolag som inte är ett avstämningsbolag, skall
anteckning härom göras på det aktiebrev på vilket
företrädesrätten grundas, om inte kuponger används som
emissionsbevis.

I avstämningsbolag skall aktieägares rätt att utöva
företrädesrätt att delta i emission och, vid fondemission, ny
aktie som tillkommer aktieägaren registreras enligt lagen
(1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument för dem
som på avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i
förteckningen enligt 3 kap. 12 §. Om dessa inte var berättigade
skall bolaget ändå anses ha fullgjort sin skyldighet. Detta
gäller dock inte om bolaget eller den centrala
värdepappersförvararen kände till att företrädesrätten eller
aktien registrerades för annan än den rätte mottagaren eller om
någon av dem har åsidosatt den aktsamhet som de efter
omständigheterna skäligen bort iaktta. Bolaget eller den
centrala värdepappersförvararen anses inte heller ha fullgjort
sin skyldighet om mottagaren var omyndig eller hade en
förvaltare enligt föräldrabalken förordnad att företräda honom
i denna angelägenhet. Den för vilken företrädesrätt att delta i
en emission skall registreras enligt detta stycke skall genast
av den centrala värdepappersförvararen underrättas om i vilken
omfattning företrädesrätt krävs för varje ny aktie.
Lag (1998:1488).

6 a § I avstämningsbolag får i emissionsbeslutet förordnas att
varje aktieägares företrädesrätt att delta i emissionen som inte
motsvarar en hel ny aktie skall säljas genom bolagets försorg.
Försäljningen skall verkställas av värdepappersinstitut. Det vid
försäljningen influtna beloppet skall efter avdrag för
försäljningskostnaderna fördelas enligt de i 5 § angivna grunderna
mellan dem som enligt 6 § tredje stycket skulle ha varit behöriga att
ta emot företrädesrätterna. Lag (1991:990).

Allmänna bestämmelser om nyemission

7 § Ett förslag till beslut om nyemission skall hållas
tillgängligt för aktieägarna under minst en vecka före den
bolagsstämma vid vilken beslutet skall fattas. Det skall genast
sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin
postadress. Förslaget skall läggas fram på stämman. Vad som nu
har sagts om förslag till beslut skall även gälla redogörelser
av styrelsen, revisorsyttranden och medgivande av
Finansinspektionen som avses i 2-4 §§. Innebär förslaget
avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, skall skälen till
avvikelsen samt grunderna för emissionskursen anges i förslaget
eller i en handling som skall fogas till förslaget. Om
årsredovisningen inte skall behandlas på stämman, skall även
följande handlingar enligt vad som nyss har sagts hållas
tillgängliga och läggas fram på stämman:

1. en avskrift av den senaste årsredovisningen, försedd med
anteckning om bolagsstämmans beslut om bolagets vinst eller
förlust, samt en avskrift av revisionsberättelsen för det år
årsredovisningen avser,

2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av
väsentlig betydelse för bolagets ställning som har inträffat
efter det att årsredovisningen avgetts, och

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.

Kallelsen till bolagsstämman skall innehålla uppgifter om den
företrädesrätt att teckna aktier som aktieägarna eller andra
har enligt förslaget samt uppgifter om vem som i övrigt får
teckna aktier.

Kallelsen skall ange förslagets huvudsakliga innehåll, om
aktieägarna inte skall ha företrädesrätt till teckning i
förhållande till det antal aktier de förut äger eller enligt
vad som föreskrivs i bolagsordningen. Lag (2001:238).

8 § Beslutet om nyemission skall ange

1. det belopp eller det högsta belopp, varmed aktiekapitalet
skall kunna ökas, eller det lägsta och högsta beloppet för
ökningen,

2. det aktieslag vartill de nya aktierna skall höra, i de fall
då aktier av olika slag finns eller kan utges,

3. den företrädesrätt att teckna aktier som aktieägarna eller
andra har eller vem som annars får teckna aktier,

4. den tid inom vilken aktier kan tecknas, i de fall då ett
visst belopp eller ett lägsta belopp har fastställts för
aktiekapitalets ökning,

5. den tid inom vilken aktieägare kan använda sin
företrädesrätt,

6. den tid inom vilken tecknade aktier skall betalas eller, i
förekommande fall, att teckning skall ske genom betalning,

7. den beräkningsgrund, enligt vilken vid överteckning de
aktier som inte har tecknats med företrädesrätt skall fördelas,
om det inte föreskrivs att fördelningen skall bestämmas av
styrelsen,

8. aktiernas nominella belopp och det belopp som skall betalas
för varje tecknad aktie, samt

9. i förekommande fall förordnande som avses i 6 a §.

Tid enligt första stycket får inte vara kortare än två veckor.
Den räknas från någon av följande tidpunkter:

a) från det kungörelse enligt 9 § skedde,

b) från emissionsbeslutet om samtliga aktieägare har varit
företrädda vid den bolagsstämma som har fattat beslutet, eller

c) från avstämningsdagen när det gäller avstämningsbolag.

Om ett förbehåll enligt 3 kap. 1 § sjätte stycket eller 3 §
eller 6 kap. 8 § skall gälla för de nya aktierna, skall
emissionsbeslutet innehålla en erinran om detta.

Om en aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i emissionen
gäller för avstämningsbolag att avstämningsdagen skall anges i
emissionsbeslutet. Avstämningsdagen får inte sättas tidigare än
tre veckor från det kungörelse enligt 9 § skedde.

Om de kuponger som hör till aktiebreven skall användas som
emissionsbevis, skall detta anges i beslutet. Lag (1999:600).

9 § Beslutet om nyemission eller en redogörelse för det väsentliga
innehållet i beslutet skall genast kungöras i Post och Inrikes
Tidningar och den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer.
Kungörs inte beslutet i dess helhet, skall det i kungörelsen lämnas
uppgifter om var beslutet hålls tillgängligt. I de bolag som inte är
avstämningsbolag krävs dock inte någon kungörelse, om samtliga
aktieägare varit företrädda vid den bolagsstämma som har beslutat om
emissionen.

Är bolaget inte ett avstämningsbolag, skall beslutet om nyemission
genast sändas till de aktieägare, vilkas postadresser är kända för
bolaget, i de fall då aktieägarna i fråga skall ha företrädesrätt att
delta i emissionen. Detta gäller dock inte, om samtliga aktieägare
har varit företrädda vid den bolagsstämma som har beslutat om
emissionen.

10 § Teckning av nya aktier skall ske på en teckningslista som
innehåller beslutet om nyemission. Avskrifter av
bolagsordningen och av de handlingar, som skall läggas fram
enligt 3, 4 och 7 §§, skall fogas till teckningslistan eller
hållas tillgängliga för aktietecknarna på den plats som anges i
listan.

I avstämningsbolag får i beslutet om nyemission förordnas att
teckning i fråga om hela eller viss del av emissionen skall ske
genom betalning i stället för på teckningslista. I sådant fall
skall beslutet om nyemission samt avskrift av bolagsordningen
och av de handlingar, som skall läggas fram enligt 3, 4 och 7 §§,
hållas tillgängliga för aktietecknarna hos den centrala
värdepappersförvararen.

Om de som har rätt till det tecknar alla aktierna vid den
stämma där beslutet om nyemission fattats, kan teckningen ske i
stämmans protokoll. Detta gäller dock inte avstämningsbolag.

Om teckningen har skett i strid mot denna paragraf eller om en
aktie har tecknats med villkor som inte stämmer överens med de
i emissionsbeslutet angivna villkoren är aktieteckningen
ogiltig, under förutsättning att ogiltigheten har anmälts hos
Finansinspektionen innan anmälan enligt 15 § har registrerats.
Lag (1998:1488).

11 § När aktieteckningen har avslutats skall styrelsen besluta om
tilldelning av nya aktier till aktietecknarna. Anser styrelsen att
någon aktieteckning är ogiltig, skall aktietecknaren genast
underrättas om detta. Aktierna skall genom styrelsens försorg genast
tas upp i aktieboken. Lag (1987:466).

12 § Om det har bestämts ett visst belopp eller ett lägsta belopp
för aktiekapitalets ökning, har beslutet om nyemission förfallit i de
fall då beloppet inte har tecknats inom teckningstiden. Detsamma
gäller ett beslut om en sådan ändring av bolagsordningen som
förutsätter att aktiekapitalet ökas. Vad som har betalats för de
tecknade aktierna skall i sådana fall genast betalas tillbaka.

13 § Bestämmelserna i 2 kap. 14 och 15 §§ skall, såvitt de avser
försäkringsaktiebolag, tillämpas vid inbetalning på grund av beslut
om nyemission. Kvittning av en skuld på grund av aktieteckning mot en
fordran hos bolaget får dock ske, om beslutet om nyemission
innehåller bestämmelser om kvittning, eller om styrelsen medger
kvittning. Ett sådant medgivande får inte lämnas, om det skulle vara
till skada för bolaget eller dess borgenärer.

14 § Beslutet om nyemission skall anmälas för registrering inom
sex månader från beslutet, om det inte har förfallit enligt 12 §.

För registrering krävs att

1. full betalning enligt registret erlagts för alla de aktier
som ingår i det förut registrerade aktiekapitalet,

2. det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och
tilldelade nya aktier efter avdrag för de aktier som har
förklarats förverkade och inte har övertagits av någon annan
(ökningen av aktiekapitalet) uppgår till det belopp som avses i
12 §,

3. hälften av det belopp som skall betalas med pengar för de i
den registrerade kapitalökningen ingående aktierna har betalats
in,

4. all apportegendom enligt beslutet om nyemission är tillförd
bolaget och

5. auktoriserad revisor intygar att 3 och 4 har iakttagits;
intyget från revisor om att 3 har iakttagits får i
avstämningsbolag ersättas med en försäkran från den centrala
värdepappersförvararen om att så har skett. I yttrandet skall
revisorn beskriva apportegendomen och ange vilken metod som har
använts vid värderingen av den. Särskilda svårigheter att
uppskatta värdet av egendomen skall anmärkas; samt

6. behövliga ändringar av bolagsordningen har stadfästs.

Genom registreringen fastställs ökningen av aktiekapitalet till
det belopp som anges i första stycket 2.

Om anmälan för registrering av beslutet inte har gjorts inom
den i första stycket angivna tiden eller om Finansinspektionen
genom lagakraftägande beslut har avskrivit en sådan anmälan
eller har vägrat registrering, gäller vad som sägs i 12 §.

Aktiekapitalet är ökat när registreringen har skett. De aktier
som har förklarats förverkade och inte har övertagits av någon
annan blir därmed ogiltiga. De nya aktierna medför rätt till
utdelning enligt vad som har bestämts om detta i beslutet om
emission. Beslutet får dock inte innebära att en sådan rätt
inträder senare än för räkenskapsåret efter det år under vilket
aktierna skall ha slutligt betalats. Lag (1998:1488).

14 § Beslutet om nyemission skall anmälas för registrering inom
sex månader från beslutet, om det inte har förfallit enligt 12 §.

För registrering krävs att

1. full betalning enligt registret erlagts för alla de aktier
som ingår i det förut registrerade aktiekapitalet,

2. det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och
tilldelade nya aktier efter avdrag för de aktier som har
förklarats förverkade och inte har övertagits av någon annan
(ökningen av aktiekapitalet) uppgår till det belopp som avses i
12 §,

3. hälften av det belopp som skall betalas med pengar för de i
den registrerade kapitalökningen ingående aktierna har betalats
in,

4. all apportegendom enligt beslutet om nyemission är tillförd
bolaget och

5. auktoriserad revisor intygar att 3 och 4 har iakttagits;
intyget från revisor om att 3 har iakttagits får i
avstämningsbolag ersättas med en försäkran från den centrala
värdepappersförvararen om att så har skett. I yttrandet skall
revisorn beskriva apportegendomen och ange vilken metod som har
använts vid värderingen av den. Särskilda svårigheter att
uppskatta värdet av egendomen skall anmärkas; samt

6. behövliga ändringar av bolagsordningen har stadfästs.

Genom registreringen fastställs ökningen av aktiekapitalet till
det belopp som anges i första stycket 2.

Om anmälan för registrering av beslutet inte har gjorts inom
den i första stycket angivna tiden eller om registreringsmyndigheten
genom lagakraftägande beslut har avskrivit en sådan anmälan
eller har vägrat registrering, gäller vad som sägs i 12 §.

Aktiekapitalet är ökat när registreringen har skett. De aktier
som har förklarats förverkade och inte har övertagits av någon
annan blir därmed ogiltiga. De nya aktierna medför rätt till
utdelning enligt vad som har bestämts om detta i beslutet om
emission. Beslutet får dock inte innebära att en sådan rätt
inträder senare än för räkenskapsåret efter det år under vilket
aktierna skall ha slutligt betalats. Lag (2000:822).

15 § De aktier som har tecknats vid en kontantemission skall
vara helt betalda inom sex månader från registreringen av
nyemissionen. Senast en månad efter utgången av denna tid skall
bolaget för registrering anmäla hur många av de i den
registrerade kapitalökningen ingående aktierna som har blivit
helt betalda. Anmälningen skall bestyrkas av en auktoriserad
eller en godkänd revisor eller, i avstämningsbolag, av den
centrala värdepappersförvararen.

Om det enligt första stycket har anmälts att aktierna har helt
betalats, skall registreringsmyndigheten efter bolagets hörande
registrera dels att aktiekapitalet har satts ned med det
sammanlagda nominella beloppet av ej betalda aktier, dels, om
det fordras, att bolagsordningens bestämmelser om
aktiekapitalet har ändrats. De aktier som inte har betalats
blir ogiltiga när nedsättningen har registrerats.
Lag (2000:822).

Styrelsens beslut om nyemission

16 § Styrelsen kan besluta om nyemission och om avvikelser från
aktieägarnas företrädesrätt enligt 5 § under förutsättning av
bolagsstämmans godkännande. Bestämmelserna i 2 4 och 8 15 §§ skall
därvid gälla i tillämpliga delar. Dessutom skall dock iakttas vad som
föreskrivs nedan i tredje stycket.

I fråga om styrelsens begäran om bolagsstämmans godkännande skall 7 §
tillämpas. Vad som där sägs om förslag till emissionsbeslut skall i
stället gälla styrelsens beslut. Beslut av bolagsstämma att godkänna
avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt enligt 5 § är giltigt
endast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl
de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Innan stämman har godkänt emissionsbeslutet, får de nya aktierna
inte föras in i aktieboken och beslutet inte anmälas för registrering
enligt 14 §. Har en sådan anmälan inte gjorts inom ett år från
styrelsens beslut om emission, har emissionsbeslutet förfallit. Vad
som har betalats för tecknade aktier skall i sådant fall genast
betalas tillbaka. Lag (1994:1941).

17 § Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om
nyemission i den mån emissionen kan ske utan ändring i
bolagsordningen och att därvid avvika från aktieägarnas
företrädesrätt enligt 5 §. Bemyndigande att avvika från aktieägarnas
företrädesrätt är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare
med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman
företrädda aktierna.

Skall styrelsen kunna besluta om nyemission med de bestämmelser som
avses i 2-4 §§ eller med avvikelser från aktieägarnas företrädesrätt,
skall detta särskilt anges i bolagsstämmans bemyndigande.
Bemyndigandet skall innehålla bestämmelser om den tid, längst intill
den nästkommande ordinarie bolagsstämman, inom vilken styrelsens
beslut om nyemissionen skall fattas. Bestämmelserna i 7 § om förslag
till emissionsbeslut skall tillämpas på förslag till bemyndigande.

Bolagsstämmans beslut om bemyndigande skall genast anmälas för
registrering. Innan registrering har skett, kan styrelsen inte fatta
beslut om emission.

Bestämmelserna i 2-4 och 8-15 §§ skall gälla i tillämpliga delar när
styrelsen beslutar om emission med stöd av ett bemyndigande. Lag
(1994:1941).

Fondemission

18 § En fondemission kan ske genom att till aktiekapitalet förs över

1. belopp som kan delas ut enligt 12 kap. 2 §,

2. medel från uppskrivningsfonden,

3. medel från reservfonden och överkursfonden, eller

4. belopp varmed värdet av en tillgång skrivs upp enligt 4 kap. 1 §
lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag och 4 kap. 6 §
årsredovisningslagen (1995:1554).

Bestämmelserna i 7 § första stycket gäller i tillämpliga delar även
i fråga om förslag till beslut om fondemission.

Ett beslut om fondemission skall ange på vilket sätt och med vilket
belopp aktiekapitalet skall ökas, de nya aktiernas aktieslag eller
det belopp vartill aktiernas nominella belopp höjs samt, i
förekommande fall, förordnande som avses i 6 a §. I ett
avstämningsbolag skall avstämningsdagen anges i beslutet varvid
iakttas att avstämning inte får ske innan beslutet har registrerats.
Bestämmelserna i 8 § fjärde stycket och 9 § första stycket skall
tillämpas på avstämningsbolag.

Beslut om fondemission skall genast anmälas för registrering och får
inte verkställas före registreringen.

Aktiekapitalet är ökat när registreringen har skett. De nya aktierna
skall genom styrelsens försorg genast tas upp i aktieboken. De medför
rätt till utdelning enligt vad som har bestämts om detta i
emissionsbeslutet. Beslutet får dock inte innebära att en sådan rätt
inträder senare än för räkenskapsåret efter det under vilket
registrering har skett. Lag (1995:1567).

19 § Har vid en fondemission ett behörigt anspråk på en ny aktie
inte framställts inom fem år från registreringen av beslutet om
fondemissionen, kan den berättigade anmanas att ta ut aktien. Han
skall därvid upplysas om att han annars riskerar att förlora aktien.
Anmaningen skall sändas till den berättigade, om hans namn och adress
är kända för bolaget. I annat fall skall anmaningen kungöras i Post
och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som styrelsen
bestämmer. Inkommer inte anmälan inom ett år från anmaningen, kan den
nya aktien säljas genom ett värdepappersinstitut för den berättigades
räkning. Denne är därefter endast om han visar upp aktiebrev eller
avlämnar delbevis eller på annat sätt styrker sin rätt berättigad att
få ut det vid försäljningen influtna beloppet med avdrag för
kostnaderna för anmaningen och försäljningen. Det belopp som inte har
lyfts inom fyra år från försäljningen tillfaller bolaget. Lag
(1991:990).

20 § Har upphävts genom lag (2005:832).

21 § Har upphävts genom lag (2005:832).

22 § Har upphävts genom lag (2005:832).

23 § Har upphävts genom lag (2005:832).

24 § Har upphävts genom lag (2005:832).

25 § Har upphävts genom lag (2005:832).

26 § Har upphävts genom lag (2005:832).

27 § Har upphävts genom lag (2005:832).

5 kap. Upplåning

Begränsningar för upplåning

1 § Ett försäkringsbolag får endast ta upp eller ta över
penninglån (upplåning) i den utsträckning som följer av denna
paragraf.

Upplåning får ske för att effektivisera kapitalförvaltningen
eller om det i övrigt är motiverat av den bedrivna
försäkringsrörelsen, under förutsättning att den samlade
upplåningen är av ringa betydelse med hänsyn till rörelsens
omfattning och kapitalbasens storlek.

I verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring får, under
förutsättning att den samlade upplåningen är av ringa betydelse
med hänsyn till rörelsens omfattning och kapitalbasens storlek,
upplåning ske för att tillgodose tillfälliga likviditetsbehov
eller för att uppfylla kraven på en tillräcklig kapitalbas
enligt 1 kap. 8 a §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om tillämpningen av bestämmelserna i andra
och tredje styckena.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, i enskilda
fall besluta om undantag från begränsningen i andra och tredje
styckena att upplåningen skall vara av ringa betydelse.
Lag (2005:1121).

Allmänna bestämmelser om konvertibla skuldebrev m.m.

2 § Skadeförsäkringsaktiebolag och livförsäkringsaktiebolag
som får dela ut vinst till aktieägarna kan mot ersättning ge ut
konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med
optionsrätt till nyteckning. Sådana skuldebrev skall ställas
till innehavaren eller till viss man eller order.

Konvertibla skuldebrev skall innehålla en utfästelse från
bolaget om att borgenären har rätt att helt eller delvis byta
ut sin fordran enligt skuldebreven mot aktier i bolaget.
Skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning skall ge
borgenären rätt att teckna aktier i bolaget mot betalning i
pengar.

Villkoren för utbyte eller nyteckning av aktie skall bestämmas
så att utbyte eller nyteckning kan ske utan att bolagsordningen
ändras. Ersättningen för ett konvertibelt skuldebrev får inte
understiga det nominella beloppet på aktie som lämnas ut vid
utbyte, om inte mellanskillnaden täcks genom kontant betalning
vid utbytet. Skall ett konvertibelt skuldebrev kunna betalas
med annan egendom än pengar (apport) gäller bestämmelserna i 2
kap. 2 §.

Optionsrätt till nyteckning kan knytas till optionsbevis som är
fogade till skuldebreven. Borgenären får avskilja ett
optionsbevis från ett skuldebrev och förfoga över beviset
särskilt, om det inte i skuldebrevet föreskrivs att beviset får
avskiljas först efter viss tid.

I fråga om försäkringsaktiebolag, som enligt lagen (2000:1087)
om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella
instrument utgör aktiemarknadsbolag, samt dotterbolag till
sådana bolag gäller, förutom föreskrifterna i detta kapitel,
bestämmelserna i lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i
aktiemarknadsbolag, m.m.

Av lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument
framgår att utfästelser som avses i de i denna paragraf angivna
skuldebreven och optionsbevisen kan registreras enligt den
lagen och att skuldebrev eller optionsbevis inte får utfärdas
om registrering skall ske. I sådana fall gäller bestämmelserna
i detta kapitel i tillämpliga delar. Lag (2000:1089).

3 § Vid emission av skuldebrev mot betalning i pengar har
aktieägarna företrädesrätt att teckna sig för förvärv av
skuldebrev som om emissionen gällde de aktier som kan komma att
träda i stället för skuldebreven eller nytecknas på grund av
optionsrätt.

Beslut av bolagsstämman att avvika från aktieägarnas
företrädesrätt är giltigt endast om det har biträtts av
aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som
de vid stämman företrädda aktierna. Lag (1999:600).

Förfarandet vid emission

4 § Beslut om emission av skuldebrev fattas av bolagsstämman,
om något annat inte följer av 9 eller 10 §. Behöver
bolagsordningen ändras, skall beslut om detta fattas först. Ett
beslut om emission får fattas innan ändringen har stadfästs, om
beslutet görs beroende av att stadfästelse meddelas. I fråga om
förslag till beslut om emission och om kallelse till
bolagsstämma skall 4 kap. 7 § tillämpas. Lag (1999:600).

5 § Beslutet om emission skall ange

1. emissionens belopp eller högsta belopp eller det lägsta och
högsta beloppet för emissionen,

2. den företrädesrätt att delta i emissionen som tillkommer
aktieägare eller någon annan eller vem som annars får delta i
emissionen,

3. den tid inom vilken teckning av skuldebrev kan ske, när ett
visst belopp eller ett lägsta belopp har bestämts för
emissionen,

4. den tid inom vilken aktieägare kan använda sin
företrädesrätt till teckning,

5. skuldebrevens nominella belopp, emissionskursen och
räntesatsen,

6. den tid inom vilken tecknade skuldebrev skall betalas samt
den beräkningsgrund, enligt vilken vid överteckning de
skuldebrev som inte tecknats med företrädesrätt skall fördelas,
om det inte föreskrivs att fördelningen skall bestämmas av
styrelsen,

7. tiden och villkoren för utbytet eller nyteckningen,

8. den rätt som skall tillkomma borgenären eller innehavaren av
optionsbevis för den händelse aktiekapitalet före utbytet eller
nyteckningen ökas eller sätts ned eller nya konvertibla
skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till
nyteckning ges ut eller bolaget upplöses eller upphör genom
fusion,

9. det belopp som aktiekapitalet skall kunna ökas med genom
utbyte eller nyteckning,

10. det aktieslag som de nya aktierna skall höra till, i de
fall aktier av olika slag finns eller kan utges, samt

11. den rätt till vinstutdelning som tillkommer de nya aktierna
samt det räkenskapsår för vilket rätten till utdelning
inträder.

Den tid inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt
enligt första stycket 4 får inte vara kortare än två veckor.

Tiden räknas från

a) kungörelsen enligt 7 § första stycket första meningen,

b) beslutet, när det gäller sådana fall som avses i 7 § fjärde
stycket, eller

c) avstämningsdagen, när det gäller avstämningsbolag.

Om ett förbehåll enligt 3 kap. 1 § sjätte stycket eller 3 §
eller 6 kap. 8 § skall gälla för de nya aktierna, skall
emissionsbeslutet innehålla en upplysning om detta.

Om en aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i
emissionen, gäller för avstämningsbolag att avstämningsdagen
skall anges i emissionsbeslutet. Avstämningsdagen får inte
sättas tidigare än tre veckor från kungörelsen enligt 7 §
första stycket första meningen.

Om ett skuldebrev skall bli föremål för handel på en reglerad
marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, kan det i
emissionsbeslutet tas upp ett bemyndigande för styrelsen eller
den som styrelsen inom sig förordnar att innan teckning
påbörjas bestämma emissionens belopp, emissionskursen,
räntesatsen och villkoren för utbyte eller nyteckning. I fråga
om avstämningsbolag skall dock nämnda villkor bestämmas senast
på avstämningsdagen, om aktieägarna skall ha företrädesrätt att
delta i emissionen. Lag (2007:532).

6 § Bestämmelserna i 4 kap. 3 och 4 §§ gäller i tillämpliga
delar vid emission av konvertibla skuldebrev.
Lag (1999:600).

7 § Bolagsstämmans beslut om emission eller en redogörelse för
det väsentliga innehållet i beslutet skall utan dröjsmål
kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de
ortstidningar som styrelsen bestämmer. Kungörs inte beslutet i
sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var
beslutet hålls tillgängligt. Har bolagsstämman enligt 5 § femte
stycket överlämnat åt någon annan att besluta om emissionens
belopp, emissionskursen, räntesatsen och villkoren för utbyte
eller nyteckning, skall vad som beslutats om detta kungöras på
motsvarande sätt.

Är försäkringsaktiebolaget inte ett avstämningsbolag, skall
beslutet om emission genast sändas till de aktieägare vars
postadresser är kända för bolaget, om aktieägarna skall ha
företrädesrätt att delta i emissionen.

I fråga om avstämningsbolag skall till emissionsbevisen, när
dessa översänds, fogas de beslut av styrelsen, eller av den som
styrelsen inom sig förordnar, som rör emissionens belopp,
emissionskursen, räntesatsen och villkoren för utbyte eller
nyteckning.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte för
andra bolag än avstämningsbolag, om samtliga aktieägare varit
företrädda vid den bolagsstämma som beslutat emissionen, och
emissionsbeslutet inte innehåller bemyndigande enligt 5 § femte
stycket. Lag (1999:600).

8 § Om ett visst belopp eller ett lägsta belopp för emissionen
har bestämts, har beslutet om emissionen förfallit, om beloppet
inte har tecknats inom teckningstiden. Detsamma gäller ett
beslut om en sådan ändring av bolagsordningen som förutsätter
att aktiekapitalet ökas. Vad som har betalats för de tecknade
skuldebreven skall i sådana fall genast betalas tillbaka.

Bestämmelserna i 4 kap. 13 § gäller i tillämpliga delar vid
emission av konvertibla skuldebrev.

När teckningen av skuldebreven avslutats, skall försäkrings-
aktiebolaget genast för registrering anmäla beslutet om
emissionen och det nominella beloppet av det lån som tecknats,
om beslutet inte har förfallit enligt första stycket. För
registrering krävs att full betalning enligt registret erlagts
för alla de aktier som ingår i det förut registrerade
aktiekapitalet samt att behövliga ändringar av bolagsordningen
har stadfästs. Lag (1999:600).

Styrelsens beslut om emission

9 § Styrelsen kan besluta om emission av skuldebrev och om
avvikelse från aktieägares företrädesrätt under förutsättning
av bolagsstämmans godkännande. Bestämmelserna i 5-7 §§ och 8 §
första stycket skall då gälla i tillämpliga delar.

I fråga om styrelsens begäran om bolagsstämmans godkännande
skall 4 kap. 7 § tillämpas. Vad som där sägs om förslag till
emissionsbeslut skall i stället gälla styrelsens beslut. Beslut
av bolagsstämman att godkänna avvikelse från aktieägares
företrädesrätt enligt 3 § första stycket är giltigt endast om
det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de
avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Emissionsbeslutet skall anmälas för registrering enligt 8 §
tredje stycket när det har godkänts av stämman och teckningen
av skuldebreven avslutats. Har en sådan anmälan inte gjorts
inom ett år från styrelsens beslut om emission, är beslutet
förfallet. Lag (1999:600).

10 § Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om
en emission som kan ske utan ändring i bolagsordningen och att
därvid avvika från aktieägarnas företrädesrätt enligt 3 §.
Bemyndigande att avvika från bestämmelserna i 3 § första
stycket om aktieägares företrädesrätt är giltigt endast om det
har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de
avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Skall skuldebrev kunna tecknas mot tillskott av annan egendom
än pengar eller med andra villkor eller skall avvikelse från
aktieägarnas företrädesrätt kunna göras, skall detta särskilt
anges i bolagsstämmans bemyndigande. Bemyndigandet skall
innehålla bestämmelser om den tid, längst till nästa ordinarie
bolagsstämma, inom vilken styrelsens beslut skall fattas.
Bestämmelserna i 4 kap. 7 § om förslag till emissionsbeslut
skall tillämpas på förslag till bemyndigande.

Bolagsstämmans beslut om bemyndigande skall genast anmälas för
registrering. Innan registrering har skett, kan styrelsen inte
fatta beslut om emission.

Bestämmelserna i 5-8 §§ gäller i tillämpliga delar när
styrelsen beslutar om emission med stöd av ett bemyndigande.
Lag (1999:600).

Emissionsbevis

11 § Bestämmelserna i 4 kap. 6 § om emissionsbevis och om
aktieägares rätt att utöva företrädesrätt att delta i en
emission skall tillämpas vid emission enligt detta kapitel.
Lag (1999:600).

Utbyte och nyteckning

12 § När en fordran enligt ett skuldebrev byts ut mot en eller
flera aktier, skall skuldebrevet förses med påskrift om
utbytet. Aktien skall genom styrelsens försorg genast tas upp i
aktieboken.

Vid nyteckning skall skuldebrevet eller i förekommande fall
optionsbeviset förses med påskrift om nyteckningen.
Lag (1999:600).

13 § Vid nyteckning enligt detta kapitel skall aktierna tecknas
på en teckningslista, som skall innehålla beslutet om
emissionen. Kopia av bolagsordningen, den senaste
årsredovisningen, försedd med anteckning om bolagsstämmans
beslut om bolagets vinst eller förlust, samt revisions-
berättelsen för det år balansräkningen avser skall fogas till
teckningslistan eller hållas tillgängliga för aktietecknarna på
den plats som anges i listan.

I avstämningsbolag får i beslutet om emission förordnas att
nyteckning i fråga om hela eller viss del av emissionen skall
ske genom betalning i stället för på teckningslista. I sådant
fall skall beslutet om emission och de handlingar som avses i
första stycket andra meningen hållas tillgängliga för
aktietecknarna hos den centrala värdepappersförvararen.

Har teckningen skett i strid mot denna paragraf eller har
aktier tecknats med villkor som inte stämmer överens med de
villkor som anges i emissionsbeslutet, skall 2 kap. 8 §
tillämpas.

Anser styrelsen eller den styrelsen inom sig förordnar att
aktieteckningen är ogiltig enligt tredje stycket, skall
aktietecknaren genast underrättas om detta. I annat fall skall
aktietecknaren tilldelas de tecknade aktierna. Styrelsen skall
se till att aktierna genast tas upp i aktieboken.
Lag (1999:600).

14 § Bestämmelserna i 2 kap. 14 och 15 §§ skall tillämpas vid
inbetalning på grund av nyteckning enligt detta kapitel.
Kvittning av en skuld på grund av aktieteckning mot en fordran
hos bolaget får dock ske, om styrelsen medger det. Ett sådant
medgivande får inte lämnas, om det skulle vara till skada för
bolaget eller dess borgenärer. Lag (1999:600).

15 § Senast tre månader efter det att tiden för utbyte eller
nyteckning av aktier har gått ut skall styrelsen för
registrering anmäla hur många aktier som har utgivits i utbyte
eller som har nytecknats och helt betalats. Om utbytestiden
eller teckningstiden är längre än ett år, skall anmälan göras
senast tre månader efter utgången av varje räkenskapsår under
vilket utbyte eller nyteckning har skett.

För registrering krävs

1. vid utbyte, att bolaget på grund av emissionen har tillförts
ersättning till ett värde som motsvarar minst det sammanlagda
beloppet av de anmälda aktierna,

2. vid nyteckning, att aktierna helt har betalats, och

3. att auktoriserad eller godkänd revisor eller, i
avstämningsbolag, den centrala värdepappersförvararen intygar
att kraven enligt 1 eller 2 uppfylls.

Genom registreringen är aktiekapitalet ökat med det sammanlagda
nominella beloppet av de anmälda aktierna. Lag (1999:600).

16 § De nya aktierna skall medföra rätt till vinstutdelning
enligt vad som har bestämts om detta i beslutet om emission.
Beslutet får dock inte innebära att en sådan rätt inträder
senare än för räkenskapsåret efter det under vilket aktierna
skall vara betalda. Lag (1999:600).

Upptagande av vissa andra lån

17 § Om inte något annat följer av detta kapitel, får ett
försäkringsbolag inte ta upp ett penninglån på villkor att
lånet skall betalas på något annat sätt än med ett nominellt
penningbelopp eller med ett penningbelopp som bestäms med
hänsyn till förändringar i penningvärdet. Lag (1999:600).

18 § Skadeförsäkringsaktiebolag och livförsäkringsaktiebolag
som får dela ut vinst får ta upp lån mot obligationer eller
andra skuldebrev med rätt till ränta, vars storlek är helt
eller delvis beroende av vinstutdelningen till aktieägare i
bolaget eller av sådan vinst i bolaget som kan användas för
vinstutdelning till aktieägarna (vinstandelsbevis). Beslut om
upptagande av sådant lån fattas av bolagsstämman. Styrelsen får
dock fatta ett sådant beslut under förutsättning av
bolagsstämmans godkännande eller efter bolagsstämmans
bemyndigande. Lag (1999:600).

19 § Har upphävts genom lag (2005:832).

6 kap. Nedsättning av aktiekapitalet

1 § Nedsättning av aktiekapitalet får ske för följande ändamål,
nämligen

1. avsättning till omedelbar täckning av förlust enligt den
fastställda balansräkningen, om förlusten inte kan täckas på
något annat sätt,

2. återbetalning till aktieägarna, eller

3. avsättning till reservfond eller till en fond som kan
användas enligt beslut av bolagsstämman.

Nedsättning för de ändamål som anges i första stycket 2 och 3
får inte avse större belopp än att det efter nedsättningen
finns full täckning för det bundna egna kapitalet. Beräkningen
av detta skall ske enligt balansräkningen för nästföregående
räkenskapsår, om denna fastställs vid stämman och i annat fall
på grundval av de handlingar som anges i 4 kap. 7 § första
stycket 1-3.

Nedsättning av aktiekapitalet kan genomföras genom

1. inlösen eller sammanläggning av aktier,

2. indragning av aktier utan återbetalning, eller

3. minskning av aktiernas nominella belopp med eller utan
återbetalning.

Om nedsättning av aktiekapitalet på grund av bristande
betalning eller på grund av att aktier har blivit ogiltiga
finns bestämmelser i 4 kap. 15 § andra stycket samt 6 a kap. 5
och 10 §§. Om nedsättning genom inlösen av aktier enligt
förbehåll i bolagsordningen finns bestämmelser i 8-8 b §§.
Lag (2000:67).

2 § Beslut om nedsättning av aktiekapitalet fattas av
bolagsstämman, om inte något annat följer av 8 §.
Nedsättningsbeslutet får inte fattas förrän bolaget blivit
registrerat. Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut om detta
fattas först. Ett beslut om nedsättning får fattas innan ändringen
stadfästs om detta sker under förutsättning att stadfästelse
meddelas.

Nedsättning för de ändamål som anges i 1 § första stycket 2 eller 3
får beslutas endast efter förslag eller godkännande av styrelsen.

Bestämmelserna i 4 kap. 7 § om förslag till bolagsstämmans beslut
och andra handlingar gäller i tillämpliga delar. Kallelsen till
bolagsstämman skall alltid ange nedsättningsförslagets huvudsakliga
innehåll. Lag (1994:1941).

2 a § Bolagsstämmans beslut om nedsättning är giltigt endast om
det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de
avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Vid
bolagsstämmans beslut om nedsättning enligt 8 § gäller 8 kap. 12 §.

Innebär nedsättningen att rättsförhållandet mellan redan utgivna
aktier rubbas, är beslutet giltigt, om det har biträtts av samtliga
vid stämman närvarande aktieägare som företräder minst nio tiondelar
av aktierna. I följande fall räcker det för giltigt beslut att det
har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna
rösterna som de på stämman företrädda aktierna, nämligen om

1. nedsättningen försämrar endast viss eller vissa aktiers rätt och
samtliga vid stämman närvarande ägare av dessa aktier företrädande
minst nio tiondelar av alla sålunda berörda aktier godkänner
nedsättningen, eller

2. nedsättningen försämrar endast helt aktieslags rätt och ägare
till hälften av alla aktier av detta slag och nio tiondelar av de på
stämman företrädda aktierna av detta slag godkänner nedsättningen.
Lag (1994:1941).

3 § Nedsättningsbeslutet skall ange det belopp varmed
aktiekapitalet skall sättas ned (nedsättningsbeloppet),
nedsättningsändamålet samt hur nedsättningen skall genomföras. Om det
i samband med nedsättningen skall utskiftas medel med högre belopp än
nedsättningsbeloppet, skall även det högre beloppet anges.

4 § Nedsättningsbeslutet skall anmälas för registrering. Om detta
inte har skett inom fyra månader från beslutet eller om
registreringsmyndighetenen genom lagakraftägande beslut har avskrivit en
anmälan eller vägrat registrering, har nedsättningsbeslutet
förfallit. Detsamma gäller beslut om sådana ändringar av
bolagsordningen som förutsätter att aktiekapitalet sätts ned. Lag
(2000:822).

5 § Skall nedsättningsbeloppet användas enligt 1 § första stycket
1, är aktiekapitalet nedsatt när beslutet har registrerats. Inom tre
år från registreringen får vinstutdelning beslutas endast om rätten
ger tillstånd till detta eller om aktiekapitalet har ökats med minst
nedsättningsbeloppet. I fråga om rättens tillstånd gäller 6 §
andra-femte styckena i tillämpliga delar.

6 § Om nedsättningsbeloppet helt eller delvis skall användas
enligt 1 § första stycket 2 eller 3, får nedsättningsbeslutet inte
verkställas utan rättens tillstånd, såvida inte samtidigt bolaget
genom nyemission tillförs ett belopp som minst svarar mot
nedsättningsbeloppet. Om försäkringsaktiebolaget samtidigt vidtar
åtgärder som medför att varken bolagets bundna egna kapital eller
dess aktiekapital minskar till följd av nedsättningsbeslutet, får
Finansinspektionen medge undantag från kravet på rättens tillstånd.

Rättens tillstånd skall sökas senast två månader efter det att
nedsättningsbeslutet har registrerats. Till ansökningshandlingen
skall fogas bevis att nedsättningsbeslutet har registrerats.

Rätten skall utan dröjsmål inhämta Finansinspektionens yttrande om
eller i vad mån nedsättningen kan komma att inverka på
försäkringstagarnas rätt. Finner rätten med hänsyn till yttrandets
innehåll att nedsättningen inte bör verkställas, skall ansökningen
genast avslås. I annat fall skall rätten kalla bolagets borgenärer
och förelägga dem som vill bestrida ansökningen att senast en viss
dag skriftligen hos rätten anmäla detta. I föreläggandet skall anges
att den som inte gjort sådan anmälan anses ha medgivit ansökningen. I
kallelsen skall ett kortfattat sammandrag av inspektionens yttrande
tas in. Kallelsen skall genast kungöras genom rättens försorg i Post
och Inrikes Tidningar.

Om ansökningen inte bestrids eller om de borgenärer som bestrider
den får full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar
eller, beträffande bestridande av försäkringstagare, om inspektionens
yttrande ger grund för det, skall tillstånd meddelas.

Om en borgenärs anspråk avser en sådan fordran på lön eller annan
ersättning som har förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen
(1970:979) eller en fordran på pension som har förmånsrätt enligt 12
eller 13 § samma lag, skall han inte kallas av rätten och har inte
heller rätt till betalning eller säkerhet enligt fjärde stycket. Lag
(1994:1941).

7 § Rätten skall underrätta registreringsmyndigheten om ansökningar
enligt 6 § och om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning
av sådana ansökningar.

Har rätten genom lagakraftvunnet beslut bifallit en ansökan enligt 6 §,
är aktiekapitalet nedsatt när beslutet har registrerats.

Om inte ansökan om rättens tillstånd har gjorts inom föreskriven tid
eller om rätten genom lagakraftvunnet beslut har avslagit ansökan,
skall registreringsmyndigheten förklara att nedsättningsbeslutet har
förfallit. Detsamma gäller beslut om sådana ändringar av
bolagsordningen som förutsätter att aktiekapitalet sätts ned. Lag
(2000:822).

8 § I ett försäkringsaktiebolag, vars aktiekapital utan ändring av
bolagsordningen kan bestämmas till ett lägre belopp eller ett högre
belopp, kan i bolagsordningen tas in ett förbehåll att aktiekapitalet
kan sättas ned genom inlösen av aktier, dock inte under
minimikapitalet. Förbehållet skall ange ordningen för inlösningen och
inlösningsbeloppet eller grunderna för dess beräkning.

Om förbehållet förs in genom att bolagsordningen ändras, får det
endast avse aktier som kan tecknas eller ges ut efter det att
ändringen har registrerats. Har en fondemission ägt rum efter
registreringen, får fondaktierna lösas in först när tre år har
förflutit från registreringen av emissionen.

Nedsättningen får inte ske så att full täckning inte finns för det
bundna egna kapitalet. Beräkningen av detta skall ske på grundval av
den fastställda balansräkningen för det nästföregående
räkenskapsåret. Lag (1994:1941).

8 a § Bestämmelserna i 6 och 7 §§ tillämpas även vid nedsättning
enligt 8 §. Bestämmelserna gäller dock inte om

1. nedsättningen genomförs genom inlösen med ett sammanlagt belopp
som inte överstiger det fria egna kapitalet beräknat på grundval av
fastställd balansräkning för nästföregående räkenskapsår och

2. ett belopp som motsvarar nedsättningsbeloppet avsätts till
reservfonden. Lag (1994:1941).

8 b § I fall som anges i 8 a § andra meningen skall bolaget, när
det enligt förbehåll i bolagsordningen har blivit bestämt att vissa
aktier skall inlösas och att ett belopp motsvarande
nedsättningsbeloppet skall avsättas till reservfonden, genast anmäla
för registrering att aktiekapitalet sätts ned med dessa aktiers
sammanlagda nominella belopp. När registrering har skett, är
aktiekapitalet nedsatt. Lag (1994:1941).

9 § har upphävts genom lag (2000:67).

10 § har upphävts genom lag (2000:67).

6 a kap. Förvärv och överlåtelse av egna aktier

Teckning av egna aktier

1 § Ett försäkringsaktiebolag får inte teckna egna aktier.

Om ett försäkringsaktiebolag har tecknat egna aktier, skall
stiftarna eller vid nyemission styrelsen och den verkställande
direktören anses ha tecknat aktierna för egen räkning med
solidariskt ansvar för betalningen. Det gäller dock inte
stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör som
visar att han inte kände till eller bort känna till
aktieteckningen.

Om aktier i ett försäkringsaktiebolag har tecknats av någon i
eget namn men för bolagets räkning, skall han anses ha tecknat
aktierna för egen räkning.

Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller även i fråga om
dotterföretags teckning av aktier i moderbolag. Lag (2000:67).

Egna aktier som pant

2 § Ett försäkringsaktiebolag får inte ta emot egna aktier som
pant. Dotterföretag får inte heller ta emot aktier i moderbolag
som pant.

Ett avtal i strid med förbudet i första stycket är ogiltigt.
Lag (2000:67).

Förvärv av egna aktier

3 § Ett publikt skadeförsäkringsaktiebolag och ett publikt
livförsäkringsaktiebolag som får dela ut vinst får, om dess
aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en
motsvarande marknad utanför EES, förvärva egna aktier enligt
bestämmelserna i 7-9 §§. Beslut om förvärv skall i så fall
fattas med tillämpning av 11-16 §§. Om bolaget har förvärvat
aktier i strid med 7-9 §§, gäller bestämmelserna i 10 §. Ett
bolag som nu sagts får även förvärva egna aktier enligt 4 §.

Andra publika försäkringsaktiebolag samt privata
försäkringsaktiebolag får inte förvärva egna aktier utom i de
fall som anges i 4 §. Ett avtal som strider häremot är
ogiltigt.

Vad som sägs i första och andra styckena samt 4-16 §§ om
förvärv av egna aktier gäller även förvärv som görs av någon
annan som handlar i eget namn men för bolagets räkning.
Lag (2007:532).

4 § Försäkringsaktiebolag får

1. förvärva egna aktier för vilka ersättning inte skall
betalas,

2. förvärva egna aktier som ingår i en affärsrörelse som
bolaget övertar, och

3. på auktion ropa in egna aktier som har utmätts för bolagets
fordran. Lag (2000:67).

5 § Aktier som har förvärvats enligt 4 § och som inte har
dragits in genom nedsättning av aktiekapitalet skall avyttras
så snart det kan ske utan förlust, dock senast tre år efter
förvärvet. Aktier som inte avyttras inom denna tid skall av
bolaget förklaras ogiltiga. Bolaget skall i sådant fall sätta
ned aktiekapitalet med aktiernas nominella belopp. Ett förslag
till beslut om nedsättning skall läggas fram på den första
bolagsstämma som hålls sedan ogiltighet har inträtt.
Nedsättningsbeloppet skall föras över till reservfonden eller,
i ett livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst, till
överkursfonden. Lag (2000:67).

6 § Ett publikt försäkringsaktiebolag som avses i 3 § första
stycket behöver inte avyttra aktier enligt 5 §, om det skulle
ha varit tillåtet att inneha dem vid en tillämpning av 9 §.
Lag (2000:67).

Tillåtna förvärvsmetoder

7 § Förvärv som avses i 3 § första stycket får ske endast

1. på en reglerad marknad,

2. på en marknad utanför EES som motsvarar en reglerad marknad
efter tillstånd av Finansinspektionen, eller

3. i enlighet med ett förvärvserbjudande som har riktats till
samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett
visst slag.

Ett tillstånd enligt första stycket 2 skall ange på vilken
marknad förvärvet av egna aktier får ske samt under vilken tid
tillståndet får utnyttjas. Tillstånd skall lämnas, om

1. det för verksamheten vid marknaden finns regler som
motsvarar de som enligt lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden gäller för verksamhet vid en reglerad
marknad i Sverige, och

2. företaget som driver marknaden står under tillsyn av en
myndighet eller något annat behörigt organ. Lag (2007:532).

Skyddet för bolagets bundna egna kapital

8 § Ett publikt försäkringsaktiebolag som avses i 3 § första
stycket får förvärva egna aktier endast om aktierna är helt
betalda.

Förvärvet får inte ske med större belopp än att det efter
förvärvet finns täckning för det bundna egna kapitalet i
bolaget och, om bolaget är moderbolag, i koncernen. Beräkningen
av om så är fallet skall göras enligt balansräkningen för
föregående räkenskapsår, om denna fastställs vid den
bolagsstämma som skall besluta om förvärvet, och i annat fall
på grundval av sådana handlingar som anges i 13 § andra
stycket.

Förvärvet får inte heller ske med så stort belopp att förvärvet
står i strid med 1 kap. 1 a § första stycket eller 12 kap. 2 §
tredje stycket. Lag (2000:67).

Hur stor andel av aktierna som bolaget får förvärva

9 § Ett publikt försäkringsaktiebolag som avses i 3 § första
stycket får inte förvärva egna aktier, i den mån bolagets
innehav av egna aktier efter förvärvet kommer att uppgå till
mer än en tiondel av samtliga aktier i bolaget. Aktier i
bolaget som innehas av dess dotterföretag skall vid beräkningen
anses som bolagets. Lag (2000:67).

Otillåtna förvärv av egna aktier

10 § Aktier som har förvärvats i strid med någon av
bestämmelserna i 7-9 §§ skall avyttras inom sex månader från
förvärvet. Aktier som inte har avyttrats inom denna tid skall
av bolaget förklaras ogiltiga. Bolaget skall i sådant fall
sätta ned aktiekapitalet med aktiernas nominella belopp. Ett
förslag till beslut om nedsättning skall läggas fram på den
första bolagsstämma som hålls sedan ogiltighet har inträtt.
Nedsättningsbeloppet skall föras över till reservfonden.
Lag (2000:67).

Vilka som får fatta beslut om förvärv av egna aktier

11 § I fall som avses i 3 § första stycket skall ett beslut om
förvärv av egna aktier fattas av bolagsstämman.

Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om
förvärv av egna aktier i bolaget. Lag (2000:67).

Vad kallelsen till bolagsstämman skall innehålla

12 § Kallelsen till den bolagsstämma som enligt 11 § skall
behandla ett förslag om förvärv av egna aktier eller ett
förslag om att bemyndiga styrelsen att fatta beslut om ett
sådant förvärv skall ange förslagets huvudsakliga innehåll samt
syftet med förvärvet. Lag (2000:67).

Vilka handlingar som skall hållas tillgängliga inför
bolagsstämman

13 § Ett förslag till beslut om förvärv av egna aktier eller om
bemyndigande för styrelsen att fatta ett sådant beslut skall
hållas tillgängligt hos bolaget för aktieägarna under minst två
veckor före den bolagsstämma vid vilken frågan skall prövas.

Om årsredovisningen inte skall behandlas på bolagsstämman,
skall till förslaget fogas

1. en kopia av den årsredovisning som innehåller senast
fastställda balans- och resultaträkningar, försedd med en
anteckning om bolagsstämmans beslut om bolagets vinst eller
förlust,

2. en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen
avser,

3. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av
väsentlig betydelse för bolagets ställning, vilka har inträffat
efter det att årsredovisningen lämnades, och

4. ett yttrande från revisorerna över den redogörelse som avses
i 3.

Kopior av handlingar som avses i första och andra styckena
skall genast sändas till de aktieägare som begär det och uppger
sin postadress.

Handlingarna skall läggas fram på bolagsstämman.
Lag (2000:67).

Vad ett beslut om förvärv av egna aktier skall innehålla

14 § Bolagsstämmans beslut enligt 11 § första stycket skall
innehålla uppgift om det sätt som aktierna skall förvärvas på.

Om aktierna skall förvärvas i enlighet med ett erbjudande som
riktas till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till
aktier av ett visst slag, skall beslutet innehålla uppgifter om

1. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken
stämmans beslut skall verkställas,

2. det antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,
som erbjudandet skall avse,

3. den ersättning som skall lämnas för aktierna,

4. om ersättningen skall bestå av annan egendom än pengar,
egendomens art och mängd, samt

5. övriga villkor för förvärvet.

Om aktierna skall förvärvas på annat sätt än som avses i andra
stycket, skall beslutet innehålla uppgifter om

1. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken
stämmans beslut skall verkställas,

2. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på
aktieslag, som får förvärvas,

3. det lägsta och högsta pris som får betalas för aktierna,
samt

4. övriga villkor för förvärvet. Lag (2000:67).

Vad ett bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om förvärv
av egna aktier skall innehålla

15 § Ett bemyndigande enligt 11 § andra stycket skall innehålla
uppgifter om

1. det sätt som aktier får förvärvas på,

2. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken
bemyndigandet får utnyttjas,

3. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på
aktieslag, som får förvärvas,

4. det lägsta och högsta pris som får betalas för aktierna,

5. om ersättningen skall bestå av annan egendom än pengar,
egendomens art och mängd, samt

6. övriga villkor för förvärvet.
Lag (2000:67).

Majoritetskrav

16 § Ett beslut av bolagsstämman om förvärv av egna aktier
eller om bemyndigande för styrelsen att fatta ett sådant beslut
är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med minst
två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid
bolagsstämman företrädda aktierna. Lag (2000:67).

Publika försäkringsaktiebolags överlåtelse av egna aktier

17 § När ett publikt försäkringsaktiebolag överlåter egna
aktier, skall det ske med tillämpning av 18-20 §§ eller 21 och
22 §§.

Första stycket gäller inte vid avyttring som avses i 5 och 10 §§.
Lag (2000:67).

Överlåtelse av egna aktier på en reglerad marknad eller en
motsvarande marknad utanför EES

18 § Ett publikt försäkringsaktiebolag får överlåta egna aktier

1. på en reglerad marknad, eller

2. på en marknad som motsvarar en reglerad marknad utanför EES
efter tillstånd av Finansinspektionen.

Ett tillstånd enligt första stycket 2 skall ange på vilken
marknad överlåtelsen av egna aktier får ske samt under vilken
tid tillståndet får utnyttjas. Tillstånd skall lämnas, om

1. det för verksamheten vid marknaden finns regler som
motsvarar de som enligt lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden gäller för verksamhet vid en reglerad
marknad i Sverige, och

2. företaget som driver marknaden står under tillsyn av en
myndighet eller ett annat behörigt organ. Lag (2007:532).

19 § Ett beslut om överlåtelse av egna aktier enligt 18 § skall
fattas av bolagsstämman. Bolagsstämman kan även bemyndiga
styrelsen att fatta ett sådant beslut.

Ett beslut av bolagsstämman enligt första stycket är giltigt
endast om det har biträtts av aktieägare med minst två
tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid
bolagsstämman företrädda aktierna. Lag (2000:67).

20 § Ett beslut av bolagsstämman om överlåtelse av egna aktier
enligt 18 § eller om bemyndigande för styrelsen att fatta ett
sådant beslut skall innehålla uppgifter om

1. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken
stämmans beslut om överlåtelse skall verkställas eller
styrelsens bemyndigande får utnyttjas,

2. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på
aktieslag, som får överlåtas,

3. det lägsta pris som aktierna får överlåtas för, och

4. övriga villkor för överlåtelsen.

Bestämmelserna i 4 kap. 4 § första och tredje styckena
tillämpas i fråga om förslag till beslut enligt första stycket.
Lag (2000:67).

Överlåtelse av egna aktier som inte sker på en reglerad
marknad eller en motsvarande marknad utanför EES

21 § Vid ett publikt försäkringsaktiebolags överlåtelse av egna
aktier på annat sätt än som anges i 18 § tillämpas

1. 2 kap. 2 § andra stycket om medgivande till betalning med
apportegendom,

2. vad som gäller om nyemission i följande bestämmelser i 4
kap. denna lag:

1 § andra stycket om beslutanderätt,

3 § andra-fjärde styckena och 4 § om information om apport
m.m.,

5 § om företrädesrätt m.m.,

6 § om emissionsbevis m.m.,

6 a § om försäljning av udda företrädesrätter,

7 § om förslag till beslut m.m.,

9 § om kungörelser m.m.,

10 § första-tredje styckena om aktieteckning,

11 § om tilldelning av aktier m.m.,

16 § första och andra styckena samt 17 § första, andra och
fjärde styckena om styrelsens beslut om nyemission,

3. vad som enligt lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner
i aktiemarknadsbolag, m.m. gäller vid nyemission eller
överlåtelse av aktier, samt

4. vad som enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella
instrument gäller om prospekt vid erbjudanden av finansiella
instrument till allmänheten. Lag (2005:832).

22 § I fall som anges i 21 § skall ett beslut om överlåtelse av
egna aktier innehålla uppgifter om

1. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på
aktieslag, som skall överlåtas,

2. den företrädesrätt att förvärva aktier som tillkommer
aktieägarna eller andra eller vem som annars får förvärva
aktier,

3. den tid inom vilken aktieägare kan utnyttja sin
företrädesrätt,

4. den tid inom vilken aktierna skall betalas eller, i
förekommande fall, det förhållandet att teckning skall ske
genom betalning,

5. den fördelningsgrund som styrelsen vid överteckning skall
tillämpa beträffande aktier som inte tecknas med
företrädesrätt, och

6. det belopp som skall betalas för en aktie.

I förekommande fall skall ett beslut enligt första stycket även
innehålla

1. ett förordnande som avses i 4 kap. 6 a §,

2. ett förordnande om att kuponger som hör till aktiebreven
skall användas som teckningsrättsbevis,

3. en bestämmelse om apport eller att aktie skall tecknas med
kvittningsrätt eller med andra villkor, samt

4. upplysningar om att redogörelse och yttrande som avses i 4
kap. 3 § andra stycket och 4 § har avgetts.

I avstämningsbolag skall en avstämningsdag anges i beslutet, om
aktieägare skall ha företrädesrätt att förvärva aktier.
Avstämningsdagen får inte sättas tidigare än tre veckor från
det att beslutet har kungjorts enligt 4 kap. 9 §.

Den tid som anges i första stycket 3 får inte understiga två
veckor från utfärdandet av kungörelse enligt 4 kap. 9 § eller,
om samtliga aktieägare har varit företrädda vid den
bolagsstämma som har beslutat om överlåtelsen, från beslutet
eller, i fråga om avstämningsbolag, från avstämningsdagen.
Lag (2000:67).

Dotterföretags förvärv och innehav av aktier i moderbolag

23 § Ett dotterföretag får inte förvärva aktier i moderbolag.
Ett avtal som strider mot detta förbud är ogiltigt.

Trots bestämmelsen i första stycket får ett dotterföretag
förvärva aktier i moderbolag i fall som avses i 4 §.
Lag (2000:67).

24 § Om ett dotterföretag har förvärvat aktier i moderbolag med
stöd av 23 § andra stycket, gäller bestämmelserna i 5 §.
Lag (2000:67).

25 § Om ett försäkringsaktiebolag har blivit moderbolag och
dess dotterföretag innehar aktier i moderbolaget, skall
bestämmelserna i 5 § tillämpas på dessa aktier. Aktierna skall
därvid avyttras senast tre år efter det att koncernförhållandet
uppstod. Lag (2000:67).

7 kap. Rörelsen

1 § Ett försäkringsbolags försäkringstekniska avsättningar ska
motsvara belopp som krävs för att bolaget vid varje tidpunkt
ska kunna uppfylla alla åtaganden som skäligen kan förväntas
uppkomma med anledning av ingångna försäkringsavtal. De
försäkringstekniska avsättningarna ska motsvara bolagets
ansvarighet för

1. försäkringsfall, förvaltningskostnader och andra kostnader
under resten av avtalsperioden för löpande försäkringar i
skadeförsäkringsrörelse (ej intjänade premier och kvardröjande
risker) respektive livförsäkringsrörelse
(livförsäkringsavsättning),

2. inträffade oreglerade försäkringsfall, kostnader för
regleringen av dessa samt återbäring som förfallit till
betalning men inte betalats ut (oreglerade skador),

3. sådan återbäring som är garanterad i nominella eller reala
belopp (garanterad återbäring), och som inte omfattas av 1
eller 2,

4. sådan återbäring inom livförsäkringsrörelse som är villkorad
av värdeförändringar på tillgångar eller av ett visst
försäkringstekniskt resultat som försäkringstagarna eller andra
ersättningsberättigade står risken för (villkorad återbäring),
och

5. fondförsäkringar som försäkringstagarna eller andra
ersättningsberättigade bär placeringsrisken för
(fondförsäkringsåtaganden där försäkringstagaren bär
placeringsrisken).

Ansvarar flera försäkringsbolag solidariskt för en försäkring,
ska vid beräkningen av det enskilda bolagets
försäkringstekniska avsättningar endast beaktas den del av
försäkringen som enligt avtal mellan bolagen avser det bolaget.

Avsättning för oreglerade skador ska beräknas särskilt för
varje försäkringsfall. För skadeförsäkringsrörelse får
statistiska metoder användas om de leder till en tillräcklig
avsättning med beaktande av skadornas art.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om de försäkringstekniska avsättningarnas
innehåll och beräkning. Lag (2008:102).

2 § Avsättningen för ej intjänade premier ska beräknas så att
den alltid motsvarar summan av avsättningarna för varje
försäkringsavtal. Avsättningen för kvardröjande risker ska avse
ett för bolaget beräknat tillägg som utöver avsättningen för ej
intjänade premier kan anses behövligt för att täcka framtida
kostnader som har samband med ingångna försäkringsavtal. En
försäkringsmatematiskt vedertagen beräkningsmetod för kollektiv
beräkning av avsättningarna får dock användas, om avsättningen
beräknad enligt en sådan metod ger i stort sett samma resultat
som om avsättningen hade beräknats för varje försäkring.

Livförsäkringsavsättningen för direkt försäkring ska beräknas
så att den alltid motsvarar summan av avsättningarna för varje
livförsäkringsavtal beräknat enligt tredje stycket. I
avsättningen ska det tillägg inräknas som behövs för att täcka
alla förluster på grund av att försäkringarna upphör i förtid.
En annan försäkringsmatematiskt vedertagen beräkningsmetod för
kollektiv beräkning av avsättningarna får användas, om den ger
i stort sett samma resultat som om avsättningen hade beräknats
för varje försäkring.

Livförsäkringsavsättningen för ett livförsäkringsavtal om
direkt försäkring utgörs av skillnaden mellan det förväntade
kapitalvärdet av bolagets framtida utgifter för
försäkringsavtalet och det förväntade kapitalvärdet av de
premier bolaget ytterligare kan ha att ta ut för
försäkringsavtalet (prospektiv beräkningsmetod). En annan
försäkringsmatematiskt vedertagen beräkningsmetod får användas,
om avsättningen beräknad enligt en sådan metod inte blir lägre
än om en prospektiv beräkningsmetod hade använts eller om den
metoden inte är möjlig att tillämpa för försäkringsavtalet.

Beräkningen enligt andra och tredje styckena ska grundas på
antaganden om dödlighet och andra riskmått, räntesats samt
driftskostnader som var för sig är betryggande.

I verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring ska de
antaganden som avses i fjärde stycket göras på ett aktsamt
sätt.

Beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna i
verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring ska utföras minst
en gång om året.

Finansinspektionen får i enskilda fall besluta om undantag från
vad som anges i sjätte stycket. Beräkningarna måste dock alltid
utföras minst vart tredje år.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om beräkning av
livförsäkringsavsättningar. Lag (2008:102).

3 § Ett försäkringsbolag ska upprätta och följa
försäkringstekniska riktlinjer. Sådana riktlinjer ska innehålla
principerna för

1. hur premier bestäms,

2. beräkning av försäkringstekniska avsättningar,

3. återköp och belåning av försäkringar,

4. fördelning av återbäring till försäkringstagarna och andra
ersättningsberättigade,

5. avgivande och mottagande av återförsäkring, samt

6. hur soliditeten ska tillgodoses.

De försäkringstekniska riktlinjerna ska kompletteras med ett
försäkringstekniskt beräkningsunderlag. Underlaget ska
innehålla de antaganden som behövs för att beräkna

1. premier, försäkringstekniska avsättningar, tekniska
återköpsvärden och belåningsvärden,

2. gränserna för skyldigheten att teckna återförsäkring och
begränsningarna för mottagen återförsäkring,

3. fördelningen av återbäring, samt

4. soliditetsreserver.

Om det med hänsyn till försäkringarnas beskaffenhet eller av
annat särskilt skäl saknas anledning att upprätta ett sådant
beräkningsunderlag får bolaget helt eller delvis avstå från att
upprätta det. Lag (2008:102).

4 § Premier för livförsäkringar och skadeförsäkringar som
meddelas för längre tid än tio år skall bestämmas på grundval
av sådana antaganden som avses i 2 § fjärde stycket, om inte en
avvikelse är försvarlig med hänsyn till bolagets ekonomiska
situation.

Premier för tjänstepensionsförsäkringar skall bestämmas på
grundval av sådana antaganden som avses i 2 § femte stycket, om
inte en avvikelse är försvarlig med hänsyn till bolagets
ekonomiska situation. Lag (2005:1121).

5 § Har upphävts genom lag (1999:600).

6 § Har upphävts genom lag (1999:600).

7 § Har upphävts genom lag (1995:779).

8 § Ett försäkringsbolag får inte förespegla framtida
återbäring som saknar grund i försäkringsavtalet. Lag (1999:600).

8 a § Senast när försäkringstekniska riktlinjer för
livförsäkring börjar användas, skall de ges in till
Finansinspektionen.

Till riktlinjerna skall fogas en redogörelse för de
konsekvenser som riktlinjerna får för försäkringsbolaget samt
för försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på
grund av försäkringarna. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vad
redogörelsen skall innehålla.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också vid
ändring av försäkringstekniska riktlinjer. Lag (1999:600).

9 § Ett försäkringsbolag ska ha tillgångar för skuldtäckning
som minst uppgår till ett belopp som motsvarar

1. försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,

2. värdet av reservdeposition som en återförsäkringsgivare har
ställt hos bolaget, och

3. utjämningsreserv för kreditförsäkring enligt 12 kap. 9 a §.

Skuldtäckningstillgångarna ska placeras och värderas enligt
9 a-10 f, 12, 13, 15 och 29 §§.

Med försäkringstekniska avsättningar för egen räkning avses de
försäkringstekniska avsättningarna inklusive mottagen
återförsäkring och med avdrag för avgiven återförsäkring.

Om avgiven återförsäkring inte bidrar till att minska bolagets
risktagande, får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta
att avdrag inte får göras för sådan återförsäkring. Om den som
har mottagit återförsäkringen är auktoriserad i en annan stat
inom EES, får avdrag inte vägras av skäl som har sin grund i
bristande sundhet i återförsäkringsföretagets eller
försäkringsföretagets finanser. Lag (2008:102).

9 a § De tillgångar som används för skuldtäckning ska placeras
så att lämplig riskspridning uppnås. Tillgångarna ska, med
beaktande av bolagets försäkringsåtaganden och förändringar i
tillgångarnas framtida värde och avkastning, placeras så att
bolagets betalningsberedskap är tillfredsställande och den
förväntade avkastningen tillräcklig. Lag (2008:102).

10 § För skuldtäckning som avses i 9 § får, med de
begränsningar som anges i andra-sjätte styckena och
10 a-10 d §§, följande tillgångar användas:

1. Obligationer eller andra skuldförbindelser som svenska
staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet
svarar för.

2. Obligationer eller andra skuldförbindelser som Europeiska
gemenskaperna eller utländska stater eller centralbanker svarar
för.

3. Obligationer eller andra skuldförbindelser som utländsk
kommun eller därmed jämförlig utländsk samfällighet med
befogenhet att kräva in offentlig uppbörd svarar för.

4. Obligationer eller andra skuldförbindelser som
internationella organisationer svarar för.

5. Fordringar på premie eller andra fordringar på
försäkringstagare som har samband med försäkringsavtal, om
rättssubjekt som anges i 1-4 svarar för fordran. Ett
försäkringsbolag som ingår i en koncern och vars verksamhet
uteslutande består i att försäkra risker inom koncernen, får
för skuldtäckning även använda fordringar som bolag inom
koncernen svarar för. Om en fordran enligt denna punkt varit
förfallen till betalning längre tid än tre månader, får den
dock inte användas för skuldtäckning.

5 a. Fordringar på premier för skadeförsäkring får, när flera
premieperioder avtalats och fordringarna avser premier som inte
förfallit till betalning för andra perioder än den första,
användas för skuldtäckning upp till det belopp som svarar mot
avsättningen för försäkringsåtagandet, om avsikten är att
åtagandet ska sägas upp vid dröjsmål med betalningen.

6. Skuldförbindelser med säkerhet i bolagets
livförsäkringsbrev, inom återköpsvärdet.

7. Medel på konto i bank, kreditmarknadsföretag eller utländskt
kreditinstitut.

8. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett
kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med tillstånd enligt
2 kap. 2 § första stycket 2 och 8 lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden svarar för. Med kreditinstitut avses
bank, kreditmarknadsföretag, Svenska skeppshypotekskassan och
Sveriges allmänna hypoteksbank.

9. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett utländskt
kreditinstitut svarar för.

10. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt
aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag svarar för.

11. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier,
som har getts ut av ett publikt aktiebolag, ett publikt
försäkringsaktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag,
med undantag av bolag som avses i 12.

12. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier,
som har getts ut av ett publikt aktiebolag eller ett
motsvarande utländskt bolag, under förutsättning att bolaget
har till uppgift att äga sådana tillgångar som anges i 13.

13. Fastigheter, tomträtter och byggnader samt andelar i sådan
egendom.

14. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än
de som anges i 1-4 och 8-10 svarar för och som panträtt i
fastighet eller tomträtt lämnats som säkerhet för. Panträtten
ska ligga inom en viss andel av fastighetens eller tomträttens
värde. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om andelens storlek och om värdering
av fastigheter och tomträtter för tillämpningen av
bestämmelserna i denna punkt.

15. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än
de som anges i 1-4 och 8-10 svarar för och som annan
betryggande säkerhet än panträtt i fastighet eller tomträtt
lämnats som säkerhet för.

16. Kassa.

17. Andelar i investeringsfonder och i sådana fondföretag som
avses i 1 kap. 7 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, om de
förvaltade tillgångarna huvudsakligen består av tillgångar som
får användas för skuldtäckning. Vid tillämpningen av denna
punkt krävs inte en sådan anmälan från fondförvaltaren som
avses i nämnda paragraf.

18. Beslutad överskjutande skatt.

19. Återförsäkringsgivares fordran hos det avgivande
försäkringsbolaget (återförsäkringstagaren) som grundas på att
återförsäkringstagaren har hållit kvar tillgångar som motsvarar
en avgiven återförsäkring.

Andra fondpapper än sådana som avses i 10 a § första stycket 1,
får bara användas för skuldtäckning om de är kortfristigt
realiserbara eller är föremål för handel på en reglerad marknad
eller en motsvarande marknad utanför EES.

Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som
har getts ut av ett privat aktiebolag får användas för
skuldtäckning under förutsättning att bolaget är ett
dotterbolag som anges i 10 a § första stycket 1.

Utländska tillgångar som avses i första stycket 2-4, 7 och 9-12
får användas för skuldtäckning i den mån det följer av
föreskrifter som meddelats av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämt

1. såvitt angår första stycket 2, om vilka utländska stater och
utländska centralbanker som avses,

2. såvitt angår första stycket 4, om vilka internationella
organisationer som avses, samt

3. såvitt angår första stycket 3, 7 och 9-12, om vilka stater
de rättssubjekt som avses ska vara belägna eller ha sitt säte
i.

Tillgångar får användas för skuldtäckning endast till den del
de inte belastas av panträtt eller annan säkerhetsrätt.

För att tillgångar enligt första stycket 13 ska få användas för
skuldtäckning ska byggnader som hör till fastigheter och
tomträtter vara brandförsäkrade. Detsamma gäller byggnader som
hör till fastigheter och tomträtter som utgör säkerhet för
skuldförbindelser enligt första stycket 14.

Förlagsbevis och förlagsandelsbevis ska vid tillämpningen av
bestämmelserna i 10 b och 10 c §§ jämställas med tillgångar som
anges i första stycket 11 och 12.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, besluta
att även andra slag av tillgångar än som anges i första stycket
tillfälligt får användas för skuldtäckning.

Obligationer eller andra skuldförbindelser och aktier eller
andra värdepapper utgivna av ett specialföretag får användas
för skuldtäckning. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
förutsättningarna för användning av dessa tillgångar för
skuldtäckning. Lag (2008:102).

10 a § Aktier och andelar i dotterföretag får användas för
skuldtäckning om dotterföretaget

1. har till uppgift att direkt eller indirekt äga tillgångar
som avses i 10 § första stycket,

2. är ett publikt försäkringsaktiebolag,

3. är ett publikt bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag,
värdepappersbolag eller fondbolag, eller

4. är ett utländskt företag av det slag som anges i 2 eller 3.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i 10 b och 10 c §§ skall de
tillgångar som tillhör ett dotterföretag som anges i första
stycket 1 behandlas som om tillgångarna ägts direkt av
försäkringsbolaget.

För att aktier och andelar i dotterföretag som har till uppgift
att äga tillgångar som avses i 10 § första stycket 13 eller 14,
skall få användas för skuldtäckning, skall byggnader som hör
till fastigheter och tomträtter vara brandförsäkrade.
Lag (1999:1123).

10 b § Av det belopp som skall skuldtäckas får en andel om
högst

– 75 procent motsvaras av tillgångar som anges i 10 § första
stycket 7-10, varav högst 50 procentenheter får motsvaras av
tillgångar som anges i 10 § första stycket 10,

– 25 procent motsvaras av tillgångar som anges i 10 § första
stycket 11,

– 25 procent motsvaras av tillgångar som anges i 10 § första
stycket 12-14,

– 10 procent motsvaras av tillgångar som anges i 10 § första
stycket 15 och

– 3 procent motsvaras av tillgångar som anges i 10 § första
stycket 16.

Andra fondpapper än sådana som avses i 10 § första stycket 17
och 10 a § första stycket 1, och som inte omsätts på någon
reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, får
uppgå till högst 10 procent av de tillgångar som används för
skuldtäckning.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket skall även
beaktas ett försäkringsbolags indirekta ägande av tillgångar
genom dess innehav av andelar i investeringsfonder eller
placeringar i fondföretag som används för skuldtäckning.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, medge
tillfälliga avvikelser från de begränsningar som anges i första
och andra styckena. Om det finns synnerliga skäl får
Finansinspektionen också medge avvikelser, som inte är
tillfälliga, från begränsningarna i första stycket första-
fjärde strecksatserna.

Sådana avvikelser som anges i fjärde stycket får även medges om

1. det på grund av ändrade antaganden om ränta krävs en
väsentlig ökning av livförsäkringsavsättningarna,

2. en anpassning till begränsningarna i första och andra
styckena skulle medföra väsentliga men för
kapitalförvaltningen, och

3. bolaget har särskilda förutsättningar för att tillgodose
kraven i 9 a § andra och tredje meningarna. Lag (2007:532).

10 c § Värdet av en enskild placering får motsvara högst
följande andelar av det belopp som ska skuldtäckas:

1. Fem procent om placeringen utgörs av en fastighet, tomträtt
eller byggnad, eller en grupp av sådan egendom, om egendomen
eller egendomarna är belägna på ett sådant sätt att de ur
risksynpunkt utgör en investering. Motsvarande ska gälla för
andelar i sådan egendom.

2. Fem procent om placeringen utgörs av aktier och andra
värdepapper som kan jämställas med aktier eller obligationer
eller skuldförbindelser från samma emittent eller samma
låntagare, om inte något annat följer av 3 eller 4.

3. Tio procent om placeringen utgörs av aktier och andra
värdepapper som kan jämställas med aktier eller obligationer
eller skuldförbindelser från samma emittent eller låntagare, om
denne är sådant rättsubjekt som anges i 10 § första stycket 8
eller 9. Det sammanlagda innehavet av sådana tillgångar får
uppgå till högst 40 procent av det belopp som ska skuldtäckas.
Andelen aktier eller andra värdepapper som kan jämställas med
aktier från samma emittent får dock inte överstiga fem procent
av det belopp som ska skuldtäckas.

4. Tjugofem procent om placeringen utgörs av skuldförbindelser
från samma emittent utgivna enligt lagen (2003:1223) om
utgivning av säkerställda obligationer eller motsvarande
utländska skuldförbindelser.

Det sammanlagda innehavet av placeringar enligt första stycket
2-4 som härrör från samma emittent eller låntagare får uppgå
till högst tjugofem procent av det belopp som ska skuldtäckas.

Begränsningarna i första stycket 2-4 ska tillämpas på
motsvarande sätt för grupper av emittenter eller låntagare med
inbördes anknytning. Med en sådan grupp avses två eller flera
fysiska eller juridiska personer som utgör en helhet från
risksynpunkt därför att någon av dem har, direkt eller
indirekt, ägarinflytande över en eller flera av de övriga i
gruppen, eller därför att de, utan att stå i sådant
förhållande, har sådan inbördes anknytning att någon eller
samtliga av de övriga kan råka i betalningssvårigheter om en av
dem drabbas av finansiella problem.

Begränsningarna i första stycket 2 och 3 gäller inte sådana i
10 § första stycket 1-5 angivna tillgångar som får användas för
skuldtäckning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
inom de ramar som anges i första stycket meddela föreskrifter
om lämplig riskspridning.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, i ett
enskilt fall besluta om tillfälliga avvikelser från de
begränsningar som anges i första stycket. Lag (2008:102).

10 d § De tillgångar som används för skuldtäckning skall, i
fråga om skadeförsäkring, finnas inom EES om risken är belägen
inom EES och, i fråga om livförsäkring, finnas inom EES om
försäkringsbolagets verksamhet utövas inom EES. För risker och
verksamhet utanför EES skall de tillgångar som används för
skuldtäckning finnas i Sverige.

Utan hinder av första stycket får tillgångar finnas utanför EES
eller, i fall som avses i första stycket andra meningen, inom
EES, om det inte kan antas försämra förmånsrätten enligt 4 a §
förmånsrättslagen (1970:979) och lokaliseringen även i övrigt
är betryggande.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om lokalisering av tillgångar
enligt andra stycket. Lag (1999:600).

10 e § De tillgångar som används för skuldtäckning skall
placeras så att risken för valutakursförluster begränsas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall
meddela föreskrifter om högsta tillåtna valutakursrisk.
Lag (1999:600).

10 f § Fordringar på någon annan än försäkringstagare ska
beaktas endast till den del de överstiger belopp som gäldenären
har att fordra av bolaget.

De tillgångar som används för skuldtäckning ska värderas till
verkligt värde. Från detta värde ska avdrag göras för skulder
som hänför sig till förvärvet av tillgången.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om

1. värdering till verkligt värde, och

2. vilket värde som tillgångar som anges i 10 § första stycket
13 högst får tas upp till.

För sådana aktier i dotterbolag, som med stöd av 10 a § första
stycket 1 används för skuldtäckning, får inte högre värde
fastställas än det värde som skulle ha fastställts för
tillgångarna sammanlagt, efter avdrag för bolagets skulder, om
de ägts direkt av försäkringsbolaget. Om försäkringsbolaget
inte äger samtliga aktier i dotterbolaget, beaktas endast så
stor del av tillgångarnas värde som svarar mot aktieinnehavet.
Lag (2008:102).

10 g § Ett försäkringsbolag ska upprätta och följa
placeringsriktlinjer. Sådana riktlinjer ska innehålla
principerna för placering av samtliga tillgångar, med en
särskild redovisning av principerna för placering av de
tillgångar som används för skuldtäckning.

Livförsäkringstagare och de som erbjuds att teckna en
livförsäkring i bolaget ska informeras om det huvudsakliga
innehållet i riktlinjerna, om det inte med hänsyn till
försäkringens särskilda beskaffenhet eller av annat särskilt
skäl saknas anledning till sådan information. Avser
verksamheten tjänstepensionsförsäkring, ska informationen ges
även till andra ersättningsberättigade på grund av
försäkringen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vad riktlinjerna för verksamhet
avseende tjänstepensionsförsäkring ska innehålla samt om
skyldigheten att lämna information och om vilka försäkringar
som inte ska omfattas av informationsskyldigheten.

För placeringsriktlinjer i försäkringsbolag som meddelar
tjänstepensionsförsäkring ska bestämmelserna i 8 a § tillämpas.
Lag (2008:102).

11 § Ett försäkringsbolag ska föra ett register som vid varje
tidpunkt utvisar de tillgångar som används för skuldtäckning
och tillgångarnas värde. Om 1 kap. 3 a § är tillämplig på
försäkringsbolagets verksamhet, ska bolaget föra ett särskilt
register för de tillgångar som används för skuldtäckning i
verksamheten avseende tjänstepensionsförsäkring.

Om en tillgång som antecknats i ett register har upplåtits med
sådan rätt att dess fulla värde inte kan utnyttjas för
skuldtäckning, ska detta antecknas i registret. Lag (2008:102).

11 a § Förmånsrätt enligt 4 a § förmånsrättslagen (1970:979)
följer med fordran som

1. grundas på försäkringsavtal, eller

2. avser återbetalning av premier för att ett försäkringsavtal
inte har kommit till stånd eller har upphört att gälla.

Förmånsrätten omfattar de tillgångar som finns upptagna i
sådana register som anges i 11 § när bolaget försätts i konkurs
eller utmätning äger rum.

Fordran grundad på avtal om återförsäkring har förmånsrätt
efter annan fordran som avses i första stycket. Lag (2005:1051).

12 § Bestämmelserna i 10 och 10 b §§ gäller inte för tillgångar
som svarar mot försäkringstekniska avsättningar i verksamhet
avseende tjänstepensionsförsäkring. För sådana tillgångar
gäller, utöver de begränsningar som följer av 9 a, 10 a och
10 c-10 e §§ samt av andra stycket i denna paragraf, att de
skall placeras på det sätt som bäst gagnar de
ersättningsberättigades intressen och också i övrigt på ett
aktsamt sätt.

Av det belopp som skall skuldtäckas i verksamhet avseende
tjänstepensionsförsäkring får en andel om högst

1. tio procent utgöras av aktier och andra värdepapper som kan
jämställas med aktier samt obligationer och andra
skuldförbindelser, om värdepapperen eller skuldförbindelserna
inte är föremål för handel på reglerade marknader eller
motsvarande marknader utanför EES,

2. tre procent utgöras av kontanta medel,

3. fem procent utgöras av aktier och andra värdepapper som kan
jämställas med aktier samt obligationer och andra
skuldförbindelser från samma emittent eller låntagare, om denne
i egenskap av arbetsgivare betalar försäkringspremier till
försäkringsbolaget (uppdragsgivande företag), och

4. tio procent utgöras av sådana tillgångar som avses i 3 och
som getts ut av företag i en grupp av emittenter eller
låntagare med sådan inbördes anknytning som anges i 10 c §
andra stycket, vari ett uppdragsgivande företag ingår.

Begränsningarna i andra stycket 3 och 4 gäller inte sådana
tillgångar som svenska staten eller en utländsk stat svarar
för.

Om det finns särskilda skäl får Finansinspektionen i enskilda
fall besluta om undantag från de begränsningar som anges i
andra stycket 1 och 2. Lag (2007:532).

13 § Bestämmelserna i 9 a, 10, 10 b-10 e och 12 §§ gäller inte
för tillgångar som svarar mot avsättningar för villkorad
återbäring och för fondförsäkringsåtaganden där
försäkringstagaren bär placeringsrisken. Sådana tillgångar
skall placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
åtagandets karaktär.

I verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring skall de
tillgångar som avses i första stycket placeras på det sätt som
bäst gagnar de ersättningsberättigades intressen och också i
övrigt på ett aktsamt sätt samt i enlighet med bestämmelserna i
12 § andra stycket 3 och 4 och tredje stycket.
Lag (2005:1121).

14 § Om ett annat land inom EES har bestämmelser som innebär
ytterligare begränsningar för ett försäkringsbolags placering
av tillgångar i verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring
utöver vad som framgår av detta kapitel, skall ett
försäkringsbolag som bedriver sådan verksamhet där, på begäran
från det landet, tillämpa även de bestämmelserna.
Lag (2005:1121).

15 § Bestämmelserna i 10 § första-åttonde styckena och
10 a-10 e §§ gäller inte för återförsäkringsbolag. För sådana
bolag gäller, utöver de begränsningar som följer av 9 a § och
10 § nionde stycket, att skuldtäckningstillgångarna ska
placeras så att det möjliggör för bolaget att på ett lämpligt
sätt anpassa sig till ändrade ekonomiska omständigheter och
till katastrofer som får betydande följder för bolaget.
Placeringar i tillgångar som inte handlas på en reglerad
marknad eller motsvarande marknad utanför EES ska hållas på
aktsamma nivåer. Lag (2008:102).

16 § Har upphävts genom lag (2005:406).

17 § Har upphävts genom lag (1999:1123).

17 a § Har upphävts genom lag (1999:1124).

17 b § Optioner och terminskontrakt eller andra liknande
finansiella instrument får användas för att sänka den
finansiella risken i ett försäkringsbolag och för att
effektivisera förvaltningen av bolagets tillgångar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om tillämpningen av bestämmelserna i
första stycket. Lag (1999:600).

18 § Försäkringsbolag får inte utan Finansinspektionens medgivande
meddela försäkringar med solidarisk ansvarighet. Lag (1991:1767).

19 § Ett försäkringsbrev skall innehålla uppgifter både om de
allmänna försäkringsvillkoren och om de särskilda villkoren för
den försäkring som avses i brevet. Lag (1999:600).

19 a § Om en försäkringstagare har rätt till återköp eller
överföring enligt 11 kap. 5 § försäkringsavtalslagen
(2005:104), skall försäkringsbolaget se till att detta och de
närmare villkoren för återköpet eller överföringen framgår av
försäkringsavtalet. Lag (2007:122).

19 b § Om en försäkringstagare, som har rätt till återköp eller
överföring enligt 11 kap. 5 § försäkringsavtalslagen
(2005:104), vill flytta försäkringens värde till ett annat
försäkringsbolag, skall det försäkringsbolag från vilket värdet
flyttas så snart som möjligt överföra värdet och de uppgifter
om försäkringen som behövs till det andra bolaget.
Lag (2007:122).

20 § En personuppgift som anger att en försäkringstagare har
vidtagit dispositioner beträffande i framtiden utfallande
försäkringsbelopp till förmån för någon annan och som behandlas
enligt personuppgiftslagen (1998:204), får inte lämnas ut till
förmånstagaren. Lag (1998:722).

20 a § Uppgift om genetisk undersökning eller genetisk
information som avser en enskild person får inte obehörigen
röjas.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna
i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Lag (2009:429).

21 § Om det föreligger intressegemenskap mellan å ena sidan ett
försäkringsbolag och å andra sidan ett aktiebolag som denna lag
inte är tillämplig på eller en ekonomisk förening, får
Finansinspektionen förelägga aktiebolaget eller föreningen att
avge en särskild redovisning över intressegemenskapen. Sådant
föreläggande får dock endast meddelas om det behövs med hänsyn
till tillsynen över försäkringsverksamheten. Redovisningen
skall avges enligt anvisningar av Finansinspektionen.
Lag (1999:225).

22 § Kapitalbasen för livförsäkringsrörelse får omfatta
följande poster:

1. inbetalat aktiekapital eller inbetalat garantikapital,

2. övrigt eget kapital med avdrag för utdelning, samt

3. obeskattade reserver.

Finansinspektionen får, i den mån 26 § fjärde stycket inte
hindrar det, medge att också andra poster än som sägs i första
stycket får ingå i kapitalbasen. Lag (2004:1179).

23 § Solvensmarginalen enligt 1 kap. 8 a § andra stycket ska
för direkt livförsäkringsrörelse bestämmas på det sätt som
anges i denna paragraf.

Solvensmarginalen för livförsäkring som avses i 2 kap. 3 b §
första stycket klasserna 1 a, 2 och 3 utgör summan av följande
belopp:

1. fyra procent av den del av försäkringstekniska avsättningar
enligt 1 §, som svarar mot åtaganden med en finansiell eller
försäkringsteknisk risk för försäkringsbolaget, utan avdrag för
avgiven återförsäkring (bruttoavsättning) multiplicerat med en
faktor som motsvarar förhållandet för det föregående
räkenskapsåret mellan sådana försäkringstekniska avsättningar
efter avdrag för avgiven återförsäkring och bruttoavsättningen;
faktorn får dock inte understiga 0,85,

2. en procent av försäkringstekniska avsättningar i övrigt
beräknade på det sätt som anges i 1, om

a) försäkringstiden överstiger fem år och det belopp som ska
täcka driftskostnaderna är bestämt för längre tid än fem år,
eller

b) avsättningarna är förenade med en rörelserisk för bolaget
som inte är oväsentlig,

3. tre tiondels procent av samtliga positiva risksummor
multiplicerat med en faktor som motsvarar förhållandet för det
föregående räkenskapsåret mellan de positiva risksummorna efter
avdrag för avgiven återförsäkring och de positiva risksummorna
utan sådant avdrag; faktorn får dock inte understiga 0,5, samt

4. tjugofem procent av de nettodriftskostnader som är
hänförliga till sådana avtal under föregående räkenskapsår som
inte är förenade med någon placeringsrisk för
försäkringsbolaget och där det belopp som ska täcka
driftskostnaderna inte är bestämt för längre tid än fem år.

För försäkringar enbart för dödsfall ska vid tillämpning av
andra stycket 3 i stället för tre tiondels procent gälla en
tiondels procent om försäkringstiden är högst tre år och femton
hundradels procent om försäkringstiden är längre än tre år men
högst fem år.

Solvensmarginalen för sjuk- och olycksfallsförsäkringar som
avses i 2 kap. 3 b § första stycket klass 4 ska bestämmas till
summan av ett belopp beräknat enligt andra stycket 1 och
solvensmarginalen enligt 25 §.

Solvensmarginalen för försäkringar enligt 2 kap. 3 b § första
stycket klass 1 b (tilläggsförsäkring) ska beräknas enligt
25 §.

Om återförsäkringsavtalen har försämrats i betydande
utsträckning sedan föregående räkenskapsår eller om avtalen
leder till en endast obetydlig risköverföring, får
Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att det avdrag
som gjorts på grund av avgiven återförsäkring ska minskas. Om
den som har mottagit återförsäkringen är auktoriserad i en
annan stat inom EES, får ett sådant beslut inte ha sin grund i
bristande sundhet i återförsäkringsföretagets eller
försäkringsföretagets finanser.

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att belopp
som kan återfås från ett specialföretag enligt avtal om
riskövertagande får användas för att minska solvensmarginalen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om hur beräkningen enligt fjärde stycket
ska ske. Lag (2008:102).

24 § Kapitalbasen för skadeförsäkringsrörelse får omfatta
följande poster:

1. inbetalat aktiekapital eller inbetalat garantikapital,

2. övrigt eget kapital med avdrag för utdelning, samt

3. obeskattade reserver.

Utjämningsreserven som ska skuldtäckas enligt 9 § får inte ingå
i kapitalbasen.

För försäkringsbolag som tillämpar diskontering av
försäkringstekniska avsättningar för oreglerade skador ska, i
fråga om försäkring som avses i 2 kap. 3 a § första stycket
klasserna 3-18 och motsvarande återförsäkring, kapitalbasen
minskas med skillnaden mellan odiskonterade och diskonterade
försäkringstekniska avsättningar. För sådan försäkring som
avses i 2 kap. 3 a § första stycket klasserna 1 och 2 samt
motsvarande återförsäkring ska diskontering av de annuiteter
som ingår i avsättningarna göras.

Finansinspektionen får, med den begränsning som framgår av
andra stycket, i ett enskilt fall besluta att också andra
poster än de som anges i första stycket får ingå i
kapitalbasen. Lag (2008:102).

24 a § Från kapitalbasen enligt 22 eller 24 § skall
försäkringsbolaget i de fall som avses i andra stycket räkna av
det bokförda värdet av aktierna eller av vad som skjutits till
i annan form (tillskott) i

1. ett försäkringsbolag, ett kreditinstitut, ett institut för
elektroniska pengar, ett värdepappersbolag eller motsvarande
utländska företag,

2. ett utländskt återförsäkringsföretag,

3. ett försäkringsholdingföretag eller

4. ett finansiellt institut.

En sådan avräkning skall göras om

1. försäkringsbolagets ägarandel överstiger 10 procent av
företagets egna kapital, eller

2. försäkringsbolagets ägarandel understiger 10 procent av
företagets egna kapital men

a) tillskottet eller summan av tillskotten överstiger 10
procent av det egna kapitalet eller de egna fonderna i
företaget eller det sammanlagda bokförda värdet av sådana
tillskott överstiger 10 procent av försäkringsbolagets
kapitalbas, eller

b) företaget är ett intresseföretag eller försäkringsbolaget
direkt eller indirekt äger minst 20 procent av kapitalet eller
av samtliga röster i företaget.

Avräkning skall inte göras för tillskott som avser företag som
omfattas av samma beräkning av gruppbaserad ekonomisk ställning
som försäkringsbolaget enligt 7 a kap. 5 §.

Avräkning skall inte heller göras för tillskott som avser
företag som gemensamt med försäkringsbolaget omfattas av
tillsyn enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över
finansiella konglomerat. Lag (2006:1374).

25 § Solvensmarginalen enligt 1 kap. 8 a § andra stycket ska
för skadeförsäkringsrörelse och återförsäkring bestämmas med
utgångspunkt i premieindex eller skadeindex. Vid beräkningen
ska premie-, ersättnings-, avsättnings- och regressbelopp som
avser försäkringsklasserna i 2 kap. 3 a § första stycket 11-13
eller motsvarande återförsäkring ökas med 50 procent.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
ifråga om återförsäkring meddela föreskrifter om motsvarande
höjningar av beräkningskriterierna för solvensmarginalen för
andra försäkringsklasser än de motsvarande klasserna i 2 kap.
3 a § första stycket 11-13.

Premieindex grundas på det högsta av

1. ett belopp som uppgår till under det föregående
räkenskapsåret förfallna premier brutto för direkt försäkring
och mottagen återförsäkring med avdrag för dels däri ingående
skatter och avgifter, dels premier för under samma tid
annullerade försäkringsavtal, eller

2. bruttovärdet av de intjänade premierna.

Premieindex utgörs av arton procent av det högsta beloppet
enligt tredje stycket, till den del beloppet motsvarar högst
femtio miljoner euro eller det högre belopp, grundat på
förändringar i det europeiska konsumentprisindexet, som
Europeiska gemenskapernas kommission årligen tillkännager, och
sexton procent av återstoden.

Skadeindex grundas på ett belopp bestående av

1. genomsnittet av utbetalda ersättningar brutto eller
kostnader för utförd assistans i direkt försäkring och mottagen
återförsäkring för vart och ett av de tre föregående
räkenskapsåren med avdrag för erhållna regressbelopp under
samma tid, samt

2. en tredjedel av avsättningen för oreglerade skador brutto i
direkt försäkring och mottagen återförsäkring vid det
föregående räkenskapsårets utgång minskad med en tredjedel av
avsättningen för oreglerade skador brutto i direkt försäkring
och mottagen återförsäkring vid början av den treårsperiod som
slutade med det föregående räkenskapsårets utgång.

Skadeindex utgörs av tjugosex procent av detta belopp till den
del beloppet motsvarar högst trettiofem miljoner euro eller det
högre belopp, grundat på förändringar i det europeiska
konsumentprisindexet, som Europeiska gemenskapernas kommission
årligen tillkännager, och tjugotre procent av återstoden.

Om försäkringsrörelsen huvudsakligen omfattar kreditförsäkring
eller försäkring som omfattar risker till följd av storm, hagel
eller frost, ska dock beräkningen enligt femte stycket beräknas
på grundval av de sju föregående räkenskapsåren.

Solvensmarginalen utgör det högsta av premieindex eller
skadeindex, multiplicerat med en kvot som för de tre närmast
föregående räkenskapsåren motsvarar förhållandet mellan, å ena
sidan, summan av utbetalda ersättningar och förändringen i
avsättningen för oreglerade skador efter avdrag för
återförsäkrares andel samt, å andra sidan, summan av utbetalda
ersättningar och förändringen i avsättningen för oreglerade
skador utan avdrag för återförsäkrares andel. Kvoten får dock
inte understiga 0,5.

Om försäkringsbolagets verksamhet inte har pågått så länge som
förutsätts enligt bestämmelserna om skadeindex i fjärde och
sjätte styckena, ska solvensmarginalen beräknas med
utgångspunkt i premieindex.

Om den beräknade solvensmarginalen för ett försäkringsbolag är
lägre än föregående års solvensmarginal, ska solvensmarginalen
i stället bestämmas till solvensmarginalen för föregående år
multiplicerad med förhållandet mellan de tekniska
avsättningarna för oreglerade skador vid utgången av det
närmast föregående räkenskapsåret och de tekniska
avsättningarna för oreglerade skador i början av det närmast
föregående räkenskapsåret. Vid beräkningarna ska återförsäkring
inte ingå i de tekniska avsättningarna. Kvoten får inte
överstiga ett.

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att
statistiska metoder används för bestämmande av andelen premier,
ersättningar, avsättningar och regressbelopp som avser
försäkringsklasserna i 2 kap. 3 a § första stycket 11-13 eller
motsvarande återförsäkring.

Om återförsäkringsavtalen har försämrats i betydande
utsträckning sedan föregående räkenskapsår eller om avtalen
leder till en endast obetydlig risköverföring, får
Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att det avdrag
som gjorts på grund av avgiven återförsäkring ska minskas. Om
den som har mottagit återförsäkringen är auktoriserad i en
annan stat inom EES, får ett sådant beslut inte ha sin grund i
bristande sundhet i återförsäkringsföretagets eller
försäkringsföretagets finanser.

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att belopp
som kan återfås från ett specialföretag enligt avtal om
riskövertagande får användas för att minska solvensmarginalen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om

1. beräkning av solvensmarginal för återförsäkring av
livförsäkring enligt bestämmelserna för livförsäkring i 23 §,

2. beräkning av kostnader för utförd assistans, och

3. annan beräkning av solvensmarginalen för sjukränta.
Lag (2008:102).

26 § För direkt livförsäkringsrörelse och
återförsäkringsrörelse gäller följande.

Garantibeloppet enligt 1 kap. 8 a § andra stycket ska uppgå
till ett belopp som motsvarar tre miljoner euro eller det högre
belopp, grundat på förändringar i det europeiska
konsumentprisindexet, som Europeiska gemenskapernas kommission
årligen tillkännager. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om höjning av
garantibeloppet för återförsäkring.

Om ett försäkringsbolag bedriver både direkt
skadeförsäkringsrörelse och återförsäkring, gäller kravet på
ett garantibelopp på tre miljoner euro enligt andra stycket och
höjningar som följer av föreskrifter som har meddelats med stöd
av andra stycket bara om verksamheten avseende återförsäkring
är av sådan storlek att

1. mottagna premier för återförsäkring uppgår till mer än 10
procent av samtliga premier eller överstiger 50 miljoner euro,
eller

2. försäkringstekniska avsättningar för återförsäkring uppgår
till mer än 10 procent av samtliga försäkringstekniska
avsättningar.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, i ett
enskilt fall besluta att garantibeloppet för ömsesidiga
försäkringsbolag sätts ned med högst en fjärdedel.

Kapitalbasen ska intill en tredjedel av solvensmarginalen
motsvaras av poster som anges i 22 § första stycket 1-3 och,
efter godkännande från Finansinspektionen, dolda nettoreserver
som uppkommit genom värdering av tillgångar i den utsträckning
sådana dolda reserver inte är av exceptionell natur. Detsamma
gäller garantibeloppet, om det är större än en tredjedel av
solvensmarginalen. Lag (2008:102).

27 § För direkt skadeförsäkringsrörelse gäller följande.

Garantibeloppet enligt 1 kap. 8 a § andra stycket ska uppgå
till ett belopp som motsvarar två miljoner euro eller det högre
belopp, grundat på förändringar i det europeiska
konsumentprisindexet, som Europeiska gemenskapernas kommission
årligen tillkännager. Om rörelsen omfattar försäkring eller
risk som hänför sig till någon av klasserna i 2 kap. 3 a §
första stycket 10-15, ska dock garantibeloppet uppgå till ett
belopp motsvarande tre miljoner euro eller det högre belopp,
grundat på förändringar i det europeiska konsumentprisindex,
som Europeiska gemenskapernas kommission årligen tillkännager.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, i ett
enskilt fall besluta att garantibeloppet för ömsesidiga
försäkringsbolag sätts ned med högst en fjärdedel.

Kapitalbasen ska intill en tredjedel av solvensmarginalen
motsvaras av poster som anges i 24 § första stycket 1-3, med
den begränsning som följer av andra stycket, och, efter
godkännande från Finansinspektionen, dolda nettoreserver som
uppkommit genom värdering av tillgångar i den utsträckning
sådana dolda reserver inte är av exceptionell natur. Detsamma
gäller garantibeloppet, om det är större än en tredjedel av
solvensmarginalen. Lag (2008:102).

28 § Om direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkrings-
rörelse drivs i samma försäkringsbolag enligt 1 kap. 3 § andra
och tredje styckena, skall kapitalbasen för livförsäkrings-
rörelsen respektive skadeförsäkringsrörelsen beräknas och
redovisas separat. Lag (1999:600).

28 a § På begäran av ett försäkringsbolag eller flera
försäkringsbolag ingående i en försäkringsgrupp ska
Finansinspektionen granska tillförlitligheten hos den interna
modell som försäkringsbolaget eller försäkringsföretag i
försäkringsgruppen valt för att beräkna ett kapitalkrav med
hänsyn tagen till de kvantifierbara risker som bolaget eller
företagen i gruppen är utsatta för. Vid granskningen ska de
grundläggande krav beaktas som framgår av artiklarna 120–125 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25
november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och
återförsäkringsverksamhet.

Om en behörig myndighet på begäran av flera försäkringsföretag
ingående i en försäkringsgrupp, vilken även omfattar ett
svenskt försäkringsbolag, granskar tillförlitligheten hos en
intern modell för företagen i gruppen, får Finansinspektionen
utföra den del av granskningen som avser det svenska bolaget.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om grunderna för bedömningen av
tillförlitligheten hos interna modeller enligt första stycket.
Lag (2010:1499).

29 § Premier för fondförsäkringar skall placeras i andelar i
sådana till försäkringen anknutna fonder som försäkringstagaren
från tid till annan bestämmer. Försäkringsbolaget får begränsa
antalet fonder i vilka premier får placeras.

Utdelning och ersättning vid inlösen av sådana andelar får
endast användas för förvärv av nya andelar i anknutna fonder
och för utbetalning eller betalning av kostnader enligt
försäkringsavtalet. Lag (1999:600).

30 § Ett försäkringsbolag som driver direkt försäkringsrörelse
skall upprätta riktlinjer för hantering av intressekonflikter
mellan bolagets intressenter. Lag (2004:570).

7 a kap. Försäkringsgrupper

Vilka företag som ingår i en försäkringsgrupp

1 § En försäkringsgrupp enligt denna lag består av

1. ett försäkringsbolag och

a) dess dotterföretag eller intresseföretag som är
försäkringsföretag,

b) försäkringsföretag med vilket försäkringsbolaget har en
gemensam eller i huvudsak gemensam ledning,

2. ett försäkringsbolag och dess moderföretag som är

a) ett försäkringsholdingföretag eller

b) ett utländskt försäkringsföretag med hemvist utanför EES,
eller

3. ett försäkringsbolag och dess moderföretag som är ett annat
företag än som avses i 1 och 2 men som inte är ett blandat
finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 lagen (2006:531)
om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Det som föreskrivs i detta kapitel i fråga om intresseföretag
ska även gälla företag som inte är ett dotterföretag eller
intresseföretag, om ägandet i företaget direkt eller indirekt
uppgår till minst 20 procent av kapitalet eller av samtliga
röster. Lag (2008:102).

2 § En försäkringsgrupp enligt 1 § första stycket omfattar även

1. försäkringsbolagets andra dotterföretag och intresseföretag,

2. andra företag än försäkringsföretag med vilka
försäkringsbolaget har en gemensam eller i huvudsak gemensam
ledning,

3. företag som försäkringsbolaget är dotterföretag eller
intresseföretag till,

4. övriga dotterföretag och intresseföretag till företag som
anges i 2 och 3, och

5. företag som har en gemensam eller i huvudsak gemensam
ledning med företag som anges i 2 och 3. Lag (2006:533).

Kontroll av affärshändelser och avtal inom försäkringsgruppen

3 § Ett försäkringsbolag som avses i 1 § första stycket skall
ha en god kontroll över affärshändelser och avtal med andra
företag inom försäkringsgruppen samt deras påverkan på
försäkringsbolagets ekonomiska ställning, så att kraven enligt
1 kap. 1 a § första stycket kan tillgodoses.

Första stycket gäller även affärshändelser och avtal mellan
försäkringsbolaget och en fysisk person som har ett
kvalificerat innehav i eller en nära förbindelse med
försäkringsbolaget eller ett annat företag inom
försäkringsgruppen. Lag (2000:623).

Gruppbaserat kapitalkrav

4 § Ett försäkringsbolag som avses i 1 § första stycket 1
skall, utöver vad som föreskrivs i 1 kap. 8 a §, ha en
kapitalbas som är tillfredsställande med hänsyn till andra
företag i försäkringsgruppen (gruppbaserad kapitalbas). När den
gruppbaserade kapitalbasen bestäms skall 7 kap. 22 och 24 §§,
24 a § första-tredje styckena, 26 § fjärde stycket första
meningen samt 27 § fjärde stycket första meningen tillämpas.

Den gruppbaserade kapitalbasen skall uppgå till en nivå som är
tillräcklig med hänsyn till andra företag i försäkringsgruppen
(gruppbaserad solvensmarginal). När den gruppbaserade
solvensmarginalen bestäms skall 7 kap. 23 § för
livförsäkringsrörelse och 7 kap. 25 § för
skadeförsäkringsrörelse tillämpas. Lag (2006:533).

Beräkning av gruppbaserad ekonomisk ställning

5 § Ett försäkringsbolag som avses i 1 § första stycket 1 och 2
skall göra en beräkning av gruppbaserad kapitalbas och
solvensmarginal för att bestämma den ekonomiska ställningen med
hänsyn till andra företag i försäkringsgruppen. Beräkningen
skall göras enligt en sammanläggnings- och avräkningsmetod. Om
det finns skäl får beräkningen i stället göras enligt en
konsolideringsmetod.

Vid beräkningen skall dotterföretag och intresseföretag som är
försäkringsföretag beaktas proportionellt efter
försäkringsbolagets innehav om inte särskilda skäl talar för
att de beaktas till annan andel.

Beräkningen skall särskilt tillgodose att avdrag från
kapitalbasen görs för dels tillgångar som får ingå i
kapitalbasen hos ett annat försäkringsföretag i
försäkringsgruppen, dels värden som skapats internt inom
gruppen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall
meddela föreskrifter om beräkningsmetodernas användning och
innehåll. Lag (2000:623).

Gruppbaserad redovisning

6 § Ett försäkringsbolag som avses i 1 § första stycket skall
upprätta och till Finansinspektionen ge in en särskild
redovisning som omfattar försäkringsgruppen (gruppbaserad
redovisning).

En gruppbaserad redovisning skall innehålla en sammanställning
av sådana väsentliga affärshändelser och avtal som avses i 3 §.
I de fall som avses i 1 § första stycket 1 och 2 skall
redovisningen även innehålla en sådan beräkning som avses i 5
§. Redovisningen skall i det fall som avses i 1 § första
stycket 2 upprättas som om moderföretaget är ett
försäkringsbolag och särskilt visa detta moderföretags
fördelning av kapitalet inom koncernen och intresseföretag.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om den gruppbaserade redovisningens
utformning och innehåll samt när handlingarna skall ges in till
Finansinspektionen. Lag (2000:623).

Undantag från gruppbaserad redovisning

7 § Finansinspektionen får medge att ett försäkringsbolag helt
eller delvis undantas från skyldigheten att upprätta och ge in
en gruppbaserad redovisning enligt 6 §, om bolaget

1. omfattas av en gruppbaserad redovisning eller motsvarande
sammanställning som upprättas av ett annat företag, och

2. den ekonomiska ställningen kan antas vara tillfredsställande
med hänsyn till kraven i 3 § första stycket och 4 §.
Lag (2000:623).

8 § Finansinspektionen får medge att ett företag helt eller
delvis utelämnas från en gruppbaserad redovisning enligt 6 §,
om

1. företaget är beläget i ett land utanför Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet där det finns rättsliga hinder för
överföring av nödvändig information,

2. företaget är av ringa betydelse med hänsyn till syftet med
tillsynen, eller

3. ett beaktande av företaget skulle vara olämpligt eller
vilseledande med hänsyn till syftet med tillsynen.
Lag (2000:623).

Information till försäkringsbolag som skall upprätta en
gruppbaserad redovisning

9 § Ett företag som ingår i en försäkringsgrupp enligt 1 och 2 §§
samt sådana fysiska personer som avses i 3 § andra stycket
skall till ett försäkringsbolag som avses i 1 § första stycket
lämna de uppgifter som behövs för att upprätta en gruppbaserad
redovisning som uppfyller kraven i denna lag och föreskrifter
som meddelats med stöd av lagen. Uppgifterna skall lämnas på
försäkringsbolagets begäran så snart det kan ske.

Första stycket gäller även en juridisk eller fysisk person i
förhållande till ett sådant utländskt företag inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet som skall upprätta en gruppbaserad
sammanställning enligt offentlig reglering som bygger på
försäkringsgruppsdirektivet (98/78/EG). Lag (2000:623).

Ledningen i ett försäkringsholdingföretag

9 a § Den som ingår i ledningen för ett
försäkringsholdingföretag skall ha tillräcklig insikt och
erfarenhet för att delta i ledningen av företaget och även i
övrigt vara lämplig för en sådan uppgift. Lag (2006:533).

Tystnadsplikt

10 § En styrelseledamot eller annan befattningshavare hos ett
företag som vid fullgörande av skyldigheter enligt detta
kapitel får kunskap om affärsförhållanden i ett företag eller
hos en person, som enligt 9 § skall lämna uppgifter, får inte
obehörigen röja vad han fått veta och inte heller utnyttja
kunskapen i strid med uppgiftslämnarens intresse. Lag (2000:623).

Uppgiftsskyldighet

10 a § Ett företag som avses i 10 § är skyldigt att lämna ut
uppgifter om enskildas förhållanden till företaget, om det
under en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i
brottmål begärs av undersökningsledare eller om det i ett
ärende om rättslig hjälp i brottmål på framställning av en
annan stat eller mellanfolklig domstol begärs av åklagare.
Lag (2006:533).

Meddelandeförbud

10 b § Den undersökningsledare eller åklagare som begär
uppgifter enligt 10 a § får förordna att företaget samt dess
styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller
för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt 10 a §
eller att det pågår en förundersökning eller ett ärende om
rättslig hjälp i brottmål.

Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en
utredning om brott inte skall äventyras eller för att uppfylla
en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige.

Förbudet skall vara tidsbegränsat, med möjlighet till
förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är
motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om
rättslig hjälp i brottmål får dock förbudet tidsbegränsas
endast om den stat eller mellanfolkliga domstol som ansökt om
rättslig hjälp samtycker till detta.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet
med förbudet, skall undersökningsledaren eller åklagaren
besluta att förordnandet skall upphöra. Lag (2006:533).

Ansvarsbestämmelse

10 c § Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet bryter mot ett meddelandeförbud enligt 10 b §.
Lag (2006:533).

8 kap. Försäkringsbolagets ledning m.m.

1 § Ett försäkringsbolag ska ha en styrelse med minst tre
ledamöter. I ömsesidiga försäkringsbolag och i
försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst ska mer än
hälften av styrelseledamöterna vara personer som varken är
anställda i bolaget eller anställda eller styrelseledamöter i
företag som ingår i samma koncern som bolaget eller i en
företagsgrupp av motsvarande slag.

Styrelsen väljs av bolagsstämman. I ett försäkringsaktiebolag
som inte får dela ut vinst ska minst en av
styrelseledamöterna utses av försäkringstagarna eller av
någon intressegrupp som har anknytning till dem. En sådan
styrelseledamot får inte vara

1. aktieägare i bolaget,

2. anställd i bolaget, eller

3. aktieägare, anställd eller styrelseledamot i företag som
ingår i samma koncern som bolaget eller i en företagsgrupp av
motsvarande slag.

Även annan styrelseledamot får enligt bestämmelse i
bolagsordningen tillsättas i annan ordning än genom val av
bolagsstämman.

Styrelseledamöternas uppdrag gäller för den tid som anges i
bolagsordningen. Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra
räkenskapsår och ska bestämmas så att uppdraget upphör vid
slutet av den ordinarie bolagsstämma på vilken styrelseval
förrättas.

Det som föreskrivs i denna lag om styrelseledamöter ska i
tillämpliga delar gälla även suppleanter.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen
(1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda
och i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid
gränsöverskridande fusioner. Lag (2009:708).

1 a § Bolagsstämman skall besluta om arvode och annan
ersättning för styrelseuppdrag till var och en av
styrelseledamöterna.

Första stycket gäller inte sådana emissioner och överlåtelser
som omfattas av lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i
aktiemarknadsbolag, m.m. Lag (2006:563).

2 § Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om
ledamoten eller den som utsett honom eller henne begär det.
En anmälan om detta ska göras hos styrelsen och, i de fall då
en ledamot som inte är vald på bolagsstämman vill avgå, hos
den som tillsatt honom eller henne.

Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller det
uppkommer hinder för denne enligt 4 § att vara
styrelseledamot och om det inte finns någon suppleant, ska
övriga styrelseledamöter vidta åtgärder för att en ny ledamot
för den återstående mandattiden tillsätts, om inte den
förutvarande ledamoten har varit en sådan ledamot som avses i
1 § andra stycket eller en sådan arbetstagarledamot som avses
i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de
privatanställda eller i lagen (2008:9) om arbetstagares
medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

Ska ledamoten väljas på bolagsstämman, kan valet trots
föreskrifterna i 1 § första stycket anstå till den nästa
ordinarie stämma på vilken styrelseval förrättas, om
styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och
suppleanter.

Om en styrelseledamot, som enligt bolagsordningen ska
tillsättas på något annat sätt än genom val av bolagsstämman,
inte har utsetts, ska rätten förordna ersättare på ansökan av
styrelseledamot, aktieägare, delägare, delegerad, garant,
borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att det
finns någon som kan företräda bolaget. Lag (2009:708).

3 § Styrelsen skall utse verkställande direktör. Denne får utses
inom eller utom styrelsen.

Styrelsen får förordna en eller flera vice verkställande direktörer
att tjänstgöra i verkställande direktörens ställe. För vice
verkställande direktör gäller i tillämpliga delar vad som i denna lag
sägs om verkställande direktören.

4 § Verkställande direktören och minst halva antalet
styrelseledamöter skall vara bosatta inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet, om inte något annat tillåts i särskilda fall.
Frågor om sådant tillstånd prövas av Finansinspektionen.
Ärenden som är av principiell betydelse eller av synnerlig vikt
prövas dock av regeringen.

Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara styrelseledamot
eller verkställande direktör. Att detsamma gäller den som är
underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om
näringsförbud.

En juridisk person kan inte vara styrelseledamot. Lag (2004:578).

4 a § Den som har varit revisor i ett bolag, vars överlåtbara
värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad,
får inte vara styrelseledamot, verkställande direktör eller
annan ledande befattningshavare i bolaget, om inte minst två
år har förflutit sedan han eller hon lämnade
revisionsuppdraget.

Första stycket gäller även den som har varit huvudansvarig
för revisionen enligt 17 § revisorslagen (2001:883).
Lag (2009:569).

5 § I fråga om ömsesidiga försäkringsbolag får, om särskilda
skäl föreligger, medges undantag från bestämmelserna om

1. att verkställande direktör skall utses,

2. att det åligger styrelsen att utse en verkställande
direktör,

3. att verkställande direktören inte får vara ordförande i
bolagets styrelse.

Frågor om undantag enligt första stycket prövas av
Finansinspektionen. Ärenden som är av principiell betydelse
eller av synnerlig vikt prövas dock av regeringen.

Om verkställande direktör inte utses, skall styrelsen uppdra åt
en av styrelseledamöterna att fullgöra de skyldigheter som
åligger verkställande direktören i fråga om bokföring och
medelsförvaltning. Styrelsen svarar för vad som i övrigt
åligger verkställande direktören enligt denna lag.
Lag (1999:225).

6 § Styrelseledamöterna och verkställande direktören i
försäkringsaktiebolag skall senast när de tillträder sin
befattning, för införande i aktieboken anmäla sitt innehav av
aktier i bolaget och i bolag inom samma koncern. Detsamma
gäller motsvarande befattningshavare i ömsesidiga
försäkringsbolag i fråga om innehav av aktier i bolag inom
koncern där det ömsesidiga bolaget ingår. Förändringar i
aktieinnehaven skall anmälas inom en månad.

Första stycket gäller inte i den mån anmälningsskyldighet
föreligger enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för
vissa innehav av finansiella instrument. Lag (2000:1089).

7 § Styrelsenn svarar för bolagets organisation och för
förvaltningen av bolagets angelägenheter. Verkställande
direktören skall sköta den löpande förvaltningen enligt de
riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar.
Verkställande direktören får dessutom utan styrelsens
bemyndigande vidta åtgärder som med hänsyn till omfattningen
och arten av bolagets verksamhet är osedvanliga eller av stor
betydelse, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan
väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. I sådant fall
skall styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden.

Styrelsen skall se till att organisationen i fråga om
bokföringen och medelsförvaltningen även innefattar en
tillfredsställande kontroll. Verkställande direktören skall
sörja för att bolagets bokföring fullgörs i överensstämmelse
med lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag
och andra författningar och att medelsförvaltningen sköts på
ett betryggande sätt. Lag (1999:600).

8 § Styrelsen skall fastställa försäkringstekniska riktlinjer,
placeringsriktlinjer och riktlinjer för hantering av
intressekonflikter. Styrelsen ansvarar för att riktlinjerna
följs och skall fortlöpande pröva om de behöver ändras.
Lag (2004:570).

8 a § I ett bolag, vars överlåtbara värdepapper är upptagna
till handel på en reglerad marknad, ska styrelsen ha ett
revisionsutskott. Utskottets ledamöter får inte vara
anställda av bolaget. Minst en ledamot ska vara oberoende och
ha redovisnings- eller revisionskompetens.

Bolaget får besluta att styrelsen inte ska ha något
revisionsutskott, förutsatt att styrelsen

1. fullgör de uppgifter som anges i 8 b §, och

2. uppfyller det krav som anges i första stycket tredje
meningen. Lag (2009:569).

8 b § Revisionsutskottet ska, utan att det påverkar
styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt,

1. övervaka bolagets finansiella rapportering,

2. med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka
effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision
och riskhantering,

3. hålla sig informerat om revisionen av årsredovisningen och
koncernredovisningen,

4. granska och övervaka revisorns opartiskhet och
självständighet och därvid särskilt uppmärksamma om revisorn
tillhandahåller bolaget andra tjänster än revisionstjänster,
och

5. biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans
beslut om revisorsval. Lag (2009:569).

9 § I ett försäkringsaktiebolag, vars aktier är upptagna till
handel på en reglerad marknad i Sverige, skall styrelsen varje
år upprätta förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och
annan ersättning till den verkställande direktören och andra
personer i bolagets ledning. Med ersättning jämställs
överlåtelse av värdepapper och upplåtelse av rätt att i
framtiden förvärva värdepapper från bolaget. Riktlinjerna skall
avse tiden från nästa ordinarie bolagsstämma.

Information om tidigare beslutade ersättningar som inte har
förfallit till betalning skall fogas till förslaget.

Om, i fall som avses i 9 b §, de riktlinjer som bolagsstämman
har beslutat om inte har följts, skall även information om
detta och om skälet till avvikelsen fogas till förslaget.

Första stycket gäller inte sådana emissioner och överlåtelser
som omfattas av lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i
aktiemarknadsbolag, m.m. Det gäller inte heller ersättning som
omfattas av 1 a § första stycket. Lag (2007:532).

9 a § Om förslaget enligt 9 § ger utrymme för ersättning som
inte på förhand är bestämd till ett visst belopp, skall det
innehålla uppgift om ersättningens art och under vilka
förutsättningar den skall lämnas eller kunna göras gällande.

I fall som avses i första stycket skall till förslaget fogas
uppgift om vad bolagets åtaganden gentemot de personer som
omfattas sammanlagt kan beräknas kosta bolaget vid olika
tänkbara utfall. Lag (2006:563).

9 b § I de riktlinjer som avses i 9 § får det bestämmas att
styrelsen får frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall
finns särskilda skäl för det. Lag (2006:563).

9 c § Bolagets revisor skall senast två veckor före den
bolagsstämma som avses i 9 kap. 5 § första stycket lämna ett
skriftligt, undertecknat yttrande till styrelsen om huruvida de
riktlinjer som avses i 9 § och som har gällt sedan föregående
bolagsstämma av nämnda slag har följts. Om riktlinjerna enligt
revisorns mening inte har följts, skall skälen för denna
bedömning framgå. Lag (2006:563).

10 § Inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande. Om
inte något annat föreskrivs i bolagsordningen eller beslutats av
bolagsstämman, väljer styrelsen ordförande. Vid lika röstetal avgörs
valet genom lottning. Verkställande direktören får inte vara
ordförande.

Ordföranden skall se till att sammanträden hålls när det behövs. Om
en styrelseledamot eller verkställande direktören fordrar att
styrelsen sammankallas, skall detta ske. Verkställande direktören
har, även om han inte är styrelseledamot, rätt att närvara och yttra
sig vid styrelsens sammanträde, om inte styrelsen för ett visst fall
bestämmer något annat.

Vid styrelsens sammanträden skall det föras protokoll, som
undertecknas eller justeras av ordföranden och den ledamot som
styrelsen utser. Styrelseledamöterna och verkställande direktören har
rätt att få avvikande mening antecknad till protokollet. Protokollet
skall föras i nummerföjd och förvaras på betryggande sätt.

11 § Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet
styrelseledamöter eller det högre antal som föreskrivs i
bolagsordningen är närvarande. Vid bedömningen av om styrelsen
är beslutför skall styrelseledamöter som är jäviga enligt 12 §
anses som inte närvarande. Beslut i ett ärende får inte fattas,
om inte såvitt möjligt samtliga styrelseledamöter dels fått
tillfälle att delta i ärendets behandling, dels fått
tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Om en
styrelseledamot har förfall och om det finns en suppleant, som
skall träda in i styrelseledamotens ställe, skall denne ges
tillfälle till detta. Suppleant för arbetstagarledamot, som har
utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för
de privatanställda, skall dock alltid få underlag och ges
tillfälle att delta i ärendets behandling på samma sätt som en
styrelseledamot.

Som styrelsens beslut gäller, om bolagsordningen inte
föreskriver särskild röstmajoritet, den mening för vilken vid
sammanträdet mer än hälften av de närvarande röstar eller vid
lika röstetal den mening som ordföranden ansluter sig till. Är
styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock
utgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter,
om inte något annat föreskrivs i bolagsordningen.

Handlingar som enligt denna lag skall undertecknas av styrelsen
skall skrivas under av minst hälften av hela antalet
styrelseledamöter. Lag (2004:570).

12 § En styrelseledamot eller verkställande direktören får inte
handlägga en fråga om

1. avtal mellan styrelseledamoten eller verkställande
direktören och försäkringsbolaget,

2. avtal mellan bolaget och en tredje man, om styrelseledamoten
eller verkställande direktören i frågan har ett väsentligt
intresse som kan strida mot bolagets, eller

3. avtal mellan bolaget och en juridisk person som
styrelseledamoten eller verkställande direktören ensam eller
tillsammans med någon annan får företräda.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte om
styrelseledamoten eller verkställande direktören direkt eller
indirekt genom en juridisk person äger samtliga aktier i ett
vinstutdelande försäkringsaktiebolag.

För vinstutdelande försäkringsaktiebolag gäller inte
bestämmelsen i första stycket 3 om bolagets motpart är ett
företag i samma koncern eller i en företagsgrupp av motsvarande
slag. För övriga försäkringsbolag gäller inte denna
bestämmelse,

1. om försäkringsbolaget äger samtliga aktier i bolagets
motpart, och

2. om motparten är ett annat bolag än ett försäkringsaktiebolag
som inte får dela ut vinst.

Med avtal som avses i första stycket jämställs rättegång eller
annan talan.

Om ett försäkringsaktiebolag har endast en aktieägare, skall
ett avtal mellan denne och bolaget som inte avser löpande
affärstransaktioner på sedvanliga villkor antecknas i eller
fogas till styrelsens protokoll. Lag (2004:570).

13 § Styrelsen företräder försäkringsbolaget och tecknar dess
firma.

Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot, verkställande
direktören eller någon annan att företräda bolaget och teckna
dess firma, om förbud mot detta inte har tagits in i
bolagsordningen. Minst en av dem som bemyndigas att företräda
bolaget och teckna dess firma skall vara bosatt inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet, om inte något annat tillåts i
särskilda fall. Frågor om sådant tillstånd prövas av
Finansinspektionen. Ärenden som är av principiell betydelse
eller av synnerlig vikt prövas dock av regeringen. I övrigt
gäller för den som inte är styrelseledamot eller verkställande
direktör vad som sägs i 4 och 12 §§ om verkställande
direktören.

Styrelsen kan föreskriva att rätten att företräda bolaget och
teckna dess firma får utövas endast av två eller flera personer
i förening. Andra inskränkningar får inte registreras.

Styrelsen kan när som helst återkalla sådana bemyndiganden som
avses i andra stycket.

Om bolaget inte har någon här i landet bosatt behörig
ställföreträdare, skall styrelsen bemyndiga en i Sverige bosatt
person att på bolagets vägnar ta emot delgivning. Ett sådant
bemyndigande får inte lämnas till någon som är underårig eller
som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Lag (1999:225).

14 § Verkställande direktören får alltid företräda bolaget och
teckna dess firma i fråga om åtgärder som enligt 7 § ankommer på
honom.

15 § Styrelsen eller någon annan ställföreträdare för bolaget
får inte företa rättshandlingar eller andra åtgärder som är
ägnade att bereda otillbörliga fördelar åt aktieägare,
delägare, garanter eller andra, till nackdel för bolaget eller
andra aktieägare, delägare eller garanter. Detsamma gäller
beslut som är ägnade att ge otillbörliga fördelar åt
aktieägare, delägare, garanter eller andra, till nackdel för de
försäkringstagare eller ersättningsberättigade som på grund av
försäkringsavtal har rätt till en andel av de ackumulerade
vinster som har uppstått i rörelsen.

En ställföreträdare får inte följa en föreskrift av
bolagsstämman eller något annat bolagsorgan, om föreskriften
inte gäller därför att den står i strid med denna lag, lagen
(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag eller
bolagsordningen. Lag (2004:570).

16 § Om en ställföreträdare som avses i 13 § har företagit en
rättshandling för bolaget och därvid har handlat i strid med
bestämmelserna i denna lag om bolagsorganens behörighet, gäller
rättshandlingen inte mot bolaget. Detsamma gäller om en verkställande
direktör vid företagande av en rättshandling har överskridit den
behörighet som tillkommer honom enligt 7 § och bolaget visar att
motparten insåg eller borde ha insett behörighetsöverskridandet.

Om ställföreträdare som avses i första stycket har överskridit sin
befogenhet, gäller rättshandlingen inte mot bolaget, om bolaget visar
att motparten insåg eller borde ha insett att befogenheten
överskreds. Detta gäller dock inte när styrelsen eller verkställande
direktören har överträtt föreskrift om bolagets verksamhetsföremål
eller andra föreskrifter som har meddelats i bolagsordningen eller av
ett annat bolagsorgan. Lag (1994:1941).

17 § För registrering ska bolaget anmäla vem som har utsetts
till styrelseledamot, verkställande direktör, suppleant och
firmatecknare och vem som enligt 13 § har bemyndigats att på
bolagets vägnar ta emot delgivning samt deras postadress och
personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om en
ledamot eller suppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245)
om styrelserepresentation för de privatanställda eller lagen
(2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande
fusioner, ska detta anges. För registrering ska bolaget även
anmäla av vilka och hur bolagets firma tecknas.

Anmälan görs första gången när bolaget enligt 2 kap. 13 §
anmäls för registrering och därefter genast efter det att en
ändring inträffat i de förhållanden som anmälts eller ska
anmälas för registrering enligt första stycket. Rätt att göra
anmälan har även den som anmälningen gäller.

Ändras bolagets postadress, ska bolaget genast anmäla det för
registrering. Lag (2009:708).

18 § I försäkringsbolag skall de försäkringstekniska
utredningarna och beräkningarna utföras under överinseende av
en eller flera aktuarier. En aktuarie skall ha den insikt och
erfarenhet i dessa frågor som fordras med hänsyn till arten och
omfattningen av bolagets verksamhet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall
meddela föreskrifter om villkoren för behörighet att tjänstgöra
som aktuarie. Den som meddelar sådana föreskrifter får medge
undantag från dessa villkor och från kravet på aktuarie enligt
första stycket.

Styrelsen eller verkställande direktören skall, när en aktuarie
utsetts eller frånträtt sin befattning, genast anmäla detta för
registrering. Sådan anmälan kan också göras av aktuarien.

Finansinspektionen skall, om det behövs, förordna en eller
flera aktuarier som tillsammans med bolagets aktuarie skall
utföra de uppgifter som avses i första stycket. Inspektionen
skall utfärda en instruktion för sådan aktuarie. Aktuarien har
rätt att få arvode av försäkringsbolaget. Arvodets storlek
bestäms av inspektionen. Lag (1999:600).

9 kap. Bolagsstämma

1 § Aktieägares, delägares, delegerades och garanters rätt att
besluta i försäkringsbolagets angelägenheter utövas vid
bolagsstämman.

I avstämningsbolag tillkommer rätten att delta i bolagsstämma
den som har tagits upp som aktieägare i en sådan utskrift av
aktieboken som avses i 3 kap. 13 § andra stycket.

I bolagsordning kan bestämmas att aktieägare respektive
delägare för att få delta i bolagsstämman skall anmäla sig hos
bolaget senast den dag som anges i kallelsen till stämman.
Denna dag får inte vara söndag, annan allmän helgdag, lördag,
midsommarafton, julafton eller nyårsafton och får inte infalla
tidigare än femte dagen före stämman.

En aktie som innehas av försäkringsaktiebolaget självt eller av
dess dotterföretag kan inte företrädas vid bolagsstämman.
Lag (2000:67).

2 § Aktieägarnas, delägarnas och garanternas rätt vid
bolagsstämman får utövas genom ombud med skriftlig, dagtecknad
fullmakt. Sådan fullmakt gäller högst ett år från utfärdandet.
Om bolagsordningen innehåller bestämmelser att delägarnas rätt
att besluta om försäkringsbolagets angelägenheter skall
tillkomma särskilt utsedda delegerade, får delägarna inte utöva
någon beslutanderätt vid bolagsstämman. Delegerade får inte
rösta genom ombud.

Varje aktieägare, delägare, delegerad eller garant kan vid
bolagsstämman medföra högst ett biträde.

Om två eller flera allmänna pensionsfonder enligt lagen
(2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och lagen
(2000:193) om Sjätte AP-fonden förvaltar aktier i ett visst
försäkringsaktiebolag får varje fond för sig utöva rösträtt för
de aktier fonden förvaltar. Lag (2000:202).

2 a § Ett publikt försäkringsaktiebolag vars aktier är upptagna
till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad
utanför EES, skall inför en bolagsstämma tillhandahålla
aktieägarna ett fullmaktsformulär.

Formuläret skall tillhandahållas tillsammans med kallelsen till
bolagsstämman, om kallelsen sänds till aktieägarna. Om kallelse
sker på något annat sätt, skall fullmaktsformuläret
tillhandahållas aktieägarna på begäran efter det att
bolagsstämman har tillkännagetts.

Formuläret får inte innehålla namn på ombud eller ange hur
ombudet skall rösta. Lag (2007:532).

3 § I ett försäkringsaktiebolag kan ingen rösta för egna och
andras aktier för sammanlagt mer än en femtedel av de aktier
som företräds på stämman, om inte något annat följer av
bolagsordningen.

Aktieägaren eller den röstberättigade i ett ömsesidigt
försäkringsbolag får inte själv eller genom ombud rösta i fråga
om

1. talan mot honom,

2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller andra
förpliktelser gentemot bolaget, eller

3. sådan talan eller befrielse som avses i 1 och 2 beträffande
någon annan, om aktieägaren eller den röstberättigade i frågan
har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets.

Bestämmelserna i första och andra styckena om aktieägare och
andra röstberättigade gäller även deras ombud.

Om två eller flera allmänna pensionsfonder enligt lagen
(2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och lagen
(2000:193) om Sjätte AP-fonden förvaltar aktier i ett visst
försäkringsaktiebolag, anses varje fond för sig som aktieägare
vid tillämpning av första och tredje styckena. Lag (2000:202).

4 § Bolagsstämman skall hållas på den ort där styrelsen har sitt
säte. I bolagsordningen kan dock föreskrivas att den skall eller kan
hållas på annan angiven ort. Om utomordentliga omständigheter
föranleder det, får stämman hållas på annan plats.

5 § Ordinarie bolagsstämma skall hållas inom sex månader efter
utgången av varje räkenskapsår. Vid den ordinarie bolagsstämman
skall årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i
moderbolag, koncernredovisningen och
koncernrevisionsberättelsen läggas fram.

Vid stämman skall beslut fattas

1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen
samt, i moderbolag, koncernresultaträkningen och
koncernbalansräkningen,

2. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust
enligt den fastställda balansräkningen,

3. om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande
direktören,

4. i andra ärenden som ankommer på stämman enligt denna lag
eller bolagsordningen.

Vid den ordinarie bolagsstämman i ett försäkringsaktiebolag,
vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i
Sverige, skall beslut även fattas om riktlinjer för ersättning
till ledande befattningshavare. Riktlinjerna skall ha det
innehåll som anges i 8 kap. 9 § första stycket och 9 a § första
stycket.

Beslut i frågor som avses i andra stycket 1-3 skall dock anstå
till en fortsatt stämma, om i försäkringsaktiebolag majoriteten
eller en minoritet bestående av ägare till en tiondel av
samtliga aktier begär det. Detsamma gäller i ömsesidiga
försäkringsbolag om en tiondel av de närvarande röstberättigade
begär det. En sådan stämma skall hållas minst en och högst två
månader därefter. Något ytterligare uppskov är inte tillåtet.
Lag (2007:532).

6 § Extra bolagsstämma skall hållas när styrelsen finner skäl till
detta. En sådan stämma skall även hållas när det för ett visst
angivet ändamål skriftligen begärs av en revisor eller i
försäkringsaktiebolag av ägare till en tiondel av samtliga aktier och
i ömsesidiga försäkringsbolag av en tiondel av samtliga
röstberättigade. Kallelse skall utfärdas inom fjorton dagar från den
dag då en sådan begäran kommit in till bolaget.

7 § En aktieägare eller en röstberättigad i ett ömsesidigt
försäkringsbolag har rätt att få ett ärende behandlat vid
bolagsstämma, om han skriftligen framställer ett yrkande om detta hos
styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till
stämman.

8 § Styrelsen kallar till bolagsstämma. Om en stämma som skall
hållas enligt denna lag, bolagsordningen eller ett stämmobeslut, inte
sammankallas i föreskriven ordning, skall Finansinspektionen på
anmälan av en styrelseledamot, verkställande direktören, en revisor,
en aktieägare eller en röstberättigad i ett ömsesidigt bolag genast
på bolagets bekostnad sammankalla stämman på det sätt som sägs i 9 §.
Detsamma gäller om inspektionen på något annat sätt fått kännedom om
förhållandet. Lag (1991:1767).

9 § Kallelse till bolagsstämma skall utfärdas tidigast fyra
veckor före stämman. Om inte bolagsordningen anger längre tid,
skall kallelsen utfärdas senast två veckor före stämman.
Uppskjuts stämman till en dag som infaller senare än fyra
veckor efter det att stämman har inletts, skall kallelse ske
till den fortsatta stämman. Fordras enligt bolagsordningen för
giltighet av ett bolagsstämmobeslut att det fattas på två
stämmor, kan kallelse till den andra stämman inte ske innan den
första stämman har hållits. I sådan kallelse skall det anges
vilket beslut den första stämman har fattat.

Kallelse skall ske enligt bolagsordningen. En skriftlig
kallelse skall dock alltid sändas till varje aktieägare eller
röstberättigad i ett ömsesidigt försäkringsbolag vars
postadress är känd för bolaget, om

1. den ordinarie bolagsstämman skall hållas på någon annan tid
än den som anges i bolagsordningen, eller

2. bolagsstämman skall behandla frågor om

a) sådana ändringar av bolagsordningen som avses i 16 och
18 §§,

b) bolagets försättande i likvidation eller

c) upphörande av bolagets likvidation.

Kallelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för
bolagsstämman samt uppgift om förutsättningarna för att få
delta i stämman. I kallelsen skall det också tydligt anges
vilka ärenden som skall behandlas på stämman. Om ett ärende
avser en ändring av bolagsordningen, skall det huvudsakliga
innehållet i förslaget till ändringen anges i kallelsen. Att i
vissa fall särskilda uppgifter skall anges i kallelsen följer
av 4 kap. 7 § andra stycket och 1 § tredje stycket detta
kapitel.

I ett publikt försäkringsaktiebolag vars aktier är upptagna
till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad
utanför EES, skall en kallelse till en bolagsstämma även
innehålla uppgift om det totala antalet aktier och röster i
bolaget. Uppgifterna skall avse förhållandena vid tidpunkten
för bolagsstämman eller, i fråga om avstämningsbolag, tio dagar
före bolagsstämman. Om detta inte är möjligt, skall uppgifterna
avse förhållandena vid den tidpunkt då kallelsen utfärdades.

Under minst en vecka närmast före den stämma, som avses i 5 §,
skall redovisningshandlingarna, revisionsberättelsen och
revisorns yttrande enligt 8 kap. 9 c § eller avskrifter av
dessa hållas tillgängliga hos bolaget för aktieägarna och de
röstberättigade samt genast sändas till de aktieägare eller de
röstberättigade som begär det och uppger sin postadress.
Lag (2007:532).

10 § Om bestämmelser i denna lag eller bolagsordningen rörande
kallelse till bolagsstämma eller tillhandahållande av handlingar har
åsidosatts i ett ärende, får stämman inte besluta i ärendet utan
samtycke av de aktieägare eller de röstberättigade i det ömsesidiga
försäkringsbolaget som berörs av felet. Stämman får dock även utan
sådant samtycke avgöra ett ärende som inte har tagits upp i
kallelsen, om ärendet enligt bolagsordningen skall förekomma på
stämman eller omedelbart föranledas av ett annat ärende som skall
avgöras. Den får också besluta att extra bolagsstämma skall
sammankallas för behandling av ärendet. Lag (1987:643).

11 § Ordförande vid bolagsstämma utses av stämman, om inte något
annat föreskrivs i bolagsordningen.

Ordföranden skall upprätta en förteckning över de närvarande
aktieägarna i försäkringsaktiebolaget respektive de närvarande
röstberättigade i det ömsesidiga försäkringsbolaget, ombuden och
biträdena samt i denna ange hur många röster och, i fråga om
försäkringsaktiebolaget, hur många aktier var och en företräder vid
stämman (röstlängd). Röstlängden skall, sedan den godkänts av
stämman, tillämpas intill dess stämman beslutat att ändra den.
Uppskjuts stämman till en senare dag än nästföljande vardag skall ny
röstlängd upprättas.

Genom ordförandens försorg skall protokoll föras vid stämman.
Röstlängden skall tas in i protokollet eller fogas till detta som
bilaga. I protokollet skall införas stämmans beslut och om röstning
skett, hur den utfallit. Protokollet skall undertecknas av
ordföranden och av minst en justeringsman som har utsetts på stämman.
Senast två veckor efter stämman skall protokollet hållas tillgängligt
hos bolaget för aktieägarna respektive delägarna och de
röstberättigade som inte är delägare. Protokollen skall förvaras på
betryggande sätt.

12 § Styrelsen och verkställande direktören skall, om en
aktieägare eller en röstberättigad i det ömsesidiga
försäkringsbolaget begär det och styrelsen finner att det kan ske
utan väsentligt förfång för bolaget, på bolagsstämman lämna
upplysningar om förhållanden, som kan inverka på bedömandet av
bolagets årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ärenden
på stämman. I koncernbolag avser upplysningsplikten även bolagets
förhållande till ett annat koncernföretag och, om försäkringsbolaget
är moderbolag, koncernredovisningen samt sådana förhållanden
beträffande dotterföretagen som avses i första meningen.

Om en begärd upplysning endast kan lämnas med stöd av sådana
uppgifter, som inte är tillgängliga på stämman, skall upplysningen
inom två veckor därefter skriftligen hållas tillgänglig hos bolaget
för aktieägarna eller de röstberättigade samt sändas över till de
aktieägare eller de röstberättigade, som har begärt upplysningen.

Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till
aktieägarna eller de röstberättigade utan väsentligt förfång för
bolaget, skall upplysningen i stället på aktieägarnas eller de
röstberättigades begäran lämnas till bolagets revisorer inom två
veckor efter stämman. Revisorerna skall inom en månad efter stämman
till styrelsen skriftligen yttra sig över om den begärda upplysningen
lämnats till dem samt om upplysningen enligt deras mening bort
föranleda någon ändring i revisionsberättelsen eller, beträffande
moderbolag, koncernrevisionsberättelsen eller om upplysningen i
övrigt ger någon anledning till erinran. Om så är fallet, skall
ändringen eller erinringen anges i yttrandet. Styrelsen skall hålla
revisorernas yttrande tillgängligt hos bolaget för aktieägarna eller
de röstberättigade samt sända över det i avskrift till de aktieägare
eller de röstberättigade, som har begärt upplysningen.

13 § Bolagsstämmans beslut utgörs av den mening som fått mer än
hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den
mening som ordföranden biträder. Vid val anses den vald som
fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgörs valet genom
lottdragning, om inte något annat har beslutats av stämman
innan valet förrättats.

Första stycket gäller inte om något annat följer av denna lag
eller föreskrivs i bolagsordningen. Beträffande beslut som
avses i 4 kap. 5, 16 och 17 §§, 6 kap. 2 a §, 6 a kap. 16 § och
19 § andra stycket, 14 och 16 §§ i detta kapitel, 15 a kap. 11 §
samt 18 kap. 1 och 2 §§ kan dock i bolagsordningen endast
föreskrivas längre gående villkor än som anges där.
Lag (2000:67)

14 § Beslut att ändra bolagsordningen fattas av bolagsstämman utom
i de fall som avses i 4 kap. 15 § andra stycket. I fråga om
försäkringsaktiebolag är beslutet giltigt om det har biträtts av
aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de
vid stämman företrädda aktierna, om inte något annat följer av 16 §.
I fråga om ömsesidiga försäkringsbolag är beslutet giltigt om det har
biträtts av två tredjedelar av samtliga röstande.

15 § Beslut att ansöka om förlängning av koncession enligt 2
kap. 3 § åttonde stycket fattas av den ordinarie bolagsstämman.
Lag (1999:225).

16 § Beslut om sådan ändring av ett försäkringsaktiebolags
bolagsordning att i fråga om redan utgivna aktier

1. aktieägarnas rätt till bolagets vinst eller övriga tillgångar
minskas genom bestämmelse enligt 12 kap. 1 § andra stycket,

2. rätten att förvärva aktier i bolaget inskränks genom förbehåll
enligt 3 kap. 3 §, eller

3. rättsförhållandet mellan aktier rubbas,

är giltigt, om det biträtts av samtliga vid stämman närvarande
aktieägare företrädande nio tiondelar av aktierna.

Beslut om en sådan ändring av ett försäkringsaktiebolags
bolagsordning som innebär att

1. det antal aktier, för vilka aktieägare kan rösta på bolagsstämman
begränsas,

2. en ökad andel av nettovinsten för räkenskapsåret, efter avdrag
för vad som går åt för att täcka balanserad förlust och för
avsättning till fond för orealiserade vinster, skall hållas inne,
eller

3. användningen av bolagets vinst eller bolagets behållna tillgångar
vid dess upplösning regleras på något annat sätt än som avses i
första stycket 1 eller detta stycke 2,

är giltigt, om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av de
avgivna rösterna och nio tiondelar av de på stämman företrädda
aktierna.

Beslut om sådan ändring av bolagsordningen som avses i första eller
andra stycket är, utan hinder av vad i dessa stycken sägs, giltigt,
om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna
rösterna som de på stämman företrädda aktierna, om

1. ändringen endast försämrar viss eller vissa aktiers rätt och
samtliga de vid stämman närvarande ägarna av dessa aktier
företrädande nio tiondelar av alla de aktier som på detta sätt berörs
samtycker till ändringen, eller

2. ändringen endast försämrar ett helt aktieslags rätt och ägarna
till hälften av alla aktier av detta slag och nio tiondelar av de på
stämman företrädda aktierna av detta slag samtycker till ändringen.
Lag (1995:1567).

17 § Beslut att ändra bolagsordningen skall genast anmälas för
registrering sedan ändringen har stadfästs och får utom i de
fall som avses i 20 kap. 6 § inte verkställas förrän
registrering har skett.

Ett beslut om att införa eller ändra en sådan bestämmelse i
bolagsordningen som avses i 2 kap. 5 § tredje stycket får
verkan vid ingången av det räkenskapsår som inleds närmast
efter beslutet. Har beslutet vid den tidpunkten inte
registrerats, skall dock ändringen av bolagsordningen sakna
verkan. Lag (2000:37).

18 § Om ett beslut att ändra bolagsordningen för ett ömsesidigt
försäkringsbolag avser delägarnas ansvarighet vid uttaxering
enligt 1 kap. 7 § tredje stycket, får beslutet tillämpas först
ett år efter registreringen av beslutet, om inte samtliga
delägare biträtt det.

När registreringen har skett, skall beslutet utan dröjsmål
kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de
ortstidningar som styrelsen bestämmer. Dessutom skall en
underrättelse om beslutet sändas till varje delägare vars
postadress är känd.

Den som är delägare i bolaget när ändringsbeslutet fattas men
inte samtycker till beslutet har rätt att inom ett år från
beslutets registrering häva försäkringsavtalet utan att rätta
sig efter den uppsägningstid som i annat fall skulle ha
iakttagits. Om avtalet hävs har delägaren rätt att få ut den på
försäkringen belöpande andelen av ej intjänade premier och
återbäring. Beräkningen av denna andel skall göras för den
tidpunkt då avtalet upphör att gälla. Lag (1999:600).

19 § Bolagsstämman får inte fatta beslut, som är ägnade att ge
otillbörliga fördelar åt aktieägare, delägare, garanter eller
andra, till nackdel för bolaget, andra aktieägare, delägare
eller garanter. Detsamma gäller beslut som är ägnade att ge
otillbörliga fördelar åt aktieägare, delägare, garanter eller
andra, till nackdel för de försäkringstagare eller
ersättningsberättigade som på grund av försäkringsavtal har
rätt till en andel av de ackumulerade vinster som har uppstått
i rörelsen. Lag (2004:570).

20 § Om ett bolagsstämmobeslut inte har tillkommit i behörig
ordning eller i övrigt strider mot denna lag, lagen
(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,
bolagsordningen, de försäkringstekniska riktlinjerna eller
placeringsriktlinjerna, kan talan mot försäkringsbolaget om
att beslutet ska upphävas eller ändras föras av aktieägare,
av delägare eller röstberättigade som inte är delägare eller
av styrelsen, en styrelseledamot eller verkställande
direktören. Mot ett försäkringsaktiebolag kan en sådan talan
föras även av den som styrelsen obehörigen har vägrat att
föra in som aktieägare i aktieboken.

Talan ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Om
talan inte väcks inom denna tid är rätten till talan
förlorad.

Talan får väckas senare än vad som sägs i andra stycket när

1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens
med samtycke av alla aktieägare respektive av alla delägare
eller röstberättigade som inte är delägare,

2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa
aktieägare respektive av alla eller vissa delägare eller
röstberättigade som inte är delägare och sådant samtycke inte
har givits, eller

3. kallelse till stämman inte har skett eller de för bolaget
gällande bestämmelserna om kallelse har väsentligen
eftersatts.

Dom, varigenom bolagsstämmans beslut upphävs eller ändras,
gäller även för aktieägare, delägare och röstberättigade som
inte har instämt talan. Rät-ten kan ändra bolagsstämmans
beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet
rätteligen borde ha haft. Är bolagsstämmans beslut sådant att
det ska anmälas för registrering enligt denna lag och har det
upphävts eller ändrats genom en dom som har vunnit laga kraft
eller har det genom beslut under rättegången förordnats att
bolagsstämmans beslut inte får verkställas, ska rätten
underrätta registreringsmyndigheten för registrering.

Bestämmelserna i tredje stycket om tiden för att väcka talan
gäller inte i de fall som avses i 15 a kap. 41 § första och
tredje styckena. Lag (2009:708).

21 § Om styrelsen vill väcka talan mot bolaget, skall bolagsstämma
kallas samman för att välja en ställföreträdare som skall föra
bolagets talan i tvisten. Stämningen delges med den valde
ställföreträdaren.

Förbehåll i bolagsordningen, att tvister mellan bolaget och
styrelsen, en styrelseledamot, verkställande direktören, en
likvidator, en aktieägare, en delägare eller en röstberättigad som
inte är delägare skall hänskjutas till skiljemän, har samma verkan
som skiljeavtal. Begär styrelsen skiljemannaförfarande mot bolaget,
tillämpas första stycket. Är det fråga om klandertalan av styrelsen
mot bolagsstämmans beslut är rätten till talan inte förlorad enligt
20 § andra stycket, om styrelsen inom den där angivna klandertiden
har kallat till bolagsstämma enligt första stycket.

22 § Har ett försäkringsaktiebolag beslutat att aktiekapitalet
skall vara bestämt i annan valuta än tidigare, skall styrelsen
senast till första ordinarie bolagsstämma efter det att
beslutet fick verkan lägga fram förslag om nödvändiga
följdändringar av bolagsordningen avseende aktiekapitalets
storlek och aktiernas nominella belopp. Lag (2000:37).

23 § Under de förutsättningar som anges i 24-26 §§ får ett
publikt försäkringsaktiebolag, vars aktier är upptagna till
handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad
utanför EES, lämna information till aktieägare med elektroniska
hjälpmedel även när det i lagen anges att informationen skall
lämnas på något annat sätt. Lag (2007:532).

24 § Ett beslut om att använda elektroniska hjälpmedel för
information till aktieägare fattas av bolagsstämman.

Elektroniska hjälpmedel får användas endast om bolaget har
tillförlitliga rutiner för att identifiera aktieägarna.
Lag (2007:364).

25 § Bolaget får informera en aktieägare med elektroniska
hjälpmedel endast om aktieägaren efter en skriftlig förfrågan
har godtagit ett sådant förfarande. En aktieägare som inte inom
två veckor från det att förfrågan sändes har motsatt sig
användningen av elektroniska hjälpmedel skall anses ha godtagit
förfarandet. Av förfrågan skall det framgå att framtida
information kan komma att lämnas med elektroniska hjälpmedel,
om inte aktieägaren uttryckligen motsätter sig detta.

En aktieägare som har godtagit att information lämnas med
elektroniska hjälpmedel kan när som helst återta sitt
godtagande. Lag (2007:364).

26 § Det som föreskrivs i fråga om aktieägare i 23-25 §§ skall
också tilllämpas på den som har rätt att utöva en aktieägares
rättigheter i dennes ställe. Lag (2007:364)

10 kap. Revision

1 § Bolagsstämman skall välja minst en revisor. I
bolagsordningen kan bestämmas att en eller flera av
revisorerna, dock inte alla, skall utses i annan ordning.
Finansinspektionen skall dessutom, enligt vad som föreskrivs i
2 §, utse en eller flera revisorer. Särskilda bestämmelser om
lekmannarevisorer finns i 11 kap.

För revisor som är vald av bolagsstämman gäller uppdraget för
den tid som anges i bolagsordningen. Om uppdraget inte skall
gälla tills vidare, skall uppdragstiden bestämmas så att
uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie bolagsstämma på
vilken revisorsval förrättas.

Bolagsstämman kan utse en eller flera revisorssuppleanter.
Bestämmelserna i denna lag om revisorer gäller i tillämpliga
delar om suppleanter. Lag (1999:600).

2 § Finansinspektionen skall förordna en eller flera revisorer i
varje försäkringsbolag, om inte inspektionen med hänsyn till
rörelsens ringa omfattning eller av andra skäl anser det obehövligt.

För revisorer som inspektionen förordnar skall den utfärda
instruktion. Revisorn har rätt att få arvode av försäkringsbolaget.
Arvodets storlek bestäms av inspektionen. Lag (1991:1767).

3 § Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan
vara revisor i ett försäkringsbolag.

Den som är i konkurs eller underkastad näringsförbud eller
som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte
vara revisor.

Revisorerna ska ha den insikt i och erfarenhet av redovisning
och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och
omfånget av bolagets verksamhet fordras för uppdragets
fullgörande.

Till revisor kan även utses ett registrerat revisionsbolag.
Bestämmelser om vem som kan vara huvudansvarig för revisionen
och om underrättelseskyldighet finns i 17 § revisorslagen
(2001:883). Bestämmelserna i 5, 6 a, 8 c och 13 §§ i detta
kapitel tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst
en av moderbolagets revisorer. Lag (2009:569).

4 § Minst en av bolagsstämman utsedd revisor ska vara
auktoriserad revisor, om tillgångarnas bruttovärde
(balansomslutningen) enligt fastställda balansräkningar för
de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp
som motsvarar 1 000 gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap.
6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde under den
sista månaden av respektive räkenskapsår.

I fråga om bolag som avses i första stycket kan förordnas
att en viss godkänd revisor får utses i stället för en
auktoriserad revisor. Sådana beslut är giltiga i högst fem
år.

Frågor om förordnande enligt andra stycket prövas av
Finansinspektionen. Ärenden som är av principiell betydelse
eller av synnerlig vikt prövas dock av regeringen.

Första–tredje styckena gäller även för ett moderbolag i en
koncern, om

1. koncernens verksamhetsområde omfattar hela riket,

2. balansomslutningen enligt fastställda
koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren
överstiger det gränsbelopp som anges i första stycket,
eller

3. moderbolaget inte upprättar koncernredovisning och den
sammanlagda balansomslutningen enligt fastställda
balansräkningar för koncernföretagens två senaste
räkenskapsår på moderbolagets balansdag överstiger det
gränsbelopp som anges i första stycket. Lag (2010:1232).

5 § Den kan inte vara revisor som

1. är styrelseledamot, verkställande direktör eller innehar en
befattning i ledande ställning i försäkringsbolaget eller dess
dotterföretag eller biträder vid bolagets bokföring eller
medelsförvaltning eller bolagets kontroll däröver,

2. är anställd hos bolaget eller på något annat sätt intar en
underordnad eller beroende ställning till detta eller till
någon som avses under 1 eller är verksam i samma företag som
den som yrkesmässigt biträder bolaget vid bokföringen eller
medelsförvaltningen eller bolagets kontroll däröver,

3. är gift med eller sammanlever under äktenskapsliknande
förhållanden med eller är syskon eller släkting i rätt upp-
eller nedstigande led till en person som avses under 1 eller är
besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led
eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

4. på annat sätt än genom belåning av livförsäkringsbrev med
stöd av försäkringsavtal står i låneskuld till bolaget eller
något annat företag i samma koncern eller har förpliktelser för
vilka ett sådant företag har ställt säkerhet.

I dotterföretag kan den inte vara revisor som enligt första
stycket inte är behörig att vara revisor i moderbolaget.

Revisorerna får vid revisionen inte anlita någon som enligt
första eller andra stycket inte är behörig att vara revisor.
Har bolagen i sin tjänst anställda med uppgift att uteslutande
eller huvudsakligen sköta den interna revisionen får
revisorerna dock anlita sådana anställda i den utsträckning det
är förenligt med god revisionssed. Lag (2006:407).

6 § Ett av bolagsstämman lämnat uppdrag att tills vidare vara
revisor upphör när ny revisor har utsetts.

Ett uppdrag som revisor upphör i förtid, om

1. revisorn anmäler att uppdraget ska upphöra, eller

2. den som har utsett revisorn entledigar honom eller henne
på saklig grund och anmäler att uppdraget ska upphöra.

En anmälan enligt andra stycket ska göras hos styrelsen. Om
en revisor som inte är vald på bolagsstämman vill avgå, ska
revisorn anmäla det också hos den som har utsett honom eller
henne.

Om en revisors uppdrag upphör i förtid, ska revisorn och den
som har utsett revisorn underrätta Bolagsverket om skälet
till detta.

Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller det uppkommer
hinder för honom eller henne enligt 3–5 §§ eller enligt
bolagsordningen att vara revisor och om det inte finns någon
suppleant, ska styrelsen vidta åtgärder för att en ny revisor
tillsätts för den återstående mandattiden eller anmäla
förhållandet för Finansinspektionen, som på förslag av
styrelsen ska utse ny revisor under tiden fram till nästa
ordinarie bolagsstämma. Lag (2009:569).

6 a § Uppdraget som revisor för ett bolag, vars överlåtbara
värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad,
får gälla högst sju år i följd.

Den som har varit revisor i bolaget under sju år enligt
första stycket får inte delta i revisionen, om inte minst två
år har förflutit sedan han eller hon lämnade
revisionsuppdraget. Lag (2009:569).

7 § Styrelsen skall, om inte rättelse utan dröjsmål sker genom
den som utser revisor, göra anmälan hos Finansinspektionen

1. om auktoriserad revisor eller godkänd revisor inte är utsedd
enligt 4 § första, andra och fjärde styckena,

2. om en revisor är obehörig enligt 3 § första eller andra
stycket eller 5 § första eller andra stycket, eller

3. om en bestämmelse i bolagsordningen om antalet revisorer
eller om revisorers behörighet har åsidosatts.
Lag (1999:600).

Anmälan enligt första stycket kan göras av envar.

8 § Revisorerna skall i den omfattning som följer av god
revisionssed granska försäkringsbolagets årsredovisning jämte
räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens
förvaltning.

Om försäkringsbolaget är ett moderbolag, skall revisorerna även
granska koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes
förhållanden i övrigt.

Revisorer som är utsedda av någon annan än Finansinspektionen skall
följa de särskilda föreskrifter som meddelas av bolagsstämman, såvida
de inte strider mot lag, bolagsordningen eller god revisionssed. Lag
(1991:1767).

8 a § Revisorn ska rapportera till revisionsutskottet om
viktiga omständigheter som framkommit vid revisionen. Detta
gäller särskilt för brister i bolagets interna kontroll av
den finansiella rapporteringen.

I fall som avses i 8 kap. 8 a § andra stycket ska revisorn i
stället rapportera till styrelsen. Lag (2009:569).

8 b § Revisorn ska

1. om det finns någon omständighet som väsentligt kan rubba
förtroendet för hans eller hennes opartiskhet eller
självständighet, rådgöra med revisionsutskottet om detta
förhållande och vilka åtgärder som har vidtagits,

2. till revisionsutskottet årligen lämna en skriftlig
försäkran om sin opartiskhet och självständighet, och

3. för revisionsutskottet årligen redovisa vilka andra
tjänster än revisionstjänster som han eller hon har
tillhandahållit bolaget.

I fall som avses i 8 kap. 8 a § andra stycket ska revisorn i
stället vända sig till styrelsen. Lag (2009:569).

8 c § Om revisorn vid fullgörande av sitt uppdrag i
försäkringsbolaget får kännedom om förhållanden som

1. kan utgöra en väsentlig överträdelse av de författningar som
reglerar försäkringsbolags verksamhet,

2. kan påverka försäkringsbolagets fortsatta drift negativt, eller

3. kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen eller
resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt 11 § tredje
stycket,

skall revisorn omgående rapportera detta till Finansinspektionen.

Revisorn har en motsvarande rapporteringsskyldighet om han eller hon
får kännedom om förhållanden som avses i första stycket vid
fullgörande av uppdrag som revisorn har i försäkringsbolagets
moderföretag eller dotterföretag eller ett företag som har en
likartad förbindelse med försäkringsbolaget. Lag (2009:569).

9 § Styrelsen och verkställande direktören skall ge revisor
tillfälle att verkställa granskningen i den omfattning som revisorn
finner behövlig samt lämna de upplysningar och det biträde som han
begär. Samma skyldighet åligger styrelsen, verkställande direktören
och revisor i ett dotterföretag gentemot revisor i moderbolaget.

10 § Sedan revisor slutfört granskningen, skall han skriva en
hänvisning till revisionsberättelsen på årsredovisningen och i fråga
om moderbolag på koncernredovisningen. Finner revisor att
balansräkningen eller resultaträkningen inte bör fastställas, skall
han anteckna även detta. I moderbolag gäller detsamma i fråga om
koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen.

11 § Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge
revisionsberättelse till bolagsstämman. Berättelsen skall
överlämnas till bolagets styrelse senast två veckor före den
ordinarie bolagsstämman.

Revisionsberättelsens inledning skall innehålla uppgift om

1. bolagets firma och organisationsnummer,

2. vilken räkenskapsperiod som revisionsberättelsen avser, samt

3. vilket eller vilka normsystem för redovisning som bolaget
har tillämpat.

Revisionsberättelsen skall vara undertecknad av revisorerna och
innehålla uppgift om vilken dag revisionen avslutades.
Lag (2004:973).

11 a § I revisionsberättelsen skall det anges vilket eller
vilka normsystem för revision som revisorerna har tillämpat.

I förekommande fall skall det i revisionsberättelsen även anges

1. om en revisor i en fråga som behandlas i
revisionsberättelsen har en mening som avviker från styrelsens
eller annan revisors,

2. om revisionens inriktning eller omfattning är begränsad,
eller

3. om en revisor anser sig sakna tillräckligt underlag för att
göra något uttalande enligt 11 b-11 d §§. Lag (2004:973).

11 b § Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om
huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse
med lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. I
uttalandet ska det särskilt anges

1. om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets
resultat och ställning, och

2. om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens
övriga delar.

Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som ska
lämnas enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag, ska
revisorerna ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga
upplysningar i sin berättelse.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om revision av en
sådan bolagsstyrningsrapport som avses i 6 kap. 6 §
årsredovisningslagen (1995:1554). I den delen ska
revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om
huruvida en sådan rapport har upprättats eller inte. När det
gäller sådana upplysningar i rapporten som avses i 6 kap. 6 §
andra stycket 2–6 årsredovisningslagen ska berättelsen vidare
innehålla ett uttalande om huruvida upplysningarna är förenliga
med årsredovisningens övriga delar. Lag (2009:33).

11 c § Om revisorerna vid sin granskning har funnit att någon
åtgärd eller försummelse, som kan föranleda
ersättningsskyldighet, ligger en styrelseledamot eller den
verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot
eller den verkställande direktören på annat sätt har handlat i
strid med denna lag, lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag eller bolagsordningen, skall det anmärkas i
berättelsen.

Revisionsberättelsen skall även innehålla ett uttalande i fråga
om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande
direktören. Lag (2004:973).

11 d § Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda
uttalanden om fastställande av balansräkningen och
resultaträkningen samt om det i förvaltningsberättelsen
framställda förslaget till dispositioner beträffande bolagets
vinst eller förlust.

Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen anteckna de
upplysningar som de önskar meddela aktieägarna respektive
delägarna, de delegerade och garanterna. Om årsredovisningen
innehåller uppgifter som har betydelse för upplysningarna,
skall revisorn hänvisa till uppgifterna. Lag (2004:973).

11 e § I moderbolaget ska revisorerna avge en särskild
revisionsberättelse för koncernen. Därvid ska 11 och 11 a §§,
11 b § första och andra styckena samt 11 c och 11 d §§
tillämpas. Lag (2009:33).

12 § De erinringar som revisor framställt till styrelsen eller
verkställande direktören skall antecknas i ett protokoll eller någon
annan handling som skall överlämnas till styrelsen och bevaras av
denna på betryggande sätt.

13 § Revisor har rätt att närvara vid bolagsstämma. Han är skyldig
att närvara vid stämma, om det med hänsyn till ärendena kan anses
påkallat.

14 § Revisorn får inte till enskild aktieägare, delägare,
delegerad, garant eller utomstående lämna upplysningar om
sådana försäkringsbolagets angelägenheter som han eller hon
fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om det kan
vara till förfång för bolaget.

Revisorn är skyldig att

1. till bolagsstämman lämna alla upplysningar som
bolagsstämman begär, om det inte skulle vara till väsentligt
förfång för bolaget,

2. lämna en medrevisor, en ny revisor och, om bolaget har
försatts i konkurs, konkursförvaltaren erforderliga
upplysningar om bolagets angelägenheter, samt

3. på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter
till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.

Revisorn är vidare enligt 8 c § skyldig att rapportera vissa
förhållanden till Finansinspektionen. Lag (2010:838).

15 § Vad som i 8 kap. 17 § föreskrivs om registrering av
styrelseledamöter gäller även för revisorer. Lag (1999:600).

11 kap. Allmän granskning

1 § Om inte annat föreskrivs i bolagsordningen, får det i ett
försäkringsbolag utses en eller flera personer
(lekmannarevisorer) att utföra sådan granskning som anges i 4 §.
Lag (1999:600).

2 § För en lekmannarevisor får en eller flera suppleanter
utses. Vad som sägs i denna lag om lekmannarevisor skall i
tillämpliga delar även gälla suppleant. Lag (1999:600).

3 § Bestämmelserna i denna lag om revisorer är inte tillämpliga
på lekmannarevisorer. Lag (1999:600).

Lekmannarevisorns uppgifter

4 § Lekmannarevisorn skall granska om bolagets verksamhet sköts
på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt
tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är
tillräcklig. Granskningen skall vara så ingående och omfattande
som god sed vid detta slag av granskning kräver.
Lag (1999:600).

5 § Lekmannarevisorn skall följa de anvisningar som meddelas av
bolagsstämman, såvida de inte strider mot lag, bolagsordningen
eller god sed. Lag (1999:600).

6 § Lekmannarevisorn skall efter varje räkenskapsår lämna en
granskningsrapport till bolagsstämman. Bestämmelser om
rapportens innehåll och den tidpunkt då den skall lämnas till
bolagets styrelse finns i 14 §. Lag (1999:600).

7 § Lekmannarevisorn får inte underteckna en sådan
revisionsberättelse som avses i 10 kap. 11 §. Lag (1999:600).

Tillhandahållande av upplysningar m.m.

8 § Styrelsen och den verkställande direktören skall ge
lekmannarevisorn tillfälle att genomföra granskningen i den
omfattning lekmannarevisorn anser vara nödvändig. De skall
lämna de upplysningar och det biträde som lekmannarevisorn
begär.

Samma skyldigheter har styrelsen, den verkställande direktören,
revisorn och lekmannarevisorn i ett dotterbolag gentemot en
lekmannarevisor i moderbolaget. Lag (1999:600).

Hur lekmannarevisor utses

9 § En lekmannarevisor väljs av bolagsstämman, om inte
bolagsordningen innehåller bestämmelser om att denne skall
utses på annat sätt. Lag (1999:600).

Obehörighetsgrunder

10 § Den som är underårig eller i konkurs eller har fått
näringsförbud eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken kan inte vara lekmannarevisor.
Lag (1999:600).

Jäv

11 § Den får inte vara lekmannarevisor som

1. är styrelseledamot, verkställande direktör eller innehar en
befattning i ledande ställning i försäkringsbolaget eller dess
dotterföretag eller biträder vid bolagets bokföring eller
medelsförvaltning eller bolagets kontroll däröver,

2. är anställd hos bolaget eller på något annat sätt intar en
underordnad eller beroende ställning till detta eller till
någon som avses under 1 eller är verksam i samma företag som
den som yrkesmässigt biträder bolaget vid bokföringen eller
medelsförvaltningen eller bolagets kontroll däröver,

3. är gift med eller sammanlever under äktenskapsliknande
förhållanden med eller är syskon eller släkting i rätt upp-
eller nedstigande led till en person som avses under 1 eller är
besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led
eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

4. på annat sätt än genom belåning av livförsäkringsbrev med
stöd av försäkringsavtal står i låneskuld till bolaget eller
något annat företag i samma koncern eller har förpliktelser för
vilka ett sådant företag har ställt säkerhet.

Den som enligt första stycket inte är behörig att vara
lekmannarevisor i ett moderbolag får inte vara lekmannarevisor
i dess dotterföretag. Lag (2006:407).

Anlitande av biträde

12 § En lekmannarevisor får vid granskningen inte anlita någon
som enligt 11 § inte är behörig att vara lekmannarevisor. Om
bolaget eller dess moderbolag i sin tjänst har anställda med
uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta den interna
revisionen, får lekmannarevisorn dock vid granskningen anlita
sådana anställda i den utsträckning det är förenligt med god
sed. Lag (1999:600).

Lekmannarevisorns avgång

13 § Ett uppdrag som lekmannarevisor upphör, om
lekmannarevisorn eller den som har utsett lekmannarevisorn
anmäler att uppdraget skall upphöra. Anmälan skall göras hos
styrelsen. Om en lekmannarevisor som inte är vald på
bolagsstämma vill avgå, skall han anmäla det också hos den som
har utsett honom. Lag (1999:600).

Lekmannarevisorns granskningsrapport

14 § Granskningsrapporten skall lämnas till bolagets styrelse
senast två veckor före den ordinarie bolagsstämman.

I rapporten skall lekmannarevisorn uttala sig om sådana
förhållanden som avses i 4 § och om sådana förhållanden som han
har varit skyldig att granska enligt 5 §. Om lekmannarevisorn
finner anledning till anmärkning mot någon styrelseledamot
eller mot den verkställande direktören, skall han upplysa om
detta i rapporten och lämna uppgift om anledningen till
anmärkningen.

En lekmannarevisor får i granskningsrapporten lämna även andra
upplysningar som han anser att aktieägarna, delägarna, de
delegerade eller garanterna bör få kännedom om.
Lag (1999:600).

15 § Granskningsrapporten skall hållas tillgänglig för och
sändas till aktieägare och de röstberättigade på samma sätt som
anges i 9 kap. 9 § samt läggas fram på bolagsstämman.
Lag (1999:600).

Lekmannarevisorns närvaro vid bolagsstämma

16 § Lekmannarevisorn har rätt att närvara vid bolagsstämma.
Han är skyldig att närvara, om det med hänsyn till ärendena kan
anses nödvändigt. Lag (1999:600).

Lekmannarevisorns tystnadsplikt

17 § Lekmannarevisorn får inte till en enskild aktieägare,
delägare, delegerad, garant eller utomstående obehörigen lämna
upplysningar om sådana bolagets angelägenheter som han får
kännedom om när han fullgör sitt uppdrag, om det kan vara till
skada för bolaget. Lag (1999:600).

Lekmannarevisorns upplysningsplikt

18 § Lekmannarevisorn är skyldig att till bolagsstämman lämna
alla upplysningar som bolagsstämman begär, i den mån det inte
skulle vara till väsentlig skada för bolaget. Lag (1999:600).

19 § Lekmannarevisorn är skyldig att lämna bolagets revisor,
annan lekmannarevisor och, om bolaget har försatts i konkurs,
konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om bolagets
angelägenheter.

Lekmannarevisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna
upplysningar om bolagets angelägenheter till
undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.
Lag (2010:838).

Registrering

20 § Vad som i 8 kap. 17 § föreskrivs om registrering av
styrelseledamöter gäller även för lekmannarevisorer.
Lag (1999:600).

12 kap. Vinstutdelning och annan användning av
försäkringsbolagets egendom

Vinstutdelning och återbetalning av garantikapital

1 § Försäkringsbolagets medel får betalas ut till aktieägare
eller till garanter endast enligt bestämmelserna i denna lag om
vinstutdelning, återbetalning av garantikapital, förvärv av
egna aktier, utbetalning vid nedsättning av aktiekapitalet,
reservfonden eller överkursfonden och utskiftning vid bolagets
likvidation.

En aktie som innehas av försäkringsaktiebolaget självt medför
inte rätt till utbetalning enligt första stycket.

Om verksamheten i ett skadeförsäkringsbolag helt eller delvis
skall ha ett annat syfte än att bereda vinst åt aktieägarna,
skall bolagsordningen innehålla bestämmelser om hur vinsten och
de behållna tillgångarna vid bolagets likvidation skall
användas. Lag (2000:67).

2 § Vinstutdelning till aktieägare eller garanter i
livförsäkringsbolag får endast ske om det följer av
bolagsordningen.

Vinstutdelningen får inte överstiga vad som i den fastställda
balansräkningen och, i fråga om moderbolag som skall upprätta
koncernredovisning, i den fastställda koncernbalansräkningen
för det senaste räkenskapsåret redovisats som bolagets
respektive koncernens nettovinst för året, balanserade vinst
och fria fonder sedan avdrag gjorts för

1. det belopp som enligt 5 § skall användas för återbäring,

2. den redovisade förlusten,

3. det belopp som enligt lag eller bolagsordning skall avsättas
till bundet eget kapital eller, i fråga om moderbolag, det
belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt
årsredovisningarna för företag inom denna skall föras över till
det bundna egna kapitalet och

4. det belopp som enligt bolagsordningen på annat sätt skall
användas för något annat ändamål än vinstutdelning.

Vinstutdelningen får inte ske med så stort belopp att
utdelningen med hänsyn till bolagets eller koncernens
konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i
strid med god affärssed. Förbud mot vinstutdelning i vissa fall
föreskrivs i 6 kap. 5 §. Lag (1999:600).

3 § Bolagsstämman fattar beslut om vinstutdelning till
aktieägarna eller garanter. Stämman får endast i den mån den
har skyldighet till detta enligt andra stycket eller enligt
bolagsordningen besluta om utdelning av större belopp än
styrelsen föreslagit eller godkänt.

Bolagsstämman i skadeförsäkringsaktiebolag eller i
livförsäkringsaktiebolag som får dela ut vinst skall på yrkande
av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier besluta
utdelning av åtminstone ett belopp motsvarande hälften av vad
som återstår av nettovinsten för året, sedan avdrag skett för
balanserad förlust som överstiger fria fonder, reservfond och
överkursfond och för belopp, som enligt lag eller bolagsordning
skall avsättas till bundet eget kapital eller enligt
bolagsordningen annars skall användas för något annat ändamål
än utdelning till aktieägarna. Ett sådant yrkande skall
framställas på ordinarie stämma innan beslut om användning av
vinsten fattas. Utdelning får inte stå i strid med 2 och 5 §§
eller 1 kap. 1 a § första stycket. Stämman är inte skyldig att
besluta högre utdelning än fem procent av bolagets egna
kapital.

I avstämningsbolag skall avstämningsdagen anges i
bolagsstämmans beslut om utdelning till aktieägare. Utdelning
förfaller till betalning på avstämningsdagen och skall betalas
utan dröjsmål. Den som på avstämningsdagen är införd i
aktieboken eller i förteckning enligt 3 kap. 12 § skall anses
behörig att ta emot utdelningen. Om han inte var berättigad att
ta emot utdelning skall 4 kap. 6 § tredje stycket andra-fjärde
meningarna tillämpas. Lag (1999:600).

4 § Beslut om återbetalning av garantikapitalet fattas av
bolagsstämman. Beslutet skall anmälas till
registreringsmyndigheten för registrering. För registrering
krävs att Finansinspektionen har gett sitt tillstånd till
återbetalningen. Återbetalning får inte ske innan beslutet har
registrerats. Lag (2000:822).

Återbäringsfonden och förlusttäckning i livförsäkringsbolag

5 § Årsvinsten i livförsäkringsbolag och belopp som förs över
från bundet eget kapital till fritt eget kapital i bolaget
skall användas för återbäring, i den utsträckning inte

1. vinsten eller det överförda beloppet får tas i anspråk för
vinstutdelning eller för att täcka förluster enligt
bestämmelser i bolagsordningen, eller

2. annat följer av denna lag eller lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag. Lag (1999:600).

6 § Livförsäkringsbolag skall gottskriva återbäring till
försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade med en
fördelning som utgår från försäkringens bidrag till
överskottet, om inte annat följer av bestämmelser i
försäkringsavtalet eller bolagsordningen.

Vid återköp eller överföring enligt 11 kap. 5 §
försäkringsavtalslagen (2005:104) skall

1. rätten till återbäring bestämmas enligt samma fördelning och
principer som skulle ha gällt för försäkringen vid
försäkringsfall, om inte en avvikelse är försvarlig med hänsyn
till

a) det kvarvarande försäkringstagarkollektivets rätt till
återbäring, eller

b) försäkringsbolagets ekonomiska situation, och

2. avgifter bestämmas på grundval av de kostnader som belöper
på återköpet eller överföringen och med beaktande av den
fordran som kvarstår mot försäkringstagaren för kostnader som
uppkommit i samband med försäkringsavtalets ingående.
Lag (2007:122).

7 § Har upphävts genom lag (1999:600).

8 § Har upphävts genom lag (1999:600).

9 § Skadeförsäkringsbolag och livförsäkringsbolag som får dela
ut vinst skall inrätta en reservfond för avsättning av belopp
som

1. betalas till bolaget av någon som fått en aktie förverkad,

2. enligt 4 kap. 19 § skall tillfalla bolaget,

3. enligt bolagsordningen skall avsättas till reservfonden,

4. enligt beslut av bolagsstämman i övrigt skall överföras från
det i balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till
reservfonden, eller

5. vid utbyte av fordran enligt skuldebrev mot en aktie
motsvarar skillnaden mellan fordringsbeloppet och aktiens
nominella belopp.

Försäkringsaktiebolag skall inrätta en överkursfond för
avsättning av belopp som bolaget på grund av aktieteckning har
fått som betalning för aktierna utöver det nominella beloppet.

Reservfonden och överkursfonden får enligt beslut av
bolagsstämman endast sättas ned

1. för att täcka sådana förluster enligt den fastställda
balansräkningen, som inte kan täckas av fritt eget kapital,

2. i försäkringsaktiebolag för fondemission, eller

3. i försäkringsaktiebolag för andra ändamål, om rätten med
motsvarande tillämpning av 6 kap. 6 § ger tillstånd till
nedsättningen.

Livförsäkringsbolag som inte får dela ut vinst skall inrätta en
konsolideringsfond. Konsolideringsfonden får efter beslut av
bolagsstämman sättas ned för att täcka förluster eller för
annat ändamål som följer av bestämmelser i bolagsordningen.
Lag (1999:600).

9 a § Skadeförsäkringsbolag som meddelar försäkring enligt 2
kap. 3 a § första stycket klass 14 (kreditförsäkring) eller
motsvarande återförsäkring ska upprätta en utjämningsreserv för
förlusttäckning inom denna försäkringsklass. Avsättningar till
utjämningsreserven ska göras till dess den uppgår till ett
belopp som motsvarar 150 procent av den högsta årliga
premieintäkten för egen räkning under de fem föregående
räkenskapsåren. Avsättningarna ska för varje räkenskapsår
motsvara 75 procent av det tekniska överskottet i
kreditförsäkringsrörelsen. Avsättningarna får dock inte
överstiga tolv procent av premieintäkten för egen räkning.
Återföring från utjämningsreserven får göras bara för att täcka
ett tekniskt underskott i kreditförsäkringsrörelsen.

Första stycket behöver inte tillämpas av bolag vilkas årliga
premieinkomst av kreditförsäkring understiger fyra procent av
bolagets totala premieinkomst och ett belopp motsvarande
2 500 000 euro. Lag (2008:102).

10 § Sker utbetalning till aktieägare eller garanter i strid mot
denna lag, skall mottagaren betala tillbaka vad han erhållit med
ränta, beräknad enligt 5 § räntelagen (1975:635), från det
utbetalningen erhållits intill dess räntan skall betalas enligt 6 §
räntelagen till följd av 3 eller 4 § samma lag. Om utbetalningen har
skett i form av vinstutdelning, är dock mottagaren återbäringsskyldig
endast om bolaget visar att han insåg eller borde ha insett att
utbetalningen stred mot denna lag.

För den brist som kan uppkomma vid återbetalningen ansvarar, enligt
16 kap. 1-4 §§, de som medverkat till att besluta om eller verkställa
utbetalningen eller till att upprätta eller fastställa en oriktig
balansräkning som legat till grund för beslutet. Lag (1994:1941).

11 § Bolagsstämman får besluta om gåvor till allmännyttiga eller
därmed jämförliga ändamål, om det med hänsyn till ändamålens
beskaffenhet, bolagets ställning och omständigheterna i övrigt kan
anses skäligt.

Styrelsen får till sådana ändamål endast använda tillgångar som med
hänsyn till bolagets ställning är av ringa betydelse.

12 § Ett försäkringsbolag får inte lämna penninglån till
styrelseledamöterna, verkställande direktören eller
aktuarien i bolaget eller i något annat företag i samma
koncern. Detsamma gäller i fråga om penninglån till

1. den som är gift med eller är syskon eller släkting i
rätt upp- eller nedstigande led till en styrelseledamot,
verkställande direktören eller aktuarien,

2. den som är besvågrad med en sådan person i rätt upp-
eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den
andres syskon, eller

3. juridisk person över vars verksamhet person som nämnts
ovan har ett bestämmande inflytande.

Bestämmelserna i första stycket gäller ej om

1. gäldenären är företag i koncern i vilken det långivande
bolaget ingår, eller

2. gäldenären driver rörelse och lånet betingas av
affärsmässiga skäl samt är avsett uteslutande för
gäldenärens rörelse.

Ett försäkringsbolag får inte lämna penninglån i syfte att
gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk
person som avses i första stycket 1–3 ska förvärva aktier i
bolaget eller annat bolag i samma koncern.

Är gäldenären anställd i bolaget eller i ett annat bolag i
samma koncern gäller inte förbudet mot penninglån i tredje
stycket, om

1. lånebeloppet jämte tidigare lån enligt detta stycke från
bolaget eller annat bolag i samma koncern inte överstiger
ett belopp som motsvarar två gånger gällande prisbasbelopp
enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken,

2. låneerbjudandet riktar sig till minst hälften av de
anställda i bolaget och lånet ska återbetalas inom fem år
genom regelbundna amorteringar samt

3. hinder mot lån inte föreligger vid en tillämpning av
första och andra styckena, även om de aktier som ska
förvärvas räknas med. Därvid ska dock det i första stycket
angivna förbudet mot att lämna lån till styrelseledamot
inte gälla i fråga om den som är styrelseledamot enligt
bestämmelserna i lagen (1987:1245) om
styrelserepresentation för de privatanställda.

Lån enligt fjärde stycket får inte lämnas, om det
sammanlagda beloppet av sådana lån därefter skulle
överstiga bolagets fria egna kapital.

Bestämmelserna i denna paragraf om förbud mot penninglån
ska även tilllämpas i fråga om ställande av säkerhet. I
verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring gäller
förbudet endast ställande av säkerhet för tredje man.

Vid tillämpning av denna paragraf likställs
äktenskapsliknande samlevnad med äktenskap, om de
sammanlevande tidigare har varit gifta med varandra eller
har eller har haft barn gemensamt. Lag (2010:1232).

13 § Bestämmelserna i 12 § första stycket utgör inte något hinder för
försäkringsbolag att i enlighet med bestämmelser i försäkringsavtalen
lämna lån mot säkerhet i försäkringsbrev.

I fråga om lån eller säkerhet för förvärv av aktier i bolaget eller
annat bolag i samma koncern får Finansinspektionen medge undantag
från 12 § om det behövs på grund av särskilda omständigheter. Ett
sådant undantag får dock inte medges vid förvärv av aktier i det
bolag som lämnar lån eller ställer säkerhet.

I andra fall än som avses i första och andra stycket får
Finansinspektionen medge undantag från 12 § om det finns synnerliga
skäl. Lag (1995:779).

Övergångsregler för vissa försäkringar och ombildning av
livförsäkringsbolag

14 § För livförsäkringar och skadeförsäkringar som har tecknats
före den 1 januari 2000 gäller kravet på skälighet enligt 7
kap. 4 § första stycket och 19 kap. 5 § i deras lydelse före
utgången av år 1999, om inte annat avtalas. Detsamma gäller om
en sådan försäkring förnyats efter utgången av år 1999.
Lag (1999:600).

15 § Villkor om vinstutdelning i bolagsordningen för ett
livförsäkringsbolag får stadfästas endast om

1. beslutet i ett aktiebolag biträtts vid stämman av aktieägare
som företräder minst nio tiondelar av alla aktier eller, i ett
ömsesidigt bolag, av två tredjedelar av samtliga röstande,

2. de försäkringstagare i ett livförsäkringsaktiebolag vars
rätt berörs av villkoret underrättats om att detta tas in eller
ändras,

3. i ett livförsäkringsaktiebolag högst femtio procent av de
underrättade försäkringstagare som hörts av eller högst tio
procent av samtliga underrättade försäkringstagare motsätter
sig ändringen,

4. ändringen inte kan antas försämra rätten för
försäkringstagare och andra ersättningsberättigade på grund av
en försäkring.

Vad som sägs i första stycket 4 gäller även villkor i
bolagsordningen om förlusttäckning i ett livförsäkringsbolag.

En sådan underrättelse som avses i första stycket 2 skall ske
genom att en redogörelse för ändringen av bolagsordningen och
dess konsekvenser tillställs försäkringstagarna på deras senast
kända postadress.

Bestämmelserna i första stycket 2-4 och tredje stycket gäller
även när en livförsäkring övergår från en verksamhet där
vinstutdelning inte medges till en vinstutdelande verksamhet
genom fusion eller överlåtelse av försäkringsbestånd, om det
inte finns särskilda skäl för undantag. Vad som sägs om
stadfästelse av villkor om vinstutdelning gäller då i stället
tillstånd att verkställa fusionsplan och överlåtelseavtal.
Lag (1999:600).

16 § För ett livförsäkringsaktiebolag som driver verksamhet
utan villkor om vinstutdelning i bolagsordningen och som skall
övergå till vinstutdelande verksamhet får sådana villkor om
vinstutdelning som avses i 15 § stadfästas endast om
uppskrivningsfonden, konsolideringsfonden, fond för
orealiserade vinster och andra övervärden i bolaget, med avdrag
för aktiekapitalet och överkursfonden, gottskrivs
försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av
försäkringarna som återbäring eller på annat sätt.
Lag (2000:67).

13 kap. har upphävts genom lag (1999:600).

14 kap. Likvidation och upplösning

Frivillig likvidation

1 § Bolagsstämman kan besluta att försäkringsbolaget skall träda i
likvidation.

I bolagsordningen kan föreskrivas kvalificerad majoritet för beslut
om likvidation i andra fall än när det föreligger grund för
tvångslikvidation enligt 2 eller 3 §. När en sådan grund föreligger,
har beslutet omedelbar verkan. I övriga fall kan bolagsstämman
besluta att likvidationen skall inträda en viss senare dag.

Tvångslikvidation

2 § Det åligger styrelsen i ett försäkringsaktiebolag att ofördröjligen
upprätta en särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta
att bolagets eget kapital understiger en tredjedel av det
registrerade aktiekapitalet. Visar balansräkningen att så är fallet,
skall styrelsen snarast möjligt till bolagsstämman hänskjuta frågan
om bolaget skall träda i likvidation. Godkänns inte på den ordinarie
bolagsstämman under det nästföljande räkenskapsåret en balansräkning
avseende ställningen vid tiden för stämman som utvisar att det egna
kapitalet uppgår till hälften av det registrerade aktiekapitalet,
skall styrelsen, om inte bolagsstämman beslutar att bolaget skall
träda i likvidation, hos rätten ansöka att bolaget försätts i
likvidation. En sådan ansökan kan även göras av en styrelseledamot,
verkställande direktören, en revisor eller av en aktieägare. Anmälan
till rätten om samma förhållanden kan göras av Finansinspektionen.

Om en ansökan eller en anmälan enligt första stycket görs, förordnar
rätten att bolaget skall träda i likvidation, om det inte under
ärendets handläggning i tingsrätten styrks att en balansräkning, som
utvisar att bolagets eget kapital uppgår till hälften av det
registrerade aktiekapitalet, har blivit granskad av revisorerna och
godkänd av bolagsstämman.

Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek skall inom linjen en
post tilläggas som utvisar den ökning av tillgångarnas sammanlagda
värde som skulle följa, om de redovisades till försäljningsvärdet med
avdrag för de förväntade försäljningskostnaderna. Beträffande sådana
tillgångar som anges i 4 kap. 2 § 4 och 5 lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag gäller att de tas upp till
anskaffningsvärdet minskat med erforderliga avskrivningar och
nedskrivningar, om ett högre värde erhålls genom detta.

Värdehandlingar som används för skuldtäckning enligt 7 kap. 10 §
första stycket 1-4, 8-10, 14 och 15, får tas upp till högre värde än
vad som följer av lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Detta
gäller endast om värdehandlingarna kan avyttras till detta högre
värde, vid sådana tidpunkter att tillfredsställande förutsättningar
kan anses föreligga att infria de försäkringsutfästelser som
värdehandlingarna säkerställer.

Andra värdehandlingar än de som avses i fjärde stycket och som
utgörs av reversfordringar som förfaller eller kan sägas upp till
betalning av försäkringsbolaget först efter längre tid än ett år,
får, om det finns särskilda skäl till det, tas upp över det verkliga
värdet, dock högst till anskaffningsvärdet.

Om styrelseledamöterna underlåter att fullgöra vad som åligger dem
enligt första stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna
underlåtenhet handlar på bolagets vägnar solidariskt för de
förpliktelser som uppkommer för bolaget. En styrelseledamot undgår
dock ansvar, om han visar att underlåtenheten inte beror på
försummelse av honom. Solidariskt ansvar för de förpliktelser som
uppkommer för bolaget inträder även för de aktieägare som, när
likvidationsplikt föreligger enligt första stycket tredje meningen,
med vetskap om likvidationsplikten deltar i beslut att fortsätta
bolagets verksamhet. Ansvarighet enligt detta stycke gäller dock inte
för förpliktelser som uppkommer sedan likvidationsfrågan hänskjutits
till rättens prövning eller sedan en balansräkning, som utvisar att
bolagets eget kapital uppgår till hälften av det registrerade
aktiekapitalet, har blivit granskad av revisorerna och godkänd av
bolagsstämman. Lag (1995:1567).

3 § Rätten skall förordna att försäkringsbolaget skall träda i
likvidation om

1. likvidationsskyldighet föreligger enligt bolagsordningen,

2. bolagets hela försäkringsbestånd har överlåtits,

3. en koncession som har beviljats för en bestämd tid har gått
till ända utan att någon ny koncession har beviljats,

4. koncessionen har förklarats förverkad,

5. bolaget är försatt i konkurs som avslutats med överskott och
bolagsstämman inte inom föreskriven tid har fattat beslut om
likvidation enligt 19 § eller

6. bolaget saknar till försäkringsregistret anmäld behörig
styrelse eller verkställande direktör, om en sådan skall finnas
enligt denna lag.

Beslut om likvidation meddelas dock ej, om det styrks att
likvidationsgrunden upphört under ärendets handläggning i
tingsrätten. Frågor om likvidation enligt första stycket prövas
på anmälan av Finansinspektionen eller på ansökan av styrelsen,
styrelseledamot, verkställande direktören eller aktieägare
respektive delägare eller röstberättigad som inte är delägare.
I de fall som avses i första stycket 5 eller 6 prövas frågan på
ansökan även av en borgenär eller någon annan vars rätt kan
vara beroende av att det finns någon som kan företräda bolaget.
Lag (1999:225).

Förfarandet hos rätten

4 § Görs en ansökan eller en anmälan som avses i 2 eller 3 §
ska rätten genast kalla bolaget, Finansinspektionen, de
aktieägare eller de delägare samt de borgenärer som vill yttra
sig i ärendet att inställa sig för rätten på en bestämd dag, då
frågan om skyldighet för bolaget att träda i likvidation ska
prövas. Kallelsen ska delges bolaget, om det kan ske på något
annat sätt än enligt 38 och 47–51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Kallelsen ska kungöras genom rättens försorg i
Post- och Inrikes Tidningar minst två och högst fyra månader
före inställelsedagen. Lag (2010:1945).

5 § Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse
samt för expeditioner i ärendet enligt 2 eller 3 §, skall dessa
betalas av försäkringsbolagets medel, om bolaget förpliktas träda i
likvidation eller om rätten i annat fall finner det skäligt. När
anmälan gjorts av Finansinspektionen, skall dessa kostnader betalas
av bolaget eller, om bolaget saknar tillgångar, av statsverket. Lag
(1991:1767).

Genomförandet av likvidationen

6 § Bolagsstämman eller den domstol, som fattar beslut att bolaget
skall träda i likvidation, skall samtidigt utse en eller flera
likvidatorer. I bolagsordningen kan föreskrivas att dessutom en eller
flera likvidatorer skall tillsättas på något annat sätt.
Likvidatorerna träder i styrelsens och verkställande direktörens
ställe och har i uppgift att genomföra likvidationen.

Saknar ett försäkringsbolag som trätt i likvidation, till registret
anmälda behöriga likvidatorer, skall rätten förordna en eller flera
likvidatorer efter anmälan av registreringsmyndigheten eller på ansökan
av aktieägare, delägare eller röstberättigad som inte är delägare eller
borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att det finns
någon som kan företräda bolaget.

Likvidatorerna skall genast anmäla likvidationsbeslutet för
registrering. Lag (2000:822).

7 § Finansinspektionen skall om det behövs förordna en
likvidator att tillsammans med de övriga likvidatorerna
genomföra likvidationen. När ett livförsäkringsbolag trätt i
likvidation, skall en sådan likvidator alltid förordnas.
Finansinspektionen skall underrätta registreringsmyndigheten om
vem som har förordnats. I fall då en likvidator förordnas av
inspektionen skall bolagets firma tecknas av denne i förening
med annan som äger teckna firman.

Bestämmelserna i denna lag om likvidator skall tillämpas på den
likvidator som har utsetts av Finansinspektionen. Sådan
likvidator får endast entledigas av inspektionen. Ersättare får
inte förordnas av rätten.

En likvidator som har förordnats av Finansinspektionen har rätt
till arvode av bolaget. Arvodets storlek bestäms av
inspektionen. Lag (2000:822).

8 § Bestämmelserna om styrelse och styrelseledamöter i denna lag
och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall
tillämpas på likvidatorerna, i den mån inte annat följer av detta
kapitel.

Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att bolaget träder i
likvidation. Bestämmelserna i 10 kap. skall tillämpas under
likvidationen. Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande
huruvida enligt revisorernas mening likvidationen onödigt fördröjs.
Lag (1995:1566).

9 § I fråga om bolagsstämma under likvidation skall bestämmelserna
i denna lag om bolagsstämma tillämpas, i den mån något annat inte
följer av detta kapitel.

10 § När försäkringsbolaget trätt i likvidation skall styrelsen
och verkställande direktören genast avge en redovisning för sin
förvaltning av bolagets angelägenheter under den tid, för vilken
redovisningshandlingar inte förut lagts fram på bolagsstämma.
Redovisningen skall läggas fram på bolagsstämma så snart det kan ske.
Bestämmelserna om årsredovisning och revisionsberättelse skall
tillämpas.

Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, skall en
särskild redovisning, i moderbolag omfattande även
koncernredovisning, avges för detta år.

11 § Likvidatorerna skall genast söka kallelse på bolagets okända
borgenärer.

12 § Likvidatorerna skall så snart det kan ske genom
försäljning på offentlig auktion eller på något annat lämpligt
sätt förvandla bolagets egendom till pengar, i den mån det
behövs för likvidationen, samt betala bolagets skulder.
Bolagets rörelse får fortsättas, om det behövs för en
ändamålsenlig avveckling eller för att de anställda skall få
ett skäligt rådrum för att skaffa sig nya anställningar.

Har Finansinspektionen förordnat en likvidator och vägrar denne
utan skäl samtycke till avyttring under hand av bolagets
egendom får inspektionen på ansökan av övriga likvidatorer
tillåta försäljningen. Om likvidatorerna önskar överlåta
finansiella instrument som är upptagna till handel på en
reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES till
gällande marknadspris behövs inte något samtycke.
Lag (2007:532).

13 § Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår avge en
årsredovisning, som skall läggas fram på den ordinarie
bolagsstämman för godkännande. I fråga om stämman och
redovisningen skall 9 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 denna lag
inte tillämpas. Bestämmelserna i 5 kap. 18-25 §§ och 6 kap. 2 §
årsredovisningslagen (1995:1554) samt 5 kap. 2 § 7 och 8 samt 6
kap. 2 och 3 §§ lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag behöver inte heller tillämpas.

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post. I
försäkringsaktiebolag tas aktiekapitalet upp inom linjen, i
förekommande fall fördelat på olika aktieslag.

Tillgångarna får inte tas upp till ett högre värde än de
beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om
en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp
än det i balansräkningen upptagna värdet eller om för en skuld
och en likvidationskostnad kan beräknas åtgå ett belopp som
väsentligt avviker från den redovisade avsättningen eller
skulden, skall vid tillgångs-, avsättnings- eller skuldposten
det beräknade beloppet anges inom linjen. Lag (1999:1090).

14 § När den i kallelsen på okända borgenärer bestämda
inställelsedagen är förbi och alla kända skulder blivit
betalda, skall likvidatorerna skifta bolagets behållna
tillgångar. Om något skuldbelopp är tvistigt eller inte
förfallit till betalning eller av någon annan orsak inte kan
betalas, skall så mycket av bolagets medel behållas som kan
behövas för denna betalning.

I ett ömsesidigt försäkringsbolag skall vid skifte av bolagets
behållna tillgångar de som var delägare i bolaget vid tiden för
likvidationsbeslutet få del i tillgångarna enligt de
fördelningsgrunder som bolagsordningen innehåller.

De aktieägare och delägare som vill klandra skiftet skall väcka
talan mot bolaget senast tre månader efter det slutredovisning
lades fram på bolagsstämman.

Om en aktieägare eller en delägare inte har anmält sig för att
få ut vad han erhållit vid skiftet inom fem år efter det
slutredovisning lades fram på bolagsstämman, har han förlorat
sin rätt till medlen. Är medlen i förhållande till de skiftade
tillgångarna att anse som ringa, kan rätten på anmälan av
likvidatorerna förordna att medlen skall tillfalla allmänna
arvsfonden. I annat fall skall 17 § tillämpas. Lag (1999:600).

15 § Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skall de så
snart det kan ske avge en slutredovisning för sin förvaltning genom
en förvaltningsberättelse avseende likvidationen i dess helhet.
Berättelsen skall även innehålla en redogörelse för skiftet. Till
berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela
likvidationstiden. Berättelsen och redovisningshandlingarna skall
avlämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad därefter avge en
revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen under
likvidationen.

Efter det revisionsberättelsen avlämnats till likvidatorerna skall
dessa genast kalla aktieägarna respektive röstberättigade till en
bolagsstämma för granskning av slutredovisningen. Slutredovisningen
med bifogade redovisningshandlingar och revisionsberättelsen skall
hållas tillgängliga för aktieägarna eller de röstberättigade och
sändas till aktieägare eller röstberättigad som begär det och uppger
sin postadress samt läggas fram på stämman. Föreskrifterna i 9 kap. 5 §
andra stycket 3 och tredje stycket om beslut på bolagsstämma om
ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören
skall tillämpas på likvidatorerna.

16 § När likvidatorerna lagt fram slutredovisningen, är
försäkringsbolaget upplöst. Detta förhållande skall genast anmälas
för registrering.

Utan hinder av vad som anges i första stycket kan ägare till en
tiondel av samtliga aktier respektive en tiondel av de
röstberättigade hos likvidatorerna begära att en bolagsstämma
inkallas för att behandla en fråga om talan enligt 16 kap. 5 §.
Bestämmelsen i 9 kap. 8 § andra meningen skall tillämpas.

Om likvidatorerna finner att bolaget är på obestånd och inte kan
betala sina likvidationskostnader, skall de ansöka om att bolaget
försätts i konkurs.

17 § Om det efter bolagets upplösning enligt 16 § visar sig att
bolaget har tillgångar eller om talan väcks mot bolaget eller om det
av någon annan orsak uppkommer behov av en likvidationsåtgärd, skall
likvidationen fortsättas. Detta skall genast anmälas av
likvidatorerna för registrering. Kallelse till första bolagsstämman
efter återupptagandet skall utfärdas enligt bolagsordningen.
Därutöver skall skriftliga kallelser sändas till varje aktieägare
respektive till varje röstberättigad vars postadress är känd för
bolaget.

18 § Om ett försäkringsbolag har trätt i likvidation på grund av
bolagsstämmans beslut eller, i fall som avses i 2 §, på grund av
rättens beslut, kan stämman sedan revisorerna avgivit yttrande
besluta att likvidationen skall upphöra och bolagets verksamhet
återupptas. Ett sådant beslut får dock inte fattas, om det finns
anledning till likvidation på grund av denna lag eller
bolagsordningen eller om utskiftning har ägt rum. Beträffande
försäkringsaktiebolag gäller dessutom att beslut om att återuppta
verksamheten inte får fattas om bolagets eget kapital beräknat enligt
2 § tredje-femte styckena inte uppgår till hälften av det
registrerade aktiekapitalet. I ömsesidiga försäkringsbolag får beslut
om att återuppta verksamheten inte fattas om det inte finns full
täckning för bolagets förpliktelser.

När ett beslut enligt första stycket fattas, skall en styrelse
samtidigt väljas.

Bolagsstämmans beslut om likvidationens upphörande och val av en
styrelse skall av likvidatorerna genast anmälas för registrering.
Beslutet får inte verkställas förrän registrering har skett.

Om ett likvidationsbeslut som avses i 1 3 §§ blivit upphävt genom
lagakraftägande dom eller beslut av domstol, skall likvidatorerna
genast anmäla detta för registrering samt kalla till bolagsstämma för
val av styrelse.

När likvidationen har upphört enligt denna paragraf, skall 15 §
tillämpas. Lag (1995:1567).

Konkurs

19 § Om ett försäkringsbolag är försatt i konkurs och denna
avslutas utan något överskott, är bolaget upplöst när konkursen
avslutas.

Om det finns överskott, skall bolagsstämman inom en månad från det
konkursen avslutades besluta att bolaget skall träda i likvidation.
Om inte ett sådant beslut fattas, gäller 3 §.

Var bolaget i likvidation när det försattes i konkurs, skall
likvidationen fortsättas enligt 17 §, om konkursen avslutas med
överskott.

20 § Om ett försäkringsbolag försätts i konkurs skall rätten sända
en underrättelse om beslutet till registreringsmyndigheten för
registrering.

Under konkursen företräds bolaget som konkursgäldenär av den
styrelse och verkställande direktör eller de likvidatorer som finns
vid konkursens början. Under konkursen gäller dock bestämmelserna i
denna lag om rätt att avgå, om entledigande och om nytillsättning.

När konkursen har avslutats skall rätten genast för registrering
underrätta registreringsmyndigheten samt ange om något överskott finns
eller inte. Rätten skall även för registrering underrätta
registreringsmyndigheten när en högre rätt genom beslut, som har
vunnit laga kraft, har upphävt ett beslut att försätta bolaget i
konkurs. Lag (2000:822).

21 § När ett försäkringsbolag är i konkurs kan Finansinspektionen
förordna ett allmänt ombud. Avser konkursen ett livförsäkringsbolag,
skall ett sådant ombud alltid förordnas. Det allmänna ombudet skall
som konkursförvaltare delta i konkursboets förvaltning tillsammans
med den eller de förvaltare som utses enligt konkurslagen (1987:672).

Det allmänna ombudet kan beträffande medförvaltare göra en sådan
framställning som avses i 7 kap. 5 § konkurslagen.

Även om beslut om delning av boets förvaltning har fattats, får det
allmänna ombudet delta i förvaltningen i dess helhet.

Om arvode till det allmänna ombudet gäller bestämmelserna i
konkurslagen om arvode till konkursförvaltare. Lag (1991:1767).

För likvidation och konkurs gemensamma bestämmelser

22 § Om ett ömsesidigt försäkringsbolag har trätt i likvidation
eller blivit försatt i konkurs, får en garant inte erhålla betalning
av bolagets tillgångar för fordran avseende inbetalt garantikapital
förrän bolagets övriga skulder har blivit fullt betalda eller
erforderliga medel avsatts till detta. Lag (1993:1304).

23 § Om ett försäkringsbolag har trätt i likvidation eller blivit
försatt i konkurs, får nya försäkringar inte meddelas.

Utan hinder av första stycket får under bolagets likvidation sådana
livförsäkringar meddelas som föranleds av gällande försäkringsavtal.

24 § Ett allmänt ombud skall se till att försäkringstagarna kommer
i åtnjutande av den förmånsrätt som följer med försäkringsavtalen.
Lag (1989:1081).

25 § har upphävts genom lag (1989:1081).

26 § När ett livförsäkringsbolag har trätt i likvidation eller
försatts i konkurs, skall beståndet av livförsäkringar om möjligt
överlåtas till en eller flera andra försäkringsgivare som antingen är

1. ett svenskt försäkringsbolag, eller

2. en utländsk försäkringsgivare som har koncession i Sverige eller
som är auktoriserad i ett land inom EES.

Ett avtal om överlåtelse skall godkännas av Finansinspektionen för
att bli giltigt. Lag (1995:779).

26 a § Om inspektionen anser att ett avtal skall godkännas, skall
inspektionen i Post- och Inrikes Tidningar och i övrigt på ett
ändamålsenligt sätt kungöra avtalets innehåll. Kungörelsen skall
innehålla föreläggande för försäkringstagarna att inom en bestämd
tid, minst en månad efter kungörelsens utfärdande, hos inspektionen
anmäla om de har något att invända mot avtalet. Även den som inte är
försäkringstagare, men som har förvärvat rätt på grund av en
försäkring, skall få möjlighet att framföra invändningar.

Om i beståndet av livförsäkringar som skall överlåtas ingår
åtaganden som skall fullgöras utomlands, skall Finansinspektionen
innan godkännande lämnas ge de behöriga myndigheterna i det land där
åtagandena skall fullgöras tillfälle att yttra sig. Om överlåtelsen
avser försäkringsavtal som tecknats genom en sekundäretablering i ett
annat land, skall även de behöriga myndigheterna i det landet ges
tillfälle att yttra sig.

Finansinspektionen får pröva frågan om godkännande av avtalet när
myndigheterna som avses i andra stycket yttrat sig eller, om de inte
yttrat sig, tre månader från det att den utländska myndigheten mottog
meddelandet som avses i andra stycket. Lag (1995:779).

26 b § Finansinspektionen skall godkänna ett avtal om
överlåtelse om

1. den övertagande försäkringsgivaren har den kapitalbas som
krävs sedan överlåtelsen beaktats, varvid hänsyn tagits till
sådant undantag som kan ha medgivits i enlighet med 5 kap. 16 §
lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i
Sverige, och

2. behörig myndighet i det land där åtaganden skall fullgöras,
samtycker till överlåtelsen eller inte har yttrat sig.

Saknar den övertagande försäkringsgivaren koncession att driva
försäkringsverksamhet i Sverige, skall kapitalbasen intygas av
behörig myndighet. Med behörig myndighet avses, för EES-
försäkringsgivare, den behöriga myndigheten i dess hemland, och
för försäkringsgivare hemmahörande i ett land utanför EES, den
behöriga myndigheten i det EES-land som övervakar
försäkringsgivarens soliditet.

Den övertagande försäkringsgivaren skall genast anmäla ett
beslut om godkännande av ett avtal till
registreringsmyndigheten för registrering. Om den övertagande
försäkringsgivaren är en utländsk försäkringsgivare skall
anmälan göras av det överlåtande bolaget.
Registreringsmyndigheten skall därefter genast registrera
beslutet. När registrering sker, övergår ansvaret för det
överlåtna försäkringsbeståndet på den övertagande
försäkringsgivaren. Är den övertagande försäkringsgivaren ett
försäkringsbolag eller en annan försäkringsgivare med
koncession i Sverige, skall den övertagande försäkringsgivaren
underrätta försäkringstagarna och dem som förvärvat rätt på
grund av en försäkring om överlåtelsen och de eventuella
ändringar i villkoren som överlåtelsen medför.
Finansinspektionen bestämmer på vilket sätt underrättelsen
skall lämnas.

Om det i ett bestånd av direkt försäkring som överlåtits ingår
åtaganden som skall fullgöras i ett annat EES-land skall
Finansinspektionen offentliggöra den godkända överlåtelsen i
det landet enligt bestämmelserna där. Om överlåtelsebeslutet
offentliggörs på motsvarande sätt i det berörda landet, får
inspektionen underlåta att offentliggöra beslutet där.
Lag (2000:822).

27 § Om inte försäkringsbeståndet i fall som avses i 26 § har
överlåtits inom ett år från likvidations eller konkursbeslutet, får
tillgångarna säljas och medlen fördelas mellan försäkringstagarna.

Över avvecklingen och fördelningen skall upprättas en plan, som
skall godkännas av Finansinspektionen. Lag (1991:1767).

28 § Av de livförsäkrings- och återbäringsbelopp, som förfallit
till betalning innan bolaget trätt i likvidation eller vid konkurs
innan beslut om konkurs meddelats, skall så mycket betalas ut som
skulle ha betalats om likvidationen eller konkursen inte inträffat.

Av livförsäkrings- eller återbäringsbelopp, som förfaller till
betalning efter det att bolaget trätt i likvidation eller försatts i
konkurs får endast betalas ut så mycket att övriga
livförsäkringstagares rätt inte försämras. Vad som nu har sagts skall
även tillämpas i fråga om återköp av försäkringar eller belåning av
försäkringsbrev hos bolaget. Skulle det efteråt visa sig att ett för
stort belopp har utbetalats, skall återbetalning inte ske. Lag
(1989:1081).

14 a kap. Inlösen av minoritetsaktier

Förutsättningar för inlösen

1 § En aktieägare som innehar mer än nio tiondelar av aktierna
i ett försäkringsaktiebolag (majoritetsaktieägaren) har rätt
att av de övriga aktieägarna i bolaget lösa in återstående
aktier. Den vars aktier kan lösas in har rätt att få sina
aktier inlösta av majoritetsaktieägaren.

Bestämmelserna i första stycket och i övrigt i detta kapitel om
majoritetsaktieägare i ett försäkringsaktiebolag gäller även
den som tillsammans med ett eller flera dotterföretag innehar
mer än nio tiondelar av aktierna i bolaget och den vars
dotterföretag innehar mer än nio tiondelar av aktierna i
bolaget. Finns det flera som uppfyller dessa förutsättningar,
skall bestämmelserna i detta kapitel tillämpas enbart på den
som är närmast överordnad bolaget.

Med dotterföretag som avses i andra stycket likställs juridisk
person över vilken en majoritetsaktieägare som inte är ett
svenskt försäkringsaktiebolag utövar inflytande på det sätt som
anges i 1 kap. 9 §. Lag (2006:427).

Lösenbeloppet

2 § Om frågan om lösenbeloppet för en aktie som skall lösas in
enligt detta kapitel är tvistig, skall lösenbeloppet bestämmas
med tillämpning av andra-fjärde styckena.

Lösenbeloppet för en aktie skall bestämmas så att det motsvarar
det pris för aktien som kan påräknas vid en försäljning under
normala förhållanden. För en aktie som är föremål för handel på
en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES
skall lösenbeloppet motsvara det noterade värdet, om inte
särskilda skäl motiverar något annat.

Lösenbeloppet skall bestämmas med hänsyn till förhållandena vid
den tidpunkt då begäran om prövning av skiljemän enligt 5 §
gjordes. Om det finns skäl för det, får beloppet i stället
bestämmas med hänsyn till förhållandena vid en tidpunkt som
infaller tidigare.

Har ett yrkande om inlösen av aktie enligt detta kapitel
föregåtts av ett offentligt erbjudande att förvärva samtliga
aktier som budgivaren inte redan innehar och har detta
erbjudande antagits av ägare till mer än nio tiondelar av de
aktier som erbjudandet avser, skall lösenbeloppet motsvara det
erbjudna vederlaget, om inte särskilda skäl motiverar något
annat. Lag (2007:532).

3 § En aktieägare har rätt till ränta enligt 5 § räntelagen
(1975:635) på lösenbeloppet från den dag någon av parterna
begärde att tvisten skulle prövas av skiljemän till dess att
den dom, där lösenbeloppet har fastställts, har vunnit laga
kraft. För tiden därefter fram till dess att lösenbeloppet
betalas har aktieägaren rätt till ränta enligt 6 § samma lag. I
fråga om bolag som inte är avstämningsbolag skall dock sådan
ränta inte betalas för tiden innan aktiebrev med anteckning om
överlåtelse eller lösenbevis har överlämnats till
majoritetsaktieägaren. Lag (2006:427).

Rätten till lösenbeloppet

4 § Rätten till lösenbeloppet skall antas tillkomma den som
till majoritetsaktieägaren överlämnar ett aktiebrev med
anteckning om överlåtelse eller ett lösenbevis enligt 13 §
andra stycket. I avstämningsbolag skall rätten antas tillkomma
den som enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella
instrument är

1. registrerad som ägare till aktierna, eller

2. antecknad på konto i avstämningsregister som berättigad till
lösenbeloppet. Lag (2006:427).

Talan i inlösentvist

5 § En tvist om huruvida det finns en rätt eller skyldighet
till inlösen eller om lösenbeloppets storlek skall prövas av
tre skiljemän. Om inte något annat följer av bestämmelserna i
detta kapitel, gäller i fråga om skiljemännen och förfarandet
inför dem i tillämpliga delar bestämmelserna i lagen (1999:116)
om skiljeförfarande.

Talan i en inlösentvist får tas upp till prövning om den avser

1. fastställelse av rätt eller skyldighet till inlösen,

2. fastställelse av lösenbeloppets storlek, eller

3. förpliktelse för majoritetsaktieägaren att betala fastställt
lösenbelopp till aktieägare vars aktier löses in.

Bestämmelser om talan mot skiljedomen finns i 24 §.

Bestämmelserna i denna paragraf hindrar inte att talan mot en
utländsk majoritetsaktieägare väcks vid en utländsk domstol.
Lag (2006:427).

Särskilda bestämmelser när majoritetsaktieägaren har begärt
prövning av skiljemän

6 § Om en majoritetsaktieägare vill lösa in aktier i ett bolag
enligt 1 § och det inte kan träffas en överenskommelse om
detta, skall han eller hon hos bolagets styrelse skriftligen
begära att tvisten avgörs av skiljemän och uppge sin skiljeman.
Lag (2006:427).

7 § Styrelsen skall genast efter det att den har mottagit en
begäran enligt 6 § genom kungörelse underrätta de aktieägare,
som lösningsanspråket riktas mot, om att inlösen har begärts. I
underrättelsen skall aktieägarna ges tillfälle att senast två
veckor från kungörelsen skriftligen uppge sin skiljeman till
bolaget.

Underrättelsen skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar
samt den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer.
Underrättelsen skall även sändas med brev till varje aktieägare
som lösningsanspråket riktas mot och vars postadress är känd
för bolaget.

I fråga om publika försäkringsaktiebolag gäller i stället för
andra stycket första meningen att en underrättelse skall
kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och i en rikstäckande
dagstidning. Lag (2006:427).

8 § Om inte samtliga aktieägare som har förts in i aktieboken
och som lösningsanspråket riktas mot har uppgett en gemensam
skiljeman inom den tid som anges i underrättelsen enligt 7 §,
skall styrelsen hos Stockholms tingsrätt ansöka om att en god
man utses.

En sådan ansökan skall prövas skyndsamt.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till hovrätten.
Lag (2006:427).

9 § Den som utses till god man skall vara lämplig för
uppdraget. Lag (2006:427).

10 § Den gode mannen skall

1. utse en gemensam skiljeman för minoritetsaktieägarna, och

2. i tvisten bevaka frånvarande aktieägares rätt.

Den gode mannen skall snarast underrätta bolagets styrelse om
valet av skiljeman.

Utöver vad som anges i denna lag, gäller bestämmelserna om
behörighet för ett ombud i 12 kap. 14 § första stycket 2-6
rättegångsbalken för den gode mannens behörighet. Den gode
mannen är vidare behörig att framställa yrkande om fullgörelse
enligt 5 § andra stycket 3. Lag (2006:427).

11 § Sedan skiljemännen har utsetts, skall de uppmana de
aktieägare som själva önskar föra sin talan att inom två veckor
anmäla detta till skiljenämndens ordförande. I fråga om denna
uppmaning skall 7 § andra stycket tillämpas.

I fråga om publika försäkringsaktiebolag gäller i stället för
7 § andra stycket första meningen att en uppmaning skall
kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och i en rikstäckande
dagstidning. Lag (2006:427).

Förhandstillträde

12 § Innan frågan om lösenbeloppet slutligt har prövats, får
skiljemännen eller, sedan talan har väckts vid domstol enligt
24 §, domstolen på yrkande av majoritetsaktieägaren i en
särskild dom besluta om förhandstillträde för
majoritetsaktieägaren.

Ett avgörande enligt första stycket får meddelas endast om

1. parterna är ense om att det finns lösningsrätt eller
lösningsskyldighet eller det annars står klart att en sådan
rätt eller skyldighet finns, och

2. majoritetsaktieägaren har ställt säkerhet för kommande
lösenbelopp och ränta och säkerheten har godkänts av
skiljemännen eller domstolen.

Om ett beslut om förhandstillträde har meddelats, får
majoritetsaktieägaren utöva de rättigheter som aktierna ger
från och med den tidpunkt då domen om förhandstillträde vinner
laga kraft. Vid denna tidpunkt inträder också de
rättsverkningar som anges i 13 och 14 §§. Lag (2006:427).

13 § Om det har beslutats om förhandstillträde till aktier i
ett bolag som inte är avstämningsbolag, är ägarna till de
aktier som skall lösas in skyldiga att till
majoritetsaktieägaren överlämna sina aktiebrev med anteckning
om överlåtelse. Aktiebrev, som ännu inte har överlämnats till
majoritetsaktieägaren, ger inte annan rätt för innehavaren än
att mot överlämnandet av aktiebrevet få ut lösenbeloppet och
ränta.

När en aktieägare överlämnar aktiebrev till
majoritetsaktieägaren enligt första stycket är denne skyldig
att till aktieägaren lämna ett skriftligt bevis om aktieägarens
rätt till kommande lösenbelopp och ränta (lösenbevis). Av
lösenbeviset skall framgå

1. att det har utställts av majoritetsaktieägaren, och

2. det antal aktier, i förekommande fall med uppgift om
aktieslag, för vilka aktieägaren är berättigad till
lösenbelopp.

I fråga om överlåtelse och pantsättning av lösenbevis skall
bestämmelserna om skuldebrev i 13, 14 och 22 §§ lagen (1936:81)
om skuldebrev tilllämpas. Härvid skall beviset anses vara ett
skuldebrev ställt till innehavaren, om det har ställts till
innehavaren, och i övrigt anses vara ett skuldebrev ställt till
viss man eller order. Lag (2006:427).

14 § Om det har beslutats om förhandstillträde till aktier i
ett avstämningsbolag, skall aktierna, på begäran av
majoritetsaktieägaren, registreras med denne som ägare enligt
lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.
Samtidigt skall aktieägares rätt till kommande lösenbelopp och
ränta registreras enligt samma lag. Lag (2006:427).

Särskild dom i inlösentvist

15 § Är frågan om majoritetsaktieägarens rätt eller skyldighet
till inlösen tvistig, får skiljemännen på yrkande av part eller
den gode mannen avgöra frågan genom en särskild skiljedom.

Om ett avgörande om förhandstillträde enligt 12 § har vunnit
laga kraft, får skiljemännen på yrkande av part eller den gode
mannen meddela en särskild skiljedom över belopp som har
medgetts av majoritetsaktieägaren. Lag (2006:427).

Återkallelse av talan m.m.

16 § Om majoritetsaktieägaren återkallar sin talan om inlösen,
är majoritetsaktieägaren ändå, om det finns förutsättningar för
inlösen enligt 1 §, skyldig att på yrkande av
minoritetsaktieägare eller den gode mannen lösa in
minoritetsaktieägarens aktier. Lag (2006:427).

17 § Om majoritetsaktieägarens lösningsrätt enligt 1 § har
bortfallit på grund av majoritetsaktieägarens eller dennes
dotterföretags överlåtelser av aktier, är majoritetsaktieägaren
ändå på yrkande skyldig att lösa in motpartens aktier. Yrkande
om inlösen får dock i så fall framställas endast beträffande en
aktie som ägdes av någon annan än majoritetsaktieägaren eller
dotterföretag till denne den dag majoritetsaktieägaren begärde
att tvisten skulle avgöras av skiljemän. Med dotterföretag
likställs en sådan juridisk person som avses i 1 § tredje
stycket. Lag (2006:427).

18 § Om det har beslutats om förhandstillträde enligt 12 §, får
majoritetsaktieägaren inte därefter återkalla sin talan.
Lag (2006:427).

19 § Har någon annan än majoritetsaktieägaren lämnat tvisten
för avgörande av skiljemän och återkallar han eller hon sin
talan, skall tvisten ändå prövas om majoritetsaktieägaren yrkar
det. Lag (2006:427).

Verkningar av en skiljedom avseende lösenbeloppet

20 § När en dom avseende lösenbeloppet har vunnit laga kraft
gäller följande. I ett bolag som inte är avstämningsbolag skall
ägarna till de aktier som skall lösas in till
majoritetsaktieägaren överlämna sina aktiebrev med anteckning
om överlåtelse. I ett avstämningsbolag skall, utom i fall som
avses i 21 §, aktierna på begäran av majoritetsaktieägaren
registreras med denne som ägare enligt lagen (1998:1479) om
kontoföring av finansiella instrument. Lag (2006:427).

Nedsättning av fastställt lösenbelopp

21 § Om aktiebrev eller lösenbevis inte har överlämnats till
majoritetsaktieägaren inom en månad från den dag en dom
avseende lösenbeloppet vann laga kraft eller om en ägare till
vissa aktier i ett avstämningsbolag är okänd, skall
majoritetsaktieägaren utan dröjsmål låta nedsätta lösenbeloppet
för sådana aktier eller för aktier som avses med sådant
lösenbevis enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos
myndighet. Något förbehåll om rätt att återta det nedsatta
beloppet får inte göras.

Om nedsättning har skett enligt denna paragraf, får
majoritetsaktieägaren utöva de rättigheter som aktierna ger
från och med den tidpunkt då beloppet sätts ned hos
länsstyrelsen.

Ett aktiebrev, som ännu inte har överlämnats till
länsstyrelsen, ger inte annan rätt för innehavaren än att mot
överlämnandet av aktiebrevet få ut lösenbeloppet och ränta. I
avstämningsbolag skall, om nedsättning har skett, aktierna på
begäran av majoritetsaktieägaren registreras med denne som
ägare enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella
instrument. Lag (2006:427).

Utfärdande av nytt aktiebrev

22 § Har ett aktiebrev inte överlämnats inom en månad från det
att majoritetsaktieägaren blev ägare till aktien, skall
bolagets styrelse på majoritetsaktieägarens begäran utfärda ett
nytt aktiebrev. Det nya aktiebrevet skall innehålla uppgift om
att det ersätter ett tidigare aktiebrev. Om det tidigare
aktiebrevet därefter överlämnas till majoritetsaktieägaren,
skall denne överlämna det till bolaget för makulering.
Lag (2006:427).

Kostnaderna för skiljeförfarandet

23 § Majoritetsaktieägaren skall svara för ersättningen till
skiljemännen och den gode mannen samt för andra aktieägares
kostnad. Om det finns särskilda skäl, får skiljemännen ålägga
annan aktieägare att helt eller delvis svara för dessa
kostnader. I fråga om en aktieägares och den gode mannens
kostnader gäller 18 kap. 8 § rättegångsbalken.
Lag (2006:427).

Talan mot skiljedom

24 § Part eller god man som är missnöjd med en skiljedom i en
inlösentvist har rätt att väcka talan vid Stockholms tingsrätt
inom sextio dagar från det att han eller hon fick del av
skiljedomen i original eller bestyrkt kopia.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till hovrätten.
Lag (2006:427).

Rättegångskostnader i allmän domstol

25 § I allmän domstol svarar majoritetsaktieägaren för sina
egna kostnader och för kostnader som har uppkommit för motpart
eller god man genom att majoritetsaktieägaren har fullföljt
talan, om inte annat följer av 18 kap. 6 eller 8 §
rättegångsbalken. I övrigt gäller bestämmelserna i 18 kap.
rättegångsbalken om skyldigheten att svara för kostnader i
högre rätt.

Om minoritetsaktieägarna helt eller delvis skall svara för
rättegångskostnader, skall dessa fördelas efter det antal
aktier som var och en innehar. Om det finns särskilda skäl, får
domstolen besluta om en annan fördelning. Bestämmelserna i 18
kap. 9 § rättegångsbalken skall inte tillämpas. Lag (2006:427).

Inlösen av teckningsoptioner och konvertibler

26 § En majoritetsaktieägare som utnyttjar sin rätt enligt 1 §
att lösa in återstående aktier i bolaget har rätt att också
lösa in teckningsoptioner och konvertibler som bolaget har gett
ut. En innehavare av en sådan teckningsoption eller konvertibel
har rätt att få denna inlöst av majoritetsaktieägaren, även om
denne inte utnyttjar sin rätt till inlösen av aktier.

Har majoritetsaktieägaren enligt 6 § begärt att en tvist om
inlösen skall avgöras av skiljemän, får teckningsoptionerna
eller konvertiblerna inte utnyttjas för teckning eller
konvertering förrän inlösentvisten har avgjorts genom en dom
eller ett beslut som har vunnit laga kraft. Om den tid inom
vilken optionsrätten får utnyttjas eller konvertering får ske
löper ut dessförinnan, har innehavaren av teckningsoptionen
eller konvertibeln ändå rätt att utnyttja optionen eller
konvertibeln under tre månader efter det att avgörandet vann
laga kraft.

Bestämmelserna i första och andra styckena skall inte
tillämpas, om något annat har angetts i villkoren för
emissionen av teckningsoptionerna eller konvertiblerna.

I fråga om förutsättningarna för att ge ut teckningsoptioner
och konvertibler finns bestämmelser i 5 kap. 2 §.
Lag (2006:427).

27 § Har majoritetsaktieägaren begärt att såväl en tvist om
inlösen av aktier som en tvist om inlösen av teckningsoptioner
eller konvertibler skall avgöras av skiljemän, skall tvisterna
handläggas i samma skiljeförfarande.

I en tvist om inlösen av teckningsoptioner eller konvertibler
skall 1-11 och 15-25 §§ tillämpas.

Om en tvist om inlösen avser såväl aktier som teckningsoptioner
eller konvertibler och god man enligt 7 § har utsetts, är denne
också behörig att företräda frånvarande innehavare av
teckningsoptioner eller konvertibler. Lag (2006:427).

15 kap. Frivillig överlåtelse av försäkringsbestånd

1 § Ett försäkringsbolag (det överlåtande bolaget) får med
Finansinspektionens tillstånd helt eller delvis överlåta sitt
försäkringsbestånd till en annan försäkringsgivare (den övertagande
försäkringsgivaren). Överlåtelse får ske till

1. ett svenskt försäkringsbolag, eller

2. en utländsk försäkringsgivare som har koncession i Sverige eller
som är auktoriserad i ett land inom EES.

Ett avtal om överlåtelse skall för att bli giltigt godkännas av
bolagsstämman i det överlåtande bolaget. Överlåtelse av
försäkringsbeståndet kan ske utan hinder av att det överlåtande
bolaget har trätt i likvidation.

Följande handlingar skall hållas tillgängliga för aktieägarna
respektive de röstberättigade under minst en vecka före den
bolagsstämma vid vilken frågan om godkännande av överlåtelseavtalet
skall behandlas, samt läggas fram på stämman,

1. ett förslag till bolagsstämmans beslut,

2. avtalet om överlåtelse,

3. en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av
vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet för bolaget och
försäkringstagarna,

4. ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3
samt

5. om årsredovisningen inte skall behandlas på stämman, de
handlingar som avses i 4 kap. 7 § första stycket 1 3.

Handlingarna skall genast sändas till de aktieägare respektive till
de röstberättigade som begär det och uppger sin postadress. Lag
(1995:779).

2 § När avtalet om överlåtelsen av försäkringsbeståndet godkänts
av bolagsstämman, skall bolagsstämmans beslut anmälas av
försäkringsbolaget för registrering. Om detta inte har skett inom
fyra månader från beslutet eller om registreringsmyndigheten genom
lagakraftägande beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat
registrering av beslutet, har frågan om överlåtelse av
försäkringsbestånd fallit. Har en mot bolagsstämmans beslut förd
klandertalan ogillats skall tiden dock räknas från det domen vann
laga kraft. Lag (2000:822).

3 § Ansökan om tillstånd till överlåtelsen skall göras av
såväl det överlåtande bolaget som den övertagande
försäkringsgivaren senast fyra månader efter det att
bolagsstämmobeslutet i det överlåtande bolaget om godkännande
av överlåtelseavtalet registrerats. Finansinspektionen skall
underrätta registreringsmyndigheten om sådana ansökningar och
om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning av
ansökningarna. Om ansökan inte har gjorts inom föreskriven tid
eller om ansökan har avslagits, skall registreringsmyndigheten
förklara att frågan om överlåtelse har fallit.

Tillstånd att verkställa överlåtelseavtalet skall ges om

1. försäkringstagarnas rätt inte försämras,

2. den övertagande försäkringsgivaren har den kapitalbas som
krävs sedan överlåtelsen beaktats, varvid hänsyn tagits till
sådant undantag som kan ha medgivits i enlighet med 5 kap. 16 §
lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i
Sverige, och

3. behörig myndighet i det land där risker är belägna eller där
åtaganden skall fullgöras samtycker till överlåtelsen eller
inte har yttrat sig.

Saknar den övertagande försäkringsgivaren koncession att driva
försäkringsverksamhet i Sverige, skall kapitalbasen intygas av
behörig myndighet. Med behörig myndighet avses, för EES-
försäkringsgivare, den behöriga myndigheten i dess hemland och,
för försäkringsgivare hemmahörande i ett land utanför EES, den
behöriga myndigheten i det EES-land som övervakar
försäkringsgivarens soliditet.

Finansinspektionen kan förelägga försäkringsgivarna att komma
in med den ytterligare utredning som är nödvändig för att
inspektionen skall kunna fastställa att försäkringstagarnas
rätt inte försämras. Lag (2000:822).

4 § Skall ansökningen inte genast avslås skall Finansinspektionen
i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som
Finansinspektionen finner lämpliga kungöra ansökningens innehåll med
uppgift om att ett avtal om överlåtelse av försäkringsbestånd har
träffats och var avtalet och annan utredning hålls tillgänglig.
Kungörelsen skall vidare innehålla föreläggande för de
försäkringstagare, vilkas försäkringar är avsedda att överlåtas, att
på bestämd tid – minst en månad efter kungörelsens utfärdande – hos
Finansinspektionen anmäla om de har något att erinra mot ansökningen.
Omfattar avtalet livränta, som utgår till personer som inte är
försäkringstagare i det överlåtande bolaget, skall även dessa
personer ges möjlighet att anmäla om de har något att erinra mot
ansökningen.

Finansinspektionen skall innan tillstånd lämnas ge den behöriga
myndigheten i det land där risker är belägna eller där åtaganden
skall fullgöras tillfälle att yttra sig. Om överlåtelsen avser
försäkringsavtal som tecknats genom en sekundäretablering i ett annat
land, skall även den behöriga myndigheten i det landet ges tillfälle
att yttra sig.

Finansinspektionen får pröva ansökan om tillstånd att verkställa
överlåtelseavtalet när myndigheterna som avses i andra stycket yttrat
sig eller, om de inte yttrat sig, tre månader från det att den
utländska myndigheten mottog meddelandet som avses i andra stycket.
Lag (1995:779).

5 § Sedan tillstånd att verkställa avtalet lämnats, skall den
övertagande försäkringsgivaren genast anmäla beslutet till
registreringsmyndigheten för registrering. Om den övertagande
försäkringsgivaren är en utländsk försäkringsgivare skall
anmälan göras av det överlåtande bolaget.
Registreringsmyndigheten skall därefter genast registrera
beslutet. När registrering skett, övergår ansvaret för det
överlåtna försäkringsbeståndet på den övertagande
försäkringsgivaren. Lag (2000:822).

6 § Sker överlåtelsen till ett försäkringsbolag eller en annan
försäkringsgivare med koncession i Sverige skall, sedan överlåtelsen
verkställts, den övertagande försäkringsgivaren lämna en
underrättelse om överlåtelsen till varje försäkringstagare eller
livräntetagare som berörs av den. Finansinspektionen bestämmer på
vilket sätt underrättelsen skall lämnas. Lag (1995:779).

6 a § Om det i ett bestånd av direkt försäkring som överlåtits
ingår risker som är belägna i eller åtaganden som skall fullgöras
i ett annat EES-land, skall Finansinspektionen offentliggöra
den medgivna överlåtelsen i det landet enligt bestämmelserna där.
Om överlåtelsebeslutet offentliggörs på motsvarande sätt i det
berörda landet, får inspektionen underlåta att offentliggöra
beslutet där. Lag (1998:113).

7 § Försätts det överlåtande bolaget i konkurs sedan tillstånd
till överlåtelsen har givits, skall, vid tillämpning av vad som
föreskrivs i konkurslagen (1987:672) om rätt till talan om återgång
av avtal, sådana avtal som avses i 1 § detta kapitel anses ingångna
den dag tillstånd att verkställa avtalen gavs. Lag (1987:689).

8 § Har upphävts genom lag (2006:427).

9 § Har upphävts genom lag (2006:427).

10 § Har upphävts genom lag (2006:427).

11 § Har upphävts genom lag (2006:427).

12 § Har upphävts genom lag (2006:427).

15 a kap. Fusion

1 § Ett försäkringsaktiebolag eller ett annat aktiebolags
samtliga tillgångar och skulder kan övertas av ett
försäkringsaktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det
överlåtande bolaget i form av aktier i det övertagande bolaget,
varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation
(fusion). Som fusionsvederlag får också lämnas pengar.

Fusion kan ske

1. mellan det övertagande bolaget på ena sidan och ett eller
flera överlåtande bolag på den andra (absorption), eller

2. mellan två eller flera överlåtande bolag genom att de bildar
ett nytt, övertagande bolag (kombination).

Fusion får ske endast om bolagen har samma redovisningsvaluta.
Lag (2000:37).

2 § Fusion får ske utan hinder av att överlåtande bolag har trätt
i likvidation, under förutsättning att skifte av bolagets tillgångar
inte har påbörjats.

I fall som avses i första stycket skall likvidatorerna, när en
fusionsplan har upprättats enligt 4 §, avge slutredovisning över sin
förvaltning. Slutredovisningen skall, sedan fusionsplanen har blivit
gällande i bolaget, framläggas på stämma. För slutredovisningen och
dess granskning gäller i övrigt vad som föreskrivs i 14 kap. 15 §.

Likvidationen skall anses avslutad när anmälan enligt 15 § har
registrerats eller registrering enligt 23 § har skett. Lag
(1994:1941).

3 § Innehavarna av konvertibla skuldebrev, skuldebrev med
optionsrätt till nyteckning, vinstandelsbevis eller andra
värdepapper med särskilda rättigheter i överlåtande bolag skall
i det övertagande bolaget ha minst motsvarande rättigheter som
i det överlåtande bolaget, om de inte enligt fusionsplanen har
rätt att få sina värdepapper inlösta av det övertagande
bolaget. Lag (1999:600).

4 § Styrelserna för överlåtande bolag och, vid absorption,
övertagande bolag skall upprätta en gemensam, dagtecknad fusionsplan.
Planen skall undertecknas av styrelsen i vart och ett av bolagen. I
planen skall för varje bolag anges

1. firma, bolagskategori, organisationsnummer och den ort där
styrelsen skall ha sitt säte,

2. hur många aktier i det övertagande bolaget som skall lämnas för
ett angivet antal aktier i överlåtande bolag samt vilken kontant
ersättning som skall lämnas som fusionsvederlag,

3. den tidpunkt och de övriga villkor som skall gälla för
utlämnandet av fusionsvederlaget,

4. från vilken tid och på vilka villkor de aktier som lämnas såsom
fusionsvederlag medför rätt till utdelning i det övertagande bolaget,

5. den planerade tidpunkten för överlåtande bolags upplösning,

6. vilka rättigheter i det övertagande bolaget som skall tillkomma
innehavare av aktier, skuldebrev och andra värdepapper med särskilda
rättigheter i överlåtande bolag eller vilka åtgärder som annars skall
vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,

7. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen
skall lämnas till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller
en revisor i överlåtande eller övertagande bolag.

Till fusionsplanen skall fogas

1. en kopia av bolagens årsbokslut och förvaltningsberättelse för de
senaste tre räkenskapsåren samt

2. en särskild redovisning innehållande uppgifter motsvarande
årsbokslut, om fusionsplanen har upprättats senare än sex månader
efter utgången av det senaste räkenskapsår för vilket årsredovisning
och revisionsberättelse har lämnats. Uppgifterna skall avse tiden
från utgången av nämnda räkenskapsår till en dag inte tidigare än tre
månader före fusionsplanens upprättande. Lag (1994:1941).

5 § Vid kombination tjänar fusionsplanen som stiftelseurkund för
det övertagande bolaget. Planen skall innehålla förslag till
bolagsordning och ange hur styrelse och revisorer skall väljas. Lag
(1994:1941).

6 § I fusionsplanen skall lämnas en redogörelse för de
omständigheter som kan vara av vikt vid bedömandet av fusionens
lämplighet för bolagen. Av redogörelsen skall framgå hur
fusionsvederlaget har bestämts och vilka rättsliga och ekonomiska
synpunkter som därvid har beaktats. Särskilda svårigheter att
uppskatta värdet av egendomen skall anmärkas. Lag (1994:1941).

7 § För vart och ett av de överlåtande bolagen och, vid
absorption, det övertagande bolaget ska fusionsplanen granskas
av en eller flera revisorer. Granskningen ska vara så
omfattande och ingående som god revisionssed kräver.
Revisorerna ska för varje bolag yttra sig skriftligt över sin
granskning. Av yttrandena ska det framgå om fusionsvederlaget
och grunderna för dess fördelning har bestämts på ett sakligt
och korrekt sätt. Det ska också anges vilken eller vilka
metoder som har använts vid värderingen av bolagets tillgångar
och skulder, resultatet av de tillämpade värderingsmetoderna
samt deras lämplighet och vilken vikt som har tillmätts dem vid
den samlade bedömningen av värdet på vart och ett av bolagen.
Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen ska
anmärkas.

I yttrandena ska det särskilt anges,

1. vid absorption, om revisorerna vid sin granskning funnit att
fusionen medför fara för att borgenärerna i det övertagande
försäkringsaktiebolaget inte ska få sina fordringar betalda,
och

2. vid kombination, om de överlåtande försäkringsaktiebolagens
sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår
till minst aktiekapitalet i detta.

Om samtliga aktieägare i de bolag som deltar i fusionen har
samtyckt till det, får granskningen och yttrandena begränsas
till de omständigheter som anges i andra stycket.

Revisorernas yttranden ska fogas till fusionsplanen.

En revisor som avses i första stycket ska vara en auktoriserad
eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. Om
inte annat framgår av bolagsordningen, ska revisorn utses av
bolagsstämman i respektive bolag. Om någon särskild revisor
inte är utsedd, ska granskningen i stället utföras av bolagets
revisorer.

För en revisor som har utsetts att utföra granskning enligt
första stycket gäller bestämmelserna i 10 kap. 13 § och 14 §
andra stycket. Lag (2008:1237).

8 § Styrelsen, den verkställande direktören och revisorerna i
ett bolag som skall delta i fusionen skall ge varje revisor som
utför granskning enligt 7 § tillfälle att verkställa
granskningen i den omfattning denne finner det nödvändigt. De
skall också lämna de upplysningar och den hjälp som begärs.
Samma skyldighet har en revisor som utför granskning enligt 7 §
mot övriga sådana revisorer. Lag (2001:238).

9 § Inom en månad från upprättandet av fusionsplanen skall det
övertagande försäkringsaktiebolaget eller, vid kombination, det
äldsta av de överlåtande bolagen ge in planen med därtill fogade
handlingar till registreringsmyndigheten för registrering. Uppgift
om registreringen skall enligt 20 kap. 2 § kungöras. Om planen inte
kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var
den hålls tillgänglig. Lag (2000:822).

10 § Fusionsplanen ska underställas bolagsstämman i samtliga
överlåtande bolag.

Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i det
övertagande försäkringsaktiebolaget begär det, ska
fusionsplanen även underställas bolagsstämman i det
övertagande bolaget. En sådan begäran ska göras inom två
veckor från det att uppgift om fusionsplanens registrering
har kungjorts.

Stämman får hållas tidigast en månad efter det att
fusionsplanen har kungjorts enligt 20 kap. 2 §. Om samtliga
fusionerande bolag är privata försäkringsaktiebolag eller
andra privata aktiebolag, får stämman dock hållas tidigast
två veckor efter kungörelsen.

Innan stämman fattar beslut, ska fusionsplanen med därtill
fogade handlingar ha hållits tillgänglig för aktieägarna
under minst en månad efter kungörandet eller, om samtliga
fusionerande bolag är privata försäkringsaktiebolag eller
andra privata aktiebolag, minst en vecka efter kungörandet.
Tillhandahållandet ska ske hos bolaget på den ort där
styrelsen har sitt säte. Planen med därtill fogade handlingar
ska genast och utan kostnad sändas till de aktieägare som
begär det och uppger sin postadress.

Om fusionsplanen inte godkänns i sin helhet av samtliga
bolag, är frågan om fusionen förfallen. Lag (2009:708).

11 § Bolagsstämmans beslut om godkännande av fusionsplanen är
giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar
av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Om ett överlåtande bolag är ett publikt försäkringsaktiebolag eller
ett publikt aktiebolag och det övertagande bolaget är ett privat
försäkringsaktiebolag, är det överlåtande bolagets beslut om
godkännande av fusionsplanen giltigt endast om det har biträtts av
samtliga vid bolagsstämman närvarande aktieägare företrädande minst
nio tiondelar av aktierna.

Om fusionsplanen innebär att rättsförhållandet mellan redan utgivna
aktier rubbas, är beslutet giltigt endast om det har biträtts av
samtliga vid stämman närvarande aktieägare företrädande minst nio
tiondelar av aktierna. I följande fall räcker det dock för giltigt
beslut att det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av
såväl de avgivna rösterna som de på stämman företrädda aktierna,
nämligen om

1. den planerade fusionen försämrar endast viss eller vissa aktiers
rätt och samtliga vid stämman närvarande ägare av dessa aktier
företrädande minst nio tiondelar av alla sålunda berörda aktier
godkänner planen, eller

2. den planerade fusionen försämrar endast helt aktieslags rätt och
ägare till hälften av alla aktier av detta slag och minst nio
tiondelar av de på stämman företrädda aktierna av detta slag
godkänner planen. Lag (1994:1941).

12 § Om bolagsstämman i ett överlåtande bolag godkänner en
fusionsplan om kombination, skall stämman samtidigt, i den mån inte
annat framgår av planen, välja styrelse och revisorer i det
övertagande försäkringsaktiebolaget. Lag (1994:1941).

13 § När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag,
ska såväl överlåtande som övertagande bolag ansöka om
tillstånd att verkställa planen. Ansökan ska göras hos
Finansinspektionen. Ärenden som är av principiell betydelse
eller av särskild vikt ska prövas av regeringen. Vid fusion
genom kombination ska bolagen dessutom ansöka om koncession
och stadfästelse av bolagsordningen för det övertagande
bolaget enligt 2 kap. 3 §. Ansökan ska ges in inom en månad
efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga
bolag och senast två år efter det att fusionsplanen kungjorts
enligt 20 kap. 2 §.

Ansökan ska avslås om

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller
till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning
eller mot bolagsordningen,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579)
eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20
januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om
prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den
nämnda förordningen,

3. vid kombination, revisorsyttrandena enligt 7 § inte
utvisar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga
värde för det övertagande bolaget uppgår till minst
aktiekapitalet i detta, eller

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår
enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr
139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid,
får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex
månader.

Ansökan ska också avslås om de fusionerande bolagens
ekonomiska förhållanden är sådana att fusionen inte kan anses
förenlig med försäkringstagares eller andra fordringsägares
intressen. Vid denna prövning ska tillses att dessa
borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett
sådant skydd behövs med hänsyn till de fusionerande bolagens
ekonomiska förhållanden och borgenärerna inte redan har en
sådan säkerhet.

Finansinspektionen ska underrätta registreringsmyndigheten
och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket.
Finansinspektionen ska också underrätta
registreringsmyndigheten om lagakraftvunna beslut som har
meddelats med anledning av sådana ansökningar.
Lag (2009:708).

13 a § Under den tid som Finansinspektionens eller
regeringens handläggning av en ansökan enligt 13 § pågår får
Skatteverket besluta om att bolaget under en viss tid om
högst tolv månader inte får verkställa fusionsplanen. Tiden
får förlängas, om det finns särskilda skäl, men bara med tre
månader i taget. Så länge Skatteverkets beslut gäller, ska
Finansinspektionens eller regeringens handläggning av ansökan
enligt 13 § vila.

Skatteverket får besluta enligt första stycket bara om

1. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

2. verket har beslutat om revision hos bolaget, och

3. det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras
avsevärt av fusionen. Lag (2009:708).

14 § Om en pensionsstiftelse eller en personalstiftelse hör till
det överlåtande bolaget, gäller om stiftelsens överförande till det
övertagande försäkringsaktiebolaget bestämmelserna i lagen (1967:531)
om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Lag (1994:1941).

15 § Styrelsen för det övertagande försäkringsaktiebolaget
ska anmäla fusionen för registrering. Vid absorption ska
styrelsen även anmäla aktiekapitalets ökning och, vid
kombination, valet av styrelse och revisorer.

Anmälan ersätter teckningen av aktierna och ska göras senast
två månader från det att Finansinspektionens tillstånd att
verkställa fusionsplanen har vunnit laga kraft eller
regeringen meddelat ett sådant tillstånd.

Till anmälan ska fogas ett intyg från en auktoriserad eller
godkänd revisor om att överlåtande bolags tillgångar har
överlämnats till det övertagande bolaget.

Bestämmelserna i 37 § tredje stycket ska tillämpas, om

1. något av de bolag som deltar i fusionen eller något annat
företag som genom fusion har gått upp i något av dessa bolag
tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion,

2. den gränsöverskridande fusionen har registrerats inom tre
år före anmälan för registrering enligt första stycket, och

3. något av bolagen fortfarande omfattas av ett system för
arbetstagares medverkan enligt lagen (2008:9) om
arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.
Lag (2009:708).

16 § När en anmälan enligt 15 § har registrerats, är
överlåtande bolag upplöst. Överlåtande bolags tillgångar och
skulder med undantag för skadeståndsanspråk enligt 16 kap. 1-4 §§
övergår samtidigt till det övertagande bolaget och
aktieägare i överlåtande bolag blir, om aktier ingår i
fusionsvederlaget, aktieägare i det övertagande bolaget. Är
överlåtande bolag inte ett försäkringsaktiebolag, skall
registreringsmyndigheten registrera anmälan även i
aktiebolagsregistret.

Utan hinder av första stycket kan ägare till en tiondel av
samtliga aktier i ett överlåtande bolag hos styrelsen begära
att det hålls bolagsstämma för behandling av fråga om talan
enligt 16 kap. 5 §. Om en sådan talan väcks gäller 14 kap. 17 §
i tillämpliga delar. Lag (2000:822).

17 § Om någon ansökan enligt 13 § inte har gjorts inom
föreskriven tid eller om en sådan ansökan har avslagits, skall
registreringsmyndigheten förklara att frågan om fusion är förfallen.
Detsamma gäller om bolagen inte har gjort någon anmälan enligt
15 § inom föreskriven tid eller om registreringsmyndigheten genom
lagakraftägande beslut har avskrivit sådan anmälan eller vägrat
registrering. Lag (2000:822).

Absorption av helägt dotterbolag

18 § Om ett försäkringsaktiebolag äger samtliga aktier i ett
dotterbolag, kan bolagens styrelser fatta beslut om att dotterbolaget
skall gå upp i moderbolaget. De skall därvid upprätta en fusionsplan.
Planen skall för vart och ett av bolagen ange

1. firma, bolagskategori, organisationsnummer och den ort där
styrelsen skall ha sitt säte,

2. den planerade tidpunkten för dotterbolagets upplösning,

3. vilka rättigheter i moderbolaget som skall tillkomma innehavaren
av aktier, skuldebrev och andra värdepapper med särskilda rättigheter
i dotterbolaget eller vilka åtgärder som annars skall vidtas till
förmån för de nämnda innehavarna,

4. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen
skall utgå till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller
en revisor.

I fusionsplanen skall lämnas en redogörelse för de omständigheter
som kan vara av vikt vid bedömandet av fusionens lämplighet för
bolagen. Lag (1994:1941).

19 § Fusionsplanen skall granskas av en eller flera revisorer.
Granskningen skall vara så omfattande och ingående som god
revisionssed kräver. Vid granskningen gäller bestämmelserna i
7 §.

Revisorerna skall för vart och ett av bolagen yttra sig
skriftligt över sin granskning. I yttrandet skall särskilt
anges om de vid sin granskning har funnit att fusionen medför
någon fara för att borgenärerna i moderbolaget inte skall få
sina fordringar betalda.

Revisorernas yttranden skall fogas till fusionsplanen.

En revisor som avses i första stycket skall vara en
auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat
revisionsbolag. Om inte annat framgår av bolagsordningen, skall
revisorn utses av bolagsstämman i respektive bolag. Om någon
särskild revisor inte är utsedd, skall granskningen i stället
utföras av bolagets revisorer.

För en revisor som har utsetts att utföra granskning enligt
första stycket gäller bestämmelserna i 10 kap. 13 § och 14 §
andra stycket. Lag (2001:238).

20 § Inom en månad från upprättandet av fusionsplanen skall
moderbolaget ge in planen med därtill fogade yttranden till
registreringsmyndigheten för registrering. Uppgift om registreringen
skall enligt 20 kap. 2 § kungöras. Om inte planen kungörs i sin helhet,
skall det i kungörelsen lämnas uppgift var den hålls tillgänglig.
Lag (2000:822).

21 § Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i
moderbolaget begär det, skall fusionsplanen underställas
bolagsstämman i detta bolag. En sådan begäran skall framställas inom
två veckor från det att uppgift om fusionsplanens registrering har
kungjorts enligt 20 kap. 2 §.

Bestämmelserna i 10 § tredje och fjärde styckena samt 11 § första
stycket skall tillämpas. Lag (1994:1941).

22 § Tidigast en och senast två månader efter det att uppgift
om fusionsplanens registrering har kungjorts skall moderbolaget
ansöka om tillstånd att verkställa planen. Frågor om sådant
tillstånd prövas av Finansinspektionen. Ärenden som är av
principiell betydelse eller av särskild vikt prövas dock av
regeringen.

I fråga om sådant ärende gäller bestämmelserna i 13-15 §§ i
tillämpliga delar. Därvid skall vad som sägs om överlåtande
bolag avse dotterbolag och vad som sägs om övertagande bolag
avse moderbolag. Lag (1999:225).

23 § När registreringsmyndigheten har registrerat beslut om
tillstånd att verkställa fusionsplanen, är dotterbolaget
upplöst. Är dotterbolaget inte ett försäkringsaktiebolag, skall
registreringsmyndigheten registrera tillståndet även i
aktiebolagsregistret. Lag (2000:822).

24 § Om någon ansökan som avses i 22 § inte har gjorts inom
föreskriven tid eller om en sådan ansökan har avslagits genom
lagakraftvunnet beslut, skall registreringsmyndigheten förklara att
frågan om fusion är förfallen. Lag (2000:822).

Gränsöverskridande fusioner

25 § Ett försäkringsaktiebolag får delta i en fusion med en
juridisk person som motsvarar ett aktiebolag och som har
hemvist i en annan stat inom EES än Sverige
(gränsöverskridande fusion). Ett försäkringsaktiebolag får
vid en sådan fusion bara övertas av ett annat
försäkringsaktiebolag eller en motsvarande utländsk juridisk
person. En juridisk person ska anses ha hemvist i en annan
stat inom EES, om den har bildats enligt lagstiftningen i en
sådan stat och har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin
huvudsakliga verksamhet inom EES.

För en gränsöverskridande fusion gäller följande bestämmelser
i detta kapitel:

1 § första och andra styckena om vad en fusion innebär,

2 § om fusion när överlåtande bolag har gått i likvidation,

3 § om särskilda rättighetshavares ställning,

26 och 27 §§ om fusionsplanen,

28 § om styrelseredogörelse,

4 § andra stycket om kompletterande information,

7, 8, 29 och 30 §§ om revisorsgranskning av fusionsplanen,

9 och 31 §§ om registrering av fusionsplanen,

10 § första och andra styckena samt tredje stycket första
meningen om när fusionsplanen ska underställas bolagsstämman,

10 § femte stycket om när frågan om fusion är förfallen,

32 § om tillhandahållande av fusionsplanen,

11 § om majoritetskrav m.m.,

33 § om villkorat beslut om godkännande av fusionsplanen,

13, 13 a och 34 §§ om ansökan om tillstånd att verkställa
fusionsplanen,

35 § om utfärdande av fusionsintyg,

36 och 37 §§ om registrering av fusionen,

16 och 38 §§ om fusionens rättsverkningar m.m.,

17 § om när frågan om fusion är förfallen, varvid det som
anges i den paragrafen om 15 § ska avse 37 §,

39 § om särskilt bokslut, och

40 § om absorption av helägt dotterbolag.
Lag (2009:708).

26 § Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i ett
svenskt bolag som deltar i fusionen, tillsammans med
motsvarande organ i de utländska bolag som deltar i fusionen,
upprätta en fusionsplan. Styrelsen ska underteckna
fusionsplanen.

Vid kombination utgör fusionsplanen stiftelseurkund, om det
övertagande bolaget ska ha sitt säte i Sverige.
Lag (2009:708).

27 § Fusionsplanen ska innehålla uppgifter om

1. de fusionerande bolagens form, firma och säte,

2. utbytesförhållanden mellan aktier och förekommande
värdepapper i överlåtande respektive övertagande bolag och
eventuell kontant betalning,

3. de villkor som ska gälla för tilldelning av aktier och
förekommande värdepapper i det övertagande bolaget,

4. den gränsöverskridande fusionens sannolika följder för
sysselsättningen,

5. från vilken tidpunkt och på vilka villkor aktier och
förekommande värdepapper medför rätt till utdelning i det
övertagande bolaget,

6. från vilken tidpunkt de fusionerande bolagens
transaktioner bokföringsmässigt ska anses ingå i det
övertagande bolaget,

7. vilka rättigheter i det övertagande bolaget som ska
tillkomma innehavare av särskilda rättigheter i överlåtande
bolag eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till
förmån för de nämnda innehavarna,

8. arvode och andra särskilda förmåner som med anledning av
fusionen ska lämnas till en styrelseledamot, verkställande
direktör eller motsvarande befattningshavare eller till den
som utför granskning enligt 7, 29 eller 30 §,

9. bolagsordning för det övertagande bolaget,

10. värdet av de tillgångar och skulder som ska överföras
till det övertagande bolaget och de överväganden som har
gjorts vid värderingen, och

11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för
fastställandet av villkoren för fusionen.

I förekommande fall ska fusionsplanen också innehålla uppgift
om hur arbetstagarna deltar i den process genom vilken
formerna för arbetstagarnas medverkan i det övertagande
bolaget beslutas.

Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgifter
om det övertagande bolagets form, firma och säte.
Lag (2009:708).

28 § Styrelsen i vart och ett av de bolag som deltar i
fusionen ska upprätta en redogörelse för de omständigheter
som kan vara av vikt vid bedömningen av fusionens lämplighet
för bolagen. Av redogörelsen ska det framgå hur
fusionsvederlaget har bestämts och vilka rättsliga och
ekonomiska synpunkter som har beaktats. Redogörelsen ska även
innehålla uppgifter om fusionens sannolika konsekvenser för
aktieägare, borgenärer och anställda. Om styrelsen i skälig
tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare, ska
detta yttrande fogas till redogörelsen. Lag (2009:708).

29 § Vid en gränsöverskridande fusion ska
revisorsgranskningen enligt 7 § omfatta även styrelsens
redogörelse enligt 28 §.

Bestämmelserna i första stycket samt 7 och 8 §§ ska inte
tillämpas om registreringsmyndigheten eller en utländsk
behörig myndighet i en stat där något av de deltagande
bolagen har sitt hemvist, efter gemensam begäran från de
fusionerande bolagen, har utsett eller godkänt en eller flera
oberoende sakkunniga att för samtliga bolags räkning granska
fusionsplanen och upprätta en gemensam skriftlig rapport för
alla bolag.

Det som anges i 8 § om revisors rätt till upplysningar och
biträde gäller även för den som utses att utföra granskning
enligt andra stycket.

I fall som avses i andra stycket ska det till fusionsplanen
fogas ett yttrande från en eller flera sådana revisorer som
anges i 7 § femte stycket med sådant innehåll som avses i 7 §
andra stycket. Ett sådant yttrande ska vid tillämpningen av
13 § andra stycket 3 anses som ett revisorsyttrande enligt
7 §. Lag (2009:708).

30 § Den som registreringsmyndigheten utser att utföra
granskning enligt 29 § andra stycket ska vara en auktoriserad
eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. I
fråga om granskningen och innehållet i den rapport som
upprättas gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 7 och
8 §§ samt 29 § första stycket. Lag (2009:708).

31 § Vid en gränsöverskridande fusion ska skyldigheten enligt
9 § att ge in fusionsplanen med bifogade handlingar för
registrering fullgöras av det svenska bolag som deltar i
fusionen. Om flera svenska bolag deltar, ska skyldigheten
fullgöras av det svenska bolag som är övertagande bolag
eller, om det övertagande bolaget inte är ett svenskt bolag,
av det äldsta av de överlåtande svenska bolagen.

Om fusionsplanen eller de handlingar som är fogade till
planen är på annat språk än svenska, ska sökanden ge in en
översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av
en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande
utländsk behörighet. Registreringsmyndigheten får i ett
enskilt fall besluta att någon översättning inte behöver ges
in.

I anmälan för registrering ska uppgifter lämnas om

1. form, firma och säte för vart och ett av de fusionerande
bolagen,

2. de register där bolagen är registrerade och de nummer som
används för identifiering i registren,

3. hur borgenärer och, i förekommande fall,
minoritetsaktieägare ska förfara för att utöva sina
rättigheter samt de adresser där fullständig information om
detta förfarande kostnadsfritt kan fås, och

4. bolagens adresser.

När registreringen kungörs enligt 20 kap. 2 §, ska
kungörelsen innehålla de uppgifter som avses i tredje stycket
1–3. Lag (2009:708).

32 § Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i ett
bolag som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade
handlingar och styrelsens redogörelse enligt 28 §
tillgängliga för aktieägarna, för arbetstagarorganisationer
som företräder arbetstagare hos bolaget och för arbetstagare
som inte företräds av någon arbetstagarorganisation.
Handlingarna ska, under minst en månad före den bolagsstämma
där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas,
hållas tillgängliga hos bolaget på den ort där styrelsen ska
ha sitt säte. Kopior av handlingarna ska genast och utan
kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär
det och uppger sin postadress. Lag (2009:708).

33 § Bolagsstämman i ett bolag som deltar i en
gränsöverskridande fusion får förse beslutet om att godkänna
fusionsplanen med villkor som innebär att en senare stämma
godkänner de former som beslutas för arbetstagarnas medverkan
i det övertagande bolaget. Lag (2009:708).

34 § Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan om
tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 13 § göras av
det eller de svenska bolag som deltar i fusionen.

Det som anges i 13 § om ansökan om koncession och
stadfästelse av bolagsordningen vid fusion genom kombination
gäller vid en gränsöverskridande fusion bara om det
övertagande bolaget ska ha sitt hemvist i Sverige.
Lag (2009:708).

35 § Vid en gränsöverskridande fusion ska
registreringsmyndigheten, när det finns ett lagakraftvunnet
beslut om tillstånd till verkställande av fusionsplanen
enligt 13 § och det eller de svenska bolag som deltar i
fusionen i övrigt har fullgjort vad som krävs enligt denna
lag, för varje sådant bolag utfärda ett intyg om att den del
av förfarandet som regleras av svensk lag har skett på
föreskrivet sätt. Ett sådant intyg får inte utfärdas om det
har väckts talan mot bolagsstämmans beslut att godkänna
fusionsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.
Lag (2009:708).

36 § Om det övertagande bolaget har eller, vid kombination,
ska ha sitt hemvist i en annan stat än Sverige, ska ett
svenskt bolag som deltar i fusionen inför registreringen av
fusionen ge in det intyg som avses i 35 §, tillsammans med en
kopia av fusionsplanen, till den behöriga myndigheten i den
staten. Intyget ska ges in inom sex månader från den tidpunkt
då det utfärdades.

Efter underrättelse från den behöriga utländska myndigheten
om att fusionen har ägt rum, ska registreringsmyndigheten
registrera att det eller de överlåtande svenska bolagen som
har deltagit i fusionen har upplösts. Lag (2009:708).

37 § Om det övertagande bolaget har eller, vid kombination,
ska ha sitt hemvist i Sverige, ska registreringsmyndigheten
registrera den gränsöverskridande fusionen. Anmälan för
registrering ska göras av styrelsen i det övertagande bolaget
inom sex månader från den tidpunkt då intyg enligt 35 §
utfärdades. Vid kombination ska styrelsen även för
registrering anmäla vilka som har utsetts till
styrelseledamöter och revisorer och, i förekommande fall,
styrelsesuppleanter i det övertagande bolaget.

Registreringsmyndigheten får registrera fusionen bara om

1. myndigheten har utfärdat ett intyg enligt 35 § för varje
svenskt bolag som deltar i fusionen,

2. de utländska bolag som deltar i fusionen har gett in
motsvarande intyg från behöriga myndigheter i de stater där
de är registrerade, tillsammans med en kopia av
fusionsplanen, och

3. det inte heller i övrigt finns något hinder mot
registrering av fusionen.

Om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid
gränsöverskridande fusioner är tillämplig, får fusionen
registreras bara om

1. det har träffats avtal eller fattats beslut om medverkan
enligt den lagen eller förhandlingsperioden har löpt ut utan
att ett sådant avtal har träffats eller beslut har fattats,
och

2. det övertagande bolagets bolagsordning inte strider mot
den ordning för medverkan som ska gälla till följd av lagen.

Registreringsmyndigheten ska utan dröjsmål underrätta
behöriga myndigheter i den eller de stater där överlåtande
bolag har sitt hemvist om registreringen. Lag (2009:708).

38 § Vid en gränsöverskridande fusion inträder de
rättsverkningar som avses i 16 § vid den tidpunkt som har
fastställts i den stat där det övertagande bolaget har sitt
hemvist. Om det övertagande bolaget har sitt hemvist i
Sverige, inträder rättsverkningarna när fusionen registreras
enligt 37 §.

Utöver det som anges i 16 § gäller att de fusionerande
bolagens rättigheter och skyldigheter som härrör ur
anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som
gäller när den gränsöverskridande fusionen får verkan
överförs till det övertagande bolaget. Lag (2009:708).

39 § Om ett svenskt bolag deltar i en gränsöverskridande fusion
och det övertagande bolaget får sitt hemvist i en annan stat än
Sverige, ska styrelsen i det svenska bolaget upprätta ett
särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid
för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram
till den dag när rättsverkningarna av fusionen inträdde enligt
38 §.

Det särskilda bokslutet ska innehålla en balansräkning och en
resultaträkning. När dessa handlingar upprättas ska
bestämmelserna i lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag tillämpas. Det särskilda bokslutet ska
dessutom innehålla vissa tilläggsupplysningar och
specifikationer. Därvid gäller 6 kap. 5 och 8 §§
bokföringslagen (1999:1078) i tilllämpliga delar. Bokslutet ska
undertecknas och ges in till registreringsmyndigheten inom en
månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.
Lag (2010:1524).

40 § Vid en gränsöverskridande fusion mellan ett moderbolag
och ett helägt dotterbolag tillämpas bestämmelserna i 25–39
§§, dock med följande avvikelser:

1. Fusionsplanen behöver inte innehålla sådana uppgifter som
avses i 27 § första stycket 2, 3 och 5.

2. Bestämmelserna om revisorsgranskning i 7, 8, 29 och 30 §§
samt om bolagsstämmans godkännande av fusionsplanen i 10 §
första stycket ska inte tillämpas.

3. I fråga om fusionens rättsverkningar gäller det som
föreskrivs i 23 § i stället för det som föreskrivs i 16 §
första stycket.

Vid en fusion enligt denna paragraf ska det till
fusionsplanen fogas ett yttrande från en eller flera sådana
revisorer som anges i 7 § femte stycket med ett sådant
innehåll som avses i 7 § andra stycket 1. Lag (2009:708).

Ogiltighet

41 § Talan om upphävande av ett bolagsstämmobeslut om
godkännande av fusionsplan ska i de fall som avses i 9 kap.
20 § tredje stycket väckas inom sex månader från beslutet.
Väcks inte talan inom denna tid, är rätten att föra talan
förlorad.

Om rätten genom dom eller beslut som har vunnit laga kraft
har bifallit en talan om upphävande av ett stämmobeslut om
att godkänna en fusionsplan, ska fusionen gå åter även om
överlåtande bolag har upplösts. För förpliktelser som har
uppkommit genom någon åtgärd på det övertagande
försäkringsaktiebolagets vägnar efter det att överlåtande
bolag har upplösts men innan rättens avgörande har kungjorts
i Post- och Inrikes Tidningar, svarar de överlåtande bolagen
och, vid absorption, det övertagande försäkringsaktiebolaget
solidariskt.

I fråga om ett beslut att godkänna en fusionsplan som avser
en gränsöverskridande fusion gäller, utöver föreskrifterna i
9 kap. 20 § andra stycket och första stycket i denna
paragraf, att talan inte får väckas efter det att
Finansinspektionen genom ett beslut som har vunnit laga kraft
har lämnat tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 13 §
detta kapitel eller regeringen har meddelat ett sådant
tillstånd. Lag (2009:708).

16 kap. Skadestånd m.m.

1 § Stiftare, styrelseledamot, verkställande direktör och
aktuarie, som vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen
eller av oaktsamhet skadar försäkringsbolaget, skall ersätta
skadan. Detsamma gäller när skadan vållas aktieägare, delägare
eller annan genom överträdelse av denna lag, lagen (1995:1560)
om årsredovisning i försäkringsföretag, bolagsordningen, de
försäkringstekniska riktlinjerna eller placeringsriktlinjerna.

Om bolaget har upprättat ett prospekt, en erbjudandehandling
som avses i 2 a kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella
instrument eller ett sådant dokument som avses i 2 b kap. 2 §
samma lag, gäller vad som sägs i första stycket andra meningen
även skada som tillfogas genom överträdelse av 2, 2 a eller 2 b
kap. nämnda lag eller kommissionens förordning (EG) nr 809/2004
av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och
rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt,
utformningen av dessa, införlivande genom hänvisning samt
offentliggörande av prospekt och spridning av annonser.
Lag (2006:453).

2 § En revisor eller en lekmannarevisor är ersättningsskyldig
enligt de grunder som anges i 1 §. Han eller hon ansvarar
även för den skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållas
av en medhjälpare. I de fall som avses i 10 kap. 14 § andra
stycket 3 och 11 kap. 19 § andra stycket denna lag samt
3 kap. 1 § lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och
finansiering av terrorism svarar dock revisorn eller
lekmannarevisorn endast för skada på grund av oriktiga
uppgifter som han eller hon eller en medhjälpare har haft
skälig anledning att anta var oriktiga.

Om ett revisionsbolag är revisor, åligger
ersättningsskyldigheten detta bolag och den för revisionen
huvudansvarige. Lag (2010:838).

3 § Aktieägare, delägare och röstberättigad, som inte är
delägare, är skyldig att ersätta den skada som han genom att
medverka till överträdelse av denna lag, lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag, bolagsordningen, de
försäkringstekniska riktlinjerna eller placeringsriktlinjerna
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar bolaget,
aktieägare eller annan.

Aktieägare i försäkringsaktiebolag är även skyldig att lösa in
skadelidande aktieägares aktier, om det med hänsyn till faran
för fortsatt missbruk och förhållandena i övrigt är påkallat.
Lösenbeloppet bestäms till ett belopp som är skäligt med hänsyn
till bolagets ställning och övriga omständigheter.
Lag (1999:600).

4 § Om någon är ersättningsskyldig enligt 1 3 §§, kan skadeståndet
jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens
beskaffenhet, skadans storlek och omständigheterna i övrigt.

Skall flera ersätta samma skada, svarar de solidariskt för
skadeståndet i den mån skadeståndsskyldigheten inte jämkats för någon
av dem enligt första stycket. Vad någon betalat i skadestånd får
sökas åter av de andra efter vad som är skäligt med hänsyn till
omständigheterna.

5 § Talan om skadestånd till försäkringsbolaget enligt 1 3 §§ kan
väckas, om vid bolagsstämman majoriteten eller en minoritet,
bestående i försäkringsaktiebolag av ägare till minst en tiondel av
samtliga aktier och i ömsesidiga försäkringsbolag av minst en tiondel
av samtliga röstberättigade, har biträtt ett förslag om att väcka
skadeståndstalan eller har röstat mot ett förslag om att bevilja
någon styrelseledamot eller verkställande direktören ansvarsfrihet.
En uppgörelse om skadeståndsskyldigheten kan träffas endast av
bolagsstämman och endast under förutsättning att i fråga om
försäkringsaktiebolag ägare till en tiondel av samtliga aktier och i
fråga om ömsesidiga försäkringsbolag en tiondel av samtliga
röstberättigade inte röstar mot förslaget. Förs skadeståndstalan av
en aktieägare eller en röstberättigad för bolagets räkning, kan någon
uppgörelse inte träffas utan hans samtycke.

Talan om skadestånd till bolaget får föras i fråga om
försäkringsaktiebolag av ägare till minst en tiondel av samtliga
aktier och i fråga om ömsesidiga försäkringsbolag av röstberättigade
som utgör minst en tiondel av samtliga röstberättigade. Om någon
aktieägare eller röstberättigad sedan talan väckts avstår från talan,
kan likväl de övriga fullfölja denna. Den som har väckt talan svarar
för rättegångskostnaderna men har rätt till ersättning av bolaget för
den kostnad som täcks av vad som kommit bolaget till godo genom
rättegången.

Talan för bolagets räkning mot en styrelseledamot och verkställande
direktören om skadestånd på grund av ett beslut eller en åtgärd under
ett räkenskapsår skall väckas senast ett år från det årsredovisningen
och revisionsberättelsen för räkenskapsåret lades fram på
bolagsstämman.

Har ett beslut fattats att bevilja ansvarsfrihet eller att inte föra
skadeståndstalan utan att aktieägare eller röstberättigade som avses
i första stycket röstat emot beslutet eller har tiden för talan
försuttits enligt tredje stycket, kan trots detta talan enligt första
eller andra stycket väckas, om det i årsredovisningen eller i
revisionsberättelsen eller på något annat sätt till bolagsstämman
inte har lämnats i väsentliga hänseenden riktiga och fullständiga
uppgifter angående det beslut eller den åtgärd som talan grundas på.

Utan hinder av vad som sagts ovan i denna paragraf kan
skadeståndstalan som grundas på brott föras av styrelsen.

6 § Talan för försäkringsbolagets räkning enligt 1-3 §§, som
inte grundas på brott, kan inte väckas mot

1. stiftare sedan tre år förflutit från det beslutet om
bolagets bildande fattades på den konstituerande stämman,

2. styrelseledamot, verkställande direktören eller aktuarien
sedan tre år förflutit från utgången av det räkenskapsår då
beslutet eller åtgärden, som talan grundas på, fattades eller
vidtogs,

3. revisor sedan tre år förflutit från det revisionsberättelsen
lades fram på bolagsstämman eller yttrande som avses i denna
lag avgavs,

4. en lekmannarevisor sedan tre år förflutit från det att
granskningsrapporten lades fram på bolagsstämman,

5. aktieägare, delägare eller röstberättigad, som inte är
delägare, sedan två år förflutit från beslutet eller åtgärden
som talan grundas på.

Försätts bolaget i konkurs på en ansökan som gjorts innan den i
första stycket angivna tiden har gått ut, kan konkursboet föra
talan enligt 1-3 §§ utan hinder av att frihet från
skadeståndsansvar har inträtt enligt 5 §. Efter utgången av den
nämnda tiden kan en sådan talan dock inte väckas senare än sex
månader från edgångssammanträdet. Lag (1999:600).

17 kap. Försäkringsbolagets firma

1 § Ett försäkringsaktiebolags firma skall innehålla ordet
försäkringsaktiebolag eller ordet försäkring och förkortningen AB.
Ett publikt försäkringsaktiebolags firma skall åtföljas av
beteckningen (publ), såvida det inte av bolagets firma framgår att
bolaget är publikt.

Ett ömsesidigt försäkringsbolags firma skall innehålla orden
ömsesidig samt försäkring. I fråga om ett ömsesidigt
försäkringsbolag, vars verksamhet avser att meddela försäkring av
egendom inom endast ett län, skall firman ange området för bolagets
verksamhet men ordet ömsesidig kan utelämnas.

Firma skall registreras i försäkringsregistret. Den skall tydligt
skilja sig från andra ännu bestående firmor, som är införda i
försäkringsregistret, samt från benämningar på utländska
försäkringsföretag som är allmänt kända i Sverige. Ett privat
försäkringsaktiebolags firma får inte innehålla ordet publikt, och
ett publikt försäkringsaktiebolags firma får inte innehålla ordet
privat. För registrering av ett försäkringsbolags firma gäller i
övrigt vad som föreskrivs i firmalagen (1974:156).

Skall försäkringsbolagets firma registreras på två eller flera
språk, skall varje lydelse anges i bolagsordningen. Lag (1994:1941).

2 § Bolagets styrelse kan anta bifirma. Vad som sägs i 1 § tredje
stycket om firma gäller även bifirma. Orden försäkring, aktiebolag,
privat eller publikt eller förkortningen AB får dock inte tas in i
bifirman. Lag (1994:1941).

3 § Skriftliga handlingar, som utfärdas för ett försäkringsbolag,
bör undertecknas med bolagets firma. I fråga om publika
försäkringsaktiebolag, vars firma inte innehåller ordet publikt,
skall firman därvid åtföljas av beteckningen (publ). Om styrelsen
eller annan ställföreträdare för bolaget har utfärdat en handling
utan firmateckning och det inte framgår av dess innehåll att den
utfärdats på bolagets vägnar, är de som undertecknat handlingen
solidariskt ansvariga för förpliktelse enligt handlingen såsom för
egen skuld. Detta gäller dock inte om det av omständigheterna vid
handlingens tillkomst framgick att den utfärdades för bolaget och den
till vilken handlingen ställts av bolaget får ett behörigen
undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter
det att detta begärts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot
undertecknarna. Lag (1994:1941).

4 § Om förbud mot användning av firma och om hävande av
firmaregistrering finns det bestämmelser i firmalagen (1974:156).

5 § Ett försäkringsaktiebolags brev, fakturor, orderblanketter
och webbplatser ska ange bolagets firma, den ort där styrelsen
ska ha sitt säte samt bolagets organisationsnummer enligt lagen
(1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.
Om bolaget har trätt i likvidation, ska också detta anges. I
fråga om publika försäkringsaktiebolag, vars firma inte
innehåller ordet publikt, ska firman åtföljas av beteckningen
(publ).

Om det finns särskilda skäl, får registreringsmyndigheten,
efter ansökan, besluta att ett försäkringsaktiebolag inte
behöver lämna uppgift om bolagets firma på sina webbplatser. I
så fall ska uppgift i stället lämnas om att bolaget är ett
försäkringsaktiebolag och om huruvida bolaget är ett privat
eller ett publikt aktiebolag. Ett sådant beslut ska begränsas
till en viss tid och får förenas med villkor. Lag (2007:1459).

18 kap. Byte av bolagskategori

1 § Ett beslut om att ett privat försäkringsaktiebolag skall bli
publikt fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om
beslut om ändring av bolagsordningen.

Om stämman hålls senare än sex månader efter utgången av det senaste
räkenskapsår för vilket årsredovisning och revisionsberättelse har
avgivits, skall det på stämman läggas fram uppgifter motsvarande
årsbokslut. Uppgifterna skall avse tiden från utgången av nämnda
räkenskapsår till en dag inte tidigare än tre månader före dagen för
bolagsstämman.

Beslutet får registreras endast om bolagets firma inte strider mot
föreskrifterna i 17 kap. 1 § om publikt försäkringsaktiebolags firma.

Ett privat försäkringsaktiebolag skall anses ha blivit publikt när
beslutet om övergång till publikt försäkringsaktiebolag har blivit
registrerat. Lag (1994:1941).

2 § Ett beslut om att ett publikt försäkringsaktiebolag skall bli
privat fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om
beslut om ändring av bolagsordningen. Beslutet är dock giltigt endast
om det har biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare
företrädande minst nio tiondelar av aktierna.

Beslutet får registreras endast om bolagets firma inte strider mot
föreskrifterna i 17 kap. 1 § om privat försäkringsaktiebolags firma.

Ett publikt försäkringsaktiebolag skall anses ha blivit privat när
beslutet om övergång till privat försäkringsaktiebolag har blivit
registrerat. Lag (1994:1941).

3 § Bestämmelserna i 2 kap. 13 a-13 c §§ tillämpas också när ett
försäkringsaktiebolag som har blivit publikt enligt 18 kap. 1 §
inom två år från registreringen därav träffar avtal som avses i
2 kap. 13 a § första stycket. Lag (1994:1941).

19 kap. Tillsyn

1 § Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att
verksamheten i ett försäkringsbolag bedrivs i enlighet med
denna lag och andra författningar som reglerar
försäkringsbolagets näringsverksamhet.

Inspektionen ska i sin tillsynsverksamhet samarbeta och
utbyta information med motsvarande utländska
tillsynsmyndigheter och Europeiska gemenskapernas kommission
i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen.

När ett försäkringsbolag har påbörjat sin verksamhet, ska
styrelsen och verkställande direktören genast underrätta
Finansinspektionen om det. Lag (2009:351).

2 § Koncession som beviljats för ett försäkringsbolag skall
förklaras förverkad om

1. bolaget inte har anmälts för registrering inom den tid som
anges i 2 kap. 13 §,

2. bolaget inte har börjat sin verksamhet inom ett år från det
koncessionen beviljades eller inom samma tid förklarat sig
avstå från koncessionen,

3. anmälningen för bolagets registrering genom lagakraftägande
beslut blivit avskriven eller avslagen, eller

4. bolaget under längre tid än sex månader inte drivit
verksamhet.

I fall som avses i första stycket 2 och 4 får i stället varning
meddelas om det bedöms tillräckligt.

Frågor om förverkande av koncession enligt första stycket eller
beslut om varning enligt andra stycket prövas av
Finansinspektionen. Ärenden som är av principiell betydelse
eller av särskild vikt prövas dock av regeringen. Regeringens
prövning sker efter anmälan av inspektionen.

Om registrering av beslut, varigenom koncessionen har
förverkats, förordnar den myndighet som beslutat om
förverkandet. Lag (2004:570).

3 § Styrelsen, verkställande direktören och andra
befattningshavare i ansvarig ställning i försäkringsbolag skall
lämna Finansinspektionen de upplysningar om verksamheten som
inspektionen begär. Om bolaget driver verksamhet i ett annat
land inom EES, skall de, i den utsträckning som följer av
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, lämna de upplysningar
till behörig myndighet i det landet som den myndigheten behöver
för att fullgöra sina uppgifter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vilka upplysningar ett försäkringsbolag
skall lämna till inspektionen. Lag (1999:600).

4 § Om skyldigheten enligt 7 a kap. 9 § att lämna information
till ett försäkringsbolag som skall upprätta en gruppbaserad
redovisning inte fullgörs, får Finansinspektionen förelägga den
som skall lämna informationen att fullgöra sin
uppgiftsskyldighet direkt till inspektionen.

Ingår ett företag som omfattas av 7 a kap. 9 § i samma koncern
som försäkringsbolaget, får inspektionen kontrollera
uppgifterna på plats hos företaget.

Första och andra styckena gäller även i fråga om juridisk eller
fysisk person som skall lämna uppgifter till ett sådant
utländskt företag inom EES som skall upprätta en gruppbaserad
sammanställning enligt offentlig reglering som bygger på
försäkringsgruppsdirektivet (98/78/EG). Om en kontroll enligt
andra stycket görs på begäran av en behörig myndighet inom EES,
får den myndigheten närvara vid kontrollen. Lag (2006:533).

5 § Har upphävts genom lag (1999:600).

6 § Har upphävts genom lag (1999:600).

7 § Senast en månad efter en sådan bolagsstämma som avses i 14
kap. 10, 13, 15 och 18 §§ ska likvidatorerna till
Finansinspektionen sända in kopior av de vid stämman framlagda
handlingar som nämns i dessa paragrafer. Lag (2007:1459).

8 § Finansinspektionen får, när det anses nödvändigt, sammankalla
försäkringsbolagets styrelse. Har styrelsen inte rättat sig efter en
begäran från inspektionen om att kalla till en extra bolagsstämma,
får inspektionen utfärda sådan kallelse. Lag (1991:1767).

9 § Styrelsen och verkställande direktören skall på tid som
Finansinspektionen bestämmer hålla försäkringsbolagets kassa, övriga
tillgångar, räkenskapsmaterial och andra handlingar tillgängliga för
granskning av befattningshavare hos inspektionen eller av någon annan
som inspektionen har förordnat.

Företrädare för inspektionen får närvara vid styrelsesammanträde,
som inspektionen har utlyst, och vid bolagsstämma samt delta i
överläggningarna. Lag (1991:1767).

10 § Skyldigheten enligt 3 och 9 §§ att lämna upplysningar och
hålla tillgångar och handlingar tillgängliga för granskning
gäller även för

1. styrelsen och verkställande direktören eller motsvarande
organ i företag vars verksamhet uteslutande skall vara att
biträda försäkringsbolag eller som försäkringsbolag har ett
bestämmande inflytande i,

2. ordförande och verkställande direktör eller motsvarande
befattningshavare i skaderegleringsnämnd, villkorsnämnd eller i
annat liknande organ, som biträder ett försäkringsbolag samt

3. styrelsen och verkställande direktör i ett aktiebolag, om
Finansinspektionen med bolagets samtycke föreskrivit en sådan
skyldighet. Lag (1999:1123).

11 § Finansinspektionen får meddela beslut om anmärkning i
fråga om försäkringsbolagets verksamhet som inspektionen anser
behövliga.

Finansinspektionen skall förelägga bolaget eller styrelsen att
vidta rättelse om inspektionen finner att

1. avvikelse skett från denna lag eller någon annan författning
som reglerar försäkringsbolagets näringsverksamhet eller från
bolagsordningen,

2. bolagsordningen, de försäkringstekniska riktlinjerna,
beräkningsunderlaget, placeringsriktlinjerna och riktlinjerna
för hantering av intressekonflikter inte längre är
tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och
beskaffenheten av bolagets rörelse, eller

3. försäkringsbeståndet inte är tillräckligt för erforderlig
riskutjämning.

Om Finansinspektionen bedömer att försäkringstagarnas
rättigheter hotas, skall inspektionen förelägga
försäkringsbolaget eller dess styrelse att upprätta och för
godkännande överlämna en finansiell saneringsplan. Inspektionen
får i dessa fall även utse en särskild företrädare att sköta
hela eller delar av driften av bolaget.

För verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring får
Finansinspektionen även då inspektionen bedömer att
ersättningsberättigades intressen hotas, besluta om att utse
sådan företrädare som avses i tredje stycket.

Om ett försäkringsbolags kapitalbas understiger
solvensmarginalen enligt 7 kap. 23 eller 25 §, eller, för ett
försäkringsbolag som avses i 7 a kap. 1 § första stycket 1, den
gruppbaserade kapitalbasen understiger den gruppbaserade
solvensmarginalen enligt 4 § i samma kapitel, skall
Finansinspektionen förelägga bolaget eller dess styrelse att
upprätta en plan för att återställa en tillfredsställande
finansiell ställning och överlämna planen till inspektionen för
godkännande. Om kapitalbasen understiger en tredjedel av
solvensmarginalen eller garantibeloppet enligt 7 kap. 26 eller
27 § eller om kapitalbasen för ett livförsäkringsbolag inte har
den sammansättning som anges i 7 kap. 26 § tredje stycket,
skall inspektionen förelägga bolaget eller dess styrelse att
upprätta och för godkännande överlämna en plan för skyndsamt
återställande av kapitalbasen.

Om ett försäkringsbolag driver verksamhet i ett annat land inom
EES och bolaget inte rättar sig efter Finansinspektionens eller
behörig utländsk myndighets anmodan om rättelse, skall
inspektionen vidta de åtgärder som behövs för att förhindra
fortsatta överträdelser. Inspektionen skall underrätta den
behöriga utländska myndigheten om vilka åtgärder som vidtas.

Om ett föreläggande enligt andra, tredje, femte eller sjätte
stycket inte har följts inom bestämd tid och det anmärkta
förhållandet inte heller på något annat sätt har undanröjts,
skall Finansinspektionen, i fall som är av principiell
betydelse eller av särskild vikt, anmäla detta till regeringen.

Finansinspektionen får begränsa bolagets förfoganderätt eller
förbjuda bolaget att förfoga över sina tillgångar i Sverige, om

1. bolaget inte följer gällande bestämmelser om
försäkringstekniska avsättningar och skuldtäckning,

2. bolagets kapitalbas understiger en tredjedel av
solvensmarginalen eller inte uppfyller gällande krav på
garantibelopp,

3. bolagets kapitalbas understiger solvensmarginalen eller, för
ett försäkringsbolag som avses i 7 a kap. 1 § första stycket 1,
den gruppbaserade kapitalbasen understiger den gruppbaserade
solvensmarginalen enligt 4 § i samma kapitel, och det finns
särskilda skäl att anta att bolagets finansiella ställning
ytterligare kommer att försämras, eller

4. det bedöms vara nödvändigt för att skydda de försäkrades
intressen vid beslut om förverkande av bolagets koncession
enligt 2 § eller enligt tionde stycket.

Finansinspektionen får besluta hur försäkringsverksamheten
skall drivas efter ett sådant beslut som avses i åttonde
stycket.

En koncession kan förklaras förverkad eller, om det bedöms
tillräckligt, varning meddelas, om bolaget

1. inte längre uppfyller kraven för koncession,

2. inte inom angiven tid har vidtagit åtgärderna i en plan som
har godkänts enligt femte stycket, eller

3. i annat fall allvarligt åsidosätter gällande bestämmelser
för verksamheten.

Om ett försäkringsbolag försätts i konkurs eller om beslut
fattas om att bolaget skall träda i tvångslikvidation, skall
bolagets koncession förklaras förverkad.

Frågor om förverkande av koncession eller om varning enligt
tionde och elfte styckena prövas av Finansinspektionen. Ärenden
som är av principiell betydelse eller av särskild vikt prövas
dock av regeringen. Regeringens prövning sker efter anmälan av
inspektionen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall
meddela föreskrifter om innehållet i den finansiella
saneringsplan som krävs enligt tredje stycket. Lag (2005:1051).

11 a § Finansinspektionen skall anmäla beslut enligt 11 § sjätte
stycket om förbud eller begränsning i rätten att förfoga över
tillgångar till de behöriga myndigheterna i de EES länder där bolaget
enligt underrättelse bedriver försäkringsverksamhet enligt 2 a kap. 1
eller 4 §. Sådant beslut skall dessutom anmälas till behöriga
myndigheter i de EES länder där bolaget har tillgångar.
Finansinspektionen skall anmäla beslut enligt 2 eller 11 § om
förverkande av koncession till behöriga myndigheter i övriga länder
inom EES.

Finansinspektionen får i samband med anmälan enligt första stycket
begära att den behöriga utländska myndigheten i samarbete med
inspektionen vidtar motsvarande åtgärder. Har bolagets koncession
förklarats förverkad får begäran avse att den utländska myndigheten
även i övrigt vidtar de åtgärder som behövs för att skydda de
försäkrades intressen. Lag (1995:779).

11 b § Finansinspektionen får avstå från ingripande enligt 11 §
om

1. en överträdelse är ringa eller ursäktlig,

2. försäkringsbolaget gör rättelse, eller

3. någon annan myndighet har vidtagit åtgärder mot bolaget och
dessa åtgärder bedöms tillräckliga. Lag (2004:570).

11 c § Om någon som ingår i ett försäkringsbolags styrelse
eller är dess verkställande direktör inte uppfyller de krav som
anges i 2 kap. 3 § femte stycket 3, skall Finansinspektionen
förklara bolagets koncession förverkad. Det får dock ske bara
om inspektionen först beslutat att anmärka på att personen
ingår i styrelsen eller är verkställande direktör och om han
eller hon, sedan en av inspektionen bestämd tid om högst tre
månader har gått, fortfarande finns kvar i styrelsen eller som
verkställande direktör.

I stället för att förklara koncessionen förverkad, får
Finansinspektionen besluta att en styrelseledamot eller
verkställande direktör inte längre skall vara det.
Finansinspektionen skall då, om det är nödvändigt, förordna en
ersättare. Ersättarens uppdrag gäller till dess
försäkringsbolaget utsett en ny styrelseledamot eller
verkställande direktör. Lag (2004:570).

11 d § I samband med att Finansinspektionen meddelar beslut om
anmärkning eller varning, får inspektionen besluta att bolaget
skall betala en straffavgift. Om regeringen beslutar om
varning, får den överlämna till inspektionen att besluta om
straffavgift skall betalas.

Avgiften tillfaller staten. Lag (2004:570).

11 e § Straffavgiften skall fastställas till lägst fem tusen
kronor och högst femtio miljoner kronor.

Avgiften får inte överstiga tio procent av försäkringsbolagets
omsättning närmast föregående räkenskapsår. Om överträdelsen
har skett under försäkringsbolagets första verksamhetsår eller
om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är
bristfälliga, får denna uppskattas.

Avgiften får inte vara så stor att försäkringsbolaget därefter
inte uppfyller kraven enligt 1 kap. 1 a § första stycket.

När avgiftens storlek fastställs, skall särskild hänsyn tas
till hur allvarlig den överträdelse är som föranlett
anmärkningen eller varningen och hur länge överträdelsen har
pågått. Lag (2004:570).

11 f § Om ett försäkringsbolag underlåter att i tid lämna de
upplysningar som föreskrivits med stöd av 19 kap. 3 § andra
stycket, får Finansinspektionen besluta att bolaget skall
betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten. Lag (2004:570).

11 g § Straffavgiften eller förseningsavgiften skall betalas
till Finansinspektionen inom trettio dagar efter det att
beslutet om den vunnit laga kraft eller den längre tid som
anges i beslutet.

Finansinspektionens beslut att påföra straffavgift eller
förseningsavgift får verkställas utan föregående dom eller
utslag om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i
första stycket.

Om straffavgiften eller förseningsavgiften inte betalas inom
den tid som anges i första stycket, skall Finansinspektionen
lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om
indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar m.m.

En straffavgift eller förseningsavgift som påförts faller bort
i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år
från det att beslutet vann laga kraft. Lag (2004:570).

11 h § Om någon i ledningen för ett försäkringsholdingföretag
inte uppfyller de krav som anges i 7 a kap. 9 a §, får
Finansinspektionen förelägga företaget att rätta till
förhållandet. Lag (2006:533).

12 § Om det kan antas att någon driver sådan verksamhet att denna
lag är tillämplig, får Finansinspektionen förelägga denne att till
inspektionen lämna de upplysningar om verksamheten som behövs för att
bedöma om lagen är tillämplig.

Om Finansinspektionen finner att någon driver försäkringsrörelse
utan föreskriven koncession, skall inspektionen förelägga denne att
inom viss tid ansöka om koncession eller vidta de ändringar i
verksamheten som inspektionen anger eller också upphöra med
verksamheten. Lag (1991:1767).

13 § Finansinspektionens beslut att överlämna ett ärende till
regeringen för prövning samt beslut i ärenden enligt 7 kap.
28 a § första och andra styckena får inte överklagas.

Finansinspektionens beslut enligt 2 kap. 3 §, 2 a kap. 2–3 och
5–6 §§, 15 a kap. 13 och 22 §§ samt 2 §, 11 § tionde stycket
och 11 c § detta kapitel får överklagas hos kammarrätten.

Andra beslut som inspektionen meddelar enligt denna lag får
överklagas hos förvaltningsrätten. Detta gäller dock inte
beslut i ärenden som avses i 20 § första stycket 5
förvaltningslagen (1986:223). Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten av förvaltningsrättens
avgörande.

Inspektionen får bestämma att ett beslut om föreläggande eller
om verksamhetens drivande enligt 11 § åttonde stycket ska gälla
omedelbart.

Om överklagande av vissa beslut finns bestämmelser i 20 kap.
7 §. Lag (2010:1499).

13 a § Om beslut i ett ärende om koncession inte har meddelats
sex månader efter det att ansökan gavs in, eller i ett ärende
enligt 2 a kap. 2 § inom tre månader, eller i ett ärende enligt
2 a kap. 3, 5 eller 6 §, inom en månad, får sökanden begära
förklaring av kammarrätten att ärendet onödigt uppehålls.

Efter det att kammarrätten avgett sådan förklaring skall
ansökan anses ha avslagits av regeringen eller
Finansinspektionen om beslut inte har meddelats

– inom sex månader i ett ärende om koncession,

– inom tre månader i ett ärende enligt 2 a kap. 2 §, eller

– inom en månad i ett ärende enligt 2 a kap. 3, 5 eller 6 §.
Lag (1999:225).

14 § Finansinspektionen har under ett försäkringsbolags
likvidation i fråga om likvidatorerna samma befogenhet som enligt
denna lag tillkommer inspektionen beträffande styrelsen. Lag
(1991:1767).

15 § Försäkringsbolag ska med årliga avgifter bidra till att
täcka kostnaderna för Finansinspektionens verksamhet.

För granskning av ärenden enligt 7 kap. 28 a § första och andra
styckena får Finansinspektionen ta ut avgifter av de bolag som
granskas.

Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter enligt denna
paragraf. Lag (2010:1499).

16 § En ledamot i styrelsen för Finansinspektionen eller en
befattningshavare hos Finansinspektionen får inte vara ledamot i
styrelsen för ett svenskt försäkringsbolag eller ett utländskt
försäkringsföretag som erhållit tillstånd att driva
försäkringsrörelse i Sverige. En sådan ledamot eller
befattningshavare får inte heller vara aktieägare, delegerad eller
garant i eller anställd hos ett sådant företag. Lag (1991:1767).

17 § Närmare föreskrifter om Finansinspektionens organisation och
verksamhet meddelas av regeringen. Lag (1991:1767).

20 kap. Registrering m.m.

1 § egistreringsmyndigheten ska föra ett försäkringsregister
för registrering enligt denna lag eller andra författningar.

I fråga om registrering i försäkringsregistret av redovisnings-
och revisionshandlingar gäller bestämmelserna i
årsredovisningslagen (1995:1554) och lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag i stället för
bestämmelserna i detta kapitel. Lag (2007:1459).

1 a § En registrering i försäkringsregistret ska göras på
svenska. Om ett försäkringsbolag som en registrering avser
begär det, ska registreringen dessutom göras på något annat
officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller
isländska.

Den som begär att en registrering ska göras på något annat
språk än svenska ska, om inte registreringsmyndigheten beslutar
något annat, ge in en översättning till det språket av de
uppgifter eller handlingar som ska registreras. Översättningen
ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har
motsvarande utländsk behörighet. Lag (2007:1459).

2 § Registreringsmyndigheten ska utan dröjsmål kungöra i Post-
och Inrikes Tidningar det som registreras i
försäkringsregistret med undantag av registrering av
underrättelser enligt 14 kap. 20 §. En kungörelse som avser en
ändring i ett förhållande som tidigare har förts in i registret
ska endast ange ändringens art.

En kungörelse ska skrivas på samma språk som registreringen i
försäkringsregistret. Lag (2007:1459).

3 § Det som enligt denna lag eller särskilda bestämmelser har
införts i försäkringsregistret skall anses ha kommit till tredje mans
kännedom, om införandet har kungjorts i Post och Inrikes Tidningar
enligt 2 § och det inte av omständigheterna framgår att han varken
kände till eller borde ha känt till det som kungjorts. I fråga om
försäkringsaktiebolag gäller detta dock inte beträffande
rättshandlingar eller andra åtgärder som har vidtagits före den
sextonde dagen efter kungörandet, om tredje man visar att det var
omöjligt för honom att känna till det som kungjorts.

I fråga om rättshandlingar och andra åtgärder vilka har vidtagits
innan kungörande har skett, kan försäkringsaktiebolaget inte åberopa
det förhållande som blivit eller borde ha blivit infört i registret
mot annan än den som bolaget visar har känt till förhållandet.

Om det som har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar inte
överensstämmer med vad som har införts i försäkringsregistret, kan
försäkringsaktiebolaget inte åberopa kungörelsens innehåll mot tredje
man. Denne kan dock åberopa kungörelsens innehåll mot bolaget, om
bolaget inte visar att han kände till vad som har införts i
försäkringsregistret. Lag (1994:1941).

3 a § Om en anmälan om vem som har utsetts till styrelseledamot
eller verkställande direktör i ett försäkringsaktiebolag har förts in
i försäkringsregistret och kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar
enligt 2 §, kan bolaget inte mot tredje man åberopa fel eller brister
vid beslutet att utse den registrerade personen. Vad som nu sagts
gäller dock inte, om bolaget visar att tredje man kände till felet
eller bristen. Lag (1994:1941).

3 b § Om en uppgift har förts in i försäkringsregistret och
kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar såväl på svenska som i
översättning till ett främmande språk och översättningen
avviker från den svenska språkversionen, får försäkringsbolaget
inte åberopa översättningen mot tredje man. Tredje man får dock
åberopa översättningen mot bolaget, om bolaget inte visar att
tredje man kände till den svenska språkversionen.
Lag (2007:1459).

4 § Har en sökande vid anmälan för registrering inte iakttagit
vad som är föreskrivet om anmälan, skall sökanden föreläggas
att inom viss tid avge yttrande eller vidta rättelse. Detsamma
gäller, om registreringsmyndigheten finner att ett beslut, som
anmäls för registrering och för vars giltighet stadfästelse av
regeringen eller Finansinspektionen inte krävs, eller en
handling som bifogas anmälningen inte har tillkommit i behörig
ordning eller till sitt innehåll strider mot denna lag eller
andra författningar eller mot bolagsordningen eller de
försäkringstekniska riktlinjerna eller i något viktigare
hänseende har en otydlig eller vilseledande avfattning.
Underlåter sökanden att rätta sig efter föreläggandet, skall
anmälningen avskrivas. En underrättelse om denna påföljd skall
tas in i föreläggandet. Finns det även efter det att yttrandet
avgivits något hinder för registrering och har sökanden haft
tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering
vägras, om det inte finns anledning att ge sökanden ett nytt
föreläggande.

Bestämmelserna i första stycket utgör inte något hinder för
registrering av ett bolagsstämmobeslut, om rätten till talan
mot beslutet gått förlorad enligt 9 kap. 20 § andra stycket.

Registreringsmyndigheten skall genast skriftligen underrätta
bolaget när myndigheten fattar beslut enligt 4 kap. 15 § andra
stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket, 15 a kap. 17 § eller 21
kap. 2 § första och femte styckena.

Finansinspektionen skall genast skriftligen underrätta bolaget
när inspektionen fattar beslut enligt 15 kap. 4 §.
Lag (2000:822).

4 a § Om styrelseledamot, verkställande direktör, särskild
firmatecknare eller annan ställföreträdare för ett
försäkringsaktiebolag har försatts i konkurs, fått förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken eller fått näringsförbud, skall
registreringsmyndigheten avföra ställföreträdaren ur registret.

Avregistreringen skall vid beslut om konkurs eller tillfälligt
näringsförbud ske omedelbart. I övrigt skall avregistrering ske sedan
beslutet har vunnit laga kraft. Lag (2000:822).

5 § Bestämmelser om att avföra en firma ur registret sedan en dom
om att häva firmaregistreringen vunnit laga kraft finns i firmalagen
(1974:156).

6 § Beslut att i försäkringsaktiebolag ändra bolagsordningens
bestämmelser om aktiekapitalet, maximikapitalet eller minimikapitalet
eller om aktiernas nominella belopp skall registreras samtidigt som
beslut om att öka eller sätta ned aktiekapitalet, om ändringen av
bolagsordningen eller ökningen eller nedsättningen av aktiekapitalet
är nödvändig för att aktiekapitalets storlek skall bli förenlig med
bolagsordningen.

6 a § Har ett beslut om att aktiekapitalet skall vara bestämt i
annan valuta än tidigare registrerats, skall Finansinspektionen
vid ingången av närmast följande räkenskapsår räkna om det
registrerade aktiekapitalet och aktiernas nominella belopp till
den nya valutan. Omräkningen skall göras enligt den växelkurs
som fastställts av Europeiska centralbanken den sista svenska
bankdagen under föregående räkenskapsår. Lag (2000:37).

7 § Ett beslut av registreringsmyndigheten som innebär att en
anmälan avskrivits eller en registrering vägrats enligt 4 §
första stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
inom två månader från beslutets dag. Detsamma gäller

1. beslut av registreringsmyndigheten enligt 4 kap. 15 §
andra stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket, 15 a kap. 17, 24
och 35 §§, 17 kap. 5 § andra stycket samt 4 a § detta
kapitel, och

2. beslut av Finansinspektionen enligt 15 kap. 4 §.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (2009:708).

7 a § Skatteverkets beslut enligt 1 a kap. 4 a § och
15 a kap. 13 a § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (2009:708).

8 § Registreringsmyndigheten ska lämna ut uppgifter och
handlingar i försäkringsregistret i elektronisk form, om det
begärs. Lag (2007:1459).

21 kap. Straff och vite

1 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som

1. uppsåtligen bryter mot 1 kap. 11 §,

2. uppsåtligen eller av oaktsamhet till Finansinspektionen meddelar
oriktiga eller vilseledande uppgifter om sådana omständigheter som
han är skyldig att lämna uppgift om enligt denna lag,

3. uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att enligt denna lag
föra aktiebok, aktiebrevsregister, förteckning enligt 3 kap. 12 §
eller hålla aktiebok tillgänglig,

4. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 kap. 12 § tredje
stycket, 7 kap. 20 §, 8 kap. 10 § andra stycket andra meningen eller
11 § första stycket andra eller tredje meningen, eller

5. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 12 kap. 12 §.

Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot
bestämmelsen om anmälningsskyldighet i 3 kap. 2 §.

I fall som avses i 10 kap. 14 § första stycket skall inte följa
ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

Den som har åsidosatt vitesföreläggande som avses i 2 § detta
kapitel döms ej till ansvar för gärning som omfattas av
föreläggandet.

Utan hinder av 35 kap. 1 § brottsbalken får påföljd för brott enligt
första stycket 4 mot 12 kap. 12 § ådömas, om den misstänkte häktats
eller erhållit del av åtal för brottet inom fem år från brottet. Lag
(1994:1941).

1 a § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms, om
åtgärden innebär fara i bevishänseende, den som

1. lämnar osann uppgift i en handling enligt denna lag som
upprättas i elektronisk form,

2. i ett ärende enligt denna lag oriktigt intygar att en
elektronisk handling överensstämmer med originalet, eller

3. lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen i en försäkran
som enligt förordning som ansluter till denna lag lämnas på
heder och samvete och som upprättas i elektronisk form.

Det som sägs i första stycket gäller också den som begår en
sådan gärning som avses i första stycket 3 av grov oaktsamhet.

Om brott som avses i första stycket är att anse som grovt, döms
till fängelse i högst två år. Lag (2007:1459).

2 § Registreringsmyndigheten får förelägga verkställande
direktören och styrelseledamöterna att fullgöra sina
skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar att

1. hos registreringsmyndigheten göra behöriga anmälningar för
registrering, eller

2. på bolagets brev, fakturor, orderblanketter och webbplatser
lämna sådana uppgifter som anges i 17 kap. 5 §.

Föreläggande enligt första stycket 1 får inte meddelas, om
underlåtenhet att göra anmälan medför att bolagsstämmans eller
styrelsens beslut förfaller eller bolaget blir skyldigt att
träda i likvidation.

Registreringsmyndigheten får förena ett föreläggande enligt
första stycket med vite.

Finansinspektionen kan förena föreläggande eller förbud som
inspektionen får utfärda enligt denna lag med vite.

Följs inte ett sådant vitesföreläggande som avses i första
stycket kan registreringsmyndigheten döma ut vitet.
Lag (2007:1459).

Övergångsbestämmelser

1987:689

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988. Äldre bestämmelser i 14 kap.
21 § och 16 kap. 6 § gäller fortfarande i fråga om en konkurs, i vilken
konkursbeslutet har meddelats före ikraftträdandet.

1989:832

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 i fråga om 11 kap. 11 §.
I övrigt träder lagen i kraft den dag regeringen bestämmer Regeringen får
därvid bestämma att lagen skall träda i kraft vid skilda tidpunkter
för olika emittenter och rättigheter.

2. Ett avstämningsförbehåll som införts före ikraftträdandet skall
anses ha det innehåll som anges i 3 kap. 8 § första stycket i dess
nya lydelse.

4. Bestämmelsen i 3 kap. 11 § i dess äldre lydelse om skyldighet att
bevara uppgifter som avförts ur aktiebrevsregistret skall fortsätta
att gälla i fråga om uppgifter som avförts före ikraftträdandet.

Ett aktiebrevsregister som gäller vid ikraftträdandet skall bevaras
i minst tio år därefter.

1989:1081

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1990. Äldre bestämmelser
tillämpas dock om likvidations eller konkursförfarande har inletts
före ikraftträdandet.

1990:1296

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

2. Bestämmelserna i 3 kap. 11 § andra stycket skall gälla även om
det avstämningsförbehåll som där avses har registrerats före
ikraftträdandet.

1991:990

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1991.

2. Vad som i den nya lydelsen av 3 kap. 10 och 11 §§ samt 4 kap.

6 a och 19 §§ sägs om värdepappersinstitut skall också gälla sådan
fondkommissionär som med stöd av punkt 3 i övergångsbestämmelserna
till lagen (1991:981) om värdepappersrörelse driver rörelse enligt
fondkommissionslagen (1979:748).

1992:1626

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om
obligationer och andra skuldförbindelser som utfärdats av
kreditaktiebolag före lagens ikraftträdande. De äldre föreskrifterna
gäller även i fråga om obligationer och andra skuldförbindelser som
efter ikraftträdandet utfärdas av kreditaktiebolag som driver
verksamhet enligt punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1992:1610) om finansieringsverksamhet eller av sådana
kreditmarknadsbolag som vid lagens ikraftträdande hade rätt att
driva verksamhet enligt lagen (1963:76) om kreditaktiebolag.
Lag (1997:464).

1993:1304

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. Ett försäkringsbolag som har koncession vid lagens ikraftträdande
får med den tidsbegränsning som kan ha angetts i koncessionsbeslutet
fortsätta med rörelsen till utgången av år 1995 eller, om ansökan om
koncession i enlighet med 2 kap. 3 a, 3 b elle
Ett beslut före utgången av år 1994 om att ett försäkringsaktiebolag
skall vara privat skall tillkomma i den ordning och uppfylla de
villkor som anges i 18 kap. 2 §, 9 kap. 13 § andra stycket och 17
kap. 1 § i paragrafernas nya lydelse. Finansinspektionens åtgärd
enligt första stycket skall inte vidtas beträffande
försäkringsaktiebolag som fattat beslut om att vara privat och
skriftligen underrättat Finansinspektionen om beslutet.

Om bolagsordningen eller firman efter utgången av år 1994 strider
mot de nya bestämmelserna i 2 kap. 5 § andra stycket eller 17 kap. 1 §
andra stycket skall styrelsen till första ordinarie bolagsstämma
efter lagens ikraftträdande framlägga förslag till ändring i
överensstämmelse med bestämmelserna.

Utan hinder av de nya föreskrifterna i 17 kap. 1 § tredje stycket om
orden publikt och privat i försäkringsaktiebolags firma får gällande
firma användas fram till dess att ett registrerat beslut om
firmaändring föreligger, dock längst till utgången av augusti 1995.

3. I fråga om försäkringsaktiebolag som har bildats före den 1
januari 1995 gäller 3 kap. 1 § i sin äldre lydelse till utgången av
juni 1996.

Om bolagsordningen för bolag som avses i första stycket efter
utgången av juni 1996 strider mot 3 kap. 1 § i dess nya lydelse, får
beslut om emission som tillkommit därefter och som står i strid med
den nya lydelsen inte registreras.

4. I fråga om försäkringsaktiebolag som har bildats före den 1
januari 1995 gäller 4 kap. 2, 5, 7, 14, 16, 17 och 20 §§ samt 6 kap.
1, 2, 6, 8 och 9 §§ i sin äldre lydelse till utgången av juni 1995.
Bestämmelserna i 6 kap. 2 a, 8 a, 8 b och 10 §§ skall beträffande
sådana bolag inte tillämpas före utgången av juni 1995.

5. Vid registrering och verkställande av bolagsstämmobeslut som har
fattats före ikraftträdandet samt vid talan mot sådant beslut gäller
äldre bestämmelser, om inte annat följer av punkterna 7 och 8.

6. Om styrelsen före ikraftträdandet har beslutat om nyemission
enligt 4 kap. 16 och 17 §§ eller nedsättning av aktiekapitalet enligt
6 kap. 8 § gäller äldre bestämmelser vid registrering av beslutet.

7. Bestämmelsen i 4 kap. 14 § i dess nya lydelse skall tillämpas på
yttranden som ges in efter ikraftträdandet också om det beslut som
avses med registreringsansökan har fattats före nämnda tidpunkt.

8. Bestämmelserna i 6 kap. 6 § femte stycket i dess nya lydelse
skall tillämpas i ärende om rättens tillstånd att verkställa
nedsättningsbeslut som har fattats före ikraftträdandet om ansökan
har kommit in till rätten efter denna tidpunkt.

1995:54

Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har
meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.

1995:779

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 såvitt avser 2
kap. 18 §, 10 kap. 5 § och 12 kap. 13 §. Dessa föreskrifter
skall tillämpas av sådana bolag som inte följer de äldre
föreskrifter som avses i punkt 2 av övergångsbestämmelserna
till lagen (1999:600) om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713). Ändringarna i 7 kap. 3 § skall inte träda i kraft.
Lagen i övrigt träder i kraft den 1 juli 1995.
Lag (1999:601).

2. I fråga om försäkringsbolag som har koncession och som har
bildats före den 1 juli 1995 gäller 2 kap. 5 § i dess äldre lydelse
till utgången av juni 1996.

3. Bestämmelserna i 7 kap. 12 § om borgensförbindelser m.m. gäller
inte sådana förbindelser som ingåtts före lagens ikraftträdande.

4. För sådana placeringar hos ett livförsäkringsbolag som vid lagens
ikraftträdande överskrider gränserna i 7 kap. 10 c § första stycket 2
och 3 skall följande gälla.

Senast den 31 december 1999 skall placeringarna ha nedbringats till
de nivåer som anges i 7 kap. 10 c § första stycket 2 och 3.

Om en placering överstiger tjugo procent av det belopp som skall
skuldtäckas skall den senast den 30 juni 1996 ha nedbringats under
denna nivå.

En placerings andel av det belopp som skall skuldtäckas får inte
öka.

Andelen aktier eller andra värdepapper som kan jämställas med aktier
från samma emittent får inte i något fall överstiga fem procent av
det belopp som skall skuldtäckas.

5. För försäkringar som har meddelats före ikraftträdandet av nya 7
kap. 3 §, gäller fortfarande bestämmelserna i 7 kap. 5 7 §§ samt 8 §
första och andra styckena i sin äldre lydelse.

För försäkringar som avses i första stycket och som vid
ikraftträdandet av nya 7 kap. 3 § fortfarande gäller skall upprättade
grunder även därefter ha fortsatt giltighet om inte till
försäkringsvillkoren har överförts bestämmelserna i grunderna om

1. villkoren för försäkringstagarnas rätt till återköp,

2. försäkringstagarnas rätt till fribrev,

3. belåning av försäkringsbrev hos bolaget,

4. verkan av underlåtenhet att betala premie,

5. försäkringstagarens rätt när försäkringen i andra fall än som
avses i 1, 2 eller 4 upphör i förtid eller bolaget i övrigt inte har
ansvar för försäkringsfallet,

6. villkoren för tilldelning av återbäring, och

7. förräntning av försäkringsbelopp som förfallit till betalning.

För sådana försäkringar som avses i första stycket skall 7 kap. 8 a §
endast tillämpas beträffande grunder för

1. beräkning av försäkringspremier och premiereserv,

2. beräkning av tekniska återköpsvärden, samt

3. återbäring till försäkringstagarna.

6. Ett försäkringsbolag som vid lagens ikraftträdande äger aktier
eller andelar i juridiska personer med uppgift att äga tillgångar som
avses i 7 kap. 10 § första stycket behöver inte Finansinspektionens
medgivande enligt 7 kap. 17 § för detta innehav om sådant medgivande
inte krävdes före lagens ikraftträdande.

7.35 I fråga om den ökning av de försäkringstekniska avsättningarna
i trygghetsförsäkring för arbetsskada som uppkommit till följd av
beslut före den 1 juli 1993 om ändringar i den allmänna
socialförsäkringen skall följande gälla. Utan de begränsningar som
anges i 7 kap. 10 § första stycket 5 får för skuldtäckning t.o.m. den
31 december 2001 användas på kollektivavtal grundad överenskommelse
om betalning av de kvarvarande premier som erfordras för att
slutligen reglera den nämnda skuldökningen.

1995:1567

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. I fråga om förhållanden som avser ett räkenskapsår vilket har
inletts före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

1998:113

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1998.

2. De nya bestämmelserna i 14 kap. 26 b § och 15 kap. 6 a §
tillämpas i fråga om beslut om godkännande av överlåtelseavtal
eller tillstånd att verkställa avtal som meddelats efter den 31
mars 1998.

3. Äldre bestämmelser i 19 kap. 2 § 2 tillämpas för bolag som
beviljats koncession före ikraftträdandet.

1998:722

Denna lag träder i kraft den 24 oktober 1998. Om datalagen
(1973:289) även efter denna tidpunkt skall tillämpas på viss
behandling av personuppgifter, gäller dock 7 kap. 20 § i dess
äldre lydelse för sådan behandling.

1999:225

1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 1999.

2. Beträffande ärenden som vid utgången av april månad 1999 har
kommit in till regeringen eller, i förekommande fall,
Finansinspektionen skall frågan, huruvida det är regeringen
eller Finansinspektionen som skall pröva ärendet, avgöras
enligt äldre bestämmelser.

3. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet skall
överklagas enligt äldre bestämmelser. Detsamma gäller beslut i
sådana ärenden som avses under 2.

1999:600

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000, då lagen
(1989:1079) om livförsäkringar med anknytning till
värdepappersfonder upphör att gälla.

2. Försäkringsbolag som beviljats koncession före
ikraftträdandet, får år 2000 och 2001 tillämpa äldre
föreskrifter i 7 kap. 1-6 och 8 §§ samt 12 kap. 2 och 5-8 §§.
För ett försäkringsbolag som tillämpar sådana äldre
bestämmelser gäller även äldre föreskrifter i 1 kap. 10 §, 2
kap. 5 § första stycket 8, 9 och 16, 7 kap. 8 a, 9, 14 och 15 §§,
8 kap. 8 §, 9 kap. 18 och 20 §§, 12 kap. 9 §, 16 kap. 1 och
3 §§, 19 kap. 5 och 11 §§ samt 20 kap. 4 §. Äldre föreskrifter
i 7 kap. 22 § skall fortfarande tillämpas på
livförsäkringsbolag som innehar återbäringsmedel med stöd av
denna punkt. Bolaget skall inte tilllämpa den nya 12 kap. 14 §.
Lag (1999:1124).

3. För livförsäkringsbolag som meddelats koncession före
ikraftträdandet skall belopp som motsvarar återbäringsfonden
och andra återbäringsmedel, vid ingången av det räkenskapsår då
äldre föreskrifter som avses i punkten 2 inte längre tillämpas,
gottskrivas försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade
som återbäring eller överföras till sådana fonder under bundet
eget kapital som regleras i försäkringsrörelselagen eller lagen
(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. De nya
föreskrifterna i 12 kap. 16 § gäller även sådana
återbäringsmedel i livförsäkringsaktiebolag som innehas med
stöd av punkten 2.

4. För ömsesidiga försäkringsbolag som registrerats före
ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter i 1 kap. 7 §, 7 kap.
24 § och 13 kap. till dess att sådana bestämmelser i
bolagsordningen som avses i de nya föreskrifterna i 2 kap. 5 §
första stycket 14 kan göras gällande mot delägarna enligt 9
kap. 18 §. Äldre föreskrifter i 14 kap. 14 § gäller till dess
att sådana bestämmelser som avses i 2 kap. 5 § första stycket
16 registrerats. En bolagsordning med sådana bestämmelser som
avses i denna punkt skall vara registrerad senast vid utgången
av år 2001. Lag (1999:1125).

5. För livförsäkringsbolag som omfattats av lagen om
livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder gäller
7, 10, 11 och 12 §§ samma lag till dess bestämmelser i
bolagsordningen om vinstutdelning eller förlusttäckning
registrerats. En bolagsordning med sådana bestämmelser skall
vara registrerad senast vid utgången av år 2001. Om denna punkt
tillämpas gäller äldre lydelse av de bestämmelser som 12 §
nämnda lag hänvisar till.

6. Äldre föreskrifter i 10 kap. 4 § får tillämpas till dess att
en godkänd eller auktoriserad revisor utsetts, dock längst till
utgången av år 2000. Vid en sådan tillämpning gäller inte de
nya föreskrifterna i 10 kap. 3 § första stycket.
Lag (1999:1124).

7. Bolagsstämman får före ikraftträdandet fatta beslut om
ändringar av bolagsordningen med tillämpning av de nya
föreskrifterna i lagen (1999:600) om ändring i
försäkringsrörelselagen. Lag (1999:1124).

8. Föreskrifterna om sanktioner enligt 19 kap.
försäkringsrörelselagen gäller även vid överträdelser av
punkterna 3, 4 och 5 ovan. Lag (1999:1124).

1999:1090

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. De nya
föreskrifterna skall dock tillämpas första gången för det
räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.
Föreskriften i 8 kap. 9 § skall fortfarande tillämpas för
räkenskapsår som har inletts före den 1 januari 2000.

2000:67

1. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2000.

2. Bestämmelserna i 6 a kap. gäller även för sådana aktier som
ett försäkringsaktiebolag har förvärvat före lagens
ikraftträdande med stöd av 6 kap. 10 § andra stycket i dess
äldre lydelse

2000:822

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

2. Registreringsärenden, som har kommit in till
Finansinspektionen men i vilka inspektionen inte har fattat
beslut före ikraftträdandet, skall överlämnas till Patent- och
registreringsverket för fortsatt handläggning.

2003:510

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

2. Försäkringsbolag som beviljats koncession före den 20 mars
2002 får till den 20 mars 2007 tillämpa äldre bestämmelser i 7
kap. 22-27 §§. Ett sådant försäkringsbolag som vid sistnämnda
tidpunkt inte har uppnått föreskriven solvensmarginal får
fortsätta att tillämpa dessa äldre bestämmelser längst till den
20 mars 2009, under förutsättning att bolaget upprättar och
till Finansinspektionen för godkännande överlämnar en plan med
de åtgärder som skall vidtas för att uppnå detta krav. För ett
försäkringsbolag som tilllämpar sådana äldre bestämmelser
gäller även äldre bestämmelser i 1 kap. 10 §.

2004:53

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2004.

2. Vad som sägs i 3 kap. 16 § samt 7 kap. 10, 10 b och 10 c §§
om investeringsfonder eller fondföretag skall också gälla
sådana värdepappersfonder respektive utländska fondföretag som
förvaltas av fondbolag eller annan fondförvaltare som med stöd
av 3 § lagen (2004:47) om införande av lagen (2004:46) om
investeringsfonder driver verksamhet enligt lagen (1990:1114)
om värdepappersfonder.

3. Vad som sägs i 2 kap. 3 b § och 7 kap. 10 c § om förvaltare
skall också gälla sådana fondförvaltare som driver verksamhet
med stöd av 3 § lagen (2004:47) om införande av lagen (2004:46)
om investeringsfonder.

2004:251

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

2. Registreringsärenden som har kommit in till Patent- och
registreringsverket men i vilka verket inte har fattat beslut
före ikraftträdandet skall överlämnas till Bolagsverket för
fortsatt handläggning.

2004:570

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

2. Äldre lydelse av 8 kap. 1 § får tillämpas även efter den 1
juli 2004, dock inte längre än som medges enligt punkterna 3
och 4.

3. Om styrelsens sammansättning efter lagens ikraftträdande
strider mot bestämmelsen i 8 kap. 1 § första stycket skall
bolagsstämman senast vid den första ordinarie bolagsstämman
efter ikraftträdandet fatta beslut om sådan ändring av
styrelsens sammansättning att den stämmer överens med
bestämmelsen.

4. Om en bolagsordning efter lagens ikraftträdande strider mot
bestämmelsen i 8 kap. 1 § andra stycket skall styrelsen till
den första ordinarie bolagsstämman efter ikraftträdandet lägga
fram förslag om sådan ändring av bolagsordningen att den
stämmer överens med bestämmelsen.

2005:1051

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

2. Har beslut om utmätning eller konkurs fattats före
ikraftträdandet, gäller 7 kap. 11 a § i paragrafens äldre
lydelse.

2006:407

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

2. Äldre bestämmelser gäller om det yrkesmässiga biträde som
annars skulle föranleda jäv för en revisor eller en
lekmannarevisor avser ett räkenskapsår som har inletts före den
1 januari 2007.

2006:427

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

2. Har inlösen av aktier enligt 15 kap. 8 § påkallats före den
1 juli 2006, gäller äldre bestämmelser om förutsättningarna för
inlösen, om bestämmandet av lösenbeloppet och om förfarandet.

2006:601

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006. Om en ansökan har
kommit in före detta datum tillämpas äldre bestämmelser i fråga
om

1. tillstånd till verkställande av ett fusionsförslag vid
bildande av ett europabolag genom fusion enligt artikel 2.1 SE-
förordningen, och

2. tillstånd till flyttning av säte enligt artikel 8 i SE-
förordningen.

2007:122

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007 och tillämpas på
försäkringsavtal som har ingåtts eller förnyats efter
ikraftträdandet.

2. Bestämmelserna i 7 kap. 19 b § tillämpas även på
försäkringsavtal som har ingåtts före ikraftträdandet, om det
finns rätt till återköp eller till överföring av en
pensionsförsäkring enligt avtal eller enligt 11 kap. 5 §
försäkringsavtalslagen (2005:104).

2008:102

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2008.

2. Ett försäkringsbolag som bedriver återförsäkringsverksamhet
och som före den 10 december 2005 har beviljats koncession
behöver inte tillämpa bestämmelserna i 1 kap. 3 b § tredje
stycket före den 11 december 2008.

3. Ett försäkringsbolag som före den 10 december 2005 har
beviljats koncession som innefattar återförsäkring av
skadeförsäkring behöver inte tilllämpa det nya kravet på
garantibelopp enligt 7 kap. 26 § andra stycket före den 11
december 2008.

2008:594

1. Denna lag träder i kraft den 1 november 2008.

2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om fusioner som vid
ikraftträdandet prövas enligt konkurrenslagen (1993:20) eller
som förbjudits enligt den lagen.

2008:1237

Denna lag träder i kraft den 31 december 2008. Äldre
bestämmelser gäller dock i fråga om fusioner där fusionsplan
har upprättats före ikraftträdandet.

2009:33

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2009 och tillämpas första
gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 28
februari 2009.

2009:351

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

2. I fråga om ansökningar enligt 2 kap. 3 § eller 3 kap. 2 §
andra och tredje styckena som har kommit in till
Finansinspektionen före lagens ikraftträdande ska äldre
bestämmelser gälla.

3. Den som vid lagens ikraftträdande innehar aktier i ett
försäkringsaktiebolag i sådan omfattning att han eller hon
skulle ha varit skyldig att ansöka om tillstånd enligt 3 kap.
2 § andra stycket om aktierna hade förvärvats efter lagens
ikraftträdande ska, om tillstånd inte tidigare har meddelats,
anmäla sitt innehav till Finansinspektionen senast den 2
november 2009.

2009:569

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

2. Bestämmelserna i 8 kap. 4 a § tillämpas inte om den som
har varit revisor har utsetts till den nya befattningen före
ikraftträdandet.

3. Bestämmelserna i 8 kap. 8 a § första stycket tredje
meningen och andra stycket 2 tillämpas inte förrän efter den
första ordinarie bolagsstämma som hålls efter
ikraftträdandet.

4. För ett uppdrag som revisor som innehas vid
ikraftträdandet räknas den tid som anges i 10 kap. 6 a §
första stycket från den första ordinarie bolagsstämma som
hålls efter ikraftträdandet.

2009:708

1. Denna lag träder i kraft den 15 juli 2009.

2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om fusioner där
fusionsplan har upprättats före ikraftträdandet. Äldre
bestämmelser gäller också i fråga om europabolags flyttning
av säte där bolagsstämmans beslut om flyttning har fattats
före ikraftträdandet.

2010:1945

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011.

2. Äldre bestämmelser gäller om en handling har skickats eller lämnats
före den 1 april 2011.