Lag (1983:534) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bangladesh

SFS nr
1983:534
Departement/myndighet
Finansdepartementet S3
Utfärdad
1983-04-21
Ändring införd
t.o.m. SFS 2011:1314

1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande
av
skatteflykt beträffande inkomstskatter som Sverige och Bangladesh
undertecknade den 3 maj 1982 skall tillsammans med det protokoll som
är fogat till avtalet gälla för Sveriges del. Avtalets och
protokollets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån de
medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle
föreligga.

3 § Om en person anser att det vidtagits någon åtgärd som för honom
har medfört eller kommer att medföra en beskattning som strider mot
bestämmelserna i avtalet, kan han ansöka om rättelse enligt artikel 25
punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos regeringen och bör
ges in inom den tid som anges i nämnda bestämmelse.

4 § Har upphävts genom lag (2011:1314).

Bilaga

Avtal mellan Konungariket Sveriges regering och folkrepubliken
Bangladeshs regering för undvikande av dubbelbeskattning och
förhindrande av skatteflykt beträffande inkomstskatter

Konungariket Sveriges regering och Folkrepubliken Bangladeshs
regering, som önskar ingå ett avtal för undvikande av
dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande
inkomstskatter, har kommit överens om följande:

ARTIKEL 1

Personer på vilka avtalet tillämpas

Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande
stat eller i båda avtalsslutande staterna.

ARTIKEL 2

Skatter som omfattas av avtalet

1. Detta avtal tillämpas på inkomstskatter som påförs av en
avtalsslutande stat eller dess lokala myndigheter eller fördessas
räkning, oberoende av sättet på vilket skatterna uttages.

2. Med inkomstskatter förstås alla skatter som utgår på inkomst i dess
helhet eller på delar av inkomst, däri inbegripna skatter på vinst
genom överlåtelse av lös eller fast egendom.

3. De för närvarande utgående skatter, på vilka avtalet tillämpas,
är:

a) I Bagladesh: inkomstskatten (skatt av sådant slag benämns i det
följande ”bangladeshisk skatt”);

b) i Sverige:

1) den statliga inkomstskatten, sjömanskatten och kupongskatten däri
inbegripna,

2) utskiftningsskatten och ersättningsskatten,

3) bevillingsavgiften för vissa offentliga föreställningar, och

4) kommunalskatten; (skatt av sådant slag benämns i det följande
”svensk skatt”).

4. Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak
likartat slag, som efter undertecknandet av avtalet påförs vid sidan
av eller i stället för de för närvarande utgående skatterna. De
behöriga myndigheterna skall meddela varandra de väsentliga ändringar
som vidtagits i respektive skattelagstiftning.

ARTIKEL 3

Allmänna definitioner

1. Om inte sammanhanget föranleder annat, har i detta avtal följande
uttryck nedan angiven betydelse:

a) ”Bangladesh” åsyftar Folkrepubliken Bangladesh;

b) ”Sverige” åsyftar Konungariket Sverige;

c) ”en avtalsslutande stat” och ”den andra avtalsslutande staten”
åsyftar Bangladesh eller Sverige, alltefter som sammanhanget kräver;

d) ”person” inbegriper fysisk person, bolag och annan sammanslutning;

e) ”bolag” åsyftar juridisk person eller annan som vid beskattningen
behandlas såsom juridisk person;

f) ”företag i en avtalsslutande stat” och ”företag i den andra
avtalsslutande staten” åsyftar företag som bedrivs av person med
hemvist i en avtalsslutande stat, respektive företag som bedrivs av
person med hemvist i den andra avtalsslutande staten;

g) ”medborgare” åsyftar:

1) fysisk person som har medborgarskap i en avtalsslutande stat,

2) juridisk person och annan sammanslutning som bildats enligt den
lagstiftning som gäller i en avtalsslutande stat;

h) ”internationell trafik” åsyftar transport med skepp eller
luftfartyg som används av företag i en avtalsslutande stat utom då
skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den
andra avtalsslutande staten;

i) ”behörig myndighet” åsyftar i Bangladesh, ”the National Board of
Revenue” eller dess befullmäktigade ombud och i Sverige,
budgetministern eller dennes befullmäktige ombud.

2. Då en avtalsslutande stat tillämpar detta avtal anses, såvida inte
sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i
avtalet, ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens
lagstiftning rörande sådana skatter på vilka avtalet tillämpas.

ARTIKEL 4

Hemvist

1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”person med
hemvist i en avtalsslutande stat” person som enligt lagstiftningen i
denna stat är skattskyldig där på grund av hemvist, bosättning, plats
för företagsledning eller annan liknande omständighet. Uttrycket
inbegriper emellertid inte person som är skattskyldig i denna stat
endast för inkomst från källa i denna stat.

2. Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 fysisk person har hemvist i
båda avtalsslutande staterna, bestäms hans hemvist på följande sätt:

a) Han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad som
stadigvarande står till hans förfogande. Om han har en sådan bostad i
båda staterna, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans
personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för
levnadsintressena).

b) Om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina
levnadsintressen eller om han inte i någondera staten har en bostad
som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i
den stat där han stadigvarande vistas.

c) Om han stadigvarande vistas i båda staterna eller om han inte
vistas stadigvarande i någon dem, anses han ha hemvist i den stat där
han är medborgare.

d) Om han är medborgare i båda staterna eller om han inte är
medborgare i någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i de
avtalsslutande staterna frågan genom ömsesidig överensstämmelse.

3. Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 annan person än fysisk
person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses personen i
fråga ha hemvist i den stat där den har sin verkliga ledning.

ARTIKEL 5

Fast driftställe

1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”fast
driftställe” en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken
ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs.

2. Uttrycket ”fast driftställe” innefattar särskilt:

a) plats för företagsledning;

b) filial;

c) kontor;

d) fabrik;

e) verkstad;

f) lagerbyggnad, i fråga om person som tillhandahåller lagerutrymme åt
utomstående; och

g) gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för
utvinning av naturtillgångar.

3. Plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsvverksamhet
utgör fast driftställe endast om verksamheten pågår mer än 183 dagar.

4. Utan hinder av föregående bstämmelser i denna artikel anses
uttrycket ”fast driftställe” inte innefatta:

a) användningen av anordningar uteslutande för lagring eller
utställning av företaget tillhöriga varor;

b) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för
lagring eller utställning;

c) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för
bearbetning eller förädling genom annat företags försorg;

d) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande
för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar för företaget;

e) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande
för att för företaget ombesörja reklam, meddela upplysningar, bedriva
vetenskaplig forskning eller utöva liknande verksamhet, som är av
förberedande eller biträdande art.

5. Person som är verksam i en avtalsslutande stat för ett företag i
den andra avtalsslutande staten eller på dess vägnar – annan än sådan
oberoende representant på vilken punkt 6 tillämpas – anses utgöra fast
driftställe i den förstnämnda staten om:

a) han i den förstnämnda staten har och där regelbundet använder en
generell fullmakt att sluta avtal i företagets namn samt verksamheten
inte begränsas till inköp av varor för företagets räkning, eller

b) han regelmässigt i den förstnämnda staten disponerar ett företaget
tillhörigt varulager från vilket han för företaget eller på dess
vägnar regelbundet levererar varor, eller

c) han i den förstnämnda staten regelbundet införskaffar order rörande
försäljning av varor uteslutande eller nästan uteslutande för
företaget i fråga eller för företaget och andra företag, över vilka
förstnämnda företag har ett bestämmande inflytande eller vilka själva
har ett bestämmande inflytande över det förstnämnda företaget.

6. Företag i en avtalsslutande stat anses inte ha fast driftställe i
den andra avtalsslutande staten endast på den grund att företaget
bedriver affärsverksamhet i denna andra stat genom förmedling av
mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, om sådan
person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet och hans
verksamhet inte är sådan som beskrivs i punkt 5 c).

7. Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande
stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den
andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver affärs
verksamhet i denna andra stat (antingen från fast driftställe eller på
annat sätt), medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör
fast driftställe för det andra.

ARTIKEL 6

Inkomst av fast egendom

1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar
av fast egendom (däri inberipen inkomst av lantbruk eller skogsbruk)
belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra
stat.

2. Uttrycket ”fast egendom” har den betydelse som uttrycket har enligt
lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen.
Uttrycket inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom, levande
och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka
bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, nyttjanderätt
till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar
för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa
eller annan naturtillgång. Skepp, båtar och luftfartyg anses inte vara
fast egendom.

3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst som förvärvas genom
omedelbart brukande, genom uthyrning eller genom annan användning av
fast egendom.

4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 tillämpas även på inkomst av
fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast egendom som
används vid självständig yrkesutövning.

ARTIKEL 7

Inkomst av rörelse

1. Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat förvärvar,
beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget bedriver rörelse
i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe.
Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företagets
inkomst beskattas i den andra staten, men endast så stor del därav som
är hänförlig till det fasta driftstället.

2. Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den andra
avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe, hänförs, om
inte bestämmelserna i punkt 3 föranleder annat, i vardera
avtalsslutande staten till det fasta driftstället den inkomst som det
kan antagas att driftstället skulle ha förvärvat om det varit ett
fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande
slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat
affärer med det företag till vilket driftstället hör. Om de
upplysningar, som är tillgängliga för beskattningsmyndigheterna i
fråga, inte är tillräckliga för att avgöra vilken inkomst som är
hänförlig till det fasta driftstället, skall bestämmelserna i denna
punkt inte hindra tillämpningen av lagbestämmelser i någondera
avtalsslutande staten, enligt vilka beskattningsmyndigheterna
skönsmässigt eller uppskattningsvis kan bestämma det fasta
driftställets skattepliktiga inkomst. Sådan skönsmässig bedömning
eller sådan uppskattning av inkomst skall dock – i den mån de för
beskattningsmyndigheterna tillgängliga upplysningarna tillåter detta –
ske i överensstämmelse med den i denna punkt angivna principen.

3. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för
utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbegripna
utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om
utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget
eller annorstädes. Avdrag medges dock inte för utgifter för vilka
avdrag ej skulle medges företag i denna stat enligt dess
lagstiftning.

4. I den mån inkomst hänförlig till fast driftställe i en
avtalsslutande stat brukat bestämmas på grundval av en fördelning av
företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget, skall
bestämmelserna i punkt 2 inte hindra att i denna avtalsslutande stat
den skattepliktiga inkomsten bestäms genom sådant förfarande. Den
fördelningsmetod som används skall dock vara sådan att resultatet
överensstämmer med principerna i denna artikel.

5. Inkomst hänförs inte till fast driftställe endast av den
anledningen av varor inköps genom det fasta driftställets försorg för
företaget.

6. Vid tillämpningen av föregående punkter bestäms inkomst som är
hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande år från
år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder annat.

7. Ingår i inkomst av rörelse inkomstslag som behandlas särskilt i
andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar
inte av reglerna i förevarande artikel.

ARTIKEL 8

Luftfart

1. Inkomst som förvärvas av företag i en avtalsslutande stat genom
användningen av luftfartyg i internationell trafik beskattas endast i
denna stat.

2. Bestämmelserna i denna artikel tillämpas beträffande inkomst som
förvärvas av det svenska, danska och norska lufftfartskonsortiet
Scandinavian Airlines System (SAS) men endast i fråga om den del av
inkomsten som motsvarar den andel i konsortiet som innehas av AB
Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i Scandinavian Airlines
System (SAS).

3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas även på inkomst som
förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en
internationell driftsorganisation.

ARTIKEL 9

Sjöfart

1. Inkomst, som förvärvas av företag i en avtalsslutande stat genom
användningen av skepp i internationell trafik i den andra
avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat, men skatten
på inkomsten i denna andra stat nedsätts med ett belopp motsvarande
femtio procent av skatten.

2. Vid tillämpningen av punkt 1 förstås med inkomst som förvärvas i en
avtalsslutande stat genom användningen av skepp i internationell
trafik i den andra avtalsslutande staten, inkomst genom befordran av
passagerare, post, kreatur eller gods, som utskeppas från denna andra
stat.

3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas även på inkomst som förvärvas
genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en
internationell driftsorganisation.

ARTIKEL 10

Företag med intressegemenskap

1. I fall då

a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltager
i ledningen eller övervakningen av ett företag i den andra
avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapitel, eller

b) samma personer direkt eller indirekt deltager i ledningen eller
övervakningen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett
företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa
företags kapital, iakttages följande.

Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella
förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem
som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all
inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena
företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta
företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i
överensstämmelse därmed.

2. I fall då inkomst, för vilken ett företag i en avtalsslutande stat
beskattats i denna stat, även inräknas i inkomsten för ett företag i
den andra avtalsslutande staten och beskattas i överensstämmelse
därmed i denna andra stat, samt den sålunda inräknade inkomsten är
sådan som skulle ha tillkommit företaget i denna andra stat om de
villkor som avtalats mellan företagen hade varit sådana som skulle ha
avtalats mellan av varandra oberoende företag, skall den förstnämnda
staten genomföra vederbörlig justering av det skattebelopp som påförts
för inkomsten i denna stat. Vid sådan justering iakttages övriga
bestämmelser i detta avtal och de behöriga myndigheterna i de
avtalsslutande staterna överlägger vid behov med varandra.

ARTIKEL 11

Utdelning

1. Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till
person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i
den andra stat.

2. utdelningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat
där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, enligt lagstiftningen
i denna stat, men om mottagaren har rätt till utdelningen får skatten
inte överstiga:

a) 10 procent av utdelningens bruttobelopp, om den som har rätt till
utdelningen är ett bolag (med undantag för handelsbolag) som direkt
eller indirekt behärskar minst 10 procent av det utbetalande bolagets
kapital;

b) 15 procent av utdelningens bruttobelopp i övriga fall.

Denna punkt berör inte bolagets beskattning av vinst av vilken
utdelningen betalas.

3. Med uttrycket ”utdelning” förstås i denna artikel inkomst av
aktier, gruvaktier, stiftarandelar eller andra rättigheter, som inte
är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra
andelar i bolag som enligt lagstiftningen i den stat där det utdelande
bolaget har hemvist är likställd med inkomst av aktier.

4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har
rätt till utdelningen har hemvist i en avtalsslutande stat och
bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, där bolaget som
betalar utdelningen har hemvist, från där beläget fast driftställe
eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där
belägen stadigvarande anordning samt den andel på grund av vilken
utdelningen betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället
eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas
bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 15.

5. Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst
från den andra avtalsslutande staten, får denna andra stat inte
beskatta utdelning som bolaget betalar, utom i den mån utdelningen
betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån den
andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med
fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat, och
ej heller beskatta bolagets icke utdelade vinst, även om utdelningen
eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst
som uppkommit i denna andra stat.

6. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 är utdelningen från bolag
med hemvist i Bangladesh till bolag med hemvist i Sverige undantagen
från beskattning i Sverige i den mån utdelningen skulle ha varit
undantagen från beskattning enligt svensk lagstiftning, om båda
bolagen hade varit svenska.

ARTIKEL 12

Ränta

1. Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till
person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i
denna andra stat.

2. Räntan får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från
vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men om
mottagaren har rätt till räntan får skatten inte överstiga:

a) 10 procent av räntans bruttobelopp, om räntan uppbärs av en bank
eller annat kreditinsitut (försäkringsbolag däri inbegripet);

b) 15 procent av räntans bruttobelopp i övriga fall.

3. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 2 gäller följande:

a) Ränta, som härrör från Sverige och som betalas till Bangladeshs
regering eller till Bangladeshs bank, skall vara undantagen från
svensk skatt.

b) Ränta, som härrör från Bangladesh och som betalas till Sveriges
regering, Sveriges riksbank eller riksgäldskontoret, skall vara
undantagen från bangladeshisk skatt.

De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan genom
ömsesidig överenskommelse bestämma att denna punkt skall tillämpas
också beträffande annan institution.

4. Med uttrycket ”ränta” förstås i denna artikel inkomst av varje
slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast
egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i
gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av
värdepapper, som utfärdats av staten, och inkomst av obligationer
eller debentures, däri inbegripna agiobelopp och vinster som hänför
sig till sådana värdepapper, obligationer eller debentures.
Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid
tillämpningen av denna artikel.

5. Bestämmelserna i punkterna 1-3 tillämpas inte, om den som har rätt
till räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse
i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från där
beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i
denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den
fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med det fasta
driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall
tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 15.

6. Ränta anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är
den staten själv, lokal myndighet eller person med hemvist i denna
stat. Om den person som betalar räntan, antingen han har hemvist i en
avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast
driftställe eller stadigvarande anordning i samband varmed den skuld
uppkommit på vilken räntan betalas, och räntan belastar det fasta
driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses dock räntan
härröra från den stat där det fasta driftstället eller den
stadigvarande anordningen finns.

7. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den
som har rätt till räntan eller mellan dem båda och annan person
räntebeloppet, med hänsyn till den fordran för vilken räntan betalas,
överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och
den som har rätt till räntan om sådana förbindelser inte förelegat,
tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp.
I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i
vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i
detta avtal.

ARTIKEL 13

Royalty

1. Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas
till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får
beskattas i denna andra stat.

2. Royaltyn får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat
från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men om
mottagaren har rätt till royaltyn får skatten inte överstiga 10
procent av royaltyns bruttobelopp.

3. Med uttrycket ”royalty” förstås i denna artikel varje slag av
betalning som mottages såsom ersättning för nyttjandet av eller för
rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller
vetenskapligt verk, häri inbegripna biograffilm och band för radio-
eller televisionsutsändningar, patent, varumärke, mönster eller
modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverksmetod samt för
nyttjandet av eller för rätten att nyttja industriell, kommersiell
eller vetenskaplig utrustning eller för upplysning om erfarenhetsrön
av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur. Betalning på
grund av utnyttjandet av mineralförekomst, källa eller annan
naturtillgång inbegrips ej i uttrycket ”royalty”.

4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har
rätt till royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver
rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn
härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig
yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande
anordning, samt den rättighet eller egendom för vilken royaltyn
betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den
stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i
artikel 7 respektive artikel 15.

5. Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är
staten själv, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat.
Om den person som betalar royaltyn, antingen han har hemvist i en
avtalsslutande stat eller ej, i en avtalsslutande stat har fast
driftställe eller stadigvarande anordning i samband varmed
skyldigheten att betala royaltyn uppkommit, och royaltyn belastar det
fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses dock
royaltyn härröra från den avtalsslutande stat där det fasta
driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.

6. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den
som har rätt till royaltyn eller mellan dem båda och annan person
royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller den
upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger det belopp som
skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till
royaltyn om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas
bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant
fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera
avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta
avtal.

ARTIKEL 14

Realisationsvinst

1. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på
grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 6 och
som är belägen i den andra avtalsslutande staten eller på grund av
överlåtelse av aktier i ett bolag, vars huvudsakliga tillgångar utgörs
av sådan fast egendom, får beskattas i denna andra stat.

2. Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av
rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en
avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av
lös egendom hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva
självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en
avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får
beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av
överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med
överlåtelse av hela företaget) eller av sådan stadigvarande
anordning.

3. Vinst, som ett företag i en avtalsslutande stat förvärvar på grund
av överlåtelse av fartyg eller luftfartyg som används i internationell
trafik eller lös egendom, som är hänförlig till användningen av sådana
fartyg eller luftfartyg, beskattas endast i denna stat.

Beträffande vinst som förvärvas av det svenska, danska och norska
luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) tillämpas
bestämmelserna i denna punkt endast i fråga om den del av vinsten som
motsvarar den andel i konsortiet vilken innehas av AB Aerotransport
(ABA), den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS).

4. Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i
punkterna 1, 2 och 3 beskattas endast i den avtalsslutande stat där
överlåtaren har hemvist.

ARTIKEL 15

Självständig yrkesutövning

1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar
genom att utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet,
beskattas endast i denna stat. Sådan inkomst får emellertid beskattas
i den andra avtalsslutande staten, om:

a) inkomsttagaren i denna stat har stadigvarande anordning, som
regelmässigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten; i
sådant fall får endast så stor del av inkomsten som är hänförlig till
denna anordning beskattas i denna andra avtalsslutande stat, eller

b) inkomsttagaren vistas i denna andra stat under tidrymd eller
tidrymder, som sammanlagt uppgår till mer än 120 dagar under denna
stats ifrågavarande beskattningsår.

2. Uttrycket ”fritt yrke” inbegriper särskilt självständig
vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och
undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som läkare,
advokat, ingenjör, arkitekt, tandläkare och revisor utövar.

ARTIKEL 16

Enskild tjänst

1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 17, 19, 20 och 21 föranleder
annat, beskattas löner och andra liknande ersättningar, som person med
hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning,
endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i den andra
avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra stat, får
ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där.

2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas ersättning, som
person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som
utförs i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda
staten, om:

a) mottagaren vistas i den andra staten under tidrymd eller tidrymder
som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under denna stats
ifrågavarande beskattningsår, och

b) ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i denna
andra stat eller för sådan arbetsgivares räkning, samt

c) ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande
anordning som arbetsgivaren har i denna andra stat.

3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får
ersättning för arbete, som utförs ombord på skepp eller luftfartyg i
internationell trafik, beskattas i den avtalsslutande stat där
företaget har hemvist.

Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av arbete, vilket
utförs ombord på luftfartyg som används i internationell trafik av det
svenska, danska och norska luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines
System (SAS), beskattas inkomsten endast i Sverige.

ARTIKEL 17

Styrelsearvoden

Styrelsearvoden och andra liknande ersättningar, som person med
hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i
styrelse eller annat liknande organ i bolag med hemvist i den andra
avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

ARTIKEL 18

Artister och idrottsmän

1. Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 15 och 16 får inkomst,
som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin
personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av
artist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller
televisionsartist eller musiker eller av idrottsman, beskattas i denna
andra stat. Sådan inkomst undantas emellertid från skatt i denna andra
stat om artistens eller idrottsmannens besök sker inom ramen för ett
program om kultur- eller idrottsutbyte, som överenskommits mellan de
avtalsslutande staterna.

2. I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som artist eller
idrottsman utövar i denna egenskap, inte tillfaller artisten eller
idrottsmannen själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder
av bestämmelserna i artiklarna 7, 15 och 16, beskattas i den avtals
slutande stat där artisten eller idrottsmannen utövar verksamheten.

ARTIKEL 19

Pensioner

Om inte bestämmelserna i artikel 20 punkt 2 föranleder annat,
beskattas pensionen och andra liknande ersättningar, som betalas till
person med hemvist i en avtalsslutande stat, endast i denna stat.

ARTIKEL 20

Offentlig tjänst

1. a) Ersättning (med undantag för pension), som betalas av en
avtalsslutande stat eller dess lokala myndigheter till fysisk person
på grund av arbete som utförs i denna stats eller dess lokala
myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.

b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra
avtalsslutande staten om arbetet utförs i denna stat och personen i
fråga har hemvist i denna stat och:

1) är medborgare i denna stat; eller

2) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet.

2. a) Pension, som betalas av, eller från fonder inrättade av, en
avtalsslutande stat eller dess lokala myndigheter till fysisk person
på grund av arbete som utförts i denna stats eller dess lokala
myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.

b) Sådan pension beskattas emellertid endast i den andra
avtalsslutande staten om personen i fråga har hemvist och är
medborgare i denna stat.

3. Bestämmelserna i artiklarna 16, 17 och 19 tillämpas på ersättning
och pension som betalas på grund av arbete som utförts i samband med
rörelse som bedrivs av en avtalsslutande stat eller dess lokala
myndigheter.

ARTIKEL 21

Lärare, studerande och praktikanter

1. En professor eller lärare, som vistas tillfälligt i en
avtalsslutande stat under en tidrymd ej överstigande två år i syfte
att bedriva undervisning vid universitet, högskola, skola eller annan
undervisningsanstalt och som har, eller omedelbart före vistelsen hade
hemvist i den andra avtalsslutande staten, är befriad från skatt i den
förstnämnda avtalsslutande staten på ersättning för sådan
undervisning, under förutsättning att han är skattskyldig för ersätt
ningen i den andra avtalsslutande staten.

2. Fysisk person, som hade hemvist i en avtalsslutande stat omedelbart
före vistelse i den andra avtalsslutande staten och som tillfälligt
vistas i denna andra stat uteslutande såsom

a) studerande vid universitet, högskola, skola eller annan liknande
undervisningsanstalt i denna andra stat,

b) affärs- eller hantverkspraktikant, eller

c) mottagare av stipendium, anslag eller annat penningunderstöd från
stiftelse eller inrättning med uppgift att främja vetenskapligt,
uppfostrande, religiöst eller välgörande ändamål eller inom ramen för
ett tekniskt biståndsprogram som upprättats av regeringen i en
avtalsslutande stat,

är befriad från skatt i denna andra stat för:

1) belopp, som betalas till honom från utlandet för hans uppehälle,
undervisning, utbildning eller praktik;

2) inkomst av arbete som utförs i denna andra stat, om inkomsten inte
under något beskattningsår överstiger tolvtusen svenska kronor eller
motvärdet i bangladeshiska takas; samt

3) sådant stipendium, anslag eller penningunderstöd.

Skattebefrielse enligt punkt 2) ovan medges endast för den tid som
skäligen eller vanligtvis erfordras för att fullborda studierna,
utbildningen eller praktiken i fråga men får inte i något fall avse
längre tidsymd än fem på varandra följande år.

ARTIKEL 22

Annan inkomst

1. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar
och som inte behandlas i föregående artiklar av detta avtal beskattas
endast i denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör.

2. Inkomst vilken inte behandlas i föregående artiklar av detta avtal,
som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som
härrör från den andra avtalsslutande staten, får, utan hinder av
bestämmelserna i punkt 1, beskattas i denna andra stat.

ARTIKEL 23

Undanröjande av dubbelbeskattning

1. I enlighet med bestämmelserna i lagstiftningen i Bangladesh i fråga
om avräkning från bangladeshisk skatt av skatt som betalas i annat
land än Bangladesh, skall skatt, som enligt svensk lagstiftning och i
överenstämmelse med detta avtal betalas på inkomst eller vinst från
källa i Sverige, avräknas mot varje bangladeshisk skatt som beräknats
på samma inkomst eller vinst som den svenska skatten.

2. I fall då person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt
bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Bangladesh skall Sverige,
såvida inte bestämmelserna i punkt 3 i denna artikel och artikel 11
punkt 6 föranleder annat, från vederbörande persons inkomstskatt
avräkna ett belopp motsvarande den skatt som betalas i Bangladesh på
inkomsten. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga beloppet
av den del av den svenska skatten, beräknad utan sådan avräkning, som
belöper på den inkomst som får beskattas i Bangladesh.

3. I fall då person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar
inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i den
andra avtalsslutande staten, får den förstnämnda avtalsslutande staten
inräkna inkomsten i beskattningsunderlaget men skall nedsätta skatten
med den del av skatten som belöper på den inkomst som förvärvats från
den andra avtalsslutande staten.

4. Vid tillämpningen av bestämmelserna i punkt 2 skall ”skatt som
betalas i Bangladesh” anses innefatta sådan bangladeshisk skatt som
skulle ha erlagts om inte befrielse från eller nedsättning av
bangladeshisk skatt hade meddelats enligt någon av följande
bestämmelser i Bangladeshs lagstiftning:

a) Avdelning 4 punkt 3 XIII) i Bangladeshs inkomstskattelag;

avdelning 10 punkt 2 VII a) samma lag;

avdelnining 14 A punkterna 2A), 2B), 2C) och 2D) samma lag;

punkterna c), e), g) och h) i kungörelse nr S.R.O.417A-L/76 den 29
november 1976; samt

punkterna a), b) och d) samma kungörelse i den mån skattebefrielsen
eller skattenedsättningen hänför sig till lån utgivna i syfte att
främja ekonomisk utveckling i Bangladesh;

i samtliga fall i den utsträckning som bestämmelserna var i kraft vid
tidpunkten för undertecknandet av detta avtal, under förutsättning att
bestämmelserna därefter inte ändrats eller ändrats endast i mindre
betydelsefulla hänseenden utan att deras allmänna innebörd påverkas;

b) andra bestämmelser om skattebefrielse eller skattenedsättning som
framdeles kan komma att införas och som enligt överenskommelse mellan
de avtalsslutande staternas behöriga myndigheter är av i huvudsak
samma slag, såvida dessa bestämmelser därefter inte ändrats eller
ändrats endast i mindre betydelsefulla hänseenden utan att deras
allmänna innebörd påverkas.

Bestämmelserna i denna punkt gäller de första tio åren under vilka
detta avtal tillämpas. De behöriga myndigheterna skall överlägga med
varandra för att bestämma om denna tidrymd skall utsträckas.

ARTIKEL 24

Förbud mot diskriminering

1. Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i den andra
avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed
sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den
beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna
andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad. Utan
hinder av bestämmelserna i artikel 1 tillämpas denna bestämmelse även
på person som inte har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda
staterna.

2. Beskattningen av fast driftställe, som företag i en avtalsslutande
stat har i den andra avtalsslutande staten, skall i denna andra stat
inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i denna andra
stat, som bedriver verksamhet av samma slag.

3. Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis
ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera
personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten, skall inte i
den förstnämnda staten bli föremål för beskattning eller därmed
sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den
beskattning och därmed sammanhängande krav som annat liknande företag
i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat.

4. Bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel anses inte

a) medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att medge person med
hemvist i den andra avtalsslutande staten sådant personligt avdrag vid
beskattningen, sådan skattebefrielse eller sådan skattenedsättning,
som medges person med hemvist i den egna staten, eller

b) beröra tillämpningen av de bestämmelser i respektive avtalsslutande
stats skattelagstiftning som rör skattskyldighet för person som inte
har hemvist i denna stat.

5. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 tillämpas bestämmelserna
i förevarande artikel på skatter av varje slag och beskaffenhet.

ARTIKEL 25

Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse

1. I fall då en person gör gällande att en avtalsslutande stat eller
båda avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom medför
eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i
detta avtal, kan han – utan att detta påverkar hans rätt att använda
sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning –
framlägga saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat
där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpning av artikel 24
punkt 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare. Saken skall
framläggas inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick
vetskap om den åtgärd som strider mot bestämmelserna i avtalet.

2. Om denna behöriga myndighet finner invändningen grundad men inte
själv kan få till stånd en tillfredställande lösning, skall
myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den
behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att
undvika beskattning som strider mot avtalet. Överenskommelse som
träffats genomförs utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande
staternas interna lagstiftning.

3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom
ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som
uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. De kan
även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning i fall som inte
omfattas av avtalet.

4. De behöriga myndigheterna i de avatalsslutande staterna kan träda i
direkt förbindelse med varandra i syfte att tillämpa bestämmelserna i
avtalet.

ARTIKEL 26

Utbyte av upplysningar

1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall utbyta
sådana upplysningar som är nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna
i detta avtal eller i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning
i fråga om skatter som omfattas av avtalet, i den mån beskattningen på
grund av denna lagstiftning inte strider mot avtalet. Utbytet av
upplysningar begränsas inte av artikel 1. Upplysningar som en
avtalsslutande stat mottagit skall behandlas såsom hemliga på samma
sätt som upplysnngar, som erhållits enligt den interna lagstiftningen
i denna stat och får yppas endast för personer eller myndigheter (däri
inbegripna domstolar och förvaltningsorgan) som fastställer, uppbär
eller indriver de skatter som omfattas av avtalet eller handlägger
åtal eller besvär i fråga om dessa skatter. Dessa personer eller
myndigheter skall använda upplysningarna endast för sådana ändamål. De
får yppa upplysningarna vid offentlig rättegång eller i domstols
avgöranden.

2. Bestämmelserna i punkt 1 anses inte medföra skyldighet för en
avtalsslutande stat att:

a) vidtaga förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och
administrativ praxis i denna stat eller i den andra avtalsslutande
staten;

b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftningen
eller sedvanlig administrativ praxis i denna stat eller i den andra
avtalsslutande staten;

c) lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-,
handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat
förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida
mot allmänna hänsyn (ordre public).

ARTIKEL 27

Diplomatiska företrädare och konsulära tjänstemän

Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier i beskattnings
hänseende, som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i
särskilda överenskommelser tillkommer diplomatiska företrädare eller
konsulära tjänstemän.

ARTIKEL 28

Ikraftträdande

1. Detta avtal skall ratificeras och ratifikationshandlingarna skall
utväxlas i Stockholm snarast möjligt.

2. Avtalet träder i kraft med utväxlingen av ratifikationshandlingarna
och dess bestämmelser tillämpas:

a) i Bangladesh: beträffande taxeringsår som börjar den 1 juli
kalenderåret närmast efter det då ratifikationshandlingarna utväxlas
eller senare; och

b) i Sverige:

1) beträffande utdelning som blivit tillgänglig för lyftning den 1
januari kalenderåret närmast efter det då ratifikationshandlingarna
utväxlas eller senare; samt

2) beträffande andra inkomster vilka förvärvas den 1 januari
kalenderåret närmast efter det då ratifikationshandlingarna utväxlas
eller senare.

ARTIKEL 29

Upphörande

Detta avtal förblir i kraft till dess det uppsägs av en avtalsslutande
stat. Vardera avtalsslutande staten kan på diplomatisk väg uppsäga
avtalet genom underrättelse härom minst sex månader före utgången av
ett kalenderår efter år 1986. I händelse av sådan uppsägning upphör
avtalet att gälla:

a) i Bangladesh: beträffande taxeringsår som börjar den 1 juli
kalenderåret närmast efter det då sådan underrättelse skedde eller
senare; och

b) i Sverige:

1) beträffande utdelning som blivit tillgänglig för lyftning den 1
januari kalenderåret närmast efter det då sådan underrättelse skedde
eller senare; samt

2) beträffande andra inkomster, vilka förvärvas den 1 januari
kalenderåret närmast efter det då sådan underrättelse skedde eller
senare.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen
bemyndigade av sina respektive regeringar, undertecknat detta avtal.

Som skedde i Dacca den 3 maj 1982 i två exemplar på engelska språket.

För Konungariket Sveriges regering
Peder Hammarskjöld

För Folkrepubliken Bangladeshs regering
A. K. Azizul Huq