Hälsoskyddsförordning (1983:616)

SFS nr
1983:616
Departement/myndighet
Socialdepartementet
Utfärdad
1983-06-09
Författningen har upphävts genom
SFS 1998:899
Upphävd
1999-01-01
Ändring införd
t.o.m. SFS 1998:118

Inledande bestämmelser

1 § Termer och begrepp som används i denna förordning har samma
betydelse som i hälsoskyddslagen (1982:1080).

2 § Om det behövs med hänsyn till förhållandena inom försvarsmakten, får
generalläkaren efter samråd med socialstyrelsen och
statens naturvårdsverk meddela bestämmelser om undantag från
hälsoskyddslagens (1982:1080) och denna förordnings tillämpning på
försvarsmakten. Förordning (1994:658).

Bostäder

3 § I syfte att hindra uppkomsten av sanitär olägenhet skall en bostad
särskilt

1. ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller,
luftföroreningar och andra liknande störningar,

2. ha tillfredsställande luftväxling genom anordning för ventilation
eller på annat sätt,

3. hållas tillfredsställande uppvärmd,

4. ge de boende möjligheter att upprätthålla en god personlig hygien,

5. ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar
beskaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och andra
hushållsändamål.

4 § En bostad får inte brukas så, att någon kan utsättas för sanitär
olägenhet genom orenlighet, störande ljud eller annan störning.

5 § I en bostad får inte inhysas så många personer att risk för sanitär
olägenhet uppkommer.

Avlopploppsanordningar m.m.

6 § Ledningarna för en avloppsanordning som avses i 7 § hälsoskyddslagen
(1982:1080) skall vara slutna, om inte den eller de kommunala nämnder
som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet medger något
annat.

Om en avloppsanordning som avses i 7 § hälsoskyddslagen ändras och
åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller
sammansättning skall förhållandet anmälas till nämnden. Förordning
(1991:1602).

7 § I ett beslut om tillstånd att inrätta en avloppsanordning som avses
i 7 § hälsoskyddslagen (1982:1080) får en sådan nämnd som avses i 6 §
föreskriva att anläggningen inte får tas i bruk förrän den besiktigats
och godkänts av nämnden. Detsamma gäller ett beslut om tillstånd att
inrätta en värmepumpsanläggning som avses i 7 a § hälsoskyddslagen.
Förordning (1991:1602).

8 § har upphävts genom förordning (1990:985).

9 § Den som avser att anordna en gödselstad eller annan upplagsplats för
djurspillning inom område med detaljplan skall anmäla detta till en
sådan nämnd som avses i 6 §. Förordning (1991:1602).

9 a § Den som avser att i marken i öppen cistern förvara mer än en
kubikmeter dieselbrännolja eller eldningsolja med en flampunkt högre än
55 grader Celsius skall anmäla detta till en sådan nämnd som avses i
6 §.

Vad som sägs i första stycket gäller inte om anläggningen kräver anmälan
eller tillstånd enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av
miljöskyddslagen (1969:387). Förordning (1991:1602).

Gränsvärden för luftföroreningar

9 b § Föreskrifter som avses i 14 a § första stycket hälsoskyddslagen
(1982:1080) om gränsvärden för högsta tillåtna halt i luften av
föroreningar i form av kvävedioxid, svaveldioxid, sot och bly
meddelas av Statens naturvårdsverk.

Naturvårdsverket meddelar närmare föreskrifter om mätmetoder
och redovisning av mätresultat. Förordning (1993:1185).

Strandbad m. m.

9 c § Föreskrifter som avses i 8 § hälsoskyddslagen (1982:1080) om
vattnets beskaffenhet i vissa badanläggningar och strandbad och om
kontrollen av sådant vatten meddelas av Statens naturvårdsverk.
Förordning (1995:1089).

Kommunala föreskrifter

10 § Om det behövs för att hindra uppkomsten av sanitär olägenhet, får
kommunen föreskriva att

1. nötkreatur, häst, get, får eller svin,

2. pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur,

3. orm

inte får hållas inom område med detaljplan utan särskilt tillstånd av en
sådan nämnd som avses i 6 §. Ett sådant tillstånd får förenas med
särskilda villkor. Förordning (1991:1602).

11 § Om det behövs för att hindra uppkomsten av sanitär
olägenhet i en kommun, får kommunen meddela föreskrifter om

1. tomgångskörning med motordrivna fordon,

2. spridande av naturligt gödsel, slam och annan orenlighet
inom område med detaljplan eller intill sådant område,

3. inrättande av annat slag av toalett än vattentoalett,

4. hantering av mjölk i utrymme för mjölkprodukter, på vilket
livsmedelslagen (1971:511) inte tillämpas,

5. skydd för ytvattentäkter och enskilda grundvattentäkter,

6. tillfälligt förbud mot småskalig eldning med vissa fasta
bränslen inom särskilt angivna områden,

7. skötsel och tillsyn av eldningsanordning för vissa fasta
bränslen,

8. tillfälligt förbud mot eldning av löv, kvistar och annat
trädgårdsavfall inom planlagt område, och

9. bränning av halm på åkermark.

Om det i en kommun förekommer camping i betydande omfattning på
annan plats än i anläggning som avses i 12 § 2 hälsoskyddslagen
(1982:1080) får kommunen meddela föreskrifter för eller
förbjuda sådan camping inom särskilt utsatta områden om det
behövs för att förhindra sanitär olägenhet. Förordning (1998:118).

12 § Om det i en kommun finns tätbebyggt område som inte omfattas av
detaljplan, får kommunen, om särskilda skäl föranleder det, föreskriva
att en bestämmelse som avses i 9 § eller 11 § första stycket 2 skall
gälla även sådant tätbebyggt område. Förordning (1987:175).

13 § På en särskild karta skall märkas ut områden som avses i 7 §
andra stycket tredje meningen och 7 a § andra stycket andra meningen
hälsoskyddslagen (1982:1080) samt 11 § första stycket 6, 11 §
andra stycket och 12 § denna förordning. Kartan skall fogas vid
kommunens övriga föreskrifter om hälsoskyddet i kommunen.
Förordning (1995:807)

14 § Föreskrifter som en kommun meddelar med stöd av en bestämmelse i
denna förordning skall genom länsstyrelsens försorg och på kommunens
bekostnad kungöras i länets författningssamling så snart det kan ske.
Föreskrifterna skall genom kommunens försorg anslås samt införas i
ortstidning. Kommunen skall se till att tryckta exemplar av de samlade
föreskrifterna finns att tillgå för allmänheten.

Kommunen skall skyndsamt underrätta länsstyrelsen om de föreskrifter som
kommunen har meddelat enligt första stycket.

Första och andra styckena gäller också när kommunen har föreskrivit om
tillståndsplikt enligt 7 § andra stycket tredje meningen och 7 a § andra
stycket andra meningen hälsoskyddslagen (1982:1080).

Kommunen skall skyndsamt underrätta lantmäterimyndigheten när
föreskrifter enligt 11 § första stycket 5 meddelats, ändrats eller
upphävts. Förordning (1995:1439).

Ansökan och anmälan

15 § En ansökan eller anmälan till en sådan nämnd som avses i 6 § enligt
bestämmelserna i hälsoskyddslagen (1982:1080) eller denna förordning
skall vara skriftlig och innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska
beskrivningar som behövs för att bedöma de anordningar, lokaler eller
anläggningar som avses i ansökan eller anmälan. Förordning (1991:1602).

Avgifter

16 § Kommunen får ta ut särskilda avgifter enligt taxa som kommunen
bestämmer för

1. ansökan om tillstånd enligt hälsoskyddslagen (1982:1080), denna
förordning eller bestämmelse som har meddelats med stöd av förordningen,

2. kontroll av badvatten i anläggning som avses i 12 § 2
hälsoskyddslagen,

3. tillsyn över sådana anläggningar som avses i 9 a § denna förordning.
Förordning (1990:1069).

Central tillsyn

17 § Den centrala tillsynen enligt 15 § hälsoskyddslagen (1982:1080)
skall fördelas mellan socialstyrelsen och statens naturvårdsverk på det
sätt som framgår av nedan angivna uppställning.

A. Socialstyrelsen

1. bostäder,

2. lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande,

3. samlingslokaler,

4. hotell, pensionat och liknande lokaler,

5. lokaler för hygienisk behandling,

6. lokaler för hantverk och annan industriell verksamhet,

7. luftföroreningar, buller och andra liknande störningar, avloppsvatten
och avfall, i den mån dessa förekommer inom byggnad,

8. ohyra,

9. övriga i denna paragraf ej särskilt nämnda frågor.

B. Statens naturvårdsverk

1. luftföroreningar, buller och andra liknande störningar, avloppsvatten
och avfall, i de fall tillsynen inte ankommer på socialstyrelsen enligt
7 ovan, samt olägenheter från värmepumpsanläggningar som avses i 7 a §
andra stycket hälsoskyddslagen,

2. spridning och annan hantering av naturlig gödsel, slam och annan
orenlighet,

3. idrottsanläggningar, badanläggningar, strandbad och liknande
anläggningar,

4. vattentäkter,

5. anläggningar som avses i 9 a §.

De centrala tillsynsmyndigheterna skall samarbeta i tillsynsarbetet.
Förordning (1990:985).

Ansvar

18 § Föreskrifterna om ansvar i 23 § hälsoskyddslagen (1982:1080) gäller
i fråga om den som

1. underlåter att göra anmälan enligt 6 § andra stycket,

2. bryter mot föreskrift enligt 7 §, mot kommunal föreskrift som har
meddelats med stöd av 10 eller 11 § eller mot villkor som avses i 10 §.

Övergångsbestämmelser

1983:616

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1983, då kungörelsen
(1971:761) om fastställande av normalhälsovårdsordning enligt
hälsovårdsstadgan (1958:663) och taxan (1968:618) för vissa
vattenundersökningar enligt hälsovårdsstadgan skall upphöra att gälla.

2. Om det i en lokal hälsovårdsordning finns föreskrifter eller förbud
som enligt denna förordning kan meddelas med stöd av 10 eller 11 § skall
föreskrifterna eller förbuden anses meddelade enligt denna förordning.
En sådan föreskrift eller förbud gäller till utgången av år 1983, om
inte kommunen bestämmer att den skall upphöra att gälla vid en tidigare
tidpunkt.

3. Om hälsovårdsnämnden har medgett undantag från ett förbud som avses i
2., skall detta gälla som tillstånd enligt denna förordning av den eller
de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och
hälsoskyddsområdet. Förordning (1991:1602).

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989. Bestämmelsen i 14 §
tredje stycket gäller också föreskrifter som har meddelats av en kommun
före ikraftträdandet.

1995:1439

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133)
om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och
fastighetsregistermyndighet.