Förordning (1983:769) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Japan

SFS nr
1983:769
Departement/myndighet
Finansdepartementet S3
Utfärdad
1983-08-25
Författningen har upphävts genom
SFS 1999:891

1 § Lagen (1983:203) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Japan skall träda i kraft den dag denna förordning träder i kraft och
tillämpas på inkomst som förvärvas den 1 januari 1984 eller senare.
Avtalet träder i kraft den 18 september 1983.

2 § Vid tillämpningen av dubbelbeskattningsavtalet skall iakttas de
anvisningar som framgår av bilagorna 1 och 2.

Övergångsbestämmelser

1983:769

1. Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag då
förordningen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk
författningssamling.

2. Genom förordningen upphävs kungörelsen (1965:918) om tillämpning av
avtal den 12 december 1956 mellan Sverige och Japan för undvikande av
dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande
inkomstskatter och kungörelsen (1972:541) om kupongskatt för person
som är bosatt i Japan, m.m.

3. De upphävda kungörelserna tillämpas fortfarande på inkomst som
förvärvas före den 1 januari 1984.

Bilaga 1

Anvisningar till bestämmelserna i avtalet

till art. 1 och 4

Avtalets bestämmelser är i allmänhet tillämpliga endast på fysiska och
juridiska personer som har hemvist i Sverige eller Japan.

Huruvida en fysisk eller juridisk person skall anses ha hemvist i
endera staten avgörs i första hand med ledning av lagstiftningen i
denna stat. I art. 4 punkterna 2 och 3 regleras fall av s. k. dubbel
bosättning, dvs. fall där den skattskyldige enligt svenska
beskattningsregler anses bosatt i Sverige och enligt japanska
beskattningsregler anses bosatt i Japan. I fråga om fysisk person
avgör i sådant fall de behöriga myndigheterna genom ömsesidig
överenskommelse enligt art. 24 var den skattskyldige skall anses ha
hemvist vid tillämpning av avtalet. Annan person än fysisk person
anses i sådant fall vid tillämpning av avtalet ha hemvist endast i den
stat där han har hemvist enligt art. 4 punkt 3.

Person, som avses i 69 § kommunalskattelagen (1928:370) och 17 § lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt och som tillhör svensk beskickning
eller lönat svenskt konsulat i Japan, skall vid tillämpningen av art.
4 punkt 1 anses bosatt i Sverige.

Person, som avses i 70 § 1 mom. kommunalskattelagen och 18 § 1 mom.
lagen om statlig inkomstskatt och som tillhör japansk beskickning
eller lönat japanskt konsulat i Sverige, skall vid tillämpningen av
art. 4 punkt 1 anses bosatt i Japan.

till art. 2

Avtalet gäller de skatter som anges i art. 2. Angående annan
beskattning, se dock art. 8 punkt 2 och art. 23 punkt 5.

till art. 6

Enligt svensk lagstiftning beskattas inkomst som härrör från fastighet
i vissa fall som inkomst av rörelse *(jfr bl. a. 27 §
kommunalskattelagen (1928:370)*). Inkomst som omfattas av art. 6
beskattas emellertid alltid i den stat där fastigheten är belägen.
Denna regel gäller även beträffande royalty från fastighet eller för
nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller
annan naturtillgång.

Annan royalty beskattas enligt art. 12.

till art. 7

Inkomst av rörelse, som bedrivs från fast driftställe, beskattas i
regel enligt art. 7. Vad som förstås med uttrycket ”fast driftställe”
anges i art. 5.

Om en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige bedriver
rörelse från fast driftställe i Japan, skall den till driftstället
hänförliga inkomsten enligt art. 22 punkt 2 b) undantas från
beskattning i Sverige. Inkomsten får dock enligt
art. 22 punkt 2 c) beaktas vid beräkningen av skatten på övriga
inkomster. I fråga om förfarandet vid sådan beräkning hänvisas till
anvisningspunkten 3 till art. 22.

Inkomst av rörelse, som en fysisk eller juridisk person med hemvist i
Japan bedriver från fast driftställe i Sverige, beräknas enligt art. 7
punkterna 2–6. Till grund för inkomstberäkningen bör läggas i första
hand den särskilda bokföring som kan ha förts vid det fasta
driftstället. I mån av behov skall denna bokföring justeras så, att
inkomstberäkningen sker i enlighet med den i punkterna 2 och 3 angivna
principen. Avdrag medges för så stor del av huvudkontorets allmänna
omkostnader som skäligen kan antas belöpa på det fasta driftstället.

Om inkomst av sjöfart och luftfart i internationell trafik finns
särskilda bestämmelser i art. 8.

till art. 8

Inkomst av sjöfart eller luftfart i internationell trafik beskattas
enligt art. 8 punkt 1 endast i den stat där företaget har hemvist. I
särskild överenskommelse regleras tillämpningen av art. 8 i fråga om
Scandinavian Airlines System (SAS). Överenskommelsen har följande
lydelse:

”Beträffande den gemensamma svenska, norska och danska
luftfartsorganisationen Scandinavian Airlines System (SAS) tillämpas
bestämmelserna i artikel 8 beträffande inkomst som denna organisation
förvärvar genom användningen av luftfartyg, men endast i fråga om så
stor del av denna inkomst som är hänförlig till den svenske delägaren
i organisationen i förhållande till dennes andel i denna.”

till art. 9

Art. 9 innehåller en allmän regel om omräkning av vinstfördelningen
mellan företag med intressegemenskap. För Sveriges del kan omräkning
vid taxering ske enligt 43 § kommunalskattelagen (1928:370).

Om sådan omräkning sker mellan företag i Sverige och Japan, skall
länsstyrelsen anmäla detta till regeringen och i korthet redogöra för
vad som förekommit.

till art. 10

1. Vad som förstås med uttrycket ”utdelning” anges i art. 10 punkt 4.

2. När en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige
uppbär utdelning från bolag med hemvist i Japan och utdelningen inte
är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast
driftställe eller stadigvarande anordning som den
utdelningsberättigade har i Japan, iakttas bestämmelserna i andra och
tredje styckena.

Om utdelningen uppbärs av ett aktiebolag eller ekonomisk förening, är
utdelningen undantagen från beskattning i Sverige i den mån art. 10
punkt 3 föranleder det. De svenska bestämmelserna om befrielse från
skattskyldighet för utdelning som avses i art. 10 punkt 3 finns i 54 §
kommunalskattelagen (1928:370) och 7 § lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt.

I övriga fall beräknas svensk skatt på utdelningens bruttobelopp utan
avdrag för japansk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för
förvaltningskostnader och ränta på skuld som belöper på utdelningen.
Svensk skatt på utdelningen nedsätts enligt art. 22 punkt 2 a) genom
avräkning av japansk skatt som tagits ut enligt art. 10 punkt 2. Den
japanska skatten får därvid inte överstiga 15 % eller, i fall som
avses i art. 10 punkt 2 a), 10 % av utdelningens bruttobelopp. I fråga
om förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till
art. 22.

3. När en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär
utdelning från bolag med hemvist i Japan och utdelningen är hänförlig
till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe eller
stadigvarande anordning som den utdelningsberättigade har i Japan,
tillämpas art. 7 resp. art. 14. Om utdelningen inte är undantagen från
beskattning i Sverige enligt art. 10 punkt 3 skall den undantas från
beskattning här enligt art. 22 punkt 2 b). Utdelningen får dock i
sistnämnda fall enligt art. 22 punkt 2 c) beaktas vid beräkningen av
skatten på övrig inkomst. I fråga om förfarandet vid sådan beräkning
hänvisas till anvisningspunkten 3 till art. 22.

4. När aktiebolag i Sverige verkställer utdelning till en fysisk eller
juridisk person med hemvist i Japan och utdelningen inte är hänförlig
till andel som äger verkligt samband med fast driftställe eller
stadigvarande anordning som den utdelningsberättigade har i Sverige,
tas kupongskatt ut med 15 % eller, i fall som avses i art. 10 punkt 2
a), 10 % av utdelningens bruttobelopp. Utdelning från svensk ekonomisk
förening beskattas i sådant fall enligt 6 § 1 mom. a eller c lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt men den statliga inkomstskatten får
inte överstiga 15 % eller, i fall som avses i art. 10 punkt 2 a), 10 %
av utdelningens bruttobelopp. Vid taxering till statlig inkomstskatt
för utdelning från svensk ekonomisk förening skall taxeringsnämnd i
deklarationen anteckna de uppgifter som behövs för debitering.
Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning görs i
skattelängden.

Angående förfarandet vid nedsättning av svensk skatt på utdelning
tillämpas i övrigt särskilda bestämmelser; se bilaga 2.

Om den som har rätt till utdelningen har fast driftställe eller
stadigvarande anordning i Sverige och utdelningen är hänförlig till
andel, som äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den
stadigvarande anordningen, tillämpas art. 7 resp. art. 14. I sådant
fall gäller inte ovan angivna regler om begränsning av svensk skatt på
utdelning.

till art. 11

1. Vad som förstås med uttrycket ”ränta” anges i art. 11 punkt 3.

2. Ränta, som betalas från Japan till en fysisk eller juridisk person
med hemvist i Sverige, beskattas här.

Är räntan inte hänförlig till fordran, som äger verkligt samband med
fast driftställe eller stadigvarande anordning, som den som har rätt
till räntan har i Japan, beräknas svensk skatt på räntans bruttobelopp
utan avdrag för japansk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för
förvaltningskostnader. Svensk skatt på räntan nedsätts enligt art. 22
punkt 2 a) genom avräkning av japansk skatt som tagits ut enligt art.
11 punkt 2. Om inte fall föreligger som avses i art. 11 punkt 4 får
denna skatt inte överstiga 10 % av räntans bruttobelopp. I fråga om
förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till
art. 22.

Är räntan hänförlig till fordran, som äger verkligt samband med fast
driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till
räntan har i Japan, tillämpas art. 7 resp. art. 14. Räntan skall i
sådant fall enligt art. 22 punkt 2 b) undantas från beskattning i
Sverige. Den får dock enligt art. 22 punkt 2 c) beaktas vid
beräkningen av skatten på övrig inkomst. I fråga om förfarandet vid
sådan beräkning hänvisas till anvisningspunkten 3 till art. 22.

3. Ränta, som utbetalas från Sverige till en fysisk eller juridisk
person med hemvist i Japan, kan enligt gällande skatteförfattningar
inte beskattas i Sverige. Detta gäller dock endast beträffande ränta
som utgör inkomst av förvärvskällan kapital. Är räntan att hänföra
till inkomst av rörelse *(jfr punkt 2 av anvisningarna till 28 §
kommunalskattelagen (1928:370)*), beskattas räntan i Sverige, under
förutsättning att räntan är hänförlig till fordran, som äger verkligt
samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som
har rätt till räntan har i Sverige (art. 11 punkt 4).

till art. 12

1. Beträffande beskattning av sådan royalty som avses i art. 12 punkt
3 gäller följande.

Royalty, som utbetalas från Japan till en fysisk eller juridisk person
med hemvist i Sverige, beskattas här.

Är royaltyn inte hänförlig till rättighet eller egendom, som äger
verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning
som den som har rätt till royaltyn har i Japan, beräknas svensk skatt
på royaltyns bruttobelopp utan avdrag för japansk skatt. Avdrag medges
dock i vanlig ordning för
förvaltningskostnader. Svensk skatt på royaltyn nedsätts enligt art.
22 punkt 2 a) genom avräkning av japansk skatt som tagits ut enligt
art. 12 punkt 2. Denna skatt får inte överstiga 10 % av royaltyns
bruttobelopp. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till
anvisningspunkten 2 till art. 22.

Är royaltyn hänförlig till rättighet eller egendom, som äger verkligt
samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som
har rätt till royaltyn har i Japan, tillämpas art. 7 resp. art. 14.
Royaltyn skall i sådant fall enligt art. 22 punkt 2 b) undantas från
beskattning i Sverige. Den får dock enligt art. 22 punkt 2 c) beaktas
vid beräkningen av skatten på övrig inkomst. I fråga om förfarandet
vid sådan beräkning hänvisas till anvisningspunkten 3 till art. 22.

Royalty, som utbetalas från Sverige till en fysisk eller juridisk
person med hemvist i Japan, beskattas i Sverige enligt 28 § 1 mom.
kommunalskattelagen (1928:370) jämfört med 2 och 3 §§ lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt. Om inte fall som avses i art. 12 punkt 4
föreligger, får emellertid summan av den statliga och kommunala
inkomstskatt som belöper på royaltyn inte överstiga 10 % av royaltyns
bruttobelopp. Vid tillämpningen av denna maximeringsregel iakttas
bestämmelserna i följande stycken.

Om inkomsttagaren uppbär även annan inkomst från Sverige än royaltyn,
anses på royaltyn belöpa så stor andel av hela den statliga
inkomstskatten som royaltyn — efter avdrag för kostnader som är
hänförliga till royaltyn — utgör av inkomsttagarens sammanlagda
inkomst av olika förvärvskällor.

Taxeringsnämnd skall i deklaration anteckna royaltyns bruttobelopp och
i förekommande fall den nyss angivna delen av den statliga
inkomstskatten samt ange dels att summan av den enligt allmänna regler
uträknade och på royaltyn belöpande statliga och kommunala
inkomstskatten skall, om den överstiger 10 % av royaltyns
bruttobelopp, nedsättas med det överskjutandet beloppet, dels att den
kommunala inkomstskatten får nedbringas endast i den mån det
överskjutande beloppet överstiger den statliga inkomstskatten.
Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning förs över till
skattelängden.

Exempel: En person med hemvist i Japan uppbär sådan royalty som avses
i art. 12 punkt 3 från Sverige med ett bruttobelopp av 10 000 kronor.
Till royaltyn hänförliga avdragsgilla kostnader uppgår till 500
kronor. Den skattskyldige antas vidare uppbära i Sverige skattepliktig
nettointäkt av andra förvärvskällor med ett belopp av 5 000 kronor och
vid taxeringen till statlig inkomstskatt åtnjuta allmänna avdrag med 1
000 kronor. Den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten blir
sålunda (9 500+5 000–1 000=) 13 500 kronor. I deklarationen
antecknas: ”Enligt avtalet med Japan skall den statliga resp. den
kommunala inkomstskatten nedsättas med det be-

9 500
lopp varmed summan av——av hela den statliga inkomstskatten och
14 500

den kommunala inkomstskatt, som belöper på 9 500 kronor, överstiger 10
% av 10 000 kronor. Den kommunala inkomstskatten får nedbringas

9 500
endast i den mån det överskjutande beloppet överstiger——av hela
14 500
den

statliga inkomstskatten.”

2. Royalty eller annat belopp, som utbetalas såsom ersättning för
nyttjandet av mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång,
beskattas enligt art. 6.

till art. 13

Vinst, som en fysisk eller juridisk person med hemvist i Japan
förvärvar genom avyttring av fast egendom i Sverige, beskattas här
(art. 13 punkt 1). Vidare beskattas i Sverige vinst genom icke
yrkesmässig avyttring av lös egendom som utgör del av
rörelsetillgångarna i fast driftställe som person med hemvist i Japan
har här (art. 13 punkt 2). Motsvarande gäller i fråga om lös egendom
som ingår i stadigvarande anordning för att utöva självständig
yrkesverksamhet vilken inkomsttagaren har i Sverige.

Realisationsvinst, som avses i art. 13 och som förvärvas av en fysisk
eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här. Enligt
art. 13 punkt 1 får japansk skatt tas ut på realisationsvinsten, om
den avyttrade egendomen utgörs av fast egendom i Japan. Motsvarande
gäller enligt art. 13 punkt 2 i fråga om lös egendom som ingår i fast
driftställe som inkomsttagaren har i Japan, eller lös egendom som
ingår i stadigvarande anordning för att utöva självständig
yrkesverksamhet vilken inkomsttagaren har i Japan.

Svensk skatt på realisationsvinsten nedsätts enligt art. 22 punkt 2 a)
genom avräkning av den japanska skatt som i enlighet med
bestämmelserna i art. 13 påförts samma vinst. I fråga om förfarandet
vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 22.

Realisationsvinst på grund av avyttring av annan egendom än sådan som
behandlas i art. 13, t. ex. aktier som inte utgör del av
rörelsetillgångarna i fast driftställe, beskattas enligt art. 21.

till art. 14

1. Vad som förstås med uttrycket ”fritt yrke” exemplifieras i art. 14
punkt 2.

2. Inkomst av fritt yrke eller annan självständig verksamhet beskattas
i regel endast i den stat där den skattskyldige har hemvist. Är
inkomsten hänförlig till verksamhet, som utövas vid sådan
stadigvarande anordning som avses i art. 14 punkt 1, får inkomsten
beskattas i den stat där anordningen finns.

Om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst av fritt yrke
eller annan självständig verksamhet vid stadigvarande anordning i
Japan, skall inkomsten enligt art. 22 punkt 2 b) undantas från
beskattning i Sverige. Inkomsten får dock enligt art. 22 punkt 2 c)
beaktas vid beräkningen av skatten på övrig inkomst. I fråga om
förfarandet vid sådan beräkning hänvisas till anvisningspunkten 3 till
art. 22.

3. Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av idrottsmän,
skådespelare, musiker m. fl. se anvisningarna till art. 17.

till art. 15

Inkomst av enskild tjänst får enligt art. 15 punkt 1 i regel beskattas
i den stat där arbetet utförs. Undantag från denna regel föreskrivs i
art. 15 punkterna 2 och 3 samt i art. 16 och 21.

För att undanröja den tveksamhet som skulle kunna uppkomma vid
tillämpningen av art. 15 i fråga om anställda hos
luftfartsorganisationen Scandinavian Airlines System (SAS) har i ett i
samband med avtalet undertecknat diskussionsprotokoll följande
antecknats:

”Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av arbete utfört
ombord på luftfartyg som används i internationell trafik av den
gemensamma svenska, norska och danska luftfartsorganisationen
Scandinavian Airlines System (SAS) tillämpas bestämmelserna i art. 15
punkterna 1 och 2 på sådan inkomst.”

Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av idrottsmän,
skådespelare, musiker m. fl. se anvisningarna till art. 17.

till art. 16

När svenskt bolag utbetalar styrelsearvode till en person med
hemvist i Japan, beskattas ersättningen i Sverige, om det kan ske
enligt gällande beskattningsregler. Har sådan ersättning uppburits av
en person med hemvist i Sverige från bolag med hemvist i Japan, får
inkomsten beskattas i Sverige men japansk skatt på inkomsten avräknas
från den svenska skatten enligt art. 22 punkt 2 a). I fråga om
förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till
art. 22.

till art. 17

Inkomst, som teater- eller filmskådespelare, radio- eller
televisionsartister, musiker och liknande yrkesutövare samt idrottsmän
förvärvar genom sin yrkesverksamhet, beskattas i regel i den stat där
verksamheten utövas (art. 17 punkt 1 första stycket). Detta gäller
oavsett om inkomsten förvärvas under utövande av fritt yrke eller på
grund av anställning. Enligt art. 17 punkt 2 första stycket får
inkomsten i regel beskattas i den stat där artisten eller
idrottsmannen utför arbetet, även om ersättningen utbetalas till annan
person (t. ex. arbetsgivare hos vilken artisten är anställd) än
artisten eller idrottsmannen själv. Enligt andra styckena i båda dessa
punkter gäller att inkomsten kan undantas från beskattning efter
överenskommelse mellan de avtalsslutande staternas regeringar. För
Sveriges vidkommande iakttas vid tillämpningen av art. 17 punkterna 1
och 2 bestämmelserna i 54 § första stycket c kommunalskattelagen
(1928:370) och 7 § första stycket b lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt.

till art. 18

Ersättning, med undantag för pension, som utbetalas av någon av
staterna eller dess lokala myndigheter för arbete utfört på grund av
offentligt uppdrag i denna stats eller i dess lokala myndigheters
tjänst beskattas enligt huvudregeln i art. 18 punkt 1 a) endast i den
stat varifrån ersättningen utbetalas. Har arbetet utförts i den andra
staten av person med hemvist i denna stat, beskattas emellertid
ersättningen enligt art. 18 punkt 1 b) endast i den staten, om
mottagaren är medborgare i den staten eller inte fick hemvist där
uteslutande för att utföra ifrågavarande arbete.

Pension, som betalas av någon av staterna eller dess lokala
myndigheter på grund av arbete som utförts i denna stats eller dess
lokala myndigheters tjänst, beskattas enligt art. 18 punkt 2 a) i
regel endast i denna stat. Om mottagaren av pensionen är medborgare i
den andra staten och har hemvist där, beskattas emellertid pensionen
enligt art. 18 punkt 2 b) endast i denna stat.

Ersättning (inkl. pension), som utbetalas för tjänst utförd i samband
med rörelse, som den utbetalande staten eller dess lokala myndigheter
bedrivit, beskattas som inkomst på grund av enskild tjänst enligt art.
15, 16, 17 och 21.

till art. 21

Enligt art. 21 punkt 1 beskattas inkomst som inte har behandlats
särskilt i föregående artiklar i avtalet endast i den stat där
inkomsttagaren har hemvist. Om emellertid inkomsten härrör från den
andra staten får inkomsten enligt art. 21 punkt 3 beskattas där. Detta
innebär bl. a. att pension från Sverige på grund av enskild tjänst, t.
ex. ATP, SPP-pension o. d., som utbetalas till person med hemvist i
Japan, beskattas här, om det kan ske enligt gällande
beskattningsregler. Motsvarande gäller även vissa andra utbetalningar,
exempelvis folkpension och livräntor, samt realisationsvinst vid
försäljning av aktier.

En person med hemvist i Sverige som uppbär inkomst som avses i art. 21
punkt 3 och som härrör från Japan beskattas här för sådan inkomst men
japansk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt
art. 22 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas
till anvisningspunkten 2 till art. 22.

till art. 22

1. Inkomst från Sverige, som uppbärs av en person med hemvist i Japan,
beskattas här i den mån svenska skatteförfattningar föranleder det och
inskränkning av skattskyldigheten inte följer av övriga artiklar. Om
inkomsten kan beskattas även i Japan, medges lättnad vid den japanska
beskattningen enligt art. 22 punkt 1.

2. Inkomst från Japan, som uppbärs av en person med hemvist i Sverige,
tas med vid taxering i Sverige med undantag för utdelning i vissa fall
från bolag i Japan. I fråga om utdelning se punkt 2 andra stycket och
punkt 3 av anvisningarna till art. 10. Svensk skatt på inkomsten sätts
ned genom avräkning enligt art. 22 punkt 2 a) om inte fall föreligger
som anges i anvisningspunkten 3.

Svensk inkomstskatt beräknas på inkomstens bruttobelopp utan avdrag
för japansk skatt som omfattas av avtalet. Avdrag medges i vanlig
ordning för kostnader som hänför sig till inkomsten. Från den sålunda
beräknande svenska skatten avräknas enligt art. 22 punkt 2 a) ett
belopp motsvarande den japanska skatt som belöper på inkomsten.
Beträffande storleken av japansk skatt på utdelning, ränta och royalty
hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 10, anvisningspunkten 2
till art. 11 och anvisningspunkten 1 till art. 12.

Den skattskyldige bör i samband med sin självdeklaration för det
beskattningsår, för vilket inkomsten tas upp till beskattning, förete
bevis eller annan utredning om den japanska skatt som har påförts
inkomsten.

Avräkning av japansk inkomstskatt får ske med belopp motsvarande högst
summan av de svenska skatter som belöper
på inkomsten. Vid tillämpningen av denna regel anses på inkomsten från
Japan belöpa så stor andel av hela den statliga inkomstskatten som
inkomsten — efter avdrag för kostnader — utgör av den skattskyldiges
sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor. Kommunal inkomstskatt
anses belöpa på inkomst från Japan till så stor andel som inkomsten —
efter avdrag för kostnader — utgör av den skattskyldiges sammanlagda
inkomst av olika förvärvskällor som skall taxeras i samma kommun som
inkomsten från Japan.

Avräkning sker i första hand från den statliga inkomstskatten. Förslår
ej denna, avräknas återstoden från kommunal inkomstskatt som belöper
på inkomsten.

Taxeringsnämnd skall i deklaration anteckna motvärdet i svenska kronor
av den japanska skatten på inkomsten och ange att avräkning skall ske
med detta skattebelopp, dock högst med beloppet av de svenska
skatterna på inkomsten. Längdförande myndighet svarar för att
anteckning om avräkning görs i skattelängden.

Exempel: En person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av fast
egendom i Japan med ett belopp av 10 000 kronor. På inkomsten antas
belöpa japansk skatt med ett belopp av 1 500 kronor. Avdragsgilla
kostnader uppgår till 500 kronor. Den skattskyldige antas vidare
uppbära nettointäkter av i Sverige lokaliserade förvärvskällor med ett
belopp av 90 000 kronor och vid taxeringen till statlig inkomstskatt
åtnjuta allmänna avdrag med 10 000 kronor. Den till statlig
inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda (9 500 + 90 000 — 10
000=) 89 500 kronor. I deklarationen antecknas: ”Avräkning från
inkomstskatt enligt avtalet med Japan skall ske med 1 500 kronor, dock
högst med summan av den kommunala inkomstskatt,

9 500
som belöper på 9 500 kronor, och —– av hela den statliga
99 500
inkomstskatten. Avräkning sker i första hand från den statliga
inkomstskatten.”

Har den skattskyldige flera inkomster från utlandet kan vid
avräkningsförfarandet även bestämmelserna i 25 § första stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt bli tillämpliga.

Har den skattskyldige flera inkomster från utlandet kan vid
avräkningsförfarandet även bestämmelserna i 25 § första stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt bli tillämpliga.

3. Om en person med hemvist i Sverige uppbär inkomst, som enligt art.
18 skall beskattas endast i Japan eller enligt art. 22 punkt 2 b) är
undantagen från skatt i Sverige, medtas inkomsten vid taxering i
Sverige. Statlig och kommunal
inkomstskatt uträknas i vanlig ordning. De sålunda uträknade
inkomstskatterna sätts ned med ett belopp motsvarande den del av
inkomsterna som vid en proportionell beräkning belöper på den inkomst
som enligt avtalet skall beskattas endast i Japan eller vara
undantagen från skatt i Sverige.

Exempel: En japansk medborgare med hemvist i Sverige uppbär pension
från japanska staten med ett belopp som efter avdrag för kostnader
motsvarar 10 050 kronor. Den skattskyldige antas uppbära i Sverige
skattepliktiga nettointäkter och inkomster av andra förvärvskällor med
50 000 kronor samt åtnjuta allmänna avdrag och grundavdrag med 4 500
kronor resp. 7 500 kronor. Den beskattningsbara inkomsten blir
statligt (10 050 + 50 000 — 4 500=) 55 500 kronor och kommunalt (10
050 + 50 000 — 4 500– 7 500=) 48 000 kronor, sedan avrundning skett.
Hade pensionen inte medräknats skulle den beskattningsbara inkomsten
ha blivit statligt (50 000 — 4 500=) 45 500 kronor och kommunalt (50
000 — 4 500 — 7 500=) 38 000 kronor. Den statliga och kommunala
inkomstskatten beräknad på 55 500 resp. 48 000 kronor, nedsätts med

55 500–45 500 48 000–38 000
————– resp. ————–
55 500 48 000

I fall som nu nämnts skall taxeringsnämnd i deklarationen anteckna
grunden för uträkningen av inkomstskatterna. Längdförande myndighet
svarar för att anteckning om nedsättning görs i skattelängden.

till art. 23

Av art. 23 punkt 5 följer att bolag i Japan inte får påföras
förmögenhetsskatt i Sverige. Bestämmelsen innebär ett undantag från
regeln i 6 § 1 mom. första stycket c lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt.

Bilaga 2

Anvisningar om kupongskatt, m. m.

Kupongskatt för person med hemvist i Japan

1. Den som enligt lagen (1983:203) om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Japan har hemvist i Japan kan, under de
förutsättningar som anges i art. 10 i avtalet, få nedsättning av den
skatt på utdelning som annars skulle utgå enligt kupongskattelagen
(1970:624).

2. Om rätt till nedsättning föreligger enligt art. 10 i avtalet tas
kupongskatt ut efter den skattesats som anges där. I övrigt skall den
som betalar utdelningen tillämpa bestämmelserna i kupongskattelagen
(1970:624) och kupongskattekungörelsen (1971:49).

Sålunda gäller att uppgifter enligt 14 § kupongskattelagen (1970:624)
skall lämnas då det är fråga om utdelning från aktiebolag eller
aktiefond som avses i 13 § samma lag. Som ytterligare förutsättning
för nedsättning av kupongskatten på sådan utdelning gäller att
utbetalaren genom intyg av japansk myndighet eller bank i Japan visar
att den utdelningsberättigade har hemvist i Japan.

3. Har kupongskatt innehållits med högre belopp än den skattskyldige
skall erlägga enligt lagen (1983:203) om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Japan, kan den skattskyldige få ut det för högt
uttagna beloppet (restitution) efter ansökan hos riksskatteverket
enligt 27 § kupongskattelagen (1970:624).

4. Riksskatteverkets beslut i ärende om restitution får överklagas på
det sätt som anges i 29 § kupongskattelagen (1970:624).

Statlig inkomstskatt på utdelning från svensk ekonomisk
förening till person med hemvist i Japan

5. Den som enligt lagen (1983:203) om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Japan har hemvist i Japan och som enligt 6 § 1 mom. a och
c lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är skattskyldig i Sverige
för utdelning på andel i svensk ekonomisk förening kan erhålla
nedsättning av statlig inkomstskatt enligt art. 10 i avtalet under de
förutsättningar som anges där.

6. Ansökan om nedsättning görs hos den taxeringsnämnd som taxerar den
utdelningsberättigade till statlig inkomstskatt för det år då
utdelningen beskattas eller, om taxeringsnämndens arbete beträffande
taxeringen detta år avslutats, hos den domstol som handlägger besvär
över nämnda taxering. Ansökan bör göras före utgången av tredje
kalenderåret efter det då utdelningen blev tillgänglig för lyftning.

I samband med ansökningen skall den utdelningsberättigade genom intyg
från japansk myndighet eller bank i Japan visa att han har hemvist i
Japan.

7. Beslut i ärende som avses i punkt 6 får överklagas på det sätt som
anges i taxeringslagen (1956:623) och förvaltningsprocesslagen
(1971:291).

1999:891

Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas

a) när det gäller källskatter: på belopp som betalas eller krediteras
före den 1 januari kalenderåret närmast efter det år då lagen
träder i kraft,

b) när det gäller annan skatt på inkomst: på beskattningsår som börjar
före den 1 januari kalenderåret närmast efter det år då lagen
träder i kraft.