Tjänstledighetsförordningen (1984:111)

SFS nr
1984:111
Departement/myndighet
Finansdepartementet ESA
Utfärdad
1984-03-15
Ändring införd
t.o.m. SFS 2010:1663

Tillämpningsområde m.m.

1 § I denna förordning finns föreskrifter om prövningen av vissa frågor
om tjänstledighet från anställningar vid myndigheterna under regeringen,
dock inte affärsverken.

Föreskrifterna tillämpas bara, om något annat inte följer av lag, av
föreskrifter som har meddelats av regeringen eller av kollektivavtal.
Förordning (1991:1747).

2 § En arbetstagares rätt till tjänstledighet regleras i bland annat
följande föreskrifter.

______________________________________________________________________
Författning Föreskrift om tjänstledighet
______________________________________________________________________

Regeringsformen 4 kap. 6 §
för att fullgöra uppdrag som ledamot av
riksdagen

Anställningsförordningen
(1994:373) 19 §
i vissa fall får en anställd med full-
makt ha flera anställningar

Lagen (1974:358) om facklig
förtroendemans ställning på
arbetsplatsen 6 §

Lagen (1974:981) om
arbetstagares rätt till
ledighet för utbildning 1 §

Lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet 17 §
för att delta i förhandling

Arbetsmiljölagen (1977:1160) 6 kap. 5 och 15 §§
för att fullgöra uppgifter som
skyddsombud eller ledamot av
skyddskommitté

Lagen (1979:1184) om rätt
till ledighet för vissa
föreningsuppdrag
inom skolan, m. m. 3 §

Denna förordning (1984:111) 5 §

Lagen (1986:163) om rätt
till ledighet för
svenskundervisning för
invandrare 3 §

Lagen (1988:1465) om ledighet
för närståendevård 20 §

Kommunallagen (1991:900) 4 kap. 11 §
för att fullgöra kommunala
förtroendeuppdrag

4 kap. 32 §
för att tjänstgöra som politisk
sekreterare

Kyrkolagen (1992:300) 12 kap. 10 § för att fullgöra
kyrkokommunala förtroendeuppdrag

Föräldraledighetslagen 3-9 §§
(1995:584)

Lagen (1997:1293) om rätt 1 §
till ledighet för att
bedriva näringsverksamhet

Lagen (1998:209) om rätt 1 §
till ledighet av trängande
familjeskäl
____________________________________________________________________
Förordning (2010:1663).

3 § Har upphävts genom förordning (1991:369).

4 § Har upphävts genom förordning (1991:369).

Ledighet för utlandstjänstgöring m.m.

5 § En arbetstagare hos en statlig myndighet skall beviljas
tjänstledighet för en anställning under högst åtta år i Nordiska
ministerrådets sekretariat, i Nordiska rådets presidiesekretariat eller
i en samnordisk institution.

Vid tillämpningen av första stycket beaktas

— avtalet (SÖ 1989:60) mellan Danmark, Finland, Island, Norge och
Sverige den 13 maj 1987 om den rättsliga ställningen för Nordiska
ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat jämte
tilläggsprotokoll,

— avtalet (SÖ 1989:67) mellan samma länder den 9 december 1988 om den
rättsliga ställningen för samnordiska institutioner och deras anställda.
Förordning (1991:369).

5 a § En arbetstagare bör beviljas tjänstledighet för en
tidsbegränsad anställning i Europeiska unionens institutioner eller
organ.

En arbetstagare, vars make är tjänstledig enligt första stycket, bör
medges tjänstledighet för att vistas tillsammans med maken på
stationeringsorten.

Medgivande till ledighet bör lämnas, om det inte finns synnerliga
skäl för något annat. Förordning (1996:41).

6 § En arbetstagare, vars make är anställd hos en statlig myndighet och
i denna anställning stationerad utomlands, bör beviljas tjänstledighet
för att vistas tillsammans med maken på stationeringsorten, om det inte
finns synnerliga skäl för något annat.

Tjänstledighet enligt första stycket får omfatta sammanlagt högst fyra
år eller, om maken är anställd inom utrikesförvaltningen, sammanlagt
högst 12 år. Förordning (1991:369).

7 § En arbetstagare bör beviljas tjänstledighet för anställning
utomlands inom offentlig eller privat biståndsverksamhet, om det inte
finns synnerliga skäl för något annat.

En arbetstagare, vars make är tjänstledig enligt första stycket, bör
beviljas tjänstledighet för att vistas tillsammans med maken på
stationeringsorten utomlands, om det inte finns synnerliga skäl för
något annat.

Tjänstledighet enligt andra stycket bör omfatta sammanlagt högst fyra
år. Förordning (1991:369).

7 a § En arbetstagare bör beviljas tjänstledighet för en verksamhet som
i huvudsak bedrivs utomlands i direkt syfte att främja svensk export.

En arbetstagare, vars make är tjänstledig enligt första stycket, bör
beviljas tjänstledighet för att vistas tillsammans med maken på
stationeringsorten utomlands.

Tjänstledighet enligt andra stycket får omfatta sammanlagt högst fyra
år. Förordning (1991:369).

7 b § Vid tillämpningen av 5-a, 6, 7 och 7-a-§§ likställs med make
den som arbetstagaren varaktigt sammanbor med under
äktenskapsliknande förhållanden. Förordning (1996:41).

Föräldraledighet

8 § En arbetstagare bör, utöver vad som sägs i
föräldraledighetslagen (1995:584), i regel beviljas förkortning
av arbetstiden (partiell ledighet) för vård av barn intill
utgången av det skolår då barnet fyller 12 år. Med skolår avses
här tiden från en hösttermins början till nästa hösttermins
början. Förordning (1999:863).

9 § Vid tillämpningen av 8 § likställs med förälder både fosterförälder
och den som stadigvarande sammanbor med förälder och som är eller har
varit gift med eller har eller har haft barn med föräldern.
Förordning (1991:369).

Ledighet för vissa kommunala uppdrag

10 § En arbetstagare, som av en beslutande församling eller
nämnd i en kommun eller ett landsting har fått ett uppdrag som
grundar sig på en författningsbestämmelse, bör beviljas
tjänstledighet för att fullgöra uppdraget, om det inte finns
synnerliga skäl för något annat. Förordning (1999:863).

Ledighet för facklig anställning

10 a § Tjänstledighet bör i regel beviljas för en anställning som
facklig funktionär hos en arbetstagarorganisation som har till uppgift
att ta till vara arbetstagarnas intressen på en myndighet.
Förordning (1991:369).

Annan ledighet

10 b § Även i andra fall än som avses i 5–10 a §§ eller i någon annan
författning får en arbetstagare beviljas tjänstledighet, om det finns
särskilda skäl för det och det kan ske utan olägenheter för myndighetens
verksamhet.

Vid prövningen av frågor om partiell tjänstledighet skall myndigheten
särskilt ta hänsyn till arbetstagarens familjesociala förhållanden.
Förordning (1991:1747).

Avslutande bestämmelser

11 § Tjänstledighet bör tidsbegränsas. Förordning (1991:369).

12 § Tjänstledighet för längre tider bör i regel inte beviljas en
arbetstagare som har varit anställd bara en kortare tid hos myndigheten.
Förordning (1991:369).

13 § Har upphävts genom förordning (1991:369).

14 § Har upphävts genom förordning (1988:1023).

15 § Om tjänstledigheter som grundas på samma omständighet är åtskilda
bara av tjänstgöringsfria dagar, skall den senaste tjänstledigheten
anses omfatta också dessa mellanliggande dagar, även när detta inte
framgår av tjänstledighetsbesluten.

Som tjänstgöringsfrihet enligt första stycket räknas inte ferier för
personal vid statliga skolor. Förordning (1991:369).

16 § En myndighets beslut i ärenden om tjänstledighet enligt
denna förordning får inte överklagas. Förordning (1999:863).

Övergångsbestämmelser

1991:369

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om beslut som har
meddelats före ikraftträdandet.

1999:863

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av
beslut som har meddelats före ikraftträdandet.