Förordning (1984:483) med instruktion för transportforskningsberedningen

SFS nr
1984:483
Departement/myndighet
Kommunikationsdepartementet
Utfärdad
1984-06-07
Författningen har upphävts genom
SFS 1988:708
Upphävd
1988-07-01

Inledande bestämmelser

1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall, med undantag av 3 § 1 och
3, tillämpas på transportforskningsberedningen.

Med chefen förstås vid tillämpningen av 5 § verksstadgan beredningens
ordförande och i övrigt forskningschefen.

Uppgifter

2 § Beredningen har hand om uppgifter som avser initiativ, planering,
samordning och stöd i fråga om forskning, utveckling och
demonstrationsprojekt som rör transporter, trafik och trafiksäkerhet,
i den mån sådana uppgifter inte ankommer på någon annan myndighet.

3 § Det åligger beredningen särskilt att i fråga om transporter,
trafik och trafiksäkerhet

följa utvecklingen och kartlägga forskningsbehoven och därvid samverka
med berörda myndigheter, institutioner, forskare och företag,

sammanställa berörda myndigheters långsiktiga program inom
transportforskningsområdet och verka för samordnade insatser,

med utgångspunkt i forskningsbehoven inom sitt verksamhetsområde dels
utarbeta långsiktiga program för forskning och utveckling, dels
utarbeta kortsiktiga program som underlag för forsknings- och
utvecklingsverksamheten,

lämna bidrag till långsiktig kunskapsuppbyggande och tillämpad
forskning, utvecklings- och demonstrationsprojekt samt övervaka att
bidragen kommer till avsedd användning,

främja den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden vid högskolan,

sammanställa och sprida forskningsresultat samt utvärdera forskningens
kvalitet inom beredningens verksamhetsområde,

samordna dokumentationsverksamheten.

Organisation

4 § Beredningen består av ordförande, vice ordförande och högst nitton
andra ledamöter. Förordning (1985:691).

5 § Hos beredningen finns ett kansli, som förestås av en
forskningschef.

6 § Hos beredningen finns i övrigt personal enligt särskilda beslut av
regeringen samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel.

I mån av behov och tillgång på medel får beredningen anlita
utomstående för särskilda uppdrag.

7 § Beredningen inrättar programgrupper för att bereda frågor och för
att pröva vissa frågor som anges i 8 § 3.

Varje programgrupp består av ordförande och andra ledamöter.

Ärendenas handläggning

8 § Av beredningen avgörs

1. viktigare författningsfrågor,

2. viktigare frågor om planering och genomförande av åtgärder inom
beredningens verksamhetsområde,

3. frågor om bidrag till långsiktig kunskapsuppbyggande och tillämpad
forskning samt utvecklings- och demonstrationsprojekt, i den mån
beredningen inte beslutar annat,

4. frågor om inrättande av programgrupper som avses i 7 §,

5. andra viktigare frågor om beredningens organisation och
arbetsformer,

6. anslagsfrågor och andra frågor av större ekonomisk betydelse,

7. frågor om tillsättning av tjänster i lägst lönegrad F 21,

8. frågor om skiljande från annan anställning än provanställning eller
om skiljande från uppdrag eller om disciplinansvar, åtalsanmälan,
avstängning eller läkarundersökning,

9. andra frågor som forskningschefen hänskjuter till beredningen.
re

9 § Beredningen är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden
och minst sju andra ledamöter är närvarande. När ett ärende av större
vikt handläggs, skall om möjligt samtliga ledamöter närvara.

Om ett ärende är så brådskande att beredningen inte hinner sammanträda
för att behandla det, avgörs ärendet genom meddelanden mellan
ordföranden eller vice ordföranden och minst sju andra ledamöter. Kan
ärendet inte lämpligen avgöras på detta sätt, får ordföranden eller
vice ordföranden besluta ensam i närvaro av föredraganden. Beslut som
fattas enligt detta stycke skall anmälas vid nästa sammanträde med
beredningen. Förordning (1986:1061).

10 § Ärenden som inte skall avgöras av beredningen eller en
programgrupp avgörs av forskningschefen ensam. I den mån sådana
ärenden inte är av det slag att de behöver prövas av forskningschefen,
får de avgöras av någon annan tjänsteman enligt vad som anges i
arbetsordningen eller i särskilda beslut.

11 § I den ordinarie forskningschefens frånvaro får inte fattas sådana
beslut av större vikt som kan anstå utan olägenhet. Utan dennes
medgivande får inte sådana åtgärder vidtas som är oförenliga med
föreskrifter som beredningen har meddelat eller grunder som den
tillämpar.

12 § Ärendena avgörs efter föredragning som ankommer på
forskningschefen eller på en särskilt förordnad föredragande. I
arbetsordningen eller genom särskilda beslut får dock medges att
ärenden som handläggs enligt 10 § andra meningen avgörs utan
föredragning.

Forskningschefen och ordföranden i en programgrupp har rätt att
närvara när ett ärende föredras.

13 § har upphävts genom förordning (1986:1061).

14 § Ordföranden eller vice ordföranden får utan föredragning meddela
beslut som inte utan olägenhet kan uppskjutas till dess en
föredragande kan inställa sig.

15 § I arbetsordningen eller genom särskilda beslut skall bestämmas
vem som får infordra förklaringar, upplysningar eller yttranden i
ärendena.

Tjänstetillsättning m.m.

16 § Ordföranden, vice ordföranden och andra ledamöter i beredningen
förordnas av regeringen för högst tre år.

Ordföranden i en programgrupp förordnas av regeringen. Andra ledamöter
i en sådan grupp förordnas av beredningen.

Forskningschefen förordnas av regeringen för högst sex år.

Andra tjänster tillsätts och annan personal antas av beredningen eller
forskningschefen.

Övriga bestämmelser

17 § Bestämmelserna i 32 § anställningsförordningen (1965:601) om chef
för central förvaltningsmyndighet skall gälla den som innehar eller
uppehåller tjänsten som forskningschef.

18 § Beslut i frågor om bidrag för ändamål som anges i 8 § 3 får inte
överklagas.