Förordning (1985:132) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Luxemburg

SFS nr
1985:132
Departement/myndighet
Finansdepartementet S4
Utfärdad
1985-03-14
Författningen har upphävts genom
1996:1510
Upphävd
1998-12-31

1 § Lagen (1984:174) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Luxemburg skall träda i kraft den 1 maj 1985 och tillämpas

a) beträffande kupongskatt på aktieutdelning som förfallit till
betalning den 1 januari 1981 eller senare,

b) beträffande skatter på andra inkomster i fråga om beskattningsår
som slutat den 1 januari 1981 eller senare och

c) beträffande skatt på förmögenhet som innehafts den 31 december 1981
eller senare.

Avtalet trädde i kraft den 21 februari 1985.

2 § Vid tillämpningen av dubbelbeskattningsavtalet skall iakttas de
anvisningar som framgår av bilagorna 1 och 2.

Övergångsbestämmelser

1996:1510

Den upphävda författningen skall dock fortfarande tillämpas

a) beträffande skatt på inkomst som förvärvas före den 1 januari
året efter det år då lagen träder i kraft, och

b) beträffande skatt på förmögenhet som taxeras första kalenderåret
närmast efter det år då lagen träder i kraft eller tidigare.

Bilaga 1

Anvisningar till bestämmelserna i avtalet

till art. 1 och 4

Avtalets bestämmelser är i allmänhet tillämpliga endast på fysiska och
juridiska personer som har hemvist i Sverige eller Luxemburg.

Frågan om en fysisk eller juridisk person skall anses ha hemvist i
endera staten avgörs i första hand med ledning av lagstiftningen i
resp. stat. I art. 4 punkterna 2 och 3 regleras fall av s. k. dubbel
bosättning, dvs. fall där den skattskyldige enligt svenska
beskattningsregler anses bosatt i Sverige och enligt
beskattningsreglerna i Luxemburg anses bosatt där. Vid tillämpningen
av avtalet skall i sådana fall den skattskyldige anses ha hemvist
endast i den avtalsslutande stat i vilken han har hemvist enligt
nämnda avtalsbestämmelser.

Person, som avses i 69 § kommunalskattelagen (1928:370), 17 § lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt och 17 § lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt och som tillhör svensk beskickning eller
lönat svenskt konsulat i Luxemburg skall vid tillämpningen av art. 4
punkt 1 anses bosatt i Sverige.

Person, som avses i 70 § 1 mom. kommunalskattelagen, 18 § 1 mom. lagen
om statlig inkomstskatt och 18 § lagen om statlig förmögenhetsskatt
och som tillhör beskickning eller lönat konsulat som Luxemburg har i
Sverige, skall vid tillämpningen av art. 4 punkt 1 anses bosatt i
Luxemburg.

till art. 2

Avtalet gäller de skatter som anges i art. 2. Angående annan
beskattning se dock art. 23 punkt 6. I art. 2 punkt 1 anges de skatter
som utgick vid avtalets undertecknande och på vilka avtalet tillämpas.
Avtalet skall dock tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak
likartat slag som efter avtalets undertecknande införs vid sidan av
eller i stället för de angivna skatterna.

till art. 6–20

En inkomst eller en förmögenhetstillgång beskattas i Sverige om så kan
ske enligt gällande skatteförfattningar och inskränkning av
skattskyldigheten inte följer av bestämmelse i avtalet. Även om en
inkomst eller en förmögenhetstillgång enligt avtalet undantagits från
beskattning i Sverige kan den likväl komma att påverka storleken av
svensk skatt på annan inkomst eller förmögenhet *(jfr art. 22 punkt 2
c)*). Vid beskattningen hänförs en inkomst alltid till den
förvärvskälla till vilken den hör enligt de svenska
skatteförfattningarna oavsett till vilket inkomstslag inkomsten har
hänförts enligt avtalet.

till art. 6

Enligt bl. a. 27 § kommunalskattelagen (1928:370) beskattas inkomst
som härrör från fastighet i vissa fall som inkomst av rörelse. Inkomst
som omfattas av art. 6 skall emellertid vid tillämpningen av avtalet
beskattas som inkomst av fast egendom. Detta medför att inkomsten får
beskattas i den stat där den fasta egendomen är belägen. Denna regel
gäller även beträffande royalty från fast egendom eller för nyttjandet
av eller rätten att nyttja mineralfyndighet, källa eller annan
naturtillgång. Annan royalty beskattas enligt art. 12.

till art. 7

Inkomst av rörelse, som bedrivs från fast driftställe, beskattas i
regel enligt art. 7. Vad som förstås med uttrycket ”fast driftställe”
anges i art. 5.

Om en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige bedriver
rörelse från fast driftställe i Luxemburg, får den till driftstället
hänförliga inkomsten beskattas i Sverige men skatt på inkomsten som
erlagts i Luxemburg avräknas från den svenska skatten enligt art. 22
punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt
2 av anvisningarna till art. 22.

Inkomst av rörelse, som en fysisk eller juridisk person med hemvist i
Luxemburg bedriver från fast driftställe i Sverige, beräknas enligt
art. 7 punkterna 2–6. Till grund för inkomstberäkningen bör läggas i
första hand den särskilda bokföring som kan ha förts vid det fasta
driftstället. I mån av behov skall denna bokföring justeras så, att
inkomstberäkningen sker i enlighet med den i punkterna 2 och 3 angivna
principen. Avdrag medges för så stor del av huvudkontorets allmänna
omkostnader som skäligen kan antas belöpa på det fasta driftstället.

Om beskattning av inkomst av sjöfart och luftfart i internationell
trafik finns särskilda bestämmelser i art. 8.

till art. 8

Inkomst av sjöfart och luftfart i internationell trafik beskattas
enligt art. 8 punkt 1 endast i den stat där företaget har sin verkliga
ledning.

till art. 9

Art. 9 innehåller en allmän regel om omräkning av vinstfördelningen
mellan företag med intressegemenskap. För Sveriges del kan omräkning
vid taxering ske enligt 43 § kommunalskattelagen (1928:370).

Om sådan omräkning sker mellan företag i Sverige och Luxemburg skall
länsstyrelsen anmäla detta till regeringen och i korthet redogöra för
vad som förekommit.

till art. 10

1. Vad som förstås med uttrycket ”utdelning” anges i art. 10 punkt 3.

2. När en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär
utdelning från bolag med hemvist i Luxemburg och utdelningen inte är
hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe
eller stadigvarande anordning som den som har rätt till utdelningen
har i Luxemburg iakttas bestämmelserna i andra och tredje styckena.

Om aktiebolag eller ekonomisk förening uppbär utdelningen, är denna
undantagen från taxering i Sverige i den mån art. 22 punkt 2 b)
föranleder det. De svenska bestämmelserna om befrielse från
skattskyldighet för utdelning som avses i art. 22 punkt 2 b) finns i 7
§ 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

I övriga fall beräknas svensk skatt på utdelningen på vanligt sätt.
Vid inkomstberäkningen medges sålunda avdrag för förvaltningskostnader
och ränta på skuld som belöper på aktie eller annan andel till vilken
utdelningen är hänförlig. Avdrag medges dock inte för skatt på
utdelningen som erlagts i Luxemburg. Den sålunda beräknade skatten
nedsätts enligt art. 22 punkt 2 a) genom avräkning av skatt som tagits
ut i Luxemburg enligt art. 10 punkt 2. I fråga om förfarandet vid
avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 22.

3. När en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär
utdelning från bolag med hemvist i Luxemburg och utdelningen är
hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe
eller stadigvarande anordning som den som har rätt till utdelningen
har i Luxemburg, tillämpas art. 7 resp. art. 14. Utdelningen skall, om
inte annat gäller på grund av art. 22 punkt 2 b), i detta fall
beskattas i Sverige men skatt på utdelningen som erlagts i Luxemburg
avräknas från den svenska skatten enligt art. 22 punkt 2 a). I fråga
om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna
till art. 22.

4. När aktiebolag i Sverige verkställer utdelning till en fysisk eller
juridisk person med hemvist i Luxemburg och utdelningen inte är
hänförlig till andel som äger verkligt samband med fast driftställe
eller stadigvarande anordning som den som har rätt till utdelningen
har i Sverige, tas kupongskatt ut med 15 % eller, i fall som avses i
art. 10 punkt 2 a), 5 % av utdelningens bruttobelopp. Utdelning från
svensk ekonomisk förening beskattas i sådant fall enligt 6 § 1 mom. a
och c lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt men den statliga
inkomstskatten får inte överstiga 15 % eller, i fall som avses i art.
10 punkt 2 a), 5 % av utdelningens bruttobelopp, om den som har rätt
till utdelningen har hemvist i Luxemburg och utdelningen inte är
hänförlig till andel som äger verkligt samband med fast driftställe
eller stadigvarande anordning som den som har rätt till utdelningen
har i Sverige. Vid taxering till statlig inkomstskatt för utdelning
från svensk ekonomisk förening skall taxeringsnämnd i deklaration
anteckna de uppgifter som behövs för debitering. Längdförande
myndighet svarar för att vederbörlig anteckning görs i skattelängden.

Angående förfarandet vid nedsättning av svensk skatt på utdelning
tillämpas i övrigt särskilda bestämmelser; se bilaga 2.

Om den som har rätt till utdelningen har fast driftställe eller
stadigvarande anordning i Sverige och utdelningen är hänförlig till
andel, som äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den
stadigvarande anordningen gäller inte ovan angivna regler om
begränsning av svensk skatt på utdelning.

till art. 11

1. Vad som förstås med uttrycket ”ränta” anges i art. 11 punkt 2.

2. Ränta, som betalas från Luxemburg till en fysisk eller juridisk
person med hemvist i Sverige, beskattas här.

Är räntan hänförlig till fordran, som äger verkligt samband med fast
driftställe eller stadigvarande anordning, som den som har rätt till
räntan har i Luxemburg, får räntan beskattas även i Luxemburg. Skatt
på räntan som erlagts i Luxemburg avräknas i sådant fall från den
svenska skatten enligt art. 22 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid
avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 22.

3. Ränta, vilken utbetalas från Sverige till en fysisk eller juridisk
person som har hemvist i Luxemburg och som enligt svensk
skattelagstiftning inte är bosatt i Sverige, kan enligt gällande
svenska regler inte beskattas i Sverige. Detta gäller dock endast
beträffande ränta som utgör inkomst av förvärvskällan kapital. Är
räntan enligt punkt 2 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen
(1928:370) att hänföra till inkomst av rörelse beskattas räntan i
Sverige under förutsättning att den fordran för vilken räntan betalas
äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande
anordning som den som har rätt till räntan har i Sverige (art. 11
punkt 3).

till art. 12

1. Beträffande beskattning av sådan royalty som avses i art. 12 punkt
2 gäller följande.

Royalty, som utbetalas från Luxemburg till en fysisk eller juridisk
person med hemvist i Sverige, beskattas här.

Är royaltyn hänförlig till rättighet eller egendom, som äger verkligt
samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som
har rätt till royaltyn har i Luxemburg, får royaltyn beskattas även i
Luxemburg. Skatt på royaltyn som erlagts i Luxemburg avräknas i sådant
fall från den svenska skatten enligt art. 22 punkt 2 a). I fråga om
förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna
till art. 22.

Royalty, som utbetalas från Sverige till en fysisk eller juridisk
person med hemvist i Luxemburg, beskattas i Sverige endast under
förutsättning att den rättighet eller egendom för vilken royaltyn
betalas äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande
anordning som den som har rätt till royaltyn har i Sverige (art. 12
punkt 3). Är detta fallet beskattas royaltyn enligt 28 § 1 mom.
kommunalskattelagen (1928:370) jämfört med 2 § 1 mom. och 3 § lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.

2. Royalty eller annat belopp, som utbetalas såsom ersättning för
nyttjandet av mineralfyndighet, källa eller annan naturtillgång,
beskattas enligt art. 6.

till art. 13

Vinst, som en fysisk eller juridisk person med hemvist i Luxemburg
förvärvar genom överlåtelse av fast egendom i Sverige, beskattas här
(art. 13 punkt 1). Med fast egendom i Sverige likställs enligt art. 13
punkt 1 andelar i bolag, vars tillgångar huvudsakligen utgörs av sådan
fast egendom. Vidare beskattas i Sverige vinst genom icke yrkesmässig
avyttring av lös egendom som utgör del av rörelsetillgångarna i fast
driftställe som en person med hemvist i Luxemburg har här (art. 13
punkt 2). Beskattningen sker i sådant fall enligt 28 §
kommunalskattelagen (1928:370) jämförd med 2 § 1 mom. och 3 § lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt. Motsvarande gäller i fråga om lös
egendom hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva fritt
yrke som inkomsttagaren har i Sverige.

Vinst, som en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige
förvärvar genom avyttring av egendom, beskattas här om inte annat
följer av art. 13 punkt 3. Enligt art. 13 punkt 1 får skatt tas ut på
vinsten i Luxemburg, om den avyttrade egendomen utgörs av fast egendom
i Luxemburg eller av andelar i bolag, vars tillgångar huvudsakligen
utgörs av sådan fast egendom. Motsvarande gäller enligt art. 13 punkt
2 i fråga om lös egendom som ingår i fast driftställe som
inkomsttagaren har i Luxemburg, eller lös egendom, som ingår i
stadigvarande anordning för att utöva fritt yrke vilken inkomsttagaren
har i Luxemburg.

Svensk skatt på vinsten nedsätts enligt art. 22 punkt 2 a) genom
avräkning av den skatt som i enlighet med bestämmelserna i art. 13
påförts samma vinst i Luxemburg. I fråga om förfarandet vid
avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 22.

till art. 14

1. Vad som förstås med uttrycket ”fritt yrke” exemplifieras i art. 14
punkt 2.

2. Inkomst av fritt yrke eller annan självständig verksamhet beskattas
i regel endast i den stat där den skattskyldige har hemvist. Är
inkomsten hänförlig till verksamhet, som utövas vid sådan
stadigvarande anordning som avses i art. 14 punkt 1, får inkomsten
dock beskattas i den stat där anordningen finns.

Om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst av fritt yrke
eller annan självständig verksamhet i Luxemburg beskattas inkomsten i
Sverige. Om verksamheten bedrivs vid stadigvarande anordning i
Luxemburg får inkomsten beskattas även i Luxemburg, men skatt på
inkomsten som erlagts i Luxemburg avräknas från den svenska skatten
enligt art. 22 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avräkningen
hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 22.

3. Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av skådespelare,
musiker, idrottsmän m. fl. se anvisningarna till art. 17.

till art. 15

Inkomst av enskild tjänst får enligt art. 15 punkt 1 i regel beskattas
i den stat där arbetet utförs. Undantag från denna regel föreskrivs i
art. 15 punkterna 2 och 3 samt i art. 16.

Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av skådespelare,
musiker, idrottsmän m. fl. se anvisningarna till art. 17.

Beskattningen av pension på grund av enskild tjänst regleras av
bestämmelserna i art. 20.

till art. 16

När ett svenskt bolag utbetalar styrelsearvode till en person med
hemvist i Luxemburg, beskattas ersättningen i Sverige, om det kan ske
enligt gällande beskattningsregler. Har sådan ersättning uppburits av
en person med hemvist i Sverige från ett bolag med hemvist i
Luxemburg, får inkomsten beskattas i Sverige men skatt på inkomsten
som erlagts i Luxemburg avräknas från den svenska skatten enligt art.
22 punkt 2 a). I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till
punkt 2 av anvisningarna till art. 22.

till art. 17

Inkomst, som teater- eller filmskådespelare, radio- eller
televisionsartister, musiker och liknande yrkesutövare samt idrottsmän
förvärvar genom sin yrkesverksamhet, beskattas i regel i den stat där
verksamheten utövas (art. 17 punkt 1). Detta gäller oavsett om
inkomsten förvärvas under utövande av fritt yrke eller på grund av
anställning. Enligt art. 17 punkt 2 får inkomsten i regel beskattas i
den stat där artisten eller idrottsmannen utför arbetet, även om
ersättningen utbetalas till en annan person (t. ex. arbetsgivare hos
vilken artisten eller idrottsmannen är anställd) än artisten eller
idrottsmannen själv. För Sveriges vidkommande iakttas vid
tillämpningen av art. 17 punkterna 1 och 2 bestämmelserna i 54 §
första stycket b kommunalskattelagen (1928:370) och 7 § 11 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.

till art. 18

Ersättning, med undantag för pension, som utbetalas av någon av
staterna, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter för
arbete utfört i denna stats, dess politiska underavdelningars eller
lokala myndigheters tjänst, beskattas enligt huvudregeln i art. 18
punkt 1 a) endast i den stat varifrån ersättningen utbetalas. Har
arbetet utförts i den andra staten av en person med hemvist i denna
stat, beskattas emellertid ersättningen enligt art. 18 punkt 1 b)
endast i den staten, om mottagaren är medborgare i den staten eller
inte fick hemvist där endast för att utföra ifrågavarande arbete.

Pension, som utbetalas av, eller från fonder inrättade av, en av
staterna, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter på
grund av arbete som utförts i denna stats, dess politiska
underavdelningars eller lokala myndigheters tjänst, beskattas enligt
art. 18 punkt 2 a) i regel endast i denna stat. Om mottagaren av
pensionen är medborgare i den andra staten och har hemvist där,
beskattas emellertid pensionen enligt art. 18 punkt 2 b) endast i
denna andra stat.

Ersättning och pension, som utbetalas för tjänst utförd i samband med
rörelse, som den utbetalande staten, dess politiska underavdelningar
eller lokala myndigheter bedrivit, beskattas som inkomst på grund av
enskild tjänst enligt art. 15, 16 och 20.

till art. 22

1. Inkomst från Sverige, som uppbärs av en person med hemvist i
Luxemburg, beskattas här i den mån svenska skatteförfattningar
föranleder det och inskränkning av skattskyldigheten inte följer av
övriga artiklar. Detsamma gäller i fråga om förmögenhetstillgång som
är belägen i Sverige. Om inkomsten eller förmögenheten beskattas även
i Luxemburg, medges lättnad vid beskattningen i Luxemburg enligt art.
22 punkt 1.

2. Inkomst från Luxemburg, som förvärvas av en person med hemvist i
Sverige, tas med vid taxering i Sverige med undantag för utdelning i
vissa fall från bolag i Luxemburg. I fråga om utdelning se punkt 2
andra stycket och punkt 3 av anvisningarna till art. 10. Likaså tas
förmögenhetstillgång, som är belägen i Luxemburg, med vid taxering
till svensk förmögenhetsskatt. Svensk skatt på inkomsten eller
förmögenheten sätts ned genom avräkning enligt art. 22 punkt 2 a).

Svensk inkomstskatt beräknas på inkomsten på vanligt sätt. Vid
inkomstberäkningen medges sålunda avdrag för kostnader som är
hänförliga till inkomsten. Avdrag medges dock inte för skatt som
erlagts i Luxemburg och som omfattas av avtalet. Från den sålunda
beräknade svenska skatten avräknas enligt art. 22 punkt 2 a) ett
belopp motsvarande den inkomstskatt som erlagts i Luxemburg.
Motsvarande gäller vid avräkning av förmögenhetsskatt, som utgått i
Luxemburg, från den svenska förmögenhetsskatten. Beträffande storleken
av skatt på utdelning i Luxemburg hänvisas till anvisningspunkten 2
till art. 10. Har skatt enligt avtalet tagits ut i Luxemburg på
inkomst av rörelse som har bedrivits i Luxemburg, iakttas att
inkomsten beräknats enligt art. 7.

Den skattskyldige bör i samband med sin självdeklaration för det
beskattningsår, för vilket inkomsten resp. förmögenheten tas upp till
beskattning, förete utredning om den skatt som har påförts inkomsten
resp. förmögenheten i Luxemburg.

Avräkning av skatt på viss inkomst som erlagts i Luxemburg får ske med
belopp motsvarande högst summan av de svenska skatter som belöper på
inkomsten. Vid tillämpningen av denna regel anses på inkomsten från
Luxemburg belöpa så stor andel av statlig inkomstskatt som utgår på
grund av lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt som inkomsten —
efter avdrag för kostnader — utgör av den skattskyldiges sammanlagda
inkomst av olika förvärvskällor. Kommunal inkomstskatt anses belöpa på
inkomsten från Luxemburg till så stor andel som inkomsten — efter
avdrag för kostnader — utgör av den skattskyldiges sammanlagda
inkomst av olika förvärvskällor vilken skall taxeras i samma kommun
som inkomsten från Luxemburg.

Avräkning sker i första hand från statlig inkomstskatt som utgår på
grund av lagen om statlig inkomstskatt, i andra hand från kommunal
inkomstskatt och i sista hand från övrig inkomstskatt.

Taxeringsnämnd skall i deklaration anteckna motvärdet i svenska kronor
av den skatt på inkomsten som erlagts i Luxemburg och ange att
avräkning skall ske med detta skattebelopp, dock högst med beloppet av
de svenska skatterna på inkomsten. Längdförande myndighet svarar för
att anteckning om avräkning görs i skattelängden.

Exempel: En person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av fast
egendom i Luxemburg med ett belopp motsvarande 10 000 kronor. På
inkomsten antas ha erlagts skatt i Luxemburg med ett belopp av
1 500 kronor. Avdragsgilla kostnader uppgår till 1 000 kronor. Den
skattskyldige antas vidare uppbära nettointäkter av olika
förvärvskällor med ett belopp av 165 000 kronor vid den statliga
taxeringen och 150 000 kronor vid den kommunala kommunala taxeringen.
Vidare antas att allmänna avdrag uppgår till 7 000 kronor. Den till
statlig och kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda
(9 000+165 000–7 000 =) 167 000 resp. (9 000+150 000–7 000 =)
152 000 kronor. I deklarationen antecknas: ”Avräkning från
inkomstskatt enligt avtalet med Luxemburg skall ske med 1 500 kronor,
dock

högst med summan av 9 000 av hela den statliga inkomstskatten och
174 000
9 000 av hela den kommunala inkomstskatten. Avräkning sker i första
159 000
hand från statlig inkomstskatt som utgår på grund av lagen om
statlig inkomstskatt, i andra hand från kommunal inkomstskatt
och i sista hand från övrig inkomstskatt.”

Har den skattskyldige flera inkomster från utlandet kan vid
avräkningsförfarandet även bestämmelserna i 25 § första stycket lagen
om statlig inkomstskatt bli tillämpliga.

3. Om en person med hemvist i Sverige uppbär inkomst som enligt art.
8, art. 13 punkt 3 och art. 18 punkt 1 eller punkt 2 skall beskattas
endast i Luxemburg, medtas inkomsten vid taxering i Sverige. Statlig
och kommunal inkomstskatt uträknas i vanlig ordning. De sålunda
uträknade inkomstskatterna sätts ned med ett belopp motsvarande den
del av inkomstskatterna som belöper på den inkomst som enligt avtalet
skall beskattas endast i Luxemburg. Denna del skall utgöra lika stor
del av den totala skatten som den minskning av den beskattningsbara
inkomsten, som skulle följa om den utländska inkomsten inte tagits
med, utgör av den verkliga beskattningsbara inkomsten. Om den
beskattningsbara inkomsten, som skulle uppkomma om den utländska
inkomsten inte tas med, blir 0, skall nedsättning av den statliga
inkomstskatten dock ske till ett belopp motsvarande den skatt som
uppkommer när skatten beräknas utan beaktande av den utländska
inkomsten. Vad som enligt huvudregeln gäller i fråga om inkomst som
skall beskattas endast i Luxemburg skall på motsvarande sätt gälla i
fråga om förmögenhet som enligt art. 21 punkt 3 skall beskattas endast
i Luxemburg.

Exempel: En medborgare i Luxemburg med hemvist i Sverige uppbär
pension från Luxemburg på grund av arbete som utförts i luxemburgsk
statlig tjänst med ett belopp som efter avdrag för kostnader motsvarar
10 050 kronor. Den skattskyldige antas uppbära i Sverige
skattepliktiga nettointäkter av andra förvärvskällor med 160 000
kronor och åtnjuta underskottsavdrag i hemortskommunen med 20 000
kronor, övriga allmänna avdrag med 4 500 kronor och grundavdrag med
7 500 kronor. Den beskattningsbara inkomsten blir statligt (10
050+160 000–20 000–4 500 =) 145 500 kronor och kommunalt
(10 050+160 000–20 000–4 500–7 500 =) 138 000 kronor, sedan
avrundning skett. Hade pensionen inte medräknats skulle den
beskattningsbara inkomsten ha blivit statligt (160 000–20 000–4 500
=) 135 500 kronor och kommunalt (160 000–20 000–4 500–7 500 =)
128 000 kronor. Den statliga inkomstskatten och den kommunala
inkomstskatten,

beräknad på 145 500 resp. 138 000 kronor, nedsätts med
145 500-135 500
145 500
resp. 138 000–128 000. I förekommande fall skall s.k. extra avdrag
138 000
behållas oförändrat vid beräkningen av den antagna beskattningsbara
inkomsten.

I fall som nu nämnts skall taxeringsnämnd i deklarationen anteckna
grunden för uträkningen av inkomstskatterna resp. förmögenhetsskatten.
Längdförande myndighet svarar för att anteckning om nedsättning görs i
skattelängden.

till art. 23

Av art. 23 punkt 3 följer att bolag i Luxemburg inte får påföras
förmögenhetsskatt i Sverige. Bestämmelsen innebär ett undantag från
regeln i 6 § 1 mom. första stycket c lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt.

Bilaga 2

Anvisningar om kupongskatt, m. m.

Kupongskatt för person med hemvist i Luxemburg

1. Den som enligt lagen (1984:174) om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Luxemburg har hemvist i Luxemburg kan, under de
förutsättningar som anges i art. 10 i avtalet, få nedsättning av den
skatt på utdelning som annars skulle utgå enligt kupongskattelagen
(1970:624).

2. Om rätt till nedsättning föreligger enligt art. 10 i avtalet, tas
kupongskatt ut efter den skattesats som anges där. I övrigt skall den
som betalar utdelningen tillämpa bestämmelserna i kupongskattelagen
(1970:624) och kupongskattekungörelsen (1971:49).

Sålunda gäller att uppgifter enligt 14 § kupongskattelagen (1970:624)
skall lämnas då det är fråga om utdelning från aktiebolag eller
aktiefond som avses i 13 § samma lag. Som ytterligare förutsättning
för nedsättning av kupongskatt på sådan utdelning gäller att
utbetalaren genom intyg av myndighet eller bank i Luxemburg visar att
den som har rätt till utdelningen har hemvist i Luxemburg.

3. Har kupongskatt innehållits med högre belopp än den skattskyldige
skall erlägga enligt lagen (1984:174) om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Luxemburg kan den skattskyldige få ut det för högt
uttagna beloppet (restitution) efter ansökan hos riksskatteverket
enligt 27 § kupongskattelagen (1970:624).

4. Riksskatteverkets beslut i ärende om restitution får överklagas på
det sätt som anges i 29 § kupongskattelagen (1970:624).

Statlig inkomstskatt på utdelning från svensk ekonomisk förening
till person med hemvist i Luxemburg

5. Den som enligt lagen (1984:174) om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Luxemburg har hemvist i Luxemburg och som enligt 6 § 1
mom. a och c lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är skattskyldig
i Sverige för utdelning på andel i svensk ekonomisk förening kan
erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt enligt art. 10 i avtalet
under de förutsättningar som anges där.

6. Ansökan om nedsättning görs hos den taxeringsnämnd som taxerar den
utdelningsberättigade till statlig inkomstskatt för det år då
utdelningen beskattas eller, om taxeringsnämndens arbete beträffande
taxeringen detta år avslutats, hos den domstol som handlägger besvär
över nämnda taxering. Ansökan bör göras före utgången av tredje
kalenderåret efter det då utdelningen blev tillgänglig för lyftning.

I samband med ansökningen skall den utdelningsberättigade genom intyg
från myndighet eller bank i Luxemburg visa att han har hemvist i
Luxemburg.

7. Beslut i ärende som avses i punkt 6 får överklagas på det sätt som
anges i taxeringslagen (1956:623) och förvaltningsprocesslagen
(1971:291).