Särskoleförordning (1986:573)

SFS nr
1986:573
Departement/myndighet
Utbildningsdepartementet
Utfärdad
1986-06-11
Författningen har upphävts genom
SFS 1995:206
Upphävd
1995-07-01

Inledande föreskrifter

1 § I denna förordning meddelas föreskrifter om den obligatoriska
särskolan (grundsärskolan och träningsskolan) utöver vad som
föreskrivs i skollagen (1985:1100). Förordning (1994:622).

2 § har upphävts genom förordning (1993:1192).

3 § I denna förordning avses med nedan angivna ord följande:

Arbetsenhet Klasser i särskolan som har viss gemensam verksamhet

Grupp Elever som tillfälligt undervisas gemensamt exempelvis i
visst ämne eller i viss ämnesgrupp eller kurs.

Klass Elever som regelmässigt undervisas gemensamt i olika
ämnen och ämnesgrupper.

Lektion En tidsenhet om 40 minuter då eleverna undervisas.

Lärokurs Den undervisning och annan verksamhet som skall
förekomma vid genomgång av viss skolform i särskolan.

Styrelse Styrelsen för utbildningen.

Veckotimme En lektion i veckan under läsåret eller under den
kortare tid som utbildningen omfattar.

Årskurs Den lärokurs eller del därav, som skall genomgås under
ett läsår.

Den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap. 2 § skollagen
(1985:1100) vilar på rektor skall också benämnas rektor.
Förordning (1993:754)

4 § Sådana uppgifter i fråga om skolhälsovård som enligt skollagen
(1985:1100) sköts av kommunen såsom huvudman för
utbildningen, får i stället fullgöras av ett landsting, om kommunen
och landstinget är ense om detta. Förordning (1992:743).

5 § Statens skolverk fastställer de formulär som fordras för
tillämpningen av denna förordning. Förordning (1992:743).

6 och 7 §§ har upphävts genom förordning (1991:1085).

Samverkansformer

Allmän föreskrift

8 § I 9 § finns allmänna föreskrifter om samverkan mellan olika
intressegrupper. I 10–13 §§ finns särskilda föreskrifter om
elevvårdskonferens och klassråd.

Samverkan

9 § Formerna för samverkan mellan olika intressegrupper inom
rektors arbetsområde skall utvecklas med beaktande av de lokala
förhållandena. Detta gäller i den mån det inte enligt författning
eller kollektivavtal gäller särskilda bestämmelser för behandling av
en viss fråga.

Elevvårdskonferens

10 § Det skall finnas en elevvårdskonferens för att behandla
elevvårdsfrågor.

11 § I elevvårdskonferensen skall som ledamöter ingå

1. rektor,

2. företrädare för elevvården,

3. berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd
personal.

Rektor beslutar om den närmare sammansättningen av
elevvårdskonferensen. Rektor eller den arbetstagare som rektor
utser är ordförande.

Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är
närvarande och yttrar sig vid sammanträdena.

12 § Elevvårdskonferensen är beslutför när mer än hälften av
ledamöterna är närvarande.

Vid sammanträde med elevvårdskonferensen förs protokoll.

Klassråd

13 § För en klass i särskolan där det med hänsyn till elevernas
utvecklingsnivå är möjligt skall det finnas ett klassråd.

Ledamöter i klassrådet är samtliga elever i klassen och deras
klassföreståndare eller motsvarande.

Klassrådet skall behandla frågor som är av gemensamt intresse för
klassens elever. Förordning (1992:743).

Arbetets anordning i särskolan

Allmänna grunder

14 § Verksamheten i särskolan skall bedrivas i så nära
överensstämmelse med vad som gäller i grundskolan som är möjligt
och lämpligt. Förordning (1994:622).

15 § har upphävts genom förordning (1994:622).

Skoldagen

16 § Skoldagen i särskolan omfattar för eleverna dels
timplanebunden undervisning i ämnen och övrig verksamhet enligt
denna förordning eller läroplanen, dels raster, måltidsuppehåll och
eventuella andra uppehåll mellan lektionerna. Förordning
(1994:622).

Läroplan m. m.

17 § I läroplan för särskolan anges mål och riktlinjer för skolans
arbete samt allmänna anvisningar för skolans verksamhet.
Läroplanen skall i övrigt innefatta timplaner och kursplaner samt
anvisningar och kommentarer för undervisningen i ämnen,
ämnesgrupper och kurser.

Läroplanen fastställs av Statens skolverk.

18 § Föreskrifterna om hemspråksundervisning och om
undervisning i svenska som andraspråk i 5 kap. 4–7 och 9–13 §§
grundskoleförordningen (1988:655) skall tillämpas på särskolan.
Förordning (1994:622).

19 § Föreskrifterna om friluftsdagar i 4 kap. 5 §
grundskoleförordningen (1988:655) skall tillämpas på särskolan.
Förordning (1994:622).

Klasser m. m.

20 § Styrelsen beslutar om fördelning av elever på klasser och
grupper. Klasser får föras samman till arbetsenheter.

En elev som är inskriven i särskolan kan få sin utbildning i
grundskolan (integrerad elev), om elevens vårdnadshavare medger
det. Om ett landsting är huvudman för särskolan, krävs dessutom
att berörda skolhuvudmän kommer överens om denna ändring.
Förordning (1994:622).

Lärotider m. m.

21 § Föreskrifterna om schema och lärotider m. m. i 4 kap. 3, 4, 6,
9–12 och 15 §§ grundskoleförordningen (1988:655) skall tillämpas
på särskolan. Styrelsen får besluta om kortare undervisningstid och
annan fördelning av undervisningstiden på dagar och lektioner.
Förordning (1994:622).

Specialundervisning

22 § För elever som behöver särskilt stöd anordnas
specialundervisning. Sådan undervisning anordnas antingen i
specialklass eller samordnas med den vanliga undervisningen.

I ett ärende om uttagning av elev till specialundervisning skall
elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig. Yttrande skall
även inhämtas från eleven, om det kan ske och denne har fyllt 15
år.

Beslut om uttagning till specialundervisning fattas av rektor.

23 § har upphävts genom förordning (1991:1085).

Särskild undervisning

24 § Särskild undervisning enligt 10 kap. 3 § skollagen (1985:1100)
får ges en elev endast om läkare som ansvarar för elevens vård
medger det.

Särskild undervisning får anordnas i elevens hem om elevens
vårdnadshavare medger det.

25 § Särskild undervisning anordnas efter beslut av rektor och skall
så långt möjligt motsvara den undervisning eleven inte kan delta i.

Huvudmannen för ett sjukhus eller en motsvarande institution får i
skolhuvudmannens ställe anordna särskild undervisning för
skolpliktiga barn som vistas på institutionen, om berörda
huvudmän kommer överens om det.

Bestämmelser i denna förordning om styrelsen gäller i tillämpliga
delar också för sådana huvudmän och för institutionens ledning.
Förordning (1994:622).

Stödundervisning

25 a § Stödundervisning kan ges elever som företräder eleverna vid
sådan samverkan som avses i 9 § samt elevskyddsombud, om de
gått miste om lektioner på grund av sina uppdrag och behöver
stödundervisning.

Anpassad studiegång

26 § Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är
anpassad efter elevens intressen och förutsättningar, får styrelsen
besluta att anpassad studiegång skall anordnas för eleven. Styrelsen
ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning
som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning inom
skolan. I läroplanen finns närmare föreskrifter om anpassad
studiegång.

Elever

27 § I 6 kap. 3 § skollagen (1985:1100) föreskrivs att styrelsen avgör
om en elev som tas emot i särskolan skall gå i grundsärskolan eller
träningsskolan.

Styrelsen avgör vid vilken skola eleven skall placeras. Förordning
(1994:622).

28 § har upphävts genom förordning (1991:1085).

Betyg

29 § Elever i årskurserna 9 och 10 i grundsärskolan skall få
betyg i slutet av varje årskurs. Om det finns särskilda skäl, får dock
rektor besluta att betyg i ett eller flera ämnen skall bytas ut mot
intyg att eleven deltagit i undervisningen.

Elever i träningsskolan skall få intyg om avslutad skolgång efter
fullgjord skolplikt. Förordning (1994:622).

Uppflyttning

30 § Fråga om uppflyttning av en elev avgörs av rektor. Denne skall
före sitt beslut samråda med eleven och dennes vårdnadshavare.

Ledighet

31 § Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan
delta i skolans verksamhet under skoldagen skall detta snarast
anmälas till skolan.

Styrelsen får föreskriva att intyg om anledningen till frånvaro skall
lämnas.

32 § Av 3 kap. 11 § skollagen (1985:1100) följer att en skolpliktig
elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter.

Rektor får bevilja sådan ledighet sammanlagt högst tio skoldagar
under ett läsår. Rektor får därvid delegera till klassföreståndare
eller motsvarande att bevilja ledighet för högst två dagar i följd.

Styrelsen får bevilja längre ledighet än som följer av andra stycket.

Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som
utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från lektioner och
annat skolarbete som behövs för uppdraget. Rektor beslutar om
sådan ledighet.

33 § har upphävts genom förordning (1988:702).

Åtgärder för elevs tillrättaförande

34 § Om en elev har begått en mindre förseelse eller uppträtt
olämpligt, skall läraren på lämpligt sätt uppmana honom att ändra
sitt uppförande. Om han inte bättrar sig, skall läraren försöka
utreda orsaken till beteendet. Samråd med vårdnadshavaren skall
ske, om det behövs. Förordning (1992:743).

35 § Om en elev gjort sig skyldig till upprepade förseelser eller
fortsatt olämpligt uppträdande eller en allvarligare förseelse skall
rektor försöka utreda orsaken till beteendet. Vid behov skall
skolläkare och annan företrädare för elevvården medverka vid
utredningen.

Med ledning av vad som kommit fram vid utredningen skall rektor
försöka få eleven att bättra sig. Om detta inte lyckas eller om det
finns andra särskilda skäl, skall rektor efter att ha hört
elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till styrelsen för
överväganden om lämplig åtgärd. Förordning (1992:743).

36 § har upphävts genom förordning (1992:743).

37–76 §§ har upphävts genom förordning (1990:1218).

Överklagande m. m.

77 § har upphävts genom förordning (1990:1218).

78 och 79 §§ har upphävts genom förordning (1991:1085).

80 § Beslut av Statens skolverk i ärenden enligt denna förordning
får inte överklagas.

81 § har upphävts genom förordning (1990:1218).

82 § har upphävts genom förordning (1991:1085).

83 och 84 §§ har upphävts genom förordning (1990:1218).

Bilagan har upphävts genom förordning (1990:1218).

Övergångsbestämmelser

1987:726

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987. I fråga om överklagande
av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre
föreskrifter.

1988:1052

1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 1988.

2. Om skolförordningen (1971:235) skall tillämpas vid tillsättning av
lärartjänster vid särskolan, skall intill den 1 mars 1989 17 kap.
38–42 §§ nämnda förordning tillämpas i deras lydelse vid utgången av
oktober 1988.

1989:595

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989.

2. Om förfarande har inletts före ikraftträdandet för att tillsätta en
tjänst som rektor eller studierektor eller ett långtidsvikariat på en
sådan tjänst skall tjänsten eller vikariatet tillsättas enligt äldre
föreskrifter.

3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av
beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

1990:424

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1990. I fråga om överklagande
av beslut som har meddelats före ikraftträdandet tillämpas äldre
bestämmelser.

1992:743

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992.

2. Om landstinget är huvudman för särskolan gäller följande i stället
för 4 §. Uppgifter i fråga om skolhälsovård får i stället fullgöras av
en kommun, om landstinget och kommunen är ense om detta.

3. har upphävts genom förordning (1993:1192).

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994.

2. I fråga om sådan utbildning i den frivilliga särskolan som enligt
övergångsbestämmelserna till lagen (1993:1478) om ändring i
skollagen (1985:1100) får fortsätta att anordnas gäller äldre
föreskrifter, om inte något annat framgår av punkterna 3 och 4.

3. När det gäller hemspråk som ett ämne har eleven rätt att få
undervisning sammanlagt högst sju läsår under sin skoltid inom det
offentliga skolväsendet. Eleven har dock rätt till undervisning
under längre tid, om eleven har ett särskilt behov av sådan
undervisning.

Begränsningen gäller inte om undervisningen anordnas för en
samisk, tornedalsfinsk eller zigensk elev eller för en elev med finska
eller ett nordiskt språk som hemspråk.

4. Styrelsen bestämmer hur många dagar som skall användas för
idrott och friluftsverksamhet.