Förordning (1988:1504) om transportförmedling

SFS nr
1988:1504
Departement/myndighet
Kommunikationsdepartementet
Utfärdad
1988-12-15
Författningen har upphävts genom
SFS 1998:792
Upphävd
1998-10-01
Ändring införd
t.o.m. SFS 1992:1390

Inledande bestämmelser m. m.

1 § Denna förordning innehåller föreskrifter för tillämpningen av lagen
(1979:560) om transportförmedling.

2 § Ansökan om tillstånd till transportförmedling skall vara skriftlig.
Den skall innehålla uppgift om sökandens namn, personnummer eller
organisationsnummer, postadress och telefonnummer samt
folkbokföringsort eller, för juridisk person, den ort där ledningen
finns, om dessa uppgifter inte framgår av postadressen.

Sökanden bör ge in sådana handlingar som kan visa att han är lämplig att
driva verksamheten. Förordning (1991:796).

3 § Tillståndsmyndigheten skall inhämta yttrande om sökandens lämplighet
från polismyndigheten på sökandens folkbokföringsort eller, om sökanden
är en juridisk person, på den ort där företagets ledning finns. Yttrande
behöver dock inte inhämtas om det är onödigt.

Utöver vad som nu angetts får tillståndsmyndigheten begära in de
ytterligare uppgifter som behövs för att pröva en ansökan om tillstånd
till transportförmedling. Förordning (1991:796).

Tillståndsmyndighetens beslut

4 § Ett tillstånd till transportförmedling skall innehålla uppgift om
tillståndshavaren samt villkor som gäller för tillståndet. Den skall
vidare innehålla upplysning om att tillståndet kan komma att återkallas,
om de förutsättningar som gäller för tillståndet inte uppfylls.

Underrättelseskyldighet

5 § En kopia av beslut om tillstånd till transportförmedling samt
ändring eller återkallelse av ett sådant tillstånd skall sändas till
polismyndigheten på den ort där sökanden är folkbokförd eller, om
sökanden är en juridisk person, den ort där företagets ledning finns.
Förordning (1991:796).

6 § Om en länsstyrelse eller någon annan myndighet anser att det finns
anledning att tilldela en tillståndshavare en varning eller återkalla
hans tillstånd, skall detta anmälas till den länsstyrelse som har gett
tillståndet.

Om det finns anledning att anta att överträdelser har skett i
verksamheten, skall länsstyrelserna och Vägverket anmäla detta till
vederbörande polis- och åklagarmyndighet. Förordning (1992:1390).

7 § När en domstol har dömt någon som har tillstånd till
transportförmedling för brott mot lagen (1979:560) om
transportförmedling eller denna förordning eller när en högre rätt har
avgjort ett mål i vilket en sådan fråga har prövats, skall en kopia av
domen eller beslutet genast sändas till den länsstyrelse som har
meddelat tillståndet.

Bemyndiganden m. m.

8 § Vägverket får föreskriva eller i enskilda fall medge att
bestämmelserna i lagen (1979:560) om transportförmedling och denna
förordning inte skall tillämpas på sådana godstransporter som utförs
endast inom ett visst begränsat område eller på en viss vägsträcka.
Verkets beslut får överklagas hos regeringen. Förordning (1992:1390).

Övrigt

8 a § Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt 2 kap. 4 § lagen
(1979:560) om transportförmedling.

För ansökningsavgiftens storlek m. m. gäller bestämmelserna i 9–14 §§
avgiftsfö rordningen (1992:191), varvid avgiftsklass 3 tillämpas.
Förordning (1992:369).

9 § Ett beslut enligt lagen (1979:560) om transportförmedling och enligt
denna förordning gäller omedelbart. Ett beslut om återkallelse av ett
tillstånd till transportförmedling gäller dock inte förrän det har
vunnit laga kraft.

Övergångsbestämmelser

1988:1504

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1989.

Genom förordningen upphävs förordningen (1979:872) om
transportförmedling.

Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en
föreskrift som har ersatts med en bestämmelse i denna förordning, skall
hänvisningen i stället avse den nya bestämmelsen.