Förordning (1991:343) om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.

SFS nr
1991:343
Departement/myndighet
Utrikesdepartementet UDH
Utfärdad
1991-05-16
Författningen har upphävts genom
SFS 1994:2060
Upphävd
1995-01-01
Ändring införd
t.o.m. SFS 1994:1286

Inledande bestämmelser

1 § Lagen (1991:341) om förbud mot utförsel av vissa produkter
som kan användas i massförstörelsesyfte, m. m. tillämpas på
sådana produkter som finns upptagna i bilagorna 1–6 till denna
förordning. Förordning (1993:108).

2 § Lagen skall dock, med undantag för deklarationer, inte
tillämpas om den utförda mängden kemiska prekursorer som avses
i bilaga 3 a understiger 20 kilogram i den aktuella sändningen och
inte heller på blandningar där sådana prekursorer ingår, om

1. den kemiska prekursorn är svår att separera ur blandningen, och

2. prekursorn antingen ingår i blandningen med en
koncentrationsgrad understigande 25 procent eller mängden
prekursorer i den aktuella sändningen inte överstiger 100 kilogram.
Förordning (1994:535).

Utförsel

3 § Ansökan om tillstånd till utförsel skall innehålla uppgift om
produktens beskaffenhet och värde, köpare eller annan mottagare,
produktens avsedda användning, den avsedda tidpunkten för
utförseln och i förekommande fall anknytning till tidigare beviljat
tillstånd samt uppgift om slutanvändare, där detta kan anges.

För tillverkningsutrustning skall därutöver anges produktens
kapacitet och för toxiner och kemiska prekursorer produktens vikt.
Förordning (1993:108).

Överföring av programvara

4 § Ansökan om tillstånd till överföring av programvara skall
innehålla uppgift om programvarans beskaffenhet och värde,
köpare eller annan mottagare, programvarans avsedda användning,
den avsedda tidpunkten för överföringen och i förekommande fall
anknytning till tidigare beviljat tillstånd samt uppgift om
slutanvändare, där detta kan anges.

Avtal om tillverkningsrätt

5 § Ansökan om tillstånd till upplåtelse eller överlåtelse av
tillverkningsrätt skall innehålla uppgift om tillverkningsrättens
innehåll och värde, avtalsparten, den avsedda tidpunkten för
avtalets ingående och i förekommande fall anknytning till tidigare
beviljat tillstånd samt produktens avsedda användning och vem
som slutligen skall använda de tillverkade produkterna, där detta
kan anges.

Tillhandahållande

6 § Ansökan om tillstånd att tillhandahålla produkter som finns i
utlandet skall innehålla uppgift om produktens beskaffenhet och
värde, vem som gjort produkten tillgänglig i utlandet, köpare eller
annan mottagare, produktens avsedda användning, den avsedda
tidpunkten för tillhandahållandet och i förekommande fall
anknytning till tidigare beviljat tillstånd samt slutanvändare, där
detta kan anges.

För tillverkningsutrustning skall därutöver anges produktens
kapacitet och för toxiner och kemiska prekursorer produktens vikt.
Förordning (1993:108).

Anmälan om utförsel

7 § Utförsel av produkter som omfattas av lagen (1991:341) om
förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i
massförstörelsesyfte, m. m. skall anmälas till tullmyndighet senast
en vecka före den tidpunkt vid vilken utförsel avses ske.

Skyldighet enligt första stycket föreligger dock inte om utförseln
enligt vad som anges i utförseltillståndet avser

1. produkter som utförs för reparation, översyn eller annan
liknande åtgärd och som skall återinföras,

2. produkter som återutförs efter reparation, översyn eller annan
liknande åtgärd,

3. produkter som utförs för demonstrationsändamål, lån eller
bearbetning och som skall återinföras, i den mån de inte förbrukas,

4. produkter som återsänds efter reklamation, felleverans eller av
annat liknande skäl, eller

5. biologiska agenser.

Generaltullstyrelsen eller den tullmyndighet som
Generaltullstyrelsen bestämmer får, om det finns särskilda skäl till
det, för enskilt fall medge undantag från vad som föreskrivs i första
stycket. Förordning (1993:108).

Avgifter

8 § För bevis om tillstånd enligt 3 § lagen (1991:341) om förbud
mot utförsel av vissa produkter som kan användas i
massförstörelsesyfte, m. m. skall avgift betalas med 500 kronor om
tillståndet avser produkter vars värde överstiger 10 000 kronor.

För bevis om tillstånd enligt 5, 5 a eller 6 § lagen om förbud mot
utförsel av vissa produkter som kan användas i
massförstörelsesyfte, m. m. skall avgift betalas med 500 kronor.
Förordning (1993:108).

9 § Om bevis om tillstånd enligt lagen (1991:341) om förbud mot
utförsel av vissa produkter som kan användas i
massförstörelsesyfte, m. m. omfattar produkter för vilka samtidigt
meddelas bevis om tillstånd enligt lagen (1992:1300) om
krigsmateriel skall avgift enligt 8 § inte utgå. Förordning
(1993:108).

Deklarationer

10 § Deklaration enligt 6 b § lagen (1991:341) om förbud mot
utförsel av vissa produkter som kan användas i
massförstörelsesyfte, m. m. skall ges in till Kemikalieinspektionen
av den som yrkesmässigt

1. producerar, bereder, förbrukar, importerar eller exporterar
ämnen som avses i bilaga 3 b avsnitt 1,

2. under något av de tre senaste kalenderåren producerat, berett,
förbrukat, importerat eller exporterat sådana ämnen,

3. producerar, importerar eller exporterar ämnen som avses i bilaga
3 b avsnitt 2,

4. under föregående kalenderår producerat, importerat eller
exporterat sådana ämnen, eller

5. årligen genom syntes producerar sammanlagt mer än 10 ton av i
bilaga 3 b ej upptagna diskreta organiska kemikalier eller mer än 10
ton av en där ej upptagen diskret organisk kemikalie som innehåller
fosfor, svavel eller fluor.

Bestämmelserna i första stycket gäller även sammansatta kemiska
produkter, blandningar, formuleringar eller dylikt som innehåller
något av de ämnen som är upptagna i bilaga 3 b.

Med att producera avses också att ämnet framställts som
intermediär produkt i en process eller att ämnet uppstått som en
samprodukt, biprodukt eller förorening i en process.

Med att producera genom syntes avses framställning av organiska
kemikalier genom kemiska reaktioner eller genom biologiska eller
biotekniska processer (biosyntes). Förordning (1994:535).

11 § Deklaration enligt 10 § första stycket 1–4 skall ges in

1. senast den 15 januari årligen och avse verksamheten under det
gångna kalenderåret,

2. senast den 15 september årligen och avse den verksamhet som
planeras för det kommande kalenderåret och senast 30 dagar innan
verksamheten påbörjas för varje sådan verksamhet som därutöver
planerats efter det att den ordinarie årliga deklarationen har
avgivits, och

3. senast den 15 oktober 1994 avseende uppgifter enligt 12 § 1, 13 §
a 2 och 5 och 14 § a 2 och 5 samt senast den 15 februari 1995
avseende övriga uppgifter enligt 12 §, 13 § a och 14 § a. Uppgifterna
skall för ämnen i bilaga 3 b avsnitt 1 avse verksamheten för vart
och ett av de tre föregående kalenderåren samt för ämnen i bilaga 3
b avsnitt 2 avse verksamheten under det gångna kalenderåret
(inledande deklaration).

Deklaration enligt 10 § första stycket 5 skall ges in

1. senast den 15 januari årligen och avse verksamheten under det
gångna kalenderåret, och

2. senast den 15 oktober 1994 avseende uppgifter enligt 12 § 1 och
15 § samt senast den 15 februari 1995 avseende övriga uppgifter
(inledande deklaration). Förordning (1994:535).

12 § Deklarationsskyldig skall i deklaration lämna uppgift om

1. företagets namn, adress och antal fabriksanläggningar inom
företaget,

2. varje enskild fabriksanläggnings namn, adress, exakta läge och
ägare eller bolag som driver den samt antal enskilda fabriker inom
anläggningen,

3. varje enskild fabriks namn, exakta läge, ägare eller bolag som
driver den, och

4. huvudsaklig verksamhet vid anläggningen eller fabriken.
Förordning (1994:535).

13 § Deklaration enligt 10 § första stycket 1 och 2 skall

a) vid den inledande deklarationen och vid den årliga
deklarationen avseende föregående kalenderår för varje ämne enligt
bilaga 3 b avsnitt 1 innehålla uppgift om:

1. förutsättningar enligt 10 § första stycket 1 och 2 föreligger,

2. entydigt kemiskt namn på ämnet, CAS-nummer ( Chemical
Abstracts Service) eller om sådant saknas strukturformel samt
handelsnamn eller trivialnamn,

3. namn på produkt som ämnet ingår i samt halt av ämnet i
respektive produkt,

4. tidsperiod när ämnet producerades, producerad kvantitet, plats
dit ämnet levererades samt, om möjligt, slutprodukten som
producerades där,

5. den totala mängden i kilogram som vid varje fabriksanläggning:

— producerats/syntetiserats, med uppgift om produktionskapacitet,

— beretts,

— förbrukats,

— lagrats,

— importerats, med uppgift om ursprung,

— förvärvats inom landet, med uppgift om överlåtare,

— avyttrats inom landet, med uppgift om mottagare, eller

— exporterats, med uppgift om mottagare, och

6. de ändamål för vilket ämnet producerats, beretts eller förbrukats.

b) vid deklarationen för det kommande kalenderåret för varje ämne
enligt bilaga 3 b avsnitt 1 innehålla uppgift om:

1. förutsättningar enligt 10 § första stycket 1 och 2 föreligger,

2. entydigt kemiskt namn på ämnet, CAS-nummer ( Chemical
Abstracts Service) eller om sådant saknas strukturformel samt
handelsnamn eller trivialnamn,

3. namn på produkt som ämnet ingår i samt halt av ämnet i
respektive produkt,

4. den totala mängden i kilogram som vid varje fabriksanläggning
planeras bli:

— producerad/syntetiserad, med uppgift om produktionskapacitet,

— beredd,

— förbrukad,

— importerad, med uppgift om ursprung,

— förvärvad inom landet, med uppgift om överlåtare,

— avyttrad inom landet, med uppgift om mottagare, eller

— exporterad, med uppgift om mottagare, och

5. de tidsperioder som förutses för produktion, beredning eller
förbrukning, samt

6. de ändamål för vilket ämnet kommer att bli producerat, berett
eller förbrukat. Förordning (1994:535).

14 § Deklaration enligt 10 § första stycket 3 och 4 skall

a) vid den inledande deklarationen och vid den årliga
deklarationen avseende föregående kalenderår för varje ämne enligt
bilaga 3 b avsnitt 2 innehålla uppgift om:

1. förutsättningar enligt 10 § första stycket 3 och 4 föreligger,

2. entydigt kemiskt namn på ämnet, CAS-nummer ( Chemical
Abstracts Service) eller om sådant saknas strukturformel samt
handelsnamn eller trivialnamn,

3. namn på produkt som ämnet ingår i samt halt av ämnet i
respektive produkt,

4. tidsperiod när ämnet producerades, producerad kvantitet, plats
dit ämnet levererades samt, om möjligt, slutprodukten som
producerades där,

5. den totala mängden i ton som vid varje fabriksanläggning:

— producerats/syntetiserats,

— lagrats,

— importerats, med uppgift om ursprung,

— förvärvats inom landet, med uppgift om överlåtare,

— avyttrats inom landet, med uppgift om mottagare,eller

— exporterats, med uppgift om mottagare, och

6. de ändamål för vilket ämnet producerats.

b) vid deklarationen för det kommande kalenderåret för varje ämne
enligt bilaga 3 b avsnitt 2 innehålla uppgift om:

1. förutsättningar enligt 10 § första stycket 3 och 4 föreligger,

2. entydigt kemiskt namn på ämnet, CAS-nummer ( Chemical
Abstracts Service) eller om sådant saknas strukturformel samt
handelsnamn eller trivialnamn,

3. namn på produkt som ämnet ingår i samt halt av ämnet i
respektive produkt,

4. den totala mängden i ton som vid varje fabriksanläggning
planeras bli:

— producerad/syntetiserad,

— importerad, med uppgift om ursprung,

— förvärvad inom landet, med uppgift om överlåtare,

— avyttrad inom landet, med uppgift om mottagare, eller

— exporterad, med uppgift om mottagare, och

5. de tidsperioder som förutses för produktion, samt

6. de ändamål för vilket ämnet kommer att bli producerat.
Förordning (1994:535).

15 § Deklaration enligt 10 § första stycket 5 skall vid den inledande
deklarationen och vid den årliga deklarationen avseende
föregående kalenderår innehålla uppgift om:

1. den totala mängden i ton som vid varje fabriksanläggning genom
syntes producerats av i bilaga 3 b ej upptagna diskreta organiska
kemikalier, och

2. den totala mängden i ton som vid varje fabrik genom syntes
producerats av en i bilaga 3 b ej upptagen diskret organisk
kemikalie som innehåller fosfor, svavel eller fluor.
Förordning (1994:535).

Verkställighetsföreskrifter

16 § Kemikalieinspektionen får meddela närmare föreskrifter om
tillämpningen av 10–15 §§. Förordning (1994:535).

Vite

17 § Kemikalieinspektionen får meddela vitesföreläggande enligt
15 § lagen (1991:341) om förbud mot utförsel av vissa produkter som
kan användas i massförstörelsesyfte, m. m. Förordning (1994:535).

Bilaga 1

Förteckning över produkter enligt 1 § 1–3 lagen (1991:341) om
förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i
massförstörelsesyfte, m. m.

I DEFINITIONER

I denna förteckning tillämpas följande definitioner:

1. ”Teknologi”: programvara och tillverkningsrätt.

2. ”Tillverkningsrätt” definieras i 2 a § lagen (1991:341) om förbud
mot utförsel av vissa produkter som kan användas i
massförstörelsesyfte, m. m. som ”varje rätt att tillverka en produkt
som omfattas av lagens bestämmelser”.

3. ”Utveckling”: alla faser före produktionsfasen, såsom:
— Tekniska förstudier.
— Projektbunden forskning i anslutning till dessa.
— Framtagning av försöksutrustning och funktionsmodeller.
— Framtagning och prov med prototyper.
— Planläggning av förproduktion.

4. ”Mikrokrets”: en anordning i vilken ett antal passiva och/eller
aktiva element anses som odelbart förbundna på eller inom en
sammanhängande struktur för att utföra funktionen av en krets.

5. ”Tillverkning”: alla produktionsfaser såsom:
— Produktionsteknisk verksamhet.
— Tillverkning.
— Samordning.
— Sammansättning (installation).
— Granskning.
— Testning.
— Kvalitetskontroll.

6. ”Tillverkningsutrustning”: verktyg, mallar, jiggar, spindlar,
gjutformar, matriser, fixturer, inställningsmekanik, testutrustning,
annan maskinell utrustning och dithörande komponenter,
begränsat till utrustning som speciellt utformats eller modifierats
för ”utveckling” eller för ett eller flera steg av ”tillverkning”.

7. ”Produktionsmedel”: utrustning och särskilt utformad
programvara integrerad i installationer för ”utveckling” eller för ett
eller flera steg av ”tillverkning”.

8. ”Strålningshärdad” betyder att komponenten eller utrustningen
är avsedd eller klassad för att stå emot strålningsnivåer som
motsvarar eller överstiger en total strålningsdos av 510/n5/ rads
(Si).

II TERMINOLOGI

Där nedanstående uttryck förekommer i texten har de följande
betydelse:

1. ”Särskilt utformade” beskriver utrustning, delar, komponenter
eller programvara, vilka, som ett resultat av ”utveckling”, har
unika egenskaper som särskiljer dem för vissa förutbestämda
ändamål. En utrustning som är ”särskilt utformad” för att
användas i en missil betraktas exempelvis bara som sådan om den
inte har någon annan funktion eller användning.
Tillverkningsutrustning som producerar en viss typ av komponent
anses som ”särskilt utformad” om den inte är i stånd att producera
andra typer av komponenter.

2. ”Utformade eller modifierade” beskriver utrustning, delar,
komponenter eller programvara, vilka, som ett resultat av
”utveckling” eller ändring, har särskilda egenskaper som gör dem
lämpliga för en viss användning. ”Utformad eller modifierad”
utrustning, del, komponent eller programvara som kan användas
för annat bruk. En pump belagd med titan avsedd för en missil kan
t. ex. förutom för bränsle användas för frätande vätskor.

3. ”Användbar i” eller ”kapabel för” beskriver utrustning, delar,
komponenter eller programvara vilka är lämpliga för ett speciellt
ändamål. Det är inte nödvändigt att utrustning, delar,
komponenter eller programvara har utformats, modifierats eller
specificerats för det speciella ändamålet. Så skulle t. ex. varje
militärt specificerad minneskrets kunna vara kapabel för att
utnyttjas i ett styrsystem.

III PRODUKTFÖRTECKNING

Grupp 1 — kategori I

Kompletta raketsystem (inklusive ballistiska missilsystem,
rymdraketer och sondraketer) och obemannade luftfarkostsystem
(inklusive kryssningsmissilsystem, målrobotar och
spaningsrobotar) med en lastförmåga av minst 500 kilogram och en
räckvidd av minst 300 kilometer liksom speciellt utformade
produktionsmedel för dessa system.

Grupp 2 — kategori I

Följande kompletta delsystem användbara i systemen under grupp

1, liksom särskilt utformade produktionsmedel och
tillverkningsutrustningar för dessa:

a) Enskilda raketsteg.

b) Farkoster för återinträde i jordatmosfären och följande
utrustning utformad eller modifierad för dessa, med undantag för
farkoster som inte utformats för att bära stridsmedel:

i) Värmesköldar och komponenter för dessa tillverkade av
keramiska material eller ablativmaterial.

ii) Kylutrustningar och komponenter för dessa tillverkade av
material med lätt vikt och förmåga att motstå höga temperaturer.

iii) Elektronisk utrustning särskilt utformad för farkoster för
återinträde i jordatmosfären.

c) Raketmotorer som drivs med fast eller flytande bränsle, med en
impuls av 1,110/n6/ Ns eller större.

d) Styrsystem som kan uppnå en noggrannhet av 3,33 % eller
mindre av räckvidden (t. ex. en CEP av 10 km eller mindre på en
räckvidd av 300 km) med undantag för system som utformats för
missiler med en räckvidd under 300 kilometer eller för bemannade
flygplan.

e) Delsystem för styrning av utblåsningsvektorn med undantag för
system som utformats med en lägre räckvidd/lastförmåga än den
som anges under grupp 1.

f) Säkrings-, armerings-, tändrörs- och utlösningsanordningar för
stridsdelar med undantag för anordningar som har utformats för
andra system än de under grupp 1.

Anmärkningar till Grupp 2

1. Om en kategori I-produkt ingår i ett system, betraktas hela
systemet som kategori I, utom när den ingående produkten inte kan
åtskiljas eller kopieras. Undantagen i b, d, e och f ovan behandlas
som kategori II.

2. CEP definieras som radien på den cirkel, med mittpunkt i målet,
inom vilken 50 % träffar erhålls.

3. Ett ”styrsystem” samordnar mätningen och beräkningen av en
farkosts position och hastighet med beräkning och överföring av
data till farkostens flygkontrollsystem för att korrigera farkostens
bana.

4. Exempel på olika sätt att styra utblåsningsvektorn enligt e:

— Flexibelt munstycke
— Bränsle- eller sekundärgasinsprutning
— Rörlig motor eller rörligt munstycke
— Avböjning av utblåsningsstrålen (blad eller sonder)
— Användande av utblåsningsroder.

Grupp 3 — kategori II

Utrustning och komponenter för framdrivning användbara i
systemen under grupp 1 liksom särskilt utformade
produktionsmedel och tillverkningsutrustningar härför enligt
följande samt flödesformande maskiner enligt anmärkning 1:

a) Lättviktsturbojet- och turbofläktmotorer (inklusive
turbokompoundmotorer) vilka är små och bränslesnåla.

b) Rammotorer, scrammotorer, pulsmotorer,
kombinationsmotorer, inklusive anordningar för att reglera
förbränningen, och särskilt utformade komponenter för sådana.

c) Raketmotorhus samt ”invändiga foder”, ”isolering” och
munstycken för sådana.

d) Hopkopplings- och separationsmekanismer och mellansteg
härför.

e) Kontrollsystem för flytande och slurrydrivmedel (inklusive
oxidationsmedel) och speciellt utformade komponenter härför,
vilka utformats eller anpassats att verka i vibrerande omgivning av
mer än 10 g (kvadratiskt medelvärde) mellan 20 Hz och 2 000 Hz.

f) Hybridraketmotorer och speciellt utformade komponenter
härför.

Anmärkningar till Grupp 3

1. Flödesformande maskiner samt särskilt utformade komponenter
och särskilt utformad programvara för sådana, som

i) enligt tillverkarens tekniska specifikation kan utrustas med
numeriska kontrollenheter eller datorkontroll, även om de inte
utrustats med dylik utrustning vid leveransen, och

ii) har mer än två axlar vilka kan samordnas samtidigt för
kurvlinjestyrning.

Inom grupp 3 betraktas maskiner som kombinerar funktionerna
rotationsformning och flödesformning som flödesformande
maskiner.

Denna grupp omfattar inte maskiner som inte kan användas för
tillverkning av framdrivningskomponenter och utrustning (t. ex.
motorhus) för system under grupp 1.

2. De enda motorer som omfattas av a ovan är följande:

1) Motorer som har båda följande egenskaper

i) Maximal dragkraft större än 1000 N (i icke installerat utförande)
med undantag av civilt certifierade motorer med en maximal
dragkraft större än 8890 N (i icke installerat utförande), och

ii) Specifik bränsleförbrukning av 0,13 kg/N/h eller mindre (på
havsnivå och under standardiserade förhållanden), eller

2) Motorer utformade eller modifierade för system under grupp 1,
oavsett dragkraft eller bränsleförbrukning.

3. ”Inre foder” lämpat för limförbindelsen mellan det fasta bränslet
och huset eller isoleringsinsatsen, är vanligen en
vätskepolymerbaserad dispersion av svårsmält eller isolerande
material, t. ex. kolfylld HTPB eller annan polymer med härdare,
avsedd att sprutas eller utgjutas över insidan på huset (höljet).

4. ”Isolering” avsedd att anbringas på komponenterna till en
raketmotor, t. ex. huset, munstyckesinlopp, tillslutningar, omfattar
härdade eller halvhärdade gummiduksblock innehållande ett
isolerande eller eldfast material. Isoleringen kan också ingå som
dämpningselement.

5. Följande servoventiler och pumpar ingår under e:

i) Servoventiler utformade för flödeshastigheter av 24 liter/minut
eller mer, vid ett absolut tryck av 7 000 kPa eller mer, vilka har en
reaktionstid av mindre än 100 millisekunder.

ii) Pumpar för flytande bränsle, med axelhastigheter lika med eller
större än 8 000 varv per minut eller med ett avlastningstryck lika
med eller större än 7 000 kPa.

6. System enligt Grupp 3 e och komponenter för dessa omfattas
inte om de utgör del av en satellit.

Grupp 4 — kategori II

Drivmedel och kemikalier som ingår i dessa enligt följande:

a) Framdrivningssubstanser:

i) Hydrazin med en koncentration av mer än 70 % och dess derivat
inkl. monometylhydrazin (MMH).

ii) Osymmetrisk dimetylhydrazin (UDMH).

iii) Ammoniumperklorat.

iv) Sfäriskt aluminiumpulver med partiklar av enhetligt tvärsnitt
mindre än 50010-6 m (500 mikrometer) och ett
aluminiuminnehåll av 97 % eller mer.

v) Metalliska bränslen i partikelstorlekar mindre än 50010-6 m
(500 mikrometer), antingen sfäriska, finfördelade, sfäroidiska,
flingade eller malda, innehållande 97 % eller mer av något av
följande ämnen: zirkonium, beryllium, bor, magnesium, zink och
legeringar av dessa eller blandmetall.

vi) Nitraminerna oktogen (HMX) och hexogen (RDX).

vii) Perklorater, klorater och kromater blandade med pulveriserade
metaller eller andra bränslekomponenter av högenergityp.

viii) Karboraner, dekarboraner, pentaboraner och derivater därav.

ix) Flytande oxidatorer:

— Dikvävetrioxid
— Kvävedioxid/dikvävetetroxid
— Dikvävepentoxid
— Inhibitorförsedd rödrykande salpetersyra (IRFNA)
— Sammansättningar bestående av fluor och en eller flera av andra
halogener, syre eller kväve

b) Polymeriska substanser:

i) Karboxyterminerad polybutadien (CTPB)

ii) Hydroxyterminerad polybutadien (HTPB)

iii) Glycidylacidpolymer (GAP)

iv) Polybutadienakrylsyra (PBAA)

v) Polybutadienakrylnitril (PBAN)

c) Kompositdrivmedel inklusive gjutna limdrivmedel och
drivmedel med nitratbindning.

d) Andra drivmedel med hög energi och täthet, såsom borslurry,
vilka har en energitäthet av 4010/n6/ joules/kg eller större.

e) Andra drivmedelstillsatser och agens:

i) Bindningsmedel enligt följande:

— Tri(1-(2-metyl)aziridinyl)fosfinoxid (MAPO)
— Trimesoyl-1(2-etyl)aziridin (HX-868, BITA)
— ”Tepanol” (HX-878), reaktionsprodukt av tetraetylenpentamin,
akrylonitril och glycidol

— ”Tepan” (HX 879), reaktionsprodukt av tetraetylenpentamin och
acrylonitril

— Flerfunktionella aziridenamider med isoftal, trimesisk,
isocyaneron eller trimetyladipisk uppbyggnad innehållande en 2-metyl- eller
2-et
ylaziridingrupp (HX-752, HX 874 och HX 877)

ii) Härdare och katalysatorer enligt följande:

— Trifenylvismut (TPB)
— Isoforondiisocyanat (IPDI)

iii) Brinnhastighetsmodulatorer enligt följande:

— Katocen
— N-butylferrocen
— Butacen
— Andra ferrocenderivat

iv) Nitratestrar och nitratmjukgörare enligt följande:

— Trietylenglykolnitrat (TEGDN)
— Trimetyloletantrinitrat (TMETN)
— 1,2,4-butantrioltrinitrat (BTTN)
— Dietylenglykoldinitrat (DEGDN)

v) Stabilisatorer enligt följande:

— 2-nitrodifenylamin
— N-metyl-p-nitroanilin

Grupp 5 — kategori II

Teknologi och utrustning (inklusive särskilt utformade
komponenter härför) för:

a) Tillverkning, hantering eller mottagningskontroll av flytande
drivmedel eller beståndsdelar till drivmedel beskrivna under grupp
4.

b) Tillverkning, hantering, blandning, härdning, gjutning,
pressning, bearbetning, sprutning eller mottagningskontroll av fasta
drivmedel eller beståndsdelar till drivmedel beskrivna under grupp
4.

Anmärkningar till Grupp 5

1. Satsblandare och kontinuerliga blandare som täcks av b ger
möjlighet till såväl blandning under vakum vid undertryck från 0
till 13,326 kPa som till temperaturkontroll av blandningsrummet,
samt har

i) för satsblandare en total volymmässig kapacitet av 110 liter eller
mer och åtminstone en blandande/knådande axel excentriskt
monterad, och

ii) för kontinuerliga blandare två eller flera blandande/knådande
axlar och möjlighet att öppna blandningskammaren.

2. Bl. a. följande utrustning omfattas av b:

i) Utrustning för produktion av finfördelat eller sfäriskt
metallpulver i en styrd omgivning.

ii) Vätskedrivna kvarnar för att mala eller krossa
ammoniumperklorat, RDX eller HMX.

Grupp 6 — kategori II

Utrustning för framställning av strukturella kompositer
användbara i systemen under grupp 1 enligt följande liksom särskilt
utformade komponenter och tillbehör samt särskilt utformad
programvara härför:

a) Maskiner för trådlindning vilka är utformade för att fabricera
kompositstrukturer eller laminat från fiber- eller trådmaterial där
rörelserna för att placera, vira och linda fibrer samordnas och
programmeras i tre eller flera axlar, samt samordnings- och
programstyrning härför.

b) Bandläggningsmaskiner utformade för tillverkning av
flygplansskrov och missilkonstruktioner i kompositmaterial där
rörelserna för att placera och lägga band och ark är koordinerade
och programmerade i två eller flera axlar.

c) Sammanflätningsmaskiner avsedda för produktion av
kompositstrukturer, inklusive adaptorer och ändringsutrustning för
vävning, flätning eller omflätning av fibrer, utom textilmaskiner
som ej har anpassats för ovan nämnda slutanvändningar.

d) Utrustning utformad eller modifierad för framställning av
fibrösa och trådlika material enligt följande:

i) Utrustning för omformning av polymerfibrer (som
polyakrylnitril, rayon eller polykarbosilan) inklusive speciella
åtgärder för att sträcka fibrerna under upphettning.

ii) Utrustning för ångutfällning av ämnen eller föreningar på
upphettat fibersubstrat.

iii) Utrustning för våtspinning av eldfasta keramer (typ
aluminiumoxid).

e) Utrustning utformad eller modifierad för särskild
fiberytbehandling eller för produktion av ”prepregs” och förformer.

f) Programvara för reglering av temperatur, tryck eller atmosfär i
autoklaver eller hydroklaver när dessa används för tillverkning av
kompositer eller delvis bearbetade kompositer.

Anmärkningar till Grupp 6

1. Exempel på delar och tillbehör till de maskiner som ingår under
grupp 6 är: formar, gjutkärnor, matriser, fixturer och verktyg för
pressning, härdning, gjutning, sintring eller bindning av förformar
till kompositstrukturer, laminat och produkter därav.

2. Utrustning som täcks av e omfattar bl. a. rullar, sträckare,
ytbeläggningsutrustning, skärmaskiner och stansar.

Grupp 7 — kategori II

Utrustning för pyrolytisk beläggning och förtätning samt teknologi
härför enligt följande:

a) Teknologi för produktion av pyrolytiskt erhållet material på en
form, dorn eller annat underlag från gaser vilka sönderdelas vid
temperaturer från 1 300°C till 2 900°C vid ett tryck av 130 Pa till
20 kPa inklusive teknologi för bildandet av utgångsgaser,
bestämning av flödeshastigheter och processkontrollscheman och
parametrar.

b) Särskilt utformade munstycken för ovan nämnda processer.

c) Utrustningar och processreglerssystem och särskilt utformad
programvara därför, utformad eller modifierad för förtätning och
pyrolys av raketdysor och nosspetsar på farkoster för återinträde i
jordatmosfären, tillverkade av strukturella kompositer.

Anmärkningar till Grupp 7

1. Utrustning omfattad av c är isostatpressar vilka har alla följande
egenskaper:

i) Maximalt arbetstryck av 69 MPa eller högre.

ii) Utformade för att uppnå och bibehålla en termiskt reglerad
miljö av 600°C eller mer.

iii) Kammarutrymme med en inre diameter av 254 mm eller större.

2. Med utrustning enligt c avses ugnar för kemisk ångbeläggning
vilka utformats eller modifierats för förtätning av kol-kolkompositer.

Grupp 8 — kategori II

Strukturella material användbara i systemen under grupp 1 enligt
följande:

a) Kompositstrukturer och laminat samt produkter framställda
därav särskilt utformade för användning i systemen under grupp 1
och undersystemen under grupp 2 samt hartsimpregnerade
fiberimpregnat och metallbelagda fiberförformar härför och
tillverkade med organisk matris eller metallmatris med
användande av tråd-eller fiberförstärkningar, som har en specifik
dragbrottgräns större än 7,6210/n4/ m och en specifik modul
större än 3,1810/n6/ m.

b) Återmättade pyrolyserade material (t. ex. kol-kol) utformade för
raketsystem.

c) Finkorniga rekristalliserade bulkgrafiter (med en bulktäthet av
åtminstone 1,72 g/cm/n3/ uppmätt vid 15°C) samt pyrolytiska eller
trådförstärkta grafiter användbara för raketdysor och för nosspetsar
för farkoster för återinträde i jordatmosfären.

d) Keramiska kompositmaterial (dielektricitetskonstant mindre än
6 vid frekvenser från 100 Hz till 10 000 MHz) för användning i
missilradomer samt i bulk bearbetbar förstärkt obränd
silikonkarbidkeram för nosspetsar.

e) Volfram, molybden och legeringar av dessa metaller i form av
enhetliga kulformiga eller finfördelade partiklar med 500
mikrometers diameter eller mindre med en renhet av 97 % eller
högre för tillverkning av delar till raketmotorer; t. ex.
värmesköldar, dyssubstrat, dyshalsar och ytor på
strålstyrningskomponenter.

f) Maråldrade stål (stål vanligen bestående av hög nickelhalt och
mycket låg kolhalt jämte andra ämnen för att uppnå
åldringshärdning) med en brottgräns av 1,510/n9/ Pa eller högre,
mätt vid 20°C.

Anmärkningar till Grupp 8

i) Maråldrat stål omfattas bara av f som skivor, plattor eller rör
med en vägg-eller plattjocklek lika med eller mindre än 5,0 mm.

ii) De enda hartsimpregnerade prepregs som omfattas av a är
sådana som utnyttjar harts med en glasövergångstemperatur (Tg)
efter härdning överstigande 145° C, bestämd enligt ASTM D 4065
eller likvärdig nationell standard.

Grupp 9 — kategori II

Instrument, navigerings- och riktningsgivande utrustning och
system, och tillhörande tillverknings- och provningsutrustning
enligt följande liksom särskilt utformade komponenter och
programvara för sådana utrustningar:

a) Integrerade flyginstrumentsystem utformade eller modifierade
för användning i system enligt grupp 1, som innehåller
gyrostabilisatorer eller automatiska piloter och integrerad
programvara härför.

b) Astrogyrokompasser och andra apparater som hämtar position
eller orientering genom automatisk följning av himlakroppar eller
satelliter.

c) Accelerometrar med ett tröskelvärde av 0,05 g eller mindre, eller
ett lineärt fel inom 0,25 % av hela skalutslaget, eller båda, som är
utformade för användning i tröghetsnavigeringssystem eller i
styrsystem av alla typer.

d) Alla slags gyron användbara i system enligt grupp 1 med en
beräknad driftstabilitet mindre 0,5 grad/h (1 sigma) i en 1 g-omgivning.

e) Kontinuerligt arbetande accelerometrar och gyron specificerade
att fungera vid accelerationsnivåer större än 100 g.

f) Tröghetsutrustning eller annan utrustning som utnyttjar
accelerometrar beskrivna i c och e ovan eller gyron beskrivna i d
eller e och system som innehåller sådana utrustningar, och särskilt
utformad integrerad programvara härför.

g) Särskilt utformad provnings-, kalibrerings-, inställnings- och
tillverkningsutrustning för a–f, inklusive följande:

i) För lasergyroutrustningar, följande utrustningar för att bedöma
speglars egenskaper, vilka innehåller den angivna
tröskelnoggrannheten eller bättre:

— Spridningsmätare (10 ppm)
— Reflektometrar (50 ppm)
— Profilmätare (5 Ångström)

ii) För annan tröghetsutrustning:

— Provningsutrustningar för tröghetsmätare (IMU modul)
— Provningsutrustningar för IMU-plattformar
— Fixturer för stabil fixering av IMU
— Balansfixturer för IMU-plattformar
— Provningsanordningar för gyroinställning
— Anordningar för dynamisk gyrostabilisering
— Provningsanordningar för gyromotorer
— Anordningar för evakuering och fyllning av gyron
— Centrifugfixturer för gyrolager
— Inställningsanordningar för accelerometeraxlar
— Provningsanordningar för accelerometrar.

Anmärkning till Grupp 9

1. Accelerometrar som är särskilt utformade och utvecklade som
MWD (Measurement While Drilling) sensorer för användning för
underjordiska borrarbeten omfattas inte av c.

2. Definitioner till d:

Drift är avvikelsen hos ett värde per tidsenhet från det önskade
värdet. Den består av slumpvisa och systematiska komponenter
och uttrycks som en ekvivalent vinkelavvikelse per tidsenhet i en
viss omgivning.

Stabilitet är standardavvikelse (1 sigma) hos förändringen hos en
bestämd parameter från dess justerade värde mätt under stabila
temperaturförhållanden. Den kan uttryckas som en funktion av
tiden.

Grupp 10 — kategori II

Flygkontrollsystem utformade eller modifierade för systemen under
grupp 1 enligt följande liksom särskilt utformad provnings-,
kalibrerings- och trimningsutrustning till sådana:

a) Hydrauliska, mekaniska, elektrooptiska eller elektromekaniska
flygkontrollsystem (inklusive ”fly-by-wire”-system).

b) Attitydkontrollsystem.

c) Teknologi för integrering av luftfarkosters skrov,
framdrivningssystem och bärande ytor för att optimera
aerodynamiska prestanda hos en obemannad luftfarkost under hela
dess färd.

d) Teknologi för samordning av flygkontroll, styrning och
framdrivningsdata till ett system för optimering av raketbanan.

Grupp 11 — kategori II

Avionikutrustning och komponenter vilka utformats och ändrats
för användning i systemen enligt grupp 1 enligt följande och särskilt
utformad programvara härför:

a) Radar- och laserradarsystem, inklusive höjdmätare.

b) Passiva sensorer för att bestämma bäringen till specifika
elektromagnetiska källor (riktningsbestämmande utrustning) eller
terrängkännetecken.

c) Globala positionssytem (GPS) eller liknande satellitmottagare i
stånd att tillhandahålla navigeringsinformation under följande
driftvillkor:

i) Vid hastigheter överstigande 515 m/s, och

ii) Vid höjder överstigande 18 km.

d) Sammansatt elektronik och elektroniska komponenter särskilt
utformade för militär användning och drift vid temperaturer
överstigande 125°C.

e) Teknologi för skydd av flygavionik och elektriska delsystem mot
elektromagnetisk puls (EMP) och elektromagnetisk interferens
(EMI) från yttre källor enligt följande:

i) För skärmande system.
ii) För konfiguration av härdade elektriska kretsar och delsystem.
iii) För fastställande av härdningsnormer för ovanstående.

Anmärkningar till Grupp 11

1. Exempel på utrustning som omfattas av denna grupp:

— Utrustning för att kartlägga terrängkonturer
— Perspektivkartläggnings- och korrelationsutrustning
— Dopplerradarnavigationsutrustning
— Passiva interferensmätare
— Bildalstrande sensorer (aktiva och passiva).

2. Laserradarsystem i a innefattar specialiserade överförings-,
avsöknings-, mottagnings- och signalbehandlingstekniker för
användning av laser för avståndsbestämning, riktningsbestämning
och särskiljande av mål genom deras läge, radialhastighet och
reflektion.

Grupp 12 — kategori II

Utrustningar, anordningar och programvara för uppskjutning av
systemen under grupp 1 enligt följande:

a) Apparatur och anordningar utformade eller modifierade för
hantering, kontroll, aktivering och uppskjutning av system enligt
grupp 1.

b) Fordon som anpassats eller modifierats för transport,
handhavande, kontroll, aktivering och uppskjutning av system
under grupp 1.

c) Gravitationsmätare, gravitationsgradiometrar och
specialkomponenter till dessa vilka utformats eller ändrats för
luftfart eller för marint bruk med en statisk eller operativ
noggrannhet av 710-6 m/s/n2/ (0,7 milligal) eller bättre och med
en insvängningstid av två minuter eller mindre.

d) Telemät- och fjärrmanövreringsutrustning, användbar för
obemannade luftfarkoster eller raketsystem.

e) System för precisionsföljning:

i) Målföljningssystem som använder en kodad
överföringsutrustning vilken är monterad på raketen eller den
obemannade luftfarkosten i förening med markbundna eller
luftburna referenser eller navigationssatellitsystem för att
tillhandahålla realtidsmätningar av position och hastighet.

ii) Avståndsmätande radar inklusive tillhörande optiska/infraröda
målföljare med alla följande prestanda och härför särskilt utformad
programvara:

— En vinkelupplösning bättre än 3 milliradianer

— En räckvidd av 30 km eller längre med en avståndsupplösning
bättre än 10 meter (kvadratiskt medelvärde)

— En hastighetsupplösning bättre än 3 m/s

iii) Programvara som behandlar inspelade data efter avslutad
flygning, för fastställande av farkostens position under hela
flygvägen.

Grupp 13 — kategori II

Analogdatorer, digitala datorer eller digitala
differentialanalysatorer utformade eller modifierade för
användning i systemen under grupp 1 och med endera av följande
utmärkande egenskaper:

a) Klassade för kontinuerlig drift vid temperaturer som varierar
från under –45°C till över +55°C

b) Motståndskraftigt utformade eller strålningshärdade.

Grupp 14 — kategori II

Analog-digital-omvandlare användbara i systemen under grupp 1
vilka har endera av följande egenskaper:

a) Utformade för att klara av militära krav vad gäller miljötålig
utrustning, eller

b) Utformade eller anpassade för militärt bruk och av någon av
följande typer:

i) Monolitiska strålningståliga analog-digitalomvandlarmikrokretsar
med samtliga följande egenskaper:

— En upplösning av minst 8 bitar

— Klassade för drift i temperaturområdet under -55°C till över
+125°C och

— Hermetiskt kapslade

ii) Kretskort eller moduler för analog-digitalomvandlare, med
elektrisk ingång, med samtliga av följande genskaper:

— En upplösning av minst 8 bitar

— Klassade för drift i temperaturområdet från under -45°C till över
+55°C

— Innehållande ”mikrokretsar” nämnda under i ovan.

Grupp 15 — kategori II

Provningsanordningar och provningsutrustningar användbara för
systemen under grupp 1 och grupp 2 samt särskilt utformad
programvara härför:

a) Vibrationsprovsystem och komponenter härför enligt följande:

i) Vibrationsprovsystem med digital kontrollteknik samt med
återförings- eller sluten slingprovutrustning, i stånd att vibrera ett
system vid 10 g (kvadratiskt medelvärde) eller mera i hela
intervallet mellan 20 Hz och 2000 Hz och överföra krafter av 50
kN, mätta vid obelastat bord, eller större.

ii) Digital kontrollutrustning, tillsammans med särskilt utformad
programvara för vibrationsprovning, med en realtidsbandbredd
större än 5 kHz och utformad för vibrationsprovningssystem enligt
i

iii) Skakutrustningar, med eller utan tillhörande
förstärkningsutrustningar, som kan åstadkomma en kraft av 50 kN,
mätt vid obelastat bord, eller större och användbara i
provningssystem enligt i

iiii) Stödkonstruktioner och elektroniska enheter utformade för att
kombinera flera skakutrustningar till ett komplett skakbordssystem
som kan åstadkomma en sammansatt effektiv kraft av 50 kN, mätt
vid obelastat bord, eller större, och användbart i
vibrationsprovsystem enligt i.

b) Vindtunnlar för hastigheter av Mach 0,9 eller mera.

c) Provbänkar/provbockar som har kapacitet för provning av
raketer eller raketmotorer, som drivs med fast eller flytande
bränsle, och vars drivkraft är mer än 90 kN eller i vilka dragkraften
samtidigt kan mätas i tre axlar.

d) Miljökammare med vibrationsmiljöer av 10 g (kvadratiskt
medelvärde) eller större mellan 20 Hz och 2 000 Hz, överförande
krafter på 5 kN eller mer eller med ekofria rum med akustiska
miljöer som har en total ljudstyrkenivå av 140 decibel eller mera
(utgående från 210-5 N per kvadratmeter) eller med en uteffekt
av 4 kilowatt eller högre i vilka följande flygförhållanden kan
simuleras

i) höjder av 15 000 meter eller högre, eller

ii) temperaturer av åtminstone –50°C till +125°C.

e) Acceleratorer i stånd att alstra elektromagnetisk strålning av
”bromsstrålning” från accelererade elektroner till 2 MeV och
system innehållande sådana acceleratorer. Utrustning som
konstruerats för medicinska ändamål omfattas inte.

Anmärkning till Grupp 15 a

Uttrycket ”utrustning med digital kontrollteknik” avser utrustning
där funktionerna helt eller delvis automatiskt kontrolleras av
lagrade och digitalt kodade elektriska signaler.

Grupp 16 — kategori II

Särskilt utformad programvara i förekommande fall med
tillhörande särskilt utformade hybrid(analog/digital)datorer för
modellering, simulering eller konstruktion av system under grupp 1
och grupp 2.

Anmärkning till Grupp 16

Modelleringen omfattar i synnerhet aerodynamisk och
termodynamisk analys av systemen.

Grupp 17 — kategori II

Material, apparater och särskilt utformad programvara för att
minska sannolikheten för upptäckt av radarreflektioner,
ultravioletta/infraröda och akustiska signaturer för tillämpningar
på systemen under grupp 1 eller grupp 2, t. ex:

a) Strukturella material och beläggningar särskilt utformade för att
minska radarreflektion.

b) Beläggningar, inklusive färger, särskilt utformade för att minska
eller väl avpassa reflektion eller utstrålning i mikrovågs-, infraröds-
eller ultraviolettspektret, utom när de används för värmereglering
av satelliter.

c) Särskilt utformad programvara för analys av signaturminskning.

d) Särskilda radarsystem för tvärsektionsmätning.

Grupp 18 — kategori II

Anordningar och komponenter för skydd av raketsystem och
obemannade luftfarkoster mot kärnvapenpåverkan (t. ex.
elektromagnetisk puls (EMP), röntgenstrålar, kombinationer av
tryckvågs- och värmeeffekter) användbara för system under grupp
1, enligt följande:

a) Strålningståliga mikrokretsar och detektorer.

b) Radomer byggda för att motstå en kombination av en värmevåg
större än 100 kal/cm/n2/ åtföljd av ett topptryck större än 50 kPa.

Anmärkning till Grupp 18 a

En detektor definieras som en mekanisk, elektrisk, optisk eller
kemisk komponent som automatiskt identifierar och visar eller
registrerar en stimulans såsom en miljöförändring i tryck eller
temperatur, en elektrisk eller elektromagnetisk signal eller strålning
från ett radioaktivt material.

Grupp 19 — kategori II

Fullständiga robot- och raketsystem (inklusive ballistiska missiler,
rymdraketer och sondraketer) och obemannade luftfarkoster
(inklusive kryssningsrobotar, målflygplan och
spanings/underrättelseflygplan), som inte täcks av grupp 1, med en
räckvidd av 300 km eller mer.

Grupp 20 — kategori II

Följande kompletta delsystem användbara i systemen under grupp
19, men ej i system under grupp 1, liksom särskilt utformade
produktionsmedel och tillverkningsutrustningar härför:

a) Enskilda raketsteg.

b) Raketmotorer som drivs med fast eller flytande bränsle, med en
impuls större än 8,4110/n5/ Ns men mindre än 1,110/n6/ Ns.
Förordning (1994:1286).

Bilaga 2

Förteckning över produkter enligt 1 § 4 lagen (1991:341) om förbud
mot utförsel av vissa produkter som kan användas i
massförstörelsesyfte, m. m. (biologiska agenser)

I HUMANA PATOGENER

1. Virus

V1 Chikungunya virus
V2 Kongo Krim hemorragisk feber virus
V3 Dengue feber virus
V4 Östlig hästencefalit virus
V5 Ebola virus
V6 Hantaan virus
V7 Junin virus
V8 Lassa feber virus
V9 Lymfocitär koriomengit virus
V10 Machupo virus
V11 Marburg virus
V12 Monkey pox virus
V13 Rift Valley feber virus
V14 Fästingburen encefalitvirus (TBE)
(Rysk Sommar Vår encefalitvirus)
V15 Variola virus
V16 Venezuelansk hästencefalit virus
V17 Västlig hästencefalit virus
V18 White pox
V19 Gula febern virus
V20 Japansk encefalitvirus

2. Rickettsier

R1 Coxiella burnetii
R2 Rickettsia quintana
R3 Rickettsia prowazeki
R4 Rickettsia rickettsii

3. Bakterier

B1 Bacillus anthracis
B2 Brucella abortus
B3 Brucella melitensis
B4 Brucella suis
B5 Chlamydia psittaci
B6 Clostridium botulinum
B7 Francisella tularensis
B8 Pseudomonas mallei
B9 Pseudomonas pseudomallei
B10 Salmonella typhi
B11 Shigella dysenteriae
B12 Vibrio cholerae
B13 Yersinia pestis

4. Genetiskt modifierade mikroorganismer

G1 Genetiskt modifierade mikroorganismer eller genetiska
beståndsdelar som innehåller nukleinsyresekvenser förknippade
med sjukdomsalstrande förmåga och som har sitt ursprung i
humana patogener enligt 1–3 ovan.
G2 Genetiskt modifierade mikroorganismer eller genetiska
beståndsdelar som innehåller nukleinsyresekvenser kodande för
vilken som helst av toxinerna (giftämnena) enligt nedan.

5. Toxiner

T1 Botulinus toxiner
T2 Clostridium perfringens toxiner
T3 Conotoxin
T4 Ricin
T5 Saxitoxin
T6 Shiga toxin
T7 Staphylococcus aureus toxiner
T8 Tetrodotoxin
T9 Verotoxin
T10 Mikrocystin (Cyanginosin)

II ANIMALA PATOGENER

1. Virus

AV1 Afrikansk svinpest virus
AV2 Avian influenza virus (endast sådana med hög
sjukdomsalstrande förmåga enligt definitionen i EC Directive
92/40 EC)
AV3 Bluetongue virus
AV4 Mul- och klövsjukevirus
AV5 Koppvirus hos get
AV6 Herpes virus (Aujeszky’s disease)
AV7 Klassisk svinpestvirus
AV8 Rabiesvirus
AV9 Newcastle disease virus
AV10 Peste des petits ruminants virus
AV11 Porcine enterovirus type 9
AV12 Rinderpest virus
AV13 Koppvirus hos får
AV14 Teschen disease virus
AV15 Vesikulär stomatitvirus

2. Bakterier

AB3 Mycoplasma mycoides

3. Genetiskt modifierade mikroorganismer

AG1 Genetiskt modifierade mikroorganismer eller genetiska
beståndsdelar som innehåller nukleinsyresekvenser förknippade
med sjukdomsalstrande förmåga och som har sitt ursprung från
animala patogener enligt ovan. Förordning (1993:108).

III VÄXTPATOGENER

1. Bakterier

PB1 Xanthomonas abilineans
PB2 Xanthomonas campestris pv. citri

2. Svampar

PF1 Colletotrichum coffeanum var. virulans
PF2 Cochliobolus miyabeanus (Helminthosporium oryzae)
PF3 Microcyclus ulei (syn. Dothidella ulei)
PF4 Puccinia graminis (syn. Puccinia graminis f. sp. tritici)
PF5 Puccinia striiformis (syn. Puccinia glumarum)
PF6 Pyricularia grisea/Pyricularia oryaze

3. Genetiskt modifierade mikroorganismer

PG1 Genetiskt modifierade mikroorganismer eller genetiska
beståndsdelar som innehåller nukleinsyresekvenser förknippade
med sjukdomsalstrande förmåga och som har sitt ursprung i
ovanstående växtpatogener.
Förordning (1994:535).

Bilaga 3 a

Förteckning över produkter enligt 1 § 4 lagen (1991:341) om förbud
mot utförsel av vissa produkter som kan användas i
massförstörelsesyfte, m. m. (kemiska prekursorer)

A. Giftiga kemikalier CAS-nummer

1. Amiton: O,O-Dietyl S-*(2-(dietylamino)etyl*)
fosforotiolat och motsvarande alkylerade
och protonerade salter 78–35–5

2. PFIB: 1,1,3,3,3-Pentafluor-2-(trifluormetyl)-
-1-propen 382–21–8

3. BZ: 3-Kinuklidinyl bensilat 6581–06–2

4. Fosgen: Karbonyldiklorid 75–44–5

5. Cyanklorid 506–77–4

6. Vätecyanid 74–90–3

7. Klorpikrin: Triklornitrometan 76–06–2

B. Grupper av ämnen

1. Kemikalier, utom de förtecknade i bilagan till
förordningen (1992:1303) om krigsmateriel, innehållande
en fosforatom till vilken är bundet en metyl-, etyl-
eller propyl- (normal eller iso)grupp men inga
ytterligare kolatomer Undantag: Fonofos: O-Etyl
S-fenyl etylfosfonotiolotionat 944–22–9

2. N,N-Dialkyl(Me, Et, n-Pr eller i-Pr)fosfor-
amidodihalider

3. Dialkyl(Me, Et, n-Pr eller i-Pr)N,N-dialkyl
(Me, Et, n-Pr eller i-Pr)-fosforamidat

4. N,N-Dialkyl(Me, Et, n-Pr eller i-Pr)aminoetyl-2-
-klorider och motsvarande protonerade salter

5. N,N-Dialkyl(Me, Et, n-Pr eller i-Pr)aminoetan-2-
oler
och motsvarande protonerade salter med undantag
av
N,N-Dimetylaminoetanol 108–01–0
och motsvarande protonerade salter
N,N-Dietylaminoetanol 100–37–8
och motsvarande protonerade salter
6. N,N-Dialkyl(Me, Et, n-Pr eller i-Pr)aminoetan-
-2-tioler och motsvarande protonerade salter

CAS-NUMMER
1. Tiodiglykol 111–48–8
2. Fosforoxiklorid 10025–87–3
3. Dimetylmetylfosfonat 756–79–6
5. Metylfosfonyldiklorid 676–97–1
6. Dimetylfosfit 868–85–9
7. Fosfortriklorid 7719–12–2
8. Trimetylfosfit 121–45–9
9. Tionylklorid 7719–09–7
10. 3-Hydroxi-1-metylpiperidin 3554–74–3
11. 2-(N,N-diisopropylamino)etylklorid 96–79–7
12. 2-(N,N-diisopropylamino)etantiol 5842–07–9
13. 3-Kinuklidinol 1619–34–7
14. Kaliumfluorid 7789–23–3
15. 2-Kloretanol 107–07–3
16. Dimetylamin 124–40–3
17. Dietyletylfosfonat 78–38–6
18. Dietyl-N,N-dimetylfosforamidat 2404–03–7
19. Dietylfosfit 762–04–9
20. Dimetylaminhydroklorid 506–59–2
21. Etyldiklorfosfin 1498–40–4
22. Etylfosfonyldiklorid 1066–50–8
23. Etylfosfonyldifluorid 753–98–0
24. Fluorväte 7664–39–3
25. Metylbensilat 76–89–1
26. Metyldiklorfosfin 676–83–5
27. 2-(N,N-diisopropylamino)etanol 96–80–0
28. Pinakolylalkohol 464–07–3
30. Trietylfosfit 122–52–1
31. Arseniktriklorid 7784–34–1
32. Bensilsyra 76–93–7
33. Dietylmetylfosfonit 15715–41–0
34. Dimetyletylfosfonat 6163–75–3
35. Etyldifluorfosfin 430–78–4
36. Metyldifluorfosfin 753–59–3
37. 3-Kinuklidinon 3731–38–2
38. Fosforpentaklorid 10026–13–8
39. Pinakolon 75–97–8
40. Kaliumcyanid 151–50–8
41. Kaliumvätefluorid 7789–29–9
42. Ammoniumvätefluorid 1341–49–7
43. Natriumvätefluorid 1333–83–1
44. Natriumfluorid 7681–49–4
45. Natriumcyanid 143–33–9
46. Trietanolamin 102–71–6
47. Fosforpentasulfid 1314–80–3
48. Diisopropylamin 108–18–9
49. 2-(N,N-dietylamino)etanol 100–37–8
50. Natriumsulfid 1313–82–2
51. Svavelmonoklorid 10025–67–9
52. Svaveldiklorid 10545–99–0
53. Trietanolaminhydroklorid 637–39–8
54. N,N-Diisopropyl-2-aminoetylkloridhydro-
klorid 4261–68–1
55. Etyldietanolamin 139-87-7
56. Metyldietanolamin 105-59-9
Förordning (1994:535).

Bilaga 3 b

Förteckning över produkter/ämnen för vilka deklarationsskyldighet
föreligger enligt 10 § förordningen (1991:343) om förbud mot
utförsel av vissa produkter som kan användas i
massförstörelsesyfte, m. m.

Avsnitt 1. CAS-nummer

1. Amiton: O,O-Dietyl-S-*(2-(dietylamino)etyl*)-
fosforotiolat och motsvarande alkylerade och
protonerade salter 78–35–5

2. PFIB: 1,1,3,3,3-Pentafluor-2-(trifluormetyl)-
1-propen 382–21–8

3. BZ: 3-Kinuklidinyl bensilat 6581–06–2

4. Kemikalier, utom de förtecknade i bilagan till
förordningen (1992:1303) om krigsmateriel,
innehållande en fosforatom till vilken är bundet en
metyl-, etyl- eller propyl-(normal eller iso)grupp
men inga ytterligare kolatomer
ex: Metylfosfonyldiklorid 676–97–1
Dimetylmetylfosfonat 756–79–6
Undantag: Fonofos: O-Etyl-S-fenyl-etyl-
fosfonotiolotionat 944–22–9

5. N,N-Dialkyl(Me, Et, n-Pr eller i-Pr)-fosforamido-
dihalider

6. Dialkyl(Me, Et, n-Pr eller i-Pr)-N,N-dialkyl-
(Me, Et, n-Pr eller i-Pr)-fosforamidat

7. Arseniktriklorid 7784–34–1

8. 2,2-Difenyl-2-hydroxyättiksyra 76–93–7

9. Kinuklidin-3-ol 1619–34–7

10. N,N-Dialkyl(Me, Et, n-Pr eller i-Pr)-aminoetyl-
-2-klorider och motsvarande protonerade salter

11. N,N-Dialkyl(Me, Et, n-Pr eller i-Pr)-aminoetan-
-2-oler och motsvarande protonerade salter
Undantag: N,N-Dimetylaminoetanol 108–01–0
och motsvarande protonerade salter
N,N-Dietylaminoetanol 100–37–8
och motsvarande protonerade salter

12. N,N-Dialkyl(Me, Et, n-Pr eller i-Pr)-aminoetan-
-2-tioler och motsvarande protonerade salter

13. Tiodiglykol: Bis(2-hydroxyetyl)sulfid 111–48–8

14. Pinakolylalkohol: 3,3-Dimetylbutan-2-ol 464–07–3

Avsnitt 2. CAS-nummer

1. Fosgen: Karbonyldiklorid 75–44–5

2. Cyanklorid 506–77–4

3. Vätecyanid 74–90–3

4. Klorpikrin: Triklornitrometan 76–06–02

5. Fosforoxiklorid 10025–87–3

6. Fosfortriklorid 7719–12–2

7. Fosforpentaklorid 10026–13–8

8. Trimetylfosfit 121–45–9

9. Trietylfosfit 122–52–1

10. Dimetylfosfit 868–85–9

11. Dietylfosfit 762–04–9

12. Svavelmonoklorid 10025–67–9

13. Svaveldiklorid 10545–99–0

14. Tionylklorid 7719–09–7

15. Etyldietanolamin 139–87–7

16. Metyldietanolamin 105–59–9

17. Trietanolamin 102–71–6
Förordning (1994:535).

Bilaga 4

Förteckning över produkter enligt 1 § 5 lagen (1991:341) om förbud
mot utförsel av vissa produkter som kan användas i
massförstörelsesyfte, m. m.

UTRUSTNING FÖR FRAMSTÄLLNING AV BIOLOGISKA
VAPEN OCH BIOLOGISKA AGENS

1. Säkerhetslaboratorier

Kompletta säkerhetslaboratorier, för arbete med
högriskorganismer, om de har en skyddsnivå motsvarande
laboratorier enligt kriterier som specificeras i WHO Laboratory
Biosafety Manual.

2. Fermentorer

Fermentorer användbara för odling av patogena mikroorganismer,
virus- eller toxinproduktion, utan spridning av aerosoler, som har
samtliga följande egenskaper:

a) En kapacitet av 300 liter eller mera.

b) En avtätning mot läckage genom dubbla eller flerdubbla
tätningar mellan vilka upprätthålls ett kontinuerligt ångtryck.

c) En utformning så att de kan steriliseras i slutet tillstånd på plats.

Anmärkning till 2

Undergrupper av fermentorer omfattar bioreaktorer, kemostater
och system med kontinuerligt flöde.

3. Centrifugalseparatorer

Centrifugalseparatorer användbara för skonsam avskiljning, utan
spridning av aerosoler, av patogena mikroorganismer, som har
samtliga följande egenskaper:

a) En flödeshastighet högre än 100 liter per timme.

b) Beståndsdelar av polerat rostfritt stål eller titan.

c) En avtätning mot läckage genom dubbla eller flerdubbla
tätningar mellan vilka upprätthålls ett kontinuerligt ångtryck.

d) En utformning så att de kan steriliseras i slutet tillstånd på plats.

Anmärkning till 3

Centrifugalseparatorer omfattar också dekanteringsutrustning.

4. Genomströmningsfiltrerutrustning

Genomströmningsfiltrerutrustning utformad för fortlöpande
avskiljning, utan spridning av aerosoler, av patogena
mikroorganismer, virus, toxiner och cellodlingar, som har samtliga
följande egenskaper:

a) 5 m/n2/ eller större filteryta.

b) En utformning så att den kan steriliseras på plats.

5. Frystorkningsutrustning

Ångsteriliserbar frystorkningsutrustning med en kylkapacitet av 50
kg is eller mera per dygn och mindre än 1.000 kg is per dygn.

6. Laboratorieutrustning

Utrustning som ingår i eller används i laboratorier eller
inneslutningar enligt 1 såsom:

a) Separatventilerade skyddande hel- eller halvdräkter.

b) Biologiska skyddsbänkar för arbete med högriskorganismer eller
isolatorer med liknande prestanda.

7. Aerosolinhalationskammare

Kammare vilka utformats för aerosoltestning med patogena
mikroorganismer, virus eller toxiner och som har en volym av
1 m/n3/ eller mera. Förordning (1993:108).

Bilaga 5

Förteckning över produkter enligt 1 § 5 lagen (1991:341) om förbud
mot utförsel av vissa produkter som kan användas i
massförstörelsesyfte, m. m.

UTRUSTNING FÖR FRAMSTÄLLNING AV KEMISKA
VAPEN OCH UTGÅNGSÄMNEN HÄRFÖR

I. TILLVERKNINGSUTRUSTNING

1. Reaktorkärl, reaktorer eller omrörare
Reaktorkärl eller reaktorer, med eller utan omrörare, med en total
inre (geometrisk) volym större än 0,1 kubikmeter och mindre än 20
kubikmeter, där alla ytor som kommer i direkt kontakt med den
kemikalie som bearbetas eller innesluts är gjorda av något av
följande material:
a) nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel,
b) legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent
krom,
c) fluorpolymerer,
d) glas eller glasinfodring (inklusive keramiskt bunden eller
emaljerad beläggning),
e) tantal eller tantallegeringar,
f) titan eller titanlegeringar, eller
g) zirkonium eller zirkoniumlegeringar.
Omrörare för användning i ovannämnda reaktionskärl eller
reaktorer där alla omrörarens ytor som kommer i direkt kontakt
med den kemikalie som bearbetas eller innesluts är gjorda av något
av följande material:
a) nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel,
b) legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent
krom,
c) fluorpolymerer,
d) glas (inklusive keramiskt bunden eller emaljerad beläggning),
e) tantal eller tantallegeringar,
f) titan eller titanlegeringar, eller
g) zirkonium eller zirkoniumlegeringar.

2. Lagertankar eller behållare
Lagertankar eller behållare med en total inre (geometrisk) volym
större än 0,1 kubikmeter där alla ytor som kommer i direkt kontakt
med den kemikalie som bearbetas eller innesluts är gjorda av något
av följande material:
a) nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel,
b) legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent
krom,
c) fluorpolymerer,
d) glas eller glasinfodring (inklusive keramiskt bunden eller
emaljerad beläggning),
e) tantal eller tantallegeringar,
f) titan eller titanlegeringar, eller
g) zirkonium eller zirkoniumlegeringar.

3. Värmeväxlare eller kondensorer
Värmeväxlare eller kondensorer med en värmeöverföringsyta
mindre än 20 kvadratmeter, där alla ytor som kommer i direkt
kontakt med den kemikalie som behandlas är gjorda av något av
följande material:
a) nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel,
b) legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent
krom,
c) fluorpolymerer,
d) glas eller glasinfodring (inklusive keramiskt bunden eller
emaljerad beläggning),
e) grafit,
f) tantal eller tantallegeringar,
g) titan eller titanlegeringar, eller
h) zirkonium eller zirkoniumlegeringar.

4. Destillations- eller absorbtionskolonner
Destillations- eller absorptionskolonner med en inre diameter
större än 0,1 m, där alla ytor som kommer i direkt kontakt med den
kemikalie som bearbetas är gjorda av något av följande material:
a) nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel,
b) legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent
krom,
c) fluorpolymerer,
d) glas eller glasinfodring (inklusive keramiskt bunden eller
emaljerad beläggning),
e) grafit,
f) tantal eller tantallegeringar,
g) titan eller titanlegeringar, eller
h) zirkonium eller zirkoniumlegeringar.

5. Doseringsutrustningar
Fjärrstyrda doseringsutrustningar där alla ytor som kommer i
direkt kontakt med den kemikalie som behandlas är gjorda av
något av följande material:
a) nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel, eller
b) legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent
krom.

6. Ventiler
Ventiler med dubbla tätningar försedda med en öppning för
läckindikering, såsom bälgtätade ventiler, backventiler eller
membranventiler, i vilka alla ytor som kommer i direkt kontakt
med den kemikalie som bearbetas eller innesluts, är gjorda av något
av följande material:
a) nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel,
b) legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent
krom,
c) fluorpolymerer,
d) glas eller glasinfodring (inklusive keramiskt bunden eller
emaljerad beläggning),
e) tantal eller tantallegeringar,
f) titan eller titanlegeringar, eller
g) zirkonium eller zirkoniumlegeringar.

7. Flerväggiga rör
Flerväggiga rör försedda med en öppning för läckindikering, i vilka
alla ytor som kommer i direkt kontakt med den kemikalie som
bearbetas eller innesluts, är gjorda av något av följande material:
a) nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel,
b) legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent
krom,
c) fluorpolymerer,
d) glas eller glasinfodring (inklusive keramiskt bunden eller
emaljerad beläggning),
e) grafit,
f) tantal eller tantallegeringar,
g) titan eller titanlegeringar, eller
h) zirkonium eller zirkoniumlegeringar.

8. Pumpar
Våtmotordrivna och magnetdrivna pumpar eller diafragmapumpar
som är dubbeltätade och har en av tillverkaren specificerad
flödeshastighet som är större än 0,6 kubikmeter/timme, eller
vakuumpumpar med en av tillverkaren specificerad flödeshastighet
större än 5 kubikmeter/timme (vid standardtemperatur (0°C) och
tryck (101,30 kPa), i vilka alla ytor som kommer i direkt kontakt
med den kemikalie som bearbetas eller innesluts, är gjorda av något
av följande material:

a) nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel,
b) legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent
krom,
c) fluorpolymerer,
d) glas eller glasinfodring (inklusive keramiskt bunden eller
emaljerad beläggning),
e) grafit,
f) tantal eller tantallegeringar,
g) titan eller titanlegeringar,
h) zirkonium eller zirkoniumlegeringar,
i) keramer, eller
j) ferrosilikon.

9. Förbränningsugnar
Förbränningsugnar utformade för att förstöra kemiska stridsmedel,
kemiska utgångsämnen (prekursorer) enligt denna förordning eller
kemisk ammunition, vilka har särskilt utformade hanteringssystem
för förbränningsprodukterna, särskilda hanteringshjälpmedel och
en medeltemperatur i förbränningskammaren över 1 000°C, i vilka
alla ytor som kommer direkt i kontakt med
förbränningsprodukterna är gjorda av eller infodrade med något av
följande material:
a) nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel,
b) legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent
krom, eller
c) keramer.

II. ÖVERVAKNINGSSYSTEM

Övervakningssystem för giftig gas:
a) Som är i stånd att upptäcka kemiska stridsmedel och i denna
förordning upptagna kemiska utgångsämnen (prekursorer) liksom
organiska föreningar innehållande fosfor, svavel, fluor och klor vid
koncentrationer mindre än 0,3 milligram per kubikmeter, eller
b) Som är i stånd att upptäcka kemiska föreningar med en
antikolinesteras funktion. Förordning (1993:1167).

Bilaga 6

Förteckning över utrustning och material som är av väsentlig
betydelse för framställning av kärnladdningar enligt 1 § 6 lagen
(1991:341) om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan
användas i massförstörelsesyfte, m. m.

I INDUSTRIUTRUSTNING

1. Rotationsformande och flödesformande maskiner samt
rotationsformande dorn med hög precision utformade för att forma
cylindriska rotorer med en inre diameter mellan 75 mm och 400
mm och särskilt utformad programvara härför, vilka

1.1 enligt tillverkarens tekniska specifikation kan utrustas med
numeriska kontrollenheter eller en datorkontroll, och

1.2 har två eller fler axlar vilka kan samordnas samtidigt för
kurvlinjestyrning.

Anmärkning till 1

De enda rotationsformande maskiner som omfattas är de som
kombinerar rotations- och flödesformning.

2. Numeriska styrenheter för verktygsmaskiner enligt följande samt
särskilt utformad programvara härför.

2.1 Numeriska styrenheter för verktygsmaskiner som har någon av
följande egenskaper:

a) Utrustningen har mer än fyra interpolerande axlar som kan
kopplas för kurvlinjestyrning.

b) Utrustningen har två, tre eller fyra interpolerande axlar som kan
kopplas för kurvlinjestyrning och uppfyller ett eller flera av följande
villkor:

i) Utrustningen kan i realtid bearbeta data för att under arbetets
gång modifiera verktygets bana genom automatisk beräkning och
modifiering av programmet för bearbetning i minst två axlar med
hjälp av mätcykler och källdata.

ii) Utrustningen kan under drift ta emot information från en
CAD-utrustning för intern beredning av maskinens styrprogram.

iii) Utrustningen kan utan att modifieras, i enlighet med
tillverkarens specifikation, acceptera ytterligare kort som medger
en utökning av antalet styrda axlar vad gäller simultan
koordination av flera axlar för kurvlinjestyrning, även om
maskinen icke innehåller dessa ytterligare kort.

2.2 För styrning av rörelser avsedda utrustningar som är speciellt
konstruerade för verktygsmaskiner och som har någon av följande
egenskaper:

a) Den kan utföra interpolering i mer än fyra axlar.

b) Den kan utföra en realtidsbearbetning av data enligt 2.1 b i.

c) Den kan ta emot och bearbeta information från CAD-utrustning
enligt 2.1 b ii ovan.

Anmärkningar till 2.1 och 2.2

1. 2.1 och 2.2 omfattar inte numeriska styrenheter och utrustning
speciellt konstruerad för numerisk styrning om:

— de är särskilt utformade för maskiner som ej omfattas av denna
förteckning,

eller

— de är modifierade för och anslutna till maskiner som ej omfattas
av denna förteckning.

2. Särskilt utformad programvara omfattas inte om den är

— utformad för styrning av sådan maskin, och

— begränsad till den omfattning som är nödvändig för styrenhetens
användning (dvs. installation, drift och underhåll).

2.3 Verktygsmaskiner för bearbetning av metaller, keramer eller
kompositer och som enligt tillverkarens specifikationer kan förses
med elektronisk utrustning för simultan kurvlinjestyrning i två eller
flera axlar enligt följande:

a) Verktygsmaskiner för svarvning, slipning, fräsning eller någon
kombination av dessa som

i) har två eller fler axlar som kan styras simultant för
kurvlinjestyrning, och som

ii) har någon av följande egenskaper:

— Två eller flera kurvlinjeskapande roterande axlar.

— En eller flera kurvlinjeskapande ”tippbara rörliga axlar”. Denna
bestämmelse avser endast verktygsmaskiner för slipning eller
fräsning.

— ”Camming” (axiellt kast) under ett varv på spindeln av 0,0006
mm (TIR) eller bättre. Denna bestämmelse avser endast
verktygsmaskiner för svarvning.

— ”Run out” (radiellt kast) under ett spindelvarv av 0,0006 mm
(TIR) eller bättre.

— Positioneringsnoggrannhet med alla kompensationer tillgängliga
mindre (bättre) än:

— — 0,001° för någon roterande axel.

— — 0,004 mm längs med någon linjär axel för slipmaskiner eller
0,006 mm längs med någon linjär axel för fräs- eller svarvmaskiner,
dock ej sådana maskiner med en noggrannhet längs en linjär axel av
0,005 mm eller sämre.

b) Elektriska gnistbearbetningsmaskiner (EDM):

i) Av trådmatningstyp som har fem eller fler axlar som kan
koordineras simultant för kurvlinjestyrning.

ii) Elektriska gnistbearbetningsmaskiner av annan än trådtyp som
har två eller flera roterande axlar och som kan koordineras
simultant för kurvlinjestyrning.

c) Verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av metaller,
keramer eller kompositer:

i) Med hjälp av

— vatten eller andra vätskestrålar inklusive sådana som innehåller
slipmedelstillsatser,

— elektronstrålar, eller

— laserstrålar, och som

ii) Har två eller flera rotationsaxlar som

— kan koordineras simultant för kurvlinjestyrning, och

— har en positioneringsnoggrannhet som är mindre än 0,003°.

Anmärkning till 2.3
Undergruppen omfattar ej följande:

1. Rundslipmaskiner för utvändig, invändig eller kombinerad
utvändig-invändig slipning som uppfyller samtliga följande villkor:

a) Ej centerlesslipmaskiner.

b) Begränsade till cylindrisk slipning.

c) Arbetsstyckets maximala yttre längd eller diameter överstiger ej
150 mm.

d) Endast två axlar kan koordineras simultant för
kurvlinjestyrning.

e) C-axeln kan ej användas för kurvlinjestyrning.

2. Jiggslipmaskiner som uppfyller båda följande villkor:

a) Axlarna är begränsade till x, y, c och a, där c-axeln används för
att hålla slipskivan vinkelrät mot arbetsytan och a-axeln är
konfigurerad för slipning av cylindriska kammar.

b) Spindelns radiella kast är större än 0,0006 mm.

3. Verktygsslipmaskiner eller skärslipmaskiner som har samtliga
följande egenskaper:

a) Exporteras som ett komplett system tillsammans med
programvara som är speciellt utformad för produktion av verktyg
eller skärstål.

b) Ej har mer än två rotationsaxlar som kan koordineras simultant
för kurvlinjestyrning.

c) Radiella kastet under ett spindelvarv är större än 0,0006 mm
(TIR).

d) Positioneringsnoggrannheterna med alla kompensationer är
större än 0,004 mm för någon linjär matningsaxel eller 0,001 grader
för någon rotationsaxel.

4. Teknisk anmärkning

a) C-axeln på koordinatslipmaskiner vilken används för att hålla
slipskivorna vinkelräta mot de ytor som skall bearbetas betraktas
inte som en kurvlinjeskapande roterande axel.

b) I det totala antalet kurvlinjeaxlar räknas ej sekundära parallella
kurvlinjeaxlar, t. ex. en sekundärt roterande axel vilkens mittlinje
går parallellt med den primärt roterande axeln.

c) Axelnomenklatur skall överensstämma med Internationell
Standard ISO 841, Nomenklatur för axel och rörelse i numeriskt
styrda maskiner.

d) Roterande axlar behöver inte nödvändigtvis rotera mer än 360
grader. En roterande axel kan framdrivas av en rätlinjig mekanism,
t. ex. en skruv eller en kuggstång och kugghjul.

2.4 Särskilt utformad programvara

a) Programvara som är speciellt utformad eller modifierad för
utveckling, produktion eller användning av utrustning som
omfattas av undergrupperna 2.1 t. o. m. 2.3.

b) Programvara enligt följande:

i) Programvara för adaptiv styrning och som har båda följande
egenskaper:

— Avsedd för flexibla tillverkningssystem (FMU:s) som består
minst av utrustning motsvarande både grupp 2 och 3, och

— Kan i realtidsbearbetning generera eller modifiera program eller
data genom att använda simultant erhållna signaler från minst två
avkänningssystem såsom:

— — Optisk igenkänning (machine vision)
— — Infraröd bildbehandling
— — Akustisk bildbehandling
— — Känselmätning
— — Positionering med hjälp av tröghetsmätning
— — Mätning av krafter
— — Mätning av vridmoment

Denna kategori omfattar inte programvara för omprogrammering
av flexibla tillverkningssystem som utnyttjar förlagrade delprogram
och en förlagrad strategi för fördelningen av delprogram.

ii) Programvara för elektroniska enheter andra än de som beskrivs i
undergrupperna 2.1 eller 2.2 för numerisk styrning av utrustning
som omfattas av grupp 2.

2.5 Komponenter och delar för verktygsmaskiner som omfattas av
undergrupp 2.3 enligt följande:

a) Spindelenheter, som består av spindlar och lager som minsta
enhet och som har ett radiellt eller axiellt kast under ett spindelvarv
som är mindre än 0,0006 mm (TIR).

b) Linjära återkopplade positionssystem, (t. ex. induktiva enheter,
graderade skalor, infraröda system eller lasermätsystem, som med
kompensering har en avvikelse som är mindre (bättre) än 800 +
(600ÙLÙ10-3) nm, där L är den effektiva längden i mm vid linjär
mätning, utom mätande interferometersystem, utan stängd eller
öppen programslingåterkoppling och där laser används för att mäta
felet i slädens rörelse på verktygsmaskiner, avsyningsmaskiner eller
liknande utrustning.

c) Roterande återkopplade positionssystem (t. ex. induktiva
enheter, graderade skalor, infraröda system eller lasermätsystem),
som med kompensering har ett totalt fel som är mindre (bättre) än
0,00025°, utom mätande interferometersystem, utan stängd eller
öppen programslingåterkoppling, och där laser används för att
mäta felet i slädens rörelse på verktygsmaskiner,
avsyningsmaskiner eller liknande utrustning.

d) Glidskenesammansättningar som minst består av glidskena,
stativ och bord med samtliga nedan angivna egenskaper:

i) En gir, lutning eller roll som är mindre än 2 bågsekunder (TIR)
mätt enligt ISO/DIS 230–1 över hela rörelseområdet.

ii) En horisontell rakhet som är mindre än 2 mm per 300 mm
längd.

iii) En vertikal rakhet som är mindre än 2 mm per 300 mm längd.

e) Skärande verktyg med enstens diamantinsats som har samtliga
följande egenskaper:

i) Skäreggen skall vara felfri och utan hack när den betraktas i alla
riktningar genom ett mikroskop med 400 gångers förstoring.

ii) Rundhetsavvikelsen hos radien skall vara mindre (bättre) än
0,002 mm (TIR).

iii) En skäreggsradie mellan 0,1 mm och 5,0 mm.

2.6 Speciellt konstruerade sammansättningar eller
detaljsammansättningar som enligt tillverkarens specifikationer
kan förbättra numeriska styrenheter, verktygsmaskiner eller
återkopplade enheter med prestanda motsvarande eller bättre än
dem som anges i undergrupperna 2.1 t. o. m. 2.3, samt 2.5 b och c
enligt följande:

a) Tryckta kretskort med monterade komponenter och
programvara härför.

b) Arbetsbord som tillåter att ett arbetsstycke kan tippas och vridas
av två icke parallella axlar som kan styras samtidigt och därigenom
medge kurvlinjestyrning.

3. Mät- och inspektionsutrustning och särskild utformad
programvara härför enligt följande:

3.1 Avsyningsmaskiner som styrs av datorer eller med numerisk
styrning och som har både

a) två eller fler axlar, och

b) en endimensionell mätosäkerhet som är lika med eller mindre
(bättre) än (1,25 + L/1000) mm mätt med en testprob med en
noggrannhet av 0,2 mm eller bättre. (L är den uppmätta längden i
mm) (VDI/VDE 2617 del 1 och 2).

3.2 Instrument för mätning av linjär- och vinkelförskjutning:

a) Instrument för linjär mätning som har någon av följande
egenskaper:

i) System som mäter utan kontakt med en upplösning som är lika
med eller bättre än 0,2 mm inom ett mätområde upp till 0,2 mm.

ii) System med linjära differentialtransformatorer (LVDT) som har
båda följande egenskaper:

— Linjäriteten är lika med eller bättre än 0,1 % inom ett mätområde
på upp till 5 mm.

— Avdrift lika med eller bättre än 0,1 % per dag i normal
testrumstemperatur k1°K.

iii) Mätsystem som har båda följande egenskaper:

— Innehåller laser.

— Upprätthåller under minst 12 timmar inom ett
temperaturintervall av k1°K runt standardtemperaturen och vid
standardtryck

— — en upplösning över hela skalområdet som är lika med eller
bättre än 0,1 mm, och

— — en mätosäkerhet lika med eller mindre än (0,2 + L/2000) mm
(L är den uppmätta längden i mm); utom vid mätning med
interferometersystem, utan stängd eller öppen
programslingeåterkoppling som innehåller laser för att mäta felet i
slädens rörelse på verktygsmaskiner, avsyningsmaskiner eller
liknande utrustning.

b) Vinkelmätningsinstrument som har ett vinkelmätningsfel som är
lika med eller mindre än 0,00025°, utom optiska instrument såsom
autokollimatorer som använder parallellt ljus för att upptäcka
vinkelfel hos en spegel.

3.3 System för samtidig linjär- och vinkelmätning av ett halvskal
som har båda följande egenskaper:

a) Mätosäkerheten längs med någon linjär axel är lika med eller
mindre än 3,5 mm per 5 mm.

b) Vinkelfelet är lika med eller mindre än 0,02°.

Anmärkning till 3.3

Omfattar även särskilt utformad programvara för samtidig mätning
av skalväggars tjocklek och yta.

Tekniska anmärkningar till 3

1. Verktygsmaskiner som kan användas som mät- eller
avsyningsmaskiner omfattas om de uppfyller bestämmelserna för
antingen verktygsmaskiner eller mät- och avsyningsmaskiner.

2. En maskin omfattas om den överstiger angivna parametrar
någonstans inom sitt arbetsområde.

3. Mätspetsen som används för att fastställa mätosäkerhet skall
vara utformad enligt bestämmelser i VDI/VDE 2617 del 2, 3 och 4.

4. Alla mätvärden i denna grupp representerar tillåtna positiva och
negativa avvikelser från riktvärden.

5. Definitioner

Mätosäkerhet: Den kännetecknande parametern som anger i vilket
område som det korrekta värdet på mätvariabeln ligger med en
konfidensnivå på 95 %. Den innefattar de icke justerade
systematiska avvikelserna, den ej justerade dödgången samt de
slumpartade avvikelserna (VDI/DE 2617).

Upplösning: En mätanordnings minsta skalsteg; för digitala
instrument den sista signifikanta siffran (ANSI B-89.1.12).

Linjäritet: Vanligen uttryckt som icke-linjäritet är den största
uppmätta avvikelsen från en rät linje som är så anpassad i läge att
en utjämning och minimering sker av de enskilda uppmätta
avvikelserna. En mätpunkt skall utgöra medelvärdet av två
mätningar utförda med kompensering av instrumentets mätfel.

Vinkelmätningsfel: Den maximala skillnaden mellan vinkelläge och
uppmätt vinkelläge sedan arbetsstyckets infattning vridits ur sitt
ursprungliga läge. (VDI/VDE 2617).

4. Induktionsugnar, vakuumkontrollerade eller miljökontrollerade
(med ädelgas) vilka kan arbetas vid temperaturer över 850°C och
som har induktionsspolar med 600 mm i diameter eller mindre och
en kraftförsörjning speciellt utformad för induktionsugnar med en
kraftförsörjning av 5kW eller mera.

Anmärkning till 4

Omfattar inte ugnar utformade för behandling av halvledarwafers.

5. Isostatpressar som kan uppnå ett maximalt arbetstryck av 69
MPa eller högre och som har en arbetsvolym med en inre diameter
över 152 mm och särskilt utformade matriser och formar,
kontrollsystem och särskilt utformad programvara därför.

Anmärkningar till 5

1. Arbetsvolymens inre dimensioner betraktas som den del inom
vilken arbetstemperatur och arbetstryck uppnås och innefattar inte
fixturer. Innerdiametern är den mindre av tryckkammarens inre
diameter eller ugnskammaren beroende av vilken av de två som är
placerad i den andra.

2. Isostatpressar är utrustning som kan trycksätta en sluten
kammare med hjälp av olika medier (gas, vätska, fasta partiklar,
etc.) för att skapa likformigt tryck inom kaviteten på ett
arbetsstycke eller material.

6. Industriella robotar och ”end effectors”, som uppfyller något av
följande krav, särskilt utformade kontrolldon, samt särskilt
utformad programvara härför:

6.1 Särskilt utformade för att uppfylla svenska
säkerhetsbestämmelser för hantering av högexplosiva ämnen (t. ex.
uppfyller elektriska märkdata för högexplosiva ämnen).

6.2 Särskilt utformade eller klassade som strålningshärdade att
motstå mer än 5Ù10/n4/ Gy(Si) utan att försämras operativt.

Anmärkningar till 6

1. Definition av robot. En robot är en självstyrande maskin, som
kan arbeta i kontinuerliga banor eller i punkt-till-punkt rörelse.
Den kan använda sensorer och har samtliga följande egenskaper:

a. Den har flera funktioner.

b. Den kan förflytta material, delar, verktyg o. dyl. till ett fastställt
läge i ett 3-dimensionellt rum.

c. Den innehåller tre eller flera öppna eller slutna servoslingor.
Dessa slingor kan innehålla stegmotorer.

d. Roboten skall kunna programmeras av användaren antingen
genom lär/utför-metoden eller genom datorprogram eller logiska
styrsystem.

Följande utrustningar räknas ej som robotar:

a. Mekaniska manipulatorer.

b. Fasta sekvensmanipulatorer, dvs. maskiner som rör sig enligt ett
fast mekaniskt program. Programmet är mekaniskt begränsat till
fasta stopp såsom pinnar eller kammar. Rörelsesekvenserna samt
val av spår eller vinklar är inte föränderliga genom mekaniska,
elektroniska eller elektriska medier.

c. Mekaniskt styrda mekanismer med variabel
sekvensmanipulation dvs. automatiska rörelseenheter som rör sig
efter fast program och som kan varieras genom att pinnar eller
kammar kan flyttas.

d. Icke servokontrollerade mekaniska manipulatorer dvs. enheter
som kan röra sig efter ett fastställt program som varieras genom
binära elektriska signaler från fasta eller rörliga stopp.

e. Staplingskranar vars rörelser definieras genom Cartesiska
koordinater och som är en del i ett vertikalt lagringssystem.

2. ”End-effectors” omfattar gripdon eller andra
verktygsuppsättningar som är anslutna till fästplattan på
manipulatorns arm.

3. Definitionen i a. omfattar inte robotar som är särskilt utformade
för icke-nukleär användning, t. ex. sprutlackeringsboxar i
bilindustrin.

7. Utrustning för vibrationstest med digital kontrollteknik,
återkoppling eller programslingeåterkoppling samt programvara
härför, om utrustningen kan vibrera ett system med 10 g RMS eller
mer mellan 20 Hz och 2000 Hz och överföra krafter av 50 kN eller
mer.

8. Metallurgiska ugnar för smältning och gjutning i vakuum eller i
kontrollerad atmosfär enligt följande, jämte särskilt utformad
datorkontroll och övervakningssystem och särskilt utformad
programvara härför:

8.1 Omsmältningsugnar (ljusbåge) och gjutugnar med
elektrodåtgång mellan 1000 cm/n3/ och 20000 cm/n3/ som är
kapabla att arbeta med smälttemperaturer över 1700°C.

8.2 Ugnar med elektronstrålesmältning samt plasmaatomisation
och -smältning med en effekt av 50 kW eller mer som är kapabla att
arbeta med smälttemperaturer över 1200°C.

II MATERIAL

1. Aluminiumlegeringar som kan ges en draghållfasthet av 460 MPa
(0,46Ù10/n9/N/m/n2/) eller mer vid 20°C, i form av rör eller i
massiv form (även smidesämnen) med en yttre diameter av mer än
75 mm.

Anmärkning till 1

Omfattar aluminiumlegeringar både före och efter
värmebehandling.

2. Beryllium eller legering innehållande mer än 50 viktsprocent
beryllium, föreningar innehållande beryllium, och produkter därav,
utom metallfönster för röntgenapparater och oxidprodukter,
färdigtillverkade eller halvfabrikat särskilt utformade för
elektroniska komponentdelar eller som bärarmaterial för
elektroniska kretsar.

Anmärkning till 2

Avser även avfall och skrot som innehåller beryllium enligt ovan.

3. Vismut, med en renhetsgrad av 99,99 procent eller högre, och
med mycket lågt silverinnehåll (mindre än 10 ppm).

4. Bor och borföreningar, blandningar och borhaltiga material i
vilka halten av bor-10 är mer än 20 viktsprocent av hela
borinnehållet.

5. Kalcium, som innehåller mindre än 0,1 viktsprocent metalliska
orenheter andra än magnesium och mindre än 0,001 viktsprocent
bor.

6. Klortrifluorid (ClFç).

7. Smältdeglar tillverkade av material som är resistenta mot
flytande aktinidmetaller, enligt följande:

7.1 Smältdeglar med en volym mellan 150 ml och 8 liter och
tillverkade av eller belagda med något av följande material med en
renhet av 98 procent eller högre:

a) Kalciumfluorid (CaFû)

b) Kalciumzirkonat (metazirkonat) (CaûZrOç)

c) Ceriumsulfid (CeûSç)

d) Erbiumoxid (ErûOç)

e) Hafniumoxid (HfOû)

f) Magnesiumoxid (MgO)

g) Nitrerade niob-titan-wolframlegeringar (ca 50 % Nb, 30 % Ti, 20
% W)

h) Yttriumoxid (YûOç)

i) Zirkoniumoxid (ZrOû).

7.2 Smältdeglar med en volym av mellan 50 ml och 2 liter och som
är tillverkade av eller fodrade med tantal, som har en renhet av
99,9 procent eller högre.

7.3 Smältdeglar med en volym av mellan 50 ml och 2 liter och
tillverkade av eller fodrade med tantal (med en renhet av 98
procent eller högre) belagda med tantalkarbid, -nitrid, eller -borid
(eller någon kombination därav).

8. Fibrer, kompositmaterial, m. m.

8.1 Fibrer eller fiberliknande material av kol eller aramid med en
specifik modul av 12,7Ù10/n6/ m eller större eller en specifik
draghållfasthet av 23,5Ù10/n4/ m eller större.

8.2 Glasfibrer eller glasfiberliknande material som har en specifik
modul av 3,18Ù10/n6/ m eller större och en specifik draghållfasthet
av 7,62Ù10/n4/ m eller större.

8.3 Kompositmaterial i form av rör med en inre diameter mellan
75 mm och 400 mm tillverkade av fibrer eller fiberliknande
material enligt 8.1 ovan.

Anmärkningar till 8

1. Fibrer eller fiberliknande material omfattar enkla fibrer,
kontinuerliga garn och tejpar.

2. Specifik modul definieras som Youngs modul i N/m/n2/
dividerad med specifika vikten i N/m/n3/ mätt vid en temperatur
av 23k2°C och en relativ fuktighet av 50 k5 %.

3. Specifik draghållfasthet definieras som draghållfastheten
i N/m/n2/ dividerad med specifika vikten i N/m/n3/ mätt vid en
temperatur av 23 k2°C och en relativ fuktighet av 50 k5 %.

9. Hafnium eller legering och föreningar av hafnium som innehåller
mer än 60 viktsprocent hafnium, och produkter därav.

10. Litium (anrikad i isotopen litium-6) enligt följande:

10.1 Metallhydrider eller legeringar som innehåller litium anrikad i
isotopen litium-6 till en koncentration högre än den i naturen
förekommande (7,5 atomprocent).

10.2 Annat material som innehåller litium anrikad i isotopen
litium-6 (omfattar föreningar, blandningar och koncentrat, utom
litium-6 i dosimetrar baserade på termoluminiscens).

11. Magnesium som innehåller både mindre än 0,02 viktsprocent
av metalliska orenheter andra än kalcium och mindre än 10 ppm
bor.

12. Maråldrat stål som kan ges en draghållfasthet av 2050 MPa
(2,050Ù10/n9/N/m/n2/) eller mer vid 20°C, utom i former i vilka
inga linjära dimensioner överstiger 75 mm.

Anmärkning till 12

Omfattar maråldrat stål både före och efter värmebehandling.

13. Radium-226 utom radium ingående i medicinska applikatorer.

14. Titanlegeringar som kan ges en draghållfasthet av 900 MPa
(0,9Ù10/n9/N/m/n2/) eller mer vid 20°C, i form av rör eller i massiv
form (inklusive smidesämnen) med en yttre diameter större än 75
mm.

Anmärkning till 14

Omfattar titanlegeringar både före och efter värmebehandling.

15. Delar tillverkade av volfram, volframkarbid eller
volframlegeringar, som innehåller mer än 90 % volfram, med en
massa större än 20 kg och en ihålig cylindrisk symmetri (även
cylindriska segment) med en inre diameter mellan 100 mm och 300
mm, utom delar särskilt utformade för användning som vikter eller
som kollimatorer för gammastrålning.

16. Zirkonium eller legeringar innehållande mer än 50 viktsprocent
zirkonium och föreningar i vilka viktsförhållandet
hafnium/zirkonium är mindre än 1 del på 500, och produkter helt
tillverkade därav, utom zirkonium i form av folier med en tjocklek
icke överstigande 0,10 mm.

Anmärkning till 16

Avser även avfall och skrot som innehåller zirkonium enligt ovan.

III UTRUSTNING OCH KOMPONENTER FÖR ANRIKNING
AV URANISOTOPER

1. Elektrolytiska celler för produktion av fluor med en
produktionskapacitet större än 250 g fluor per timme.

2. Utrustning för tillverkning och sammansättning av rotorer för
gascentrifuger och bälgformande dorn och formar enligt följande:

2.1 Utrustning för hopsättning av rotorrörsektioner för
gascentrifuger, mellanväggar och ändstycken inkl. precisionsdorn,
inspänningsanordningar och maskiner för krymppassning.

2.2 Utrustning för upplinjering av rotorrörsektioner längs en
gemensam axel.

Anmärkning till 2.2

Vanligen består sådan utrustning av precisionsmätprober kopplade
till en dator som kontrollerar exempelvis pneumatiska kolvar som
används för att upplinjera rörsektionerna.

2.3 Bälgformande dorn och formar för produktion av bälgar med
en enkel utbuktning (bälgar som är tillverkade av höghållfasta
aluminiumlegeringar, maråldrat stål eller höghållfast fibermaterial)
och som uppfyller samtliga följande krav:

a) Inre diameter mellan 75 mm och 400 mm.

b) Längd 12,7 mm eller mer.

c) Utbuktningsdjup större än 2 mm.

3. Stationära eller portabla, horisontella eller vertikala maskiner för
centrifugalbalansering i flera plan samt särskilt utformad
programvara härför:

3.1 Maskiner för centrifugalbalansering av böjliga rotorer med en
längd av 600 mm eller mer och som uppfyller samtliga följande
villkor:

a) Arbetsstycke eller axeltappdiameter med en största diameter av
75 mm eller mer.

b) Kan balansera vikter från 0,9 kg till 23 kg.

c) Kan balansera med en rotationshastighet av mer än 5000 varv
per minut.

3.2 Maskiner för centrifugalbalansering av ihåliga cylindriska
rotorkomponenter, som uppfyller samtliga följande villkor:

a) Har en axeltappdiameter 75 mm eller mer.

b) Balanserar vikter från 0,9 kg till 23 kg.

c) Balanserar till en återstående obalans av 0,010 kg mm/kg per
plan eller bättre.

d) Använder remdrift.

4. Lindningsmaskiner för fibrer, som är koordinerade och
programmerade för position och lindning av fibrer i två eller fler
axlar speciellt utformade för tillverkning av kompositmaterial och
laminat utgående från fibrer och fiberliknande material och som
kan linda cylindriska rotorer med en diameter mellan 75 mm och
400 mm och med en längd av 600 mm eller mer jämte
kontrollmedel för koordinering och programmering, och
precisionsmandreller, samt särskilt utformad programvara härför.

5. Frekvensomvandlare (konverters, inverters) eller generatorer
som uppfyller samtliga följande villkor:

5.1 Flerfasig utgång och kan producera en effekt av 40 W eller mer.

5.2 Kan arbeta inom frekvensområdet 600 till 2000 Hz.

5.3 Total harmonisk distorsion lägre än 10 %.

5.4 Frekvenskontroll bättre än 0,1 %.

6. Lasrar, laserförstärkare och oscillatorer enligt följande:

6.1 Lasrar som arbetar med kopparånga och som producerar en
medeluteffekt av 40 W eller mer vid våglängder mellan 500 nm och
600 nm.

6.2 Argonjonlasrar som producerar en medeluteffekt större än 40
W vid våglängder mellan 400 nm och 515 nm.

6.3 Neodymlasrar enligt följande utom glaslasrar:

a) Som har en utgående våglängd mellan 1000 nm och 1100 nm,
som är pulsexciterade och Q-switchade med en pulslängd lika med
1 ns eller mer, och som uppfyller något av följande krav:

i) medeluteffekt i transversell singelmod överstigande 40 W, eller

ii) medeluteffekt i transversell multipelmod överstigande 50 W.

b) Som arbetar vid våglängder mellan 1000 nm och 1100 nm och
med hjälp av frekvensdubblering ger utgående våglängder mellan
500 nm och 550 nm med en medeleffekt vid den dubblade
frekvensen av mer än 40 W.

6.4 Avstämbara pulsade färgämnesoscillatorer som kan producera
en medeluteffekt större än 1 W, en pulsrepetitionsfrekvens högre än
1 kHz, en pulslängd kortare än 100 ns och en våglängd mellan 300
nm och 800 nm.

6.5 Avstämbara pulsade färgämneslasrar och oscillatorer, utom
singelmod oscillatorer, med en medeluteffekt större än 30 W, en
pulsrepetitionshastighet högre än 1 kHz, en pulsbredd mindre än
100 ns och en våglängd mellan 300 nm och 800 nm.

6.6 Alexandritlasrar med en bandbredd av 0,005 nm eller mindre,
en pulsrepetitionsfrekvens högre än 125 Hz och en medeluteffekt
större än 30 W vid våglängder mellan 720 nm och 800 nm.

6.7 Pulsade koldioxidlasrar med en pulsrepetitionsfrekvens högre
än 250 Hz, en medeluteffekt större än 500 W och en pulsbredd
mindre än 200 ns vid våglängder mellan 9000 nm och 11000 nm.

Anmärkning till 6.7

Omfattar ej industrilasrar (med en typisk effekt av 1 till 5 kW) som
används i tillämpningar som skärning och svetsning, eftersom dessa
lasrar antingen är opulsade eller pulsade med pulslängder längre än
200 ns.

6.8 Pulsade excimerlasrar (XeF, XeCl, KrF) med en
repetitionsfrekvens högre än 250 Hz och en utgående medeleffekt
större än 500 W vid våglängder mellan 240 nm och 360 nm.

6.9 Para-vätefyllda Ramanceller för frekvenskonvertering,
utformade att arbeta vid en utgående våglängd av 16 mm och en
repetitionsfrekvens högre än 250 Hz.

Anmärkning till 6.9

Maskinverktyg, mätutrustning och anknuten teknologi som har ett
potentiellt användningsområde inom kärnteknisk industri omfattas
av grupp 2 och 3.

Anmärkning till 6

Maskinverktyg, mätutrustning och anknuten teknologi som har ett
potentiellt användningsområde inom kärnteknisk industri omfattas
av grupp 2 och 3 ovan.

7. Masspektrometrar som kan mäta joner med en massa av 230
amu (massenheter) eller mer och som har en upplösning bättre än
2/230 samt jonkällor till sådana enligt följande:

7.1 Masspektrometrar med induktivt kopplad plasmajonkälla
(ICP/MS).

7.2 Masspektrometrar med glimurladdningsjonkälla (GDMS).

7.3 Masspektrometrar med jonkälla som bygger på termisk
jonisation (TIMS).

7.4 Masspektrometrar med jonkälla som använder indirekt
upphettning (electron bombardment) och med en
jonisationskammare tillverkad av, fodrad eller klädd med material
som är motståndskraftiga mot UFô (uranhexafluorid).

7.5 Masspektrometrar av molekylstråletyp enligt följande:

a) Med en jonisationskammare gjord av eller fodrad eller klädd
med rostfritt stål eller molybden och som är försedd med en kylfälla
för -80°C eller lägre.

b) Med en jonisationskammare gjord av eller fodrad eller klädd
med material som är resistenta mot UFô.

7.6 Masspektrometrar utrustade med en jonkälla med
mikrofluorering konstruerad för att användas med aktinider eller
aktinidfluorider.

8. Instrument som kan mäta tryck upp till 13 kPa med en
noggrannhet bättre än 1 % över hela mätområdet, och med
korrosionsbeständigt tryckkännande element av nickel,
nickellegering, fosforbrons, rostfritt stål, aluminium eller
aluminiumlegering.

9. Manuellt eller automatiskt styrda ventiler med en diameter av 5
mm eller mer med bälgtätning, helt gjorda av eller fodrade med
aluminium, aluminiumlegering, nickel eller nickellegering som
innehåller 60 % eller mer nickel.

10. Elektromagneter med supraledande solenoider och som
uppfyller samtliga följande krav:

10.1 Kan producera magnetfält kraftigare än 2 tesla (20 kilogauss).

10.2 Har ett förhållande L/D (längd dividerad med inre diameter)
större än 2.

10.3 Har en inre diameter större än 300 mm.

10.4 Har ett magnetfält som är homogent, bättre än 1 % över de
centrala 50 % av den inre volymen.

Anmärkning till 10.4

Omfattar ej magneter som är särskilt utformade för och
exporterade som delar av kärnspinresonanssystem (NMR) för
medicinskt bruk.

11. Vakuumpumpar med insugningsrör med en diameter 38 cm
eller mer, med en pumphastighet av 15000 l/s eller högre och som
kan åstadkomma ett slutvakuum bättre än 10-4 Torr (0,76Ù10-4mbar).

Anmärkning till 11

Slutvakuum mäts vid pumpens insug med insugningsöppningen
tillsluten.

12. Likströmsaggregat som kontinuerligt kan producera, över en
tidsperiod av 8 timmar, 100 V eller mer med en utgångsström av
500 A eller mer och med en ström- eller spänningsreglering bättre
än 0,1 %.

13. Likströmsaggregat som kontinuerligt kan producera, över en
tidsperiod av 8 timmar, 20 kV eller mer med en utgångsström av 1
A eller mer och med en ström- eller spänningsreglering bättre än 0,1
%.

14. Elektromagnetiska isotopseparatorer, utformade för eller
utrustade med en enkel eller med multipel jonkälla, som kan

producera en total jonström av 50 mA eller mer.

Anmärkning till 14

1. Avser separatorer som kan anrika såväl stabila isotoper som
uranisotoper. En separator som kan separera blyisotoper med en
massdifferens av en enhet kan jämväl användas för att separera
uranisotoper med en massdifferens av tre enheter.

2. Omfattar separatorer med både jonkälla och kollektor såväl
inom som utom magnetfältet.

IV UTRUSTNING FÖR PRODUKTION AV TUNGT VATTEN
(ANNAN ÄN SÅDAN UPPTAGEN I FÖRORDNINGEN
(1984:14) OM KÄRNTEKNISK VERKSAMHET

1. Fyllkroppar, speciellt avsedda för separation av tungt vatten från
vanligt vatten, tillverkade av fosforbronsnät eller koppar (i båda
fallen kemiskt behandlade för att förbättra vätbarheten) och
utformade för användning i kolonner för vakuumdestillation.

2. Pumpar för cirkulation av utspädd eller koncentrerad lösning av
kaliumamidkatalysator i flytande ammoniak (KNHû/NHç) som
uppfyller samtliga följande krav:

2.1 Lufttäta.

2.2 Avsedda för koncentrerade kaliumamidlösningar (1 % eller
mer) med ett arbetstryck mellan 1,5 och 60 MPa; för utspädda
lösningar av kalkumamid (mindre än 1 %) med ett arbetstryck
mellan 20 och 60 MPa.

2.3 En pumpkapacitet större än 8,5 m/n3//h.

3. Utbyteskolonner för vatten-vätesulfid tillverkade av finkornstål
(såsom ASTM A156) med en diameter av 1,8 m eller mer och med
ett nominellt arbetstryck av 2 MPa eller högre, utom kolonner som
är särskilt utformade eller förberedda för produktion av tungt
vatten. De inre kontaktanordningarna i kolonnerna består av
segmenterade bottnar med en effektiv diameter av 1,8 m eller mer
efter montering, såsom silbottnar, ventilbottnar, klockbottnar och
”Turbogrid”-bottnar, utformade för att underlätta
motströmskontakt och tillverkade av material som är resistenta
mot korrosion i blandningar av vätesulfid och vatten, såsom de
rostfria stålen 304L eller 316.

4. Kolonner, för destillation av väte vid låga temperaturer, som
uppfyller samtliga följande krav:

4.1 Utformade att arbeta vid en inre temperatur av -238°C eller
lägre.

4.2 Utformade att arbeta vid ett inre tryck mellan 0,5 och 5 MPa.

4.3 Tillverkade av finkornigt rostfritt stål ur 300-serien med lågt
svavelinnehåll eller likvärdiga temperaturtåliga och väte-kompatibla
material.

4.4 Med en inre diameter av 1 m eller mer och en effektiv längd av
5 m eller mer.

5. Konverter för ammoniaksyntes i vilken syntesgaserna (kväve och
väte) avlägsnas från en högtryckskolonn för utbyte av
ammoniak/väte och där den syntetiserade ammoniaken återförs till
kolonnen.

V UTRUSTNING FÖR UTVECKLING AV
IMPLOSIONSSYSTEM

1. Röntgenblixtaggregat eller pulsade elektronacceleratorer med en
toppenergi av 500 keV eller mer enligt följande, utom acceleratorer
som ingår som delar i apparater utformade för annat än
användning av elektronstråle eller röntgenstrålning (t. ex.
elektronspektroskopi) och sådana som utformats för medicinska
ändamål:

1.1 Har en toppenergi för de accelererade elektronerna av 500 keV
eller mer men mindre än 25 MeV och med ett godhetstal (K) lika
med 0,25 eller mer, där K definieras som:

K = 1,7Ù10/n3/V2,65Q,

där V är elektronernas toppenergi i millioner elektronvolt (MeV)
och Q är den totala accelererade laddningen i Coulomb om
pulslängden i acceleratorstrålen är mindre än eller lika med 1 ms;
om pulslängden är större än 1 ms är Q den maximala accelererade
laddningen på 1 ms (Q är lika med integralen av i med avseende på
t, över den mindre av 1 ms eller tidslängden av pulsen, (Q = sidt)
där i är strömmen i ampere (A) och t tiden i sekunder).
1.2 Har en toppenergi för de accelererade elektronerna av 25 MeV
eller mer och en toppeffekt större än 50 MW. Toppeffekt =
(toppspänning i volt) Ù (toppström i ampere).

Anmärkning till 1

Pulsens utsträckning i tiden: I maskiner baserade på
accelerationskaviteter för mikrovågor är pulsens tidsutsträckning
det mindre av 1 ms och längden av det ”bunchade” vågpaketet
resulterande från en mikrovågs modulatorpuls.

Strålens toppström: I maskiner baserade på accelerationskaviteter
för mikrovågor är strålens toppström lika med medelströmmen
under det ”bunchade” vågpaketets varaktighet.

2. Flerstegs lättgaskanoner eller andra höghastighetskanonsystem
(”coil-gun”, elektromagnetiska, elektrotermiska eller andra
avancerade system) som kan accelerera projektiler till 2 km/s eller
mer.

3. Mekaniska kameror med roterande spegel.

Mekaniska trumkameror (”framing cameras”) med en bildhastighet
större än 225 000 bilder per sekund; svepkameror med en
skrivhastighet större än 500 m/s, samt delar till sådana kameror,
inklusive särskilt anpassad elektronik för synkronisering och
särskilt anpassade roterande delar (turbiner, speglar och lager).

4. Elektroniska svep- och trumkameror samt bildrör enligt följande:

4.1 Elektroniska svepkameror med vilka kan uppnå en
tidsupplösning av 50 ns eller kortare, samt bildrör till sådana.

4.2 Elektroniska bildkameror (”framing cameras”) eller kameror
med elektronisk slutare med vilka kan uppnås exponeringstider av
50 ns eller kortare.

4.3 Bildrör till trumkameror och bildomvandlingsutrustning av
halvledartyp för användning med kameror som omfattas enligt
punkt 4.2 ovan enligt följande:

a) Närfokuserade bildförstärkarrör (”proximity focused”) med en
fotokatod utfälld på en transparent ledande hinna för att minska
resistansen för fotokatodskiktet.

b) SIT vidikonrör där ett snabbt system tillåter ”gatening” av
fotoelektronerna innan de kolliderar med SIT-plattan.

c) Elektro-optiska slutare av typ Kerrcell eller pockelcell.

d) Andra bildrör och avbildande utrustning av halvledartyp som
har en slutare med exponeringstid kortare än 50 ns, speciellt
konstruerad för kameror under 4.2 ovan.

5. Specialiserade instrument för hydrodynamiska experiment enligt
följande:

5.1 Interferometrar för mätning av hastigheter över 1 km/s under
tidsintervall kortare än 10 ms (VISAR, doppler laser
interferometrar, DLI eller liknande).

5.2 Manganingivare för tryck överstigande 100 kbar (10/n4/ MPa).

5.3 Tryckgivare av kvartstyp för tryck överstigande 100 kbar (10/n4/MPa).

VI EXPLOSIVÄMNEN OCH UTRUSTNING MED
ANKNYTNING DÄRTILL

1. Sprängkapslar (tändare) och tändsystem för flerpunktständning
(exploderande tråd, ”slapper”, etc.).

1.1 Elektriskt initierade sprängkapslar enligt följande:

a) Exploderande brygga

b) Exploderande tråd (EBW)

c) ”Slapper”

d) Exploderande folie (EFI).

1.2 Anordning som, utlöst av en enda tändpuls, använder en eller
flera sprängkapslar i syfte att nästan samtidigt initiera detonation i
en sprängämnesyta (över en area större än 5000 mm/n2/) och där
spridningen i tändtid över hela ytan är minde än 2,5 ms.

Anmärkning till 1

De sprängkapslar som avses utnyttjar en liten elektrisk ledare
(brygga, tråd, film/folie) som förångas explosivt när en kortvarig
elektrisk puls med hög strömstyrka passerar genom denna. I
sprängkapslar som inte är av typ ”slapper” startar den
exploderande ledaren en kemisk detonation i ett anslutande
sprängämne, exempelvis pentyl (pentaerytritoltetranitrat). I en
”slapper”-tändare får den explosivt förångade ledaren driva en
tunn skiva eller folie över ett luftgap mot ett sprängämne som vid
foliens anslag initierar en detonation. ”Slapper”-tändaren kan i
vissa konstruktioner även drivas av en magnetisk kraft.

Sprängkapslar som endast utnyttjar tändämnen, exempelvis
blyazid, omfattas inte.

2. Vissa elektroniska komponenter till tändaggregat.

2.1 Högspänningsbrytare.

a) Kallkatodrör (inklusive tyratroner och ”sprytroner”), oavsett om
de är gasfyllda eller ej, vilka fungerar på liknande sätt som gnistgap,
vilka har tre eller flera elektroder, och uppfyller samtliga krav enligt
följande:

i) Anodens märkspänning är minst 2500 V.

ii) Anodens märkström är minst 100 A.

iii) Anodens fördröjning är högst 10 ms.

b) Triggade gnistgap som har en anodfördröjning om 15 ms eller
mindre och en märkström om minst 500 A.

c) Moduler eller delsystem med en snabb ”switch”funktion som
uppfyller samtliga följande krav:

i) Anodens märkspänning är större än 2000 V.

ii) Anodens märkström är minst 500 A.

iii) Tillslagstiden är 1 ms eller mindre.

2.2 Högspänningskondensatorer med följande egenskaper:

a) Märkspänning större än 1,4 kV, energiinnehåll större än 10 J,
kapacitans större än 0,5 mF och serieinduktans mindre än 50 nH.

b) Märkspänning större än 750 V, kapacitans större än 0,25 mF och
serieinduktans mindre än 10 nH.

3. Tändaggregat och motsvarande pulsgeneratorer för starka
strömmar (avsedda för sprängkapslar enligt grupp 1 ovan) enligt
följande:

3.1 Tändaggregat avsedda att initiera flerpunktständning av
sprängkapslar.

3.2 Moduluppbyggda elektriska pulsgeneratorer (inkl. drivaggregat
till xenonblixtar) som är portabla, mobila eller avsedda för svåra
förhållanden och som uppfyller samtliga följande villkor:

a) Kapabla att leverera sin energi på mindre än 15 ms.

b) Kapabla att leverera en strömstyrka överstigande 100 A.

c) Har en stigtid som är kortare än 10 ms vid lägre belastning än 40
ohm. (Stigtiden definieras som tidsintervallet mellan 10 % och 90 %
strömamplitud när generatorn driver en resistiv last).

d) Innesluten i en dammtät behållare.

e) Samtliga dimensioner understiger 25,4 cm.

f) Väger mindre än 25 kg.

g) Specificerad för användning i ett brett temperaturintervall (–50°C till
+100°C) eller specificerad för rymdsammanhang.

4. Sprängämnen eller ämnen eller blandningar av ämnen som
innehåller mer än 2 % av något av följande:

4.1 Cyklotetrametylentetranitramin (oktogen, HMX).

4.2 Cyklotrimetylentrinitramin (hexogen, RDX).

4.3 Triaminotrinitrobensen (TATB).

4.4 Vilket som helst explosivämne med en kristalldensitet
överstigande 1800 kg/m/n3/ och som har en detonationshastighet
större än 8000 m/s.

4.5 Hexanitrostilben (HNS).

VII UTRUSTNING OCH KOMPONENTER FÖR
KÄRNLADDNINGSPROV

1. Oscilloskop och mätutrustning för insvängningsförlopp
(transient recorders) och särskilt utformade komponenter enligt
följande: plug-in enheter, yttre förstärkare, förförstärkare,
samplingenheter och katodrör för analoga oscilloskop enligt
följande:

1.1 Icke-modulära analoga oscilloskop med en bandbredd av 1
GHz eller mer.

1.2 Modulära analoga oscilloskop-system som uppfyller något av
följande villkor:

a) En centralenhet med en bandbredd av 1 GHz eller mer.

b) Plug-in moduler med en individuell bandbredd av 4 GHz eller
mer.

1.3 Analoga sampling-oscilloskop för analys av repetitiva händelser
med en effektiv bandbredd större än 4 GHz.

1.4 Digitala oscilloskop och registreringsutrustning för
insvängningsförlopp (transient recorders), som använder
analog-digitalomvandling som kan lagra transienter genom att fortlöpande
insamla engångssvep vid på varandra följande intervall kortare än 1
ns (mer än 1 Giga-samples per sekund), digitalisera till 8 bitar eller
högre upplösning och lagra 256 eller fler svep.

Anmärkning till 1

Bandbredden definieras som det band av frekvenser över vilket
avlänkningen på katodstråleröret inte faller under 70,7 % av den
maximumpunkt som uppmätts med en konstant spänning på
oscilloskopets förstärkare.

2. Fotomultiplikatorrör med en fotokatodyta större än 20 cm/n2/
och med en anodpulsstigtid av mindre än 1 ns.

3. Snabba pulsgeneratorer med en utgående spänning högre än 6 V
vid en resistiv belastning av mindre än 55 ohm, och med en
pulslängd kortare än 500 ps (definierad som tiden mellan 10 % och
90 % spänningsamplitud).

VIII ÖVRIGT

1. Neutrongeneratorsystem, även omfattande rör, som är
utformade för att arbeta utan yttre vakuumsystem och som
använder elektrostatisk acceleration för att inducera en reaktion
mellan tritium och deuterium.

2. Utrustning för hantering och bearbetning av nukleära material
och för kärnreaktorer enligt följande:

2.1 Fjärrstyrda manipulatorer som överför mekanisk rörelse från en
mänsklig operatör med elektriska, hydrauliska eller mekaniska
medel till en arbetande arm med fixtur som kan användas för
fjärrstyrning av arbete i radiokemisk separation och i s. k. hot cells,
om manipulatorerna kan arbeta genom en vägg med en tjocklek av
0,6 m eller mer, eller alternativt över en skiljevägg med en tjocklek
av 0,6 m eller mer.

2.2 Strålningsskyddande fönster med hög densitet (blyglas eller
dylikt) med en längd på en sida av mer än 0,3 m och med en
densitet större än 3000 kg/m/n3/ och en tjocklek av 100 mm eller
mer och särskilt utformade ramar för sådana.

2.3 TV-kameror som är strålningshärdade att motstå mer än
5Ù10/n4/Gy(Si) utan att försämras operativt och särskilt utformade linser
till sådana kameror.

3. Tritium, tritiumföreningar och blandningar som innehåller
tritium i vilka förhållandet tritiumatomer/väteatomer överstiger 1/1000, utom
pr
odukter eller apparater som innehåller mindre än 40
Ci tritium, oavsett kemisk eller fysikalisk form.

4. Anordning eller anläggning för produktion, återvinning,
utvinning, koncentrering eller hantering av tritium, och utrustning
enligt följande:

4.1 Frysaggregat för väte eller helium med kapacitet att kyla ned till
–250°C eller lägre, och med en kapacitet att leda bort värme 150 W
eller mer.

4.2 Lagrings- och reningssystem för väteisotoper som använder
metallhydrider som medium.

5. Platinerade katalysatorer som är särskilt utformade eller
förberedda för att befrämja vätejonutbytesreaktioner mellan väte
och vatten för att utvinna tritium ur tungt vatten eller för
produktion av tungt vatten.

6. Helium, oavsett form, anrikat i isotopen helium-3, vare sig
blandad med andra material eller ej, oavsett innehållen i någon
utrustning eller apparat eller ej, utom produkter eller anordningar
som innehåller mindre än 1 g helium-3.

7. Alfastrålande radionuklider med en halveringstid för
alfasönderfall lika med eller längre än 10 dagar men kortare än 200
år, inkl. föreningar och blandningar som innehåller sådana
radionuklider med en total alfaaktivitet av 1 Ci/kg eller mer, utom
apparater som innehåller mindre än 100 mCi alfaaktivitet per
apparat. Förordning (1994:1286).