Riksrevisionsverkets föreskrifter (1993:1681) om hantering av statliga fordringar

SFS nr
1993:1681
Departement/myndighet
Riksrevisionsverket
Utfärdad
1993-12-17
Författningen har upphävts genom
SFS 2006:181
Upphävd
2006-07-01

Till 4 §

När en myndighet säljer varor och tjänster som helt eller delvis
produceras efter det att avtal träffats med kunden och produktionen
har utsträckning i tiden skall myndigheten se till att möjligheten
till delfakturering/betalningsterminer beaktas i avtalet.

Till 5 §

Vid försäljning av varor och tjänster skall samtliga betalnings-
villkor framgå av det anbud myndigheten lämnar.

Av fakturan skall framgå uppgifter om förfallodag, att dröjsmålsränta
tas ut om betalning inte sker senast på förfallodagen samt ersättning
för skriftlig betalningspåminnelse.

Till 7 §

Dröjsmålsränta skall inte uttas om kostnaderna för debiteringen
överstiger de förväntade ränteintäkterna.

Till 8 §

Myndighet som av administrativa skäl, på grund av praxis inom en
viss bransch eller dylikt önskar tillämpa en räntefot som skiljer
sig från det som anges i räntelagen (1975:635) skall samråda med
Riksrevisionsverket.

Till 9 §

Om fakturabeloppet är bestämt vid leveranstillfället och en faktura
kan framställas utan fördröjning skall fakturan översändas i anslutning
till leveransen.

Till 10 §

Betalningspåminnelse skall skickas inom femton dagar från fordrans
förfallodag.

Till 11 §

Om fordran inte betalas efter påminnelse skall myndigheten utan
dröjsmål vidta indrivningsåtgärder enligt inkassolagen (1974:182)
och om detta inte ger resultat ansöka om betalningsföreläggande
enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.

Bestrider gäldenären betalningsskyldighet skall talan föras vid
domstol eller andra rättsliga åtgärder vidtas.

Angivna åtgärder vidtas i den omfattning som är motiverat med
hänsyn till fordringens belopp, gäldenärens betalningsförmåga och
omständigheterna i övrigt.

Till 12 §

Kostnad för att bevaka och driva in myndighetens fordringar och
myndighetens effektivitet i egna rutiner skall ställas mot kostnaden
för att anlita en annan myndighet eller ett företag som bedriver
inkassoverksamhet.

Om myndigheten inte avser att anlita en annan myndighet utan i stället
överväger att anskaffa tjänster från ett företag som bedriver inkasso-
verksamhet skall myndigheten beakta gällande upphandlingsregler.

Till 14 §

Betalningsanstånd får medges om den betalningsskyldige skriftligen
utfäster sig att betala skulden enligt de särskilda villkor som
överenskommes. Om det är lämpligt skall en amorteringsplan
upprättas.

Till 15 §

Indrivning får avbrytas först sedan det genom utmätningsförsök
eller på annat sätt blivit klarlagt att tillgångar saknas.

Myndigheten skall förteckna de fordringar beträffande vilka indriv-
ningen har avbrutits och på lämpligt sätt och med hänsyn till
omständigheterna bevaka att sådana fordringar inte preskriberas.

Till 17 §

För att fråga om eftergift skall kunna prövas skall den
betalningsskyldige ansöka om detta, redovisa grunderna för sin
eventuella ansökan och till myndigheten ge in den utredning som
åberopas.