Lag (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

SFS nr
1994:1065
Departement/myndighet
Justitiedepartementet L6
Utfärdad
1994-06-09
Ändring införd
t.o.m. SFS 2014:804

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § En riksdagsledamot är berättigad till ekonomiska förmåner
enligt denna lag. Om ledamoten har beviljats ledighet under
minst en månad i följd, lämnas förmånerna för ledighetstiden
endast om skälet är offentligt uppdrag, militärtjänstgöring,
sjukdom eller annat förhållande som omfattas av
bestämmelserna om rätt till ledighet för arbetstagare hos
riksdagen.

Förmånerna lämnas inte för tid då en ledamot är statsråd
eller statssekreterare.

För ersättare gäller, om inte annat sägs i denna lag, samma
bestämmelser som för ledamot. Lag (2009:679).

2 § Bestämmelserna i 3-6 kap. och 15 kap. tillämpas från och
med den dag då ledamoten tar plats i riksdagen till och med 30
dagar efter det att uppdraget att vara ledamot upphör.

För den som ersätter annan ledamot än talmannen eller ett
statsråd eller en statssekreterare tillämpas 3-6 kap. och 15
kap. endast för den tid som ersättaren enligt bevis från
riksdagen skall fullgöra uppdraget. Om uppdraget upphör
tidigare tillämpas 3-6 kap. och 15 kap. till och med 30 dagar
efter den dag uppdraget upphör, dock längst till och med den
dag som anges i beviset. Lag (1998:1717).

2 a § Riksdagsförvaltningen får kompensera en ersättare för
förlorad semester för den del av tjänstgöringen i riksdagen som
understiger tolv månader. Lag (2006:998).

3 § Med hela år avses i denna lag 365 dagar. Kan vid beräkning av
antalet hela år viss tid inte tillgodoräknas som helt år skall, om
denna tid uppgår till minst 270 dagar, tiden anses som ett helt år.
Lag (1996:305).

4 § Med offentligt uppdrag avses i denna lag annat offentligt
uppdrag än tjänst.

5 § Riksdagsförvaltningen får meddela
tillämpningsföreskrifter till denna lag. Lag (2000:432).

6 § I denna lag avses med

1. prisbasbelopp: prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§
socialförsäkringsbalken,

2. förhöjt prisbasbelopp: det förhöjda prisbasbeloppet
enligt 2 kap. 6 och 8 §§ socialförsäkringsbalken,

3. inkomstbasbelopp: inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26
och 27 §§ socialförsäkringsbalken,

4. inkomstindex: inkomstindex enligt 58 kap. 10–12 §§
socialförsäkringsbalken, och

5. balansindex: balansindex enligt 58 kap. 22–24 §§
socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1259).

2 kap. Ekonomiska villkor för talmannen

1 § Talmannen erhåller ett arvode som motsvarar arvodet till
statsministern.

2 § Har upphävts genom lag (2006:998).

3 § Har upphävts genom lag (2009:1582).

4 § Har upphävts genom lag (2009:1582).

5 § Arvodet till talmannen vid avgångstillfället utgör underlag för
inkomstgarantin.

6 § Har upphävts genom lag (2009:1582).

7 § Övriga bestämmelser i denna lag gäller, där annat inte
följer av 1 och 5 §§ eller framgår av sammanhanget, även
talmannen. Lag (2009:1582).

8 § Har upphävts genom lag (2009:1582).

9 § Har upphävts genom lag (2009:1582).

10 § Har upphävts genom lag (2009:1582).

11 § En talman har inte rätt att uppbära statlig
egenpensionsförmån för tid då talmansarvode eller
avgångsersättning på grund av uppdrag som statsråd betalas ut.
Lag (1997:1067).

3 kap. Arvode

1 § Ledamotsarvode betalas med ett belopp för månad som
Riksdagens arvodesnämnd fastställer.

2 § Tilläggsarvode betalas för månad till vice talman med 30
procent, till ordförande i utskott med 20 procent och till vice
ordförande i utskott med 15 procent av ledamotsarvodet.
Lag (1995:1513).

3 § Ledamotsarvode och tilläggsarvode anses som inkomst av
anställning enligt socialförsäkringsbalken och lagen
(1991:1047) om sjuklön. Ledamot anses därvid som
arbetstagare. Lag (2010:1259).

4 § Om en ledamot är ledig från sitt uppdrag på grund av
sjukdom, ska avdrag göras för samma tid från arvodet och
tilläggsarvodet och andra fasta arvoden enligt 1 § 2, 4 och 6
lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen,
dess myndigheter och organ i enlighet med de bestämmelser om
sjukavdrag som gäller för arbetstagare hos riksdagen. Avdraget
ska dock beräknas på grundval av arvodet eller arvodena delat
med antalet kalenderdagar i månaden.

Om en ledamot är föräldraledig och för samma tid får arvode
och tilläggsarvode och andra fasta arvoden enligt 1 § 2, 4,
och 6 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom
riksdagen, dess myndigheter och organ, ska arvodet eller
arvodena minskas i enlighet med de bestämmelser som gäller för
arbetstagare hos riksdagen. Lag (2012:887).

5 § Om en ledamot av särskilda skäl beviljats ledigt kortare
tid än en månad under tid då arbetsplenum pågår, ska när
ledamoten begär det avdrag göras för samma tid från arvodet
och tilläggsarvodet och andra fasta arvoden enligt 1 § 2, 4
och 6 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom
riksdagen, dess myndigheter och organ. Avdraget ska beräknas
på arvodet eller arvodena delat med antalet kalenderdagar i
månaden. Lag (2012:887).

4 kap. Resekostnadsersättning

1 § Med tjänsteresa avses en resa som en ledamot företar som ett led
i utövandet av sitt uppdrag som riksdagsledamot. Ledamotens bostad på
hemorten betraktas därvid som tjänsteställe. Lag (1996:296).

2 § En ledamot har rätt till ersättning för kostnader för
tjänsteresor med belopp motsvarande den faktiska kostnaden.
Kostnader för tjänsteresa med egen bil, förmånsbil eller
motorcykel ersätts med de belopp som Riksdagsförvaltningen
bestämmer. Lag (2011:749).

2 a § Ledamoten skall efter avslutad tjänsteresa lämna en
reseräkning till Riksdagsförvaltningen snarast, dock senast sex
månader efter det att resan eller förrättningen avslutades.
Lag (2011:749).

3 § Ledamoten beslutar själv om inrikes tjänsteresor och om
lämpligt färdmedel med hänsyn tagen till kostnads-, tids- eller
miljöaspekter.

Riksdagsförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om
användning av färdmedel och resetjänster för vilka särskilt
avtal träffats mellan Riksdagsförvaltningen och en leverantör.
Lag (2011:749).

3 a § Riksdagsstyrelsen eller den som riksdagsstyrelsen
bestämmer fattar beslut om en riksdagsledamots utrikes
tjänsteresa.

Riksdagsstyrelsen fastställer ett belopp per valperiod för en
riksdagsledamots enskilda utrikes tjänsteresa. Medel som inte
använts till sådan tjänsteresa ska överföras till
Riksdagsförvaltningen.

Regler om utrikes tjänsteresa på uppdrag av partigrupp i
riksdagen finns i lagen (1999:1209) om stöd till
riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.
Lag (2014:804).

5 kap. Traktamente m.m.

Rätt till traktamente

1 § En ledamot har rätt till traktamente enligt 2-6 §§ om
förutsättningarna för avdrag för ökade levnadskostnader är
uppfyllda enligt 12 kap. 6 och 6 a §§ inkomstskattelagen
(1999:1229). Lag (2006:998).

Dagtraktamente vid flerdygnsförrättning

2 § Dagtraktamente vid flerdygnsförrättning på annan ort i
Sverige än Stockholm betalas för varje hel dag som tagits i
anspråk för förrättningen med ett belopp som motsvarar en
etthundratjugondel av prisbasbeloppet avrundat till
närmaste tiotal kronor. Har förrättningen påbörjats kl.
12.00 eller senare avresedagen eller avslutats kl. 19.00
eller tidigare hemresedagen betalas halvt dagtraktamente.

Har ledamoten fått en fri måltid under en tjänsteresa ska
dagtraktamentet minskas med ett av Riksdagsförvaltningen
fastställt belopp, om inte måltiden obligatoriskt ingår i
priset för transporten på allmänna transportmedel.
Lag (2011:749).

Stockholmstraktamente vid flerdygnsförrättning

3 § Ersättning vid flerdygnsförrättning i Stockholm
(stockholmstraktamente) betalas för varje hel och halv dag som
tagits i anspråk för förrättningen med ett belopp som motsvarar
hälften av maximibeloppet enligt 12 kap. 11 §
inkomstskattelagen (1999:1229) avrundat till närmaste tiotal
kronor. Stockholmstraktamente utbetalas inte för dag som
berättigar till dagtraktamente enligt 2 §, utlandstraktamente
enligt 6 § eller förrättningstillägg enligt 7 §.

Stockholmstraktamentet skall inte reduceras om ledamoten fått
fria måltider under förrättningen. Lag (2006:998).

Nattraktamente

4 § Ersättning för logikostnad i Sverige (nattraktamente)
betalas med belopp motsvarande visad kostnad upp till ett
högsta belopp som Riksdagsförvaltningen bestämmer. Vid särskild
tjänsteförrättning i Sverige mer än 50 km från bostaden betalas
dock ersättning för faktisk logikostnad som föranleds av
förrättningen.

Någon ersättning för logi betalas dock inte

1. om Riksdagsförvaltningen tillhandahåller logi utan kostnad
för ledamoten, eller

2. vid särskild tjänsteförrättning som äger rum inom 50 km från
Riksdagshuset om Riksdagsförvaltningen tillhandahåller logi
utan kostnad för ledamoten eller om ersättning för logi betalas
för annan bostad belägen inom denna 50-kilometersgräns.

Oavsett vad som sägs i första och andra styckena betalas
ersättning för faktisk logikostnad vid konferens med utskott,
delegation, kommitté eller liknande inom riksdagen samt vid
konferens med partigrupp i riksdagen. Lag (2006:998).

5 § Kan ledamoten inte visa vilka utgifter han eller hon har
haft för logi betalas ersättning för hel natt med hälften av
maximibeloppet enligt 12 kap. 11 § inkomstskattelagen
(1999:1229). Sådan ersättning betalas inte när resenären
tillbringat natten på tåg, fartyg eller flygplan och inte
heller då fritt logi tillhandahållits av en myndighet, ett
trafikföretag eller motsvarande. Lag (2006:998).

Flerdygnsförrättning utomlands

6 § Vid flerdygnsförrättning utomlands betalas ersättning för
ökade levnadskostnader enligt de villkor och med de belopp som
gäller för tjänstemän inom Riksdagsförvaltningen.
Lag (2011:749).

Förrättningstillägg

7 § Vid endagsförrättning utomlands som varar mer än fyra
timmar betalas ersättning för ökade levnadskostnader enligt de
villkor och med de belopp som gäller för arbetstagare hos
riksdagen. Lag (2006:998).

Ersättning för logikostnad i vissa fall

8 § Om en ledamot eller en ersättare, som inte har kunnat få
bostad i riksdagens hus, har högre logikostnader än det högsta
belopp som betalas enligt 4 § första stycket får
Riksdagsförvaltningen, om det finns särskilda skäl, betala
högre ersättning. Lag (2011:749).

Ersättning för logikostnad vid ledighet

9 § Efter ledighet i mer än nittio dagar i följd betalas inte
någon ersättning för logikostnad om det inte finns särskilda
skäl. Lag (2006:998).

Ersättning för bostad på folkbokföringsorten i vissa fall

10 § Om det finns synnerliga skäl får Riksdagsförvaltningen,
efter ansökan av ledamot, betala ersättning för kostnad som är
förenad med den bostad där ledamoten är folkbokförd men där
nattraktamente inte betalas för denna eller någon annan egen
bostad. Ersättningen får inte överstiga det högsta belopp som
betalas enligt 4 § första stycket. Lag (2011:749).

6 kap. Viss teknisk utrustning

1 § Riksdagen tillhandahåller ledamöter sådan teknisk
utrustning som är av väsentlig betydelse för utförande av
uppdraget som ledamot i riksdagen. Lag (2006:998).

2 § En ledamot som är ledig får behålla den tekniska
utrustningen. Om det finns särskilda skäl kan sådan utrustning
krävas tillbaka under ledigheten. Lag (2006:998).

3 § Riksdagsförvaltningen får besluta om ersättning för de
kostnader en ledamot har för att han eller hon använder privat
teknisk utrustning i riksdagsuppdraget. Lag (2006:998).

7 kap. Har upphävts genom lag (2009:1582).

8 kap. Ålderspension

Rätt till ålderspension

1 § En ledamot som tillgodoräknas pensionsrätt enligt
bestämmelserna i detta kapitel har rätt till ålderspension.
Lag (2009:1582).

Pensionsrätt

2 § Pensionsrätt tillgodoräknas en ledamot för varje månad
som han eller hon har fått arvode som avses i 4 § eller
sjukpension enligt denna lag. Pensionsrätt för tid före 2010
tillgodoräknas dock enligt vad som anges i 5 §.
Lag (2009:1582).

3 § Pensionsrätten för en månad utgör 0,72 procent av den
del av underlaget enligt andra och tredje styckena som inte
överstiger 0,625 inkomstbasbelopp och 2,40 procent av den del
av underlaget som överstiger 0,625 men inte 2,5
inkomstbasbelopp.

Underlaget för pensionsrätten utgörs av sådant arvode som
avses i 4 § som har betalats under månaden med tillägg för
avdrag som gjorts enligt 3 kap. 4 §.

Om ledamoten under månaden har fått sjukpension, och inte
haft rätt till arvode som avses i 4 §, utgörs underlaget för
pensionsrätten i stället av arvode som ligger till grund för
sjukpensionen, omräknat med förändringen av inkomstindex
mellan det år arvodet avser och det år pensionsrätten avser.
Lag (2009:1582).

4 § Arvode som ligger till grund för pensionsrätt är

1. talmansarvode enligt 2 kap. 1 §,

2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 §,

3. tilläggsarvode enligt 3 kap. 2 §, och

4. arvode enligt 1 § 2, 4 och 6 lagen (1989:185) om arvoden
m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.
Lag (2012:887).

5 § Pensionsrätt för tid före 2010 utgör

1. för tid som talman 2 520 kronor, multiplicerat med det
antal dagar före 2010 som talmansuppdraget har fullgjorts,
delat med 30,4

2. för tid som ledamot 773 kronor, multiplicerat med det antal
dagar före 2010 som ledamotsuppdraget har fullgjorts, delat
med 30,4, och

3. 2,40 procent av tilläggsarvode enligt 3 kap. 2 §, arvode
enligt 1 § 1-4 och 6 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ som
utbetalats under åren 2001-2009 och arvode enligt 1 § 3 nämnda
lag i dess lydelse före den 1 juli 2003 för uppdrag i
Riksdagens revisorer under tiden 2001-juni 2003.

Med tid som ledamot jämställs tid med sjukpension, dock att
tid med sjukpension som grundar sig på talmansarvode jämställs
med tid som talman.

Med tid som ledamot jämställs tid som ledamot av
Europaparlamentet före den 14 juli 2009.

Pensionsrätt enligt denna paragraf tillgodoräknas inte om
ledamoten har rätt till egenpension enligt lagen (1988:589) om
ersättning m.m. till riksdagens ledamöter eller motsvarande
äldre lagstiftning.

Pensionsrätt tillgodoräknas inte för tid som tillgodoräknas
ledamoten som pensionsgrundande enligt artikel 28
Europaparlamentets beslut nr 684/2005/EG, Euratom av den 28
september 2005 om antagande av Europaparlamentets
ledamotsstadga. Lag (2012:887).

Ålderspensionens storlek

6 § Ålderspension utgör för år summan av de pensionsrätter
som tillgodoräknas multiplicerat med 1,19. Varje pensionsrätt
räknas därvid om med förändringen av inkomstindex mellan det
år pensionsrätten avser och det år ålderspensionen börjar
betalas ut. Pensionsrätt enligt 5 § anses vid omräkningen
avse 2009. Om balansindex har fastställts för det år
ålderspensionen börjar betalas ut ska beräkningen i stället
göras med hänsyn till detta index.

Om pensionsrätt tillgodoräknas för fler än 360 månader
grundas ålderspensionen endast på pensionsrätterna för de
senaste 360 månaderna. Pensionsrätt som tillgodoräknas enligt
5 § anses därvid avse det antal månader som motsvarar
antalet tjänstgöringsdagar enligt 5 § första stycket 1 och 2
delat med 30,4. Lag (2009:1582).

7 § Om ålderspensionen börjar tas ut före den månad
ledamoten fyller 65 år minskas pensionen med 0,5 procent för
varje månad som återstår till den månad då han eller hon
fyller 65 år.

Om uppehåll görs i utbetalningen före den månad ledamoten
fyller 65 år ska ålderspensionen, när den åter utges, minskas
med 0,5 procent för varje månad som den tidigare har tagits
ut och som vid den fortsatta utbetalningen återstår till den
månad då ledamoten fyller 65 år. Till den del ålderspensionen
grundas på pensionsrätt för tid efter det tidigare uttaget
ska minskningen inte avse det antal månader som
ålderspensionen tidigare tagits ut. Lag (2009:1582).

8 § Ålderspensionen räknas varje år om med hänsyn till
förändringen av inkomstindex för föregående år och det år
pensionsutbetalningen avser dividerat med talet 1,016. För år
då balansindex fastställts ska beräkningen i stället göras
med hänsyn till detta index. Lag (2009:1582).

Tilläggsbelopp

9 § En ledamot som vid sin avgång, dock senast vid utgången
av riksmötet 2013/14, har fyllt 50 år och fullgjort minst sex
hela år i riksdagen har rätt till ett tilläggsbelopp till
ålderspensionen enligt vad som anges i denna paragraf.

Tilläggsbeloppet utgör skillnaden mellan jämförelsebeloppet
enligt 10 § eller 11 § och ålderspensionen för samma år. Om
ålderspensionen har tagits ut före den månad ledamoten fyller
65 år bortses från den minskning som detta föranleder.

I antalet fullgjorda hela år i riksdagen inräknas tid som
ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009. I antalet
fullgjorda hela år i riksdagen inräknas också tid då en
ledamot varit statsråd om statsrådstiden påbörjats före 2003
och inte gett rätt till statsrådspension.

Tilläggsbelopp betalas inte för tid före den månad ledamoten
fyller 65 år.

Tilläggsbelopp betalas inte till en ledamot som har rätt till
egenpension enligt lagen (1988:589) om ersättning m.m. till
riksdagens ledamöter eller motsvarande äldre lagstiftning.
Lag (2009:1582).

10 § Jämförelsebeloppet beräknas som antalet fullgjorda hela
år, högst tolv, i riksdagen, senast vid utgången av riksmötet
2013/14, delat med talet tolv och multiplicerat med

1. 11,5 procent av den del av underlaget enligt andra stycket
som inte överstiger 7,5 förhöjda prisbasbelopp,

2. 65 procent av den del av underlaget som överstiger 7,5 men
inte 20 förhöjda prisbasbelopp, samt

3. 32,5 procent av den del av underlaget som överstiger 20 men
inte 30 förhöjda prisbasbelopp.

Underlaget för beräkningen av jämförelsebeloppet utgörs av
medeltalet av de arvoden enligt tredje stycket som en ledamot
haft under fem kalenderår närmast före avgångsåret. Arvodena
för de fyra första kalenderåren räknas därvid om till nivån
för det sista kalenderåret före avgångsåret med hjälp av
prisbasbeloppet. Kan en ledamot inte tillgodoräknas arvoden
för fem kalenderår, utgörs underlaget av medeltalet av
beloppen för de hela kalenderår som kan tillgodoräknas. Kan
endast ett helt kalenderår tillgodoräknas, utgörs underlaget
av arvodet för det året. Kan inte helt kalenderår
tillgodoräknas, utgörs underlaget av det genomsnittliga
arvodet för de hela kalendermånader som kan tillgodoräknas
multiplicerat med tolv.

Arvode som avses i andra stycket är

1. talmansarvode enligt 2 kap. 1 §,

2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 §,

3. tilläggsarvode enligt 3 kap. 2 §,

4. arvode enligt 1 § 1–4 och 6 lagen (1989:185) om arvoden
m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ,

5. arvode enligt 2 kap. 2 § den upphävda lagen (1996:304) om
arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet, och

6. arvode till statsråd om statsrådstid inräknas enligt fjärde
stycket.

I antalet fullgjorda hela år i riksdagen inräknas tid som
ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009. I antalet
fullgjorda hela år i riksdagen inräknas också tid då en
ledamot varit statsråd om statsrådstiden påbörjats före 2003
och inte gett rätt till statsrådspension.

Jämförelsebeloppet anknyts till prisbasbeloppet för året före
avgångsåret och räknas om vid förändring av prisbasbeloppet.
Lag (2012:887).

11 § Vid beräkning av tilläggsbelopp för den som varit
talman före 2010 ska jämförelsebeloppet, om det blir högre än
beloppet enligt 10 §, utgöras av det belopp som han eller
hon skulle ha fått i talmanspension från och med den månad då
han eller hon fyller 65 år enligt de bestämmelser om
talmanspension som gällde vid utgången av 2009.
Lag (2009:1582).

Uttag av ålderspension

12 § Ålderspension betalas tidigast från och med den månad
ledamoten fyller 61 år och längst till och med den månad
ledamoten avlider.

Ålderspension betalas inte samtidigt med talmansarvode eller
ledamotsarvode. Ålderspension betalas inte heller samtidigt
med arvode eller övergångsersättning enligt
Europaparlamentets beslut nr 684/2005/EG, Euratom av den 28
september 2005 om antagande av Europaparlamentets
ledamotsstadga.

Ålderspension understigande 0,025 inkomstbasbelopp för år
betalas inte ut. Lag (2009:1582).

Ansökan

13 § Den som vill ha ålderspension ska ansöka om det hos
Riksdagsförvaltningen.

Ålderspension betalas tidigast från och med den månad ansökan
kommer in till Riksdagsförvaltningen. Lag (2011:749).

9 kap. Sjukpension

Rätt till sjukpension

1 § En ledamot har rätt till sjukpension för tid då han
eller hon får hel sjukersättning eller hel
aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken. För
rätt till sjukpension krävs att arbetsförmågan på grund av
sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller
psykiska prestationsförmågan har blivit helt eller i det
närmaste helt nedsatt under uppdragstiden och att
arbetsförmågan oavbrutet är nedsatt i sådan omfattning till
dess att han eller hon får hel sjukersättning eller hel
aktivitetsersättning. Lag (2010:1259).

2 § Sjukpension betalas längst till och med månaden före den
månad ledamoten fyller 65 år eller, om ledamoten avlider
dessförinnan, till och med den månad dödsfallet inträffar.
Lag (2009:1582).

3 § Har upphävts genom lag (2009:1582).

4 § Har upphävts genom lag (2009:1582).

Sjukpensionens storlek

5 § Sjukpension utgör

1. 15 procent av den del av underlaget enligt andra stycket
som inte överstiger 7,5 prisbasbelopp,

2. 75 procent av den del av underlaget som överstiger 7,5 men
inte 20 prisbasbelopp, samt

3. 37,5 procent av den del av underlaget som överstiger 20
men inte 30 prisbasbelopp.

Underlaget för sjukpensionen utgörs av de arvoden som avses i
8 kap. 4 § för den månad arbetsförmågan blev helt eller i
det närmaste helt nedsatt, multiplicerat med tolv, dock att
underlaget efter de fem första åren endast utgörs av arvode
som avses i 8 kap. 4 § 1 och 2. Lag (2009:1582).

6 § Sjukpension ska på ett underlag upp till 7,5
prisbasbelopp minskas med sådan ersättning enligt
socialförsäkringsbalken på grund av arbetsskada som avser
samma inkomstbortfall som sjukpensionen. Lag (2010:1259).

7 § Sjukpensionen anknyts till prisbasbeloppet för det år
arbetsförmågan blev helt eller i det närmaste helt nedsatt
och räknas om vid förändring av prisbasbeloppet.
Lag (2009:1582).

Ansökan

8 § Den som vill ha sjukpension ska ansöka om det hos
Riksdagsförvaltningen.

Sjukpension betalas inte för längre tid tillbaka än sex
månader före ansökningsmånaden. Lag (2011:749).

Anmälningsskyldighet och återkrav

9 § Den som får sjukpension är skyldig att senast inom en
månad från Försäkringskassans beslut anmäla till
Riksdagsförvaltningen att sjukersättningen eller
aktivitetsersättningen upphör eller att hel sådan förmån
minskas till partiell förmån.

Har sjukpension felaktigt betalats ut på grund av att
anmälningsskyldigheten inte fullgjorts ska pensionstagaren
betala tillbaka det felaktigt utbetalda beloppet. Om det
finns särskilda skäl får återkravet efterges helt eller
delvis.

På det återkrävda beloppet tas ränta ut efter den räntesats
som anges i räntelagen (1975:635) från den dag då uppgifterna
senast skulle ha lämnats. Om det finns särskilda skäl får
kravet på ränta efterges helt eller delvis. Lag (2011:749).

10 kap. Har upphävts genom lag (2009:1582).

11 kap. Efterlevandepension

Rätt till efterlevandepension

1 § Efterlevandepension betalas efter den som vid sin död

1. var ledamot av riksdagen,

2. fick sjukpension enligt denna lag, eller

3. fick ålderspension enligt denna lag som för år överstiger
1,5 inkomstbasbelopp.

Med den som avses i första stycket 3 jämställs den som fyllt
65 år och hade haft rätt till ålderspension överstigande 1,5
inkomstbasbelopp för år om pensionen hade börjat tas ut.
Lag (2009:1582).

2 § Efterlevandepension betalas till efterlevande make som
stadigvarande sammanbodde med ledamoten vid dennes död. Med
efterlevande make jämställs den som, utan att vara gift,
stadigvarande sammanbodde med en ogift ledamot vid dennes död
och som tidigare har varit gift med eller har eller har haft
barn med den avlidne eller, när dödsfallet inträffade,
väntade barn med denne. Lag (2009:1582).

Utbetalningstid

3 § Efterlevandepension till make betalas under sex år från
och med månaden efter dödsfallet och därefter enligt vad som
anges i andra stycket. Efterlevandepension till barn betalas
till och med den månad barnet fyller 20 år.

Utöver efterlevandepension enligt första stycket betalas
sådan pension till make från och med det sjunde året efter
den månad dödsfallet ägde rum om den avlidne var född 1959
eller tidigare och före 2010 hade fullgjort minst sex hela år
i riksdagen. Äktenskapet eller samboförhållandet ska ha
ingåtts senast den 31 december 2009 och senast den dag
ledamoten fyllde 60 år. Efterlevandepension enligt detta
stycke betalas längst till dess den efterlevande maken ingår
äktenskap.

Efterlevandepension betalas längst till och med den månad då
den berättigade avlider.

I antalet fullgjorda hela år i riksdagen inräknas tid som
ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009.
Lag (2009:1582).

Efterlevandepensionens storlek

4 § Efterlevandepension efter den som avses i 1 § första
stycket 1 betalas under tid som avses i 3 § första stycket
enligt vad som anges i denna paragraf.

Efterlevandepension till make betalas för år med

1. ett belopp som motsvarar 1,2 prisbasbelopp, och

2. 45 procent av underlaget enligt femte stycket till den del
det överstiger 7,5 men inte 20 inkomstbasbelopp under det
första året och 30 procent av denna del av underlaget under de
följande fem åren, samt

3. 22,5 procent av underlaget enligt femte stycket till den
del det överstiger 20 men inte 30 inkomstbasbelopp under det
första året och 15 procent av denna del av underlaget under de
följande fem åren.

Efterlevandepension till barn betalas för år med

1. 10 procent av underlaget enligt femte stycket till den del
det inte överstiger 7,5 inkomstbasbelopp,

2. 25 procent av underlaget enligt femte stycket till den del
det överstiger 7,5 men inte 20 inkomstbasbelopp, samt

3. 12,5 procent av underlaget enligt femte stycket till den
del det överstiger 20 men inte 30 inkomstbasbelopp.

Om det inte finns någon efterlevande make tillfaller belopp
enligt andra stycket de barn som har rätt till
efterlevandepension enligt tredje stycket. Belopp som är
gemensamt för flera barn delas lika mellan dem.

Underlaget för efterlevandepensionen utgörs av arvode som
avses i 8 kap. 4 § som utbetalades vid dödsfallet.
Lag (2011:749).

5 § Efterlevandepension efter den som avses i 1 § första
stycket 2 och 3 betalas under tid som anges i 3 § första
stycket enligt vad som anges i denna paragraf.

Efterlevandepension till make betalas med 35 procent av den
sjukpension eller ålderspension som utbetalades vid
dödsfallet.

Efterlevandepension till barn betalas med 20 procent av den
sjukpension eller ålderspension som utbetalades vid
dödsfallet.

Om det inte finns någon efterlevande make tillfaller belopp
enligt andra stycket de barn som har rätt till
efterlevandepension enligt tredje stycket. Belopp som är
gemensamt för flera barn delas lika mellan dem.
Lag (2009:1582).

6 § Efterlevandepension till make betalas under tid som
anges i 3 § andra stycket med belopp som följer av 4 eller
5 §, dock att belopp enligt 4 § multipliceras med antalet
hela år i riksdagen, högst tolv, som den avlidne hade
fullgjort före 2010, dividerat med talet tolv.

I antalet hela år i riksdagen inräknas tid som ledamot av
Europaparlamentet före den 14 juli 2009.

I antalet hela år inräknas inte tid som tillgodoräknats den
avlidne som pensionsgrundande enligt artikel 28
Europaparlamentets beslut nr 684/2005/EG, Euratom av den 28
september 2005 om antagande av Europaparlamentets
ledamotsstadga. Lag (2009:1582).

7 § Efterlevandepensionen anknyts till prisbasbeloppet för
det år dödsfallet inträffat och räknas om vid förändring av
prisbasbeloppet. Lag (2009:1582).

Ansökan

8 § Den som vill ha efterlevandepension ska ansöka om det
hos Riksdagsförvaltningen.

Efterlevandepension betalas inte för längre tid tillbaka än
sex månader före ansökningsmånaden. Lag (2011:749).

12 kap. Har upphävts genom lag (2009:1582).

13 kap. Inkomstgaranti och efterlevandeskydd

Tillämpningsområde och syfte

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om stöd för övergång
till förvärvsarbete, inkomstgaranti och efterlevandeskydd.

Bestämmelserna gäller för de ledamöter som har valts in i
riksdagen eller trätt in som ersättare före valet till
riksdagen år 2014.

Bestämmelserna gäller också för en ledamot som har valts in i
riksdagen genom valet år 2014 eller inträder senare, om han
eller hon tidigare har varit ledamot av riksdagen och har ett
beslut om inkomstgaranti samt garantitiden vid återinträdet
inte har löpt ut.

Bestämmelsen i 16 § andra stycket gäller inte för en tidigare
ledamot som den 1 maj 2014 har ett beslut om inkomstgaranti
och garantitiden då inte har löpt ut. Lag (2013:761).

1 a § Syftet med inkomstgarantin är att skapa en ekonomisk
trygghet för en avgången ledamot i den omställningssituation
som uppstår när han eller hon lämnar riksdagen. Garantin är
inte avsedd som en varaktig försörjning. Lag (2013:761).

Stödåtgärder för omställning

1 b § När en ledamot som inte har fyllt 65 år lämnar
riksdagen ska han eller hon erbjudas ett stöd för att kunna
övergå till förvärvsarbete. Lag (2013:761).

1 c § Den som har nyttjat ett erbjudande enligt 1 b § ska på
begäran av Riksdagsförvaltningen redovisa vilka åtgärder han
eller hon har vidtagit för att övergå till förvärvsarbete.
Lag (2013:761).

Rätt till inkomstgaranti

2 § Rätt till inkomstgaranti från och med den tidpunkt
arvodet upphör har den som har varit ledamot och som före 65
års ålder lämnar riksdagen efter minst tre hela års
sammanhängande tid i riksdagen.

I sammanhängande tid i riksdagen inräknas tid som ledamot av
Europaparlamentet före den 14 juli 2009.

Rätt till inkomstgaranti föreligger inte för tid då ledamoten
får ålderspension eller sjukpension enligt denna lag.
Lag (2013:761).

3 § Ledighet som beviljats av riksdagen eller av talmannen
eller sjukfrånvaro begränsar inte rätten till inkomstgaranti.
Lag (2006:998).

Hur länge inkomstgarantin betalas

4 § Inkomstgaranti betalas ut från och med den dag arvodet
upphör och gäller, med de begränsningar som framgår av 5 §
första stycket, 5 § andra stycket 1 och 2 och 16 §, till och
med månaden innan den då ledamoten fyller 65 år eller, om
ledamoten avlider dessförinnan, till och med den månad då
dödsfallet inträffar.

Om ledamoten åter tar plats i riksdagen upphör garantin så
länge uppdraget varar. Lag (2009:679).

5 § För den som varit ledamot i riksdagen kortare sammanlagd
tid än sex hela år gäller inkomstgarantin ett år.

För den ledamot som lämnar riksdagen efter en sammanlagd tid
av minst sex hela år i riksdagen gäller inkomstgarantin

1. i längst två år om ledamoten inte uppnått 40 års ålder,

2. i längst fem år om ledamoten uppnått 40 men inte 50 års
ålder,

3. längst till ingången av den månad då ledamoten fyller 65
år om han eller hon uppnått 50 års ålder.

I sammanlagd tid i riksdagen inräknas tid som ledamot av
Europaparlamentet före den 14 juli 2009. Lag (2009:1582).

6 § För de första fem åren ska inkomstgarantin jämställas med
inkomst av anställning, och för tid därefter ska
inkomstgarantin jämställas med inkomstgrundad ålderspension
enligt socialförsäkringsbalken.

Av 67 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) följer att
inkomstgaranti inte utgör arbetsinkomst. Lag (2013:761).

7 § Om det finns särskilda skäl får den tid under vilken
garantin gäller enligt 5 § första stycket och 5 § andra
stycket 1 och 2 förlängas med högst ett år. I ett sådant
beslut kan garantin bestämmas till ett lägre belopp.
Lag (2013:761).

8 § Inkomstgaranti får beviljas en ledamot som har lämnat
sitt uppdrag och får partiell sjukersättning eller partiell
aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken.
Lag (2013:761).

Underlaget

9 § Underlaget för beräkning av inkomstgaranti de första fem
garantiåren utgörs av följande arvoden som betalas vid
avgångstillfället:

1. ledamotsarvodet enligt 3 kap. 1 §,

2. tilläggsarvode enligt 3 kap. 2 §, och

3. arvoden för månad till riksdagsledamot enligt 1 § 2, 4 och

6 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen,
dess myndigheter och organ.

Från och med det sjätte garantiåret beräknas inkomstgaranti
enbart på det ledamotsarvode som betalas vid
avgångstillfället. Lag (2012:887).

Inkomstgarantins storlek

10 § Inkomstgarantin betalas per månad under det första
garantiåret med 80 procent av den del av garantiunderlaget
som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 40
procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5
inkomstbasbelopp. För tid därefter betalas inkomstgaranti
med följande andelar av garantiunderlaget i förhållande
till ledamotens sammanlagda tid i riksdagen:

66,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 33 procent av den del
som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter
minst 12 år,

60,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 30,25 procent av den
del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter
minst 11 år,

55,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 27,5 procent av
den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp
efter minst 10 år,

49,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 24,75 procent av
den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp
efter minst 9 år,

44,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 22 procent av den
del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter
minst 8 år,

38,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 19,25 procent av
den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp
efter minst 7 år,

33,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 16,5 procent av
den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp
efter minst 6 år.

I sammanlagd tid i riksdagen inräknas tid som ledamot av
Europaparlamentet före den 14 juli 2009. Lag (2010:1259).

11 § För den som varit ledamot i sammanlagt minst sex hela
år anknyts den fastställda inkomstgarantin till det
prisbasbelopp som gäller för avgångsåret och omräknas vid
förändring av detta. Lag (2010:1259).

12 § Inkomstgarantin minskas med vad ledamoten får i form
av sjukersättning och aktivitetsersättning enligt
socialförsäkringsbalken under den tid inkomstgarantin
betalas. Lag (2010:1259).

12 a § Inkomstgarantin minskas med det belopp i svensk valuta
som motsvarar vad ledamoten får i form av arvode enligt
artikel 10 i Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG,
Euratom av den 28 september 2005 om antagande av
Europaparlamentets ledamotsstadga.

Om en ledamot som har inkomstgaranti samtidigt tar emot
övergångsersättning enligt artikel 13 i Europaparlamentets
beslut nr 2005/684/EG, Euratom minskas inkomstgarantin med
det belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamoten får i
övergångsersättning. Lag (2009:679).

13 § Inkomstgarantin minskas också, på det sätt som framgår av
14 §, med följande inkomster:

1. inkomst av sådant slag som är pensionsgrundande enligt 59
kap. socialförsäkringsbalken,

2. sådan inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som
inte beskattas i Sverige,

3. delpension enligt kollektivavtal,

4. pension och livränta i andra fall än som avses i 12 §,

5. andra kontanta förmåner på grund av anställning eller
uppdrag än dem som avses i 1–4. Lag (2010:1904).

14 § Minskningen ska utgöra den procentandel som anges för
varje särskilt fall i 10 § av den sammanlagda inkomst
enligt 13 § som per år överstiger ett prisbasbelopp.
Lag (2010:1259).

15 § Föreligger inte rätt till inkomstgaranti under ett helt
kalenderår, ska endast inkomster som hänför sig till den tid
då rätt till inkomstgaranti föreligger medräknas vid
minskningen.

Minskningen fördelas på det antal kalenderdagar garantin
betalas.

Om den som har inkomstgaranti samtidigt även tar emot
avgångsförmåner på grund av uppdrag som statsråd,
arbetstagare med statlig chefsanställning eller kommunal
förtroendeman, och avgångsförmånerna ska minskas med hänsyn
till andra inkomster, får minskningen enligt första stycket
justeras om det behövs med hänsyn till de sammanlagda
effekterna av de olika regelsystemen. Statens
tjänstepensionsverk beslutar efter samråd med berörda
pensionsgivare om sådan justering. Lag (2013:761).

Jämkning av inkomstgarantin

16 § Om det är skäligt får en inkomstgaranti dras in helt
eller delvis (jämkning) om garantitagaren

1. förvärvsarbetar i väsentlig omfattning åt någon annan och
inte tar ut skälig ersättning för detta arbete,

2. redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet och denna har
reducerats på grund av avdrag för

– avsättning till periodiseringsfond,

– avsättning till upphovsmannakonto,

– avsättning till expansionsfond,

– eget pensionssparande,

– underskott av annan verksamhetsgren,

3. redovisar inkomst av passiv näringsverksamhet där det
ingår arbetsinkomster, eller

4. dömts för brott som medfört att garantitagaren skiljts
från uppdraget som riksdagsledamot eller dömts för brott av
sådan allvarlig art att det framstår som sannolikt att
garantitagaren skulle ha skiljts från uppdraget som
riksdagsledamot om han eller hon hade varit kvar i
riksdagen.

Utöver vad som följer av första stycket får inkomstgaranti
som gäller i mer än ett år jämkas om garantitagaren inte har
vidtagit tillräckliga åtgärder för att övergå till
förvärvsarbete. Vid bedömningen av jämkningsfrågan ska
särskilt beaktas om och hur den som tar emot förmånen har
tagit del av det omställningsstöd som avses i 1 b §.
Lag (2013:761).

Rätt till efterlevandeskydd

17 § Ett efterlevandeskydd betalas till arvsberättigat barn
som inte fyllt 20 år efter den som vid sin död var berättigad
till inkomstgaranti enligt 5 § andra stycket. Med
arvsberättigat barn jämställs barn som har mottagits i
adoptionssyfte. Lag (2009:1582).

18 § Om det finns särskilda skäl får efterlevandeskydd
beviljas en efterlevande make eller den som enligt 11 kap.
2 § jämställs med efterlevande make. Ett sådant beslut kan
omprövas. Lag (2013:761).

Hur länge efterlevandeskydd betalas

19 § Efterlevandeskydd till barn betalas till utgången av
den månad då barnet fyller 20 år. Efterlevandeskydd till make
eller därmed jämställd betalas under högst fem år.
Efterlevandeskyddet upphör vid utgången av den månad då den
berättigade avlider. Lag (2009:1582).

Efterlevandeskyddets storlek

20 § Efterlevandeskyddet betalas per år med ett belopp som
för varje berättigad motsvarar ett prisbasbelopp.
Lag (2013:761).

Handläggning av ärenden

21 § Riksdagens arvodesnämnd beslutar om rätt till
inkomstgaranti när en ledamot har lämnat riksdagen. Nämnden
beslutar också om jämkning enligt 16 § och om prövning enligt
27 §.

Riksdagens arvodesnämnd beslutar efter ansökan om rätt till
inkomstgaranti enligt 7 eller 8 § och efterlevandeskydd.

Förmåner enligt andra stycket kan inte beviljas för längre
tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden.

Ett beslut om jämkning gäller omedelbart även om det inte har
vunnit laga kraft, om inte annat förordnas. Lag (2013:761).

22 § Den som vill att inkomstgaranti eller efterlevandeskydd
ska betalas ut ska skriftligen ansöka om det hos Statens
tjänstepensionsverk.

Inkomstgaranti kan inte betalas ut för längre tid tillbaka än
sex månader före ansökningsmånaden. Lag (2013:761).

23 § Den som ansökt om utbetalning ska skriftligen lämna
sådana uppgifter som Statens tjänstepensionsverk behöver för
att bedöma sökandens rätt till utbetalning. Uppgifterna ska
lämnas på heder och samvete.

Om den som ansökt om utbetalning inte lämnar de uppgifter som
begärts får Statens tjänstepensionsverk hålla inne vidare
utbetalningar.

Om den som har beviljats utbetalning av inkomstgaranti får
väsentligt ändrade inkomstförhållanden och dessa kan antas
påverka rätten till utbetalning ska han eller hon utan
särskild begäran lämna uppgift om detta till Statens
tjänstepensionsverk. Lag (2010:522).

24 § Arbetsgivare och andra som har betalat ut ersättning
eller förmån ska på begäran av Statens tjänstepensionsverk
lämna de uppgifter för en namngiven person om sådana
förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av denna
lag.

Den som inte fullgör sin skyldighet enligt första stycket får
föreläggas att fullgöra skyldigheten. Föreläggandet får
förenas med vite. Lag (2010:522).

24 a § Skatteverket ska till Statens tjänstepensionsverk
lämna uppgifter om inkomst som är pensionsgrundande enligt
59 kap. socialförsäkringsbalken, om uppgifterna har
betydelse i ärende om inkomstgaranti enligt denna lag.
Lag (2010:1259).

24 b § Den som ansöker om eller tar emot inkomstgaranti ska
på begäran lämna Riksdagens arvodesnämnd sådana uppgifter som
nämnden behöver för sin prövning av ett ärende enligt denna
lag. Lag (2013:761).

24 c § Skatteverket ska på begäran lämna Riksdagens
arvodesnämnd sådana uppgifter om namngiven person som har
betydelse i ett ärende om jämkning av inkomstgaranti enligt
16 § 1-3. Detsamma gäller uppgifter som har betydelse för frågan
om inkomstgaranti enligt 27 §. Lag (2010:1902).

24 d § När en ledamot har lämnat riksdagen ska
Riksdagsförvaltningen till Riksdagens arvodesnämnd lämna de
uppgifter som nämnden behöver för att kunna fastställa
ledamotens rätt till förmån enligt denna lag.

Riksdagsförvaltningen ska på begäran till Riksdagens
arvodesnämnd överlämna de uppgifter som en tidigare ledamot
har lämnat till förvaltningen enligt 1 c §. Lag (2013:761).

25 § Om inkomstgarantin har betalats ut med ett för högt
belopp ska garantitagaren betala tillbaka mellanskillnaden.
Detsamma gäller om garantin har jämkats. Ett belopp som ska
betalas tillbaka ska, när det är lämpligt, minska kommande
utbetalningar av inkomstgarantin.

Avräkning enligt första stycket får inte ske förrän beslutet
har vunnit laga kraft.

Om det finns särskilda skäl får återkravet efterges helt
eller delvis. Lag (2013:761).

26 § Om inkomstgarantin har betalats ut med ett för högt
belopp och mellanskillnaden inte har betalats tillbaka inom
en månad efter det att krav på återbetalning framställts, ska
garantitagaren betala ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635)
för tid därefter till dess betalning sker. Detsamma gäller om
garantin har jämkats. Om det finns särskilda skäl får kravet
på ränta efterges helt eller delvis.

Bestämmelserna i första stycket ska också gälla om
garantitagaren försummat att lämna uppgifter som behövs för
bestämmande av det belopp som ska betalas tillbaka. I ett
sådant fall ska ränta tas ut från den dag då uppgifterna
senast skulle ha lämnats in. Lag (2013:761).

Ansökan om inkomstgaranti m.m. efter jämkningsbeslut

27 § Om inkomstgaranti har jämkats enligt 16 §, får
garantitagaren när nya förhållanden har inträtt på nytt
ansöka om inkomstgaranti.

Om ett beslut som fattats med tillämpning av 16 § har grundat
sig på att garantitagaren gjort avsättning till
periodiseringsfond, upphovsmannakonto eller expansionsfond
och beloppet därefter helt eller delvis återförts till
beskattning, ska frågan om inkomstgaranti för det år då
återförandet skedde prövas på yrkande av garantitagaren.
Lag (2013:761).

13 a kap. Omställningsstöd och efterlevandeskydd

Tillämpningsområde och syfte

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om omställningsstöd
och efterlevandeskydd.

Omställningsstödet består av

1. stödåtgärder som erbjuds vid avgången från riksdagen och

2. ekonomiska förmåner under en omställningstid (ekonomiskt
omställningsstöd).

Syftet med omställningsstödet är att underlätta för den som
har varit riksdagsledamot att övergå till förvärvsarbete.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller för de ledamöter som
inte omfattas av bestämmelserna i 13 kap. (Lag (2013:761).

Stödåtgärder för omställning

2 § När en ledamot som inte har fyllt 65 år lämnar riksdagen
ska han eller hon erbjudas ett stöd för att kunna övergå till
förvärvsarbete. (Lag (2013:761).

3 § Den som har nyttjat ett erbjudande enligt 2 § ska på
begäran av Riksdagsförvaltningen redovisa vilka åtgärder han
eller hon har vidtagit för att övergå till förvärvsarbete.
(Lag (2013:761).

Ekonomiskt omställningsstöd

4 § Den som har varit ledamot av riksdagen har rätt till
ekonomiskt omställningsstöd

1. i tre månader, om ledamoten har tillhört riksdagen under
en sammanhängande tid om minst ett år,

2. i sex månader, om ledamoten har tillhört riksdagen under
en sammanlagd tid om minst två år,

3. i ett år, om ledamoten har tillhört riksdagen under en
sammanlagd tid om minst fyra år eller

4. i två år, om ledamoten har tillhört riksdagen under en
sammanlagd tid om minst åtta år.

Ekonomiskt omställningsstöd utgörs av 85 procent av det
arvode som avses i 3 kap. 1 §. Stödet ska betalas från och
med den dag som arvodet upphör.

Ekonomiskt omställningsstöd enligt första stycket ska
jämställas med inkomst av anställning enligt 59 kap. 8 §
socialförsäkringsbalken. (Lag (2013:761).

5 § När ett stöd enligt 4 § har upphört får ytterligare
ekonomiskt omställningsstöd beviljas för högst ett år i taget
om

1. ledamoten under avgångsåret hade fyllt minst 55 år,

2. ledamoten vid avgången hade tillhört riksdagen under en
sammanlagd tid om minst åtta år och

3. särskilda skäl föreligger.

Vid bedömningen av om särskilda skäl föreligger ska avseende
fästas vid

1. om och hur ledamoten har nyttjat de stödåtgärder som avses
i 2 § eller vilka åtgärder han eller hon annars har vidtagit
för att söka övergå till förvärvsarbete samt

2. ledamotens personliga och ekonomiska förhållanden.

Stöd enligt första stycket får även beviljas då endast
särskilda skäl föreligger. I sådana fall får stödet beviljas
i högst ett år.

Stöd som avses i första och tredje styckena får uppgå till
högst 45 procent av det arvode som avses i 3 kap. 1 §. Stödet
ska jämställas med inkomstgrundad ålderspension enligt
socialförsäkringsbalken. (Lag (2013:761).

6 § Vid beräkning av tider enligt 4 och 5 §§ ska hänsyn inte
tas till tid då ledamoten har fått ålderspension eller
sjukpension enligt denna lag.

Ledighet som har beviljats av riksdagen eller av talmannen
begränsar inte rätten till förmåner. Detsamma gäller
sjukfrånvaro. (Lag (2013:761).

7 § Rätten till ekonomiskt omställningsstöd gäller längst
till och med månaden innan den då ledamoten fyller 65 år
eller, om ledamoten avlider dessförinnan, till och med den
månad då dödsfallet inträffar. (Lag (2013:761).

Utbetalning av stödet sker månadsvis.

8 § Utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd ska upphöra om
ledamoten åter tar plats i riksdagen.

När en ledamot åter lämnar riksdagen gäller 4 och 5 §§ i
tillämpliga delar. (Lag (2013:761).

9 § Ekonomiskt omställningsstöd enligt 5 § ska knytas till
det prisbasbelopp som gällde för avgångsåret och omräknas vid
förändring av detta. (Lag (2013:761).

10 § Av 67 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) följer att
ekonomiskt omställningsstöd enligt 4 och 5 §§ inte utgör
arbetsinkomst. (Lag (2013:761).

Avräkning av andra inkomster

11 § Ekonomiskt omställningsstöd minskas med vad ledamoten
får i form av sjukersättning och aktivitetsersättning enligt
socialförsäkringsbalken under den tid stödet betalas.

Ekonomiskt omställningsstöd minskas även med det belopp i
svensk valuta som motsvarar vad ledamoten får i form av
arvode enligt artikel 10 i Europaparlamentets beslut nr
2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av
Europaparlamentets ledamotsstadga.

Om en ledamot som har ekonomiskt omställningsstöd samtidigt
tar emot övergångsersättning enligt artikel 13 i
Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom minskas
stödet med det belopp i svensk valuta som motsvarar vad
ledamoten får i övergångsersättning. (Lag (2013:761).

12 § Ekonomiskt omställningsstöd minskas också, på sätt som
framgår av 13 §, med följande inkomster:

1. inkomst av sådant slag som är pensionsgrundande enligt 59
kap. socialförsäkringsbalken,

2. sådan inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som
inte beskattas i Sverige,

3. delpension enligt kollektivavtal,

4. pension och livränta i andra fall än som avses i 11 §,

5. andra kontanta förmåner på grund av anställning eller
uppdrag än dem som avses i 1–4. (Lag (2013:761).

13 § Minskningen av ekonomiskt omställningsstöd ska ske med
den sammanlagda inkomst enligt 12 § som per år överstiger ett
prisbasbelopp. (Lag (2013:761).

14 § Föreligger inte rätt till ekonomiskt omställningsstöd
under ett helt kalenderår, ska endast inkomster som hänför
sig till den tid då rätt till stödet föreligger medräknas vid
minskningen.

Minskningen fördelas på det antal kalenderdagar som det
ekonomiska omställningsstödet betalas.

Om den som har ekonomiskt omställningsstöd samtidigt även tar
emot avgångsförmåner på grund av uppdrag som statsråd,
arbetstagare med statlig chefsanställning eller kommunal
förtroendeman, och avgångsförmånerna ska minskas med hänsyn
till andra inkomster, får minskningen enligt första stycket
justeras om det behövs med hänsyn till de sammanlagda
effekterna av de olika regelsystemen. Statens
tjänstepensionsverk beslutar efter samråd med berörda
utbetalare om sådan justering. (Lag (2013:761).

Jämkning av ekonomiskt omställningsstöd

15 § Om det är skäligt får ett ekonomiskt omställningsstöd
dras in helt eller delvis (jämkning) om stödmottagaren

1. förvärvsarbetar i väsentlig omfattning åt någon annan och
inte tar ut skälig ersättning för detta arbete,

2. redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet och denna har
reducerats på grund av avdrag för

– avsättning till periodiseringsfond,

– avsättning till upphovsmannakonto,

– avsättning till expansionsfond,

– eget pensionssparande,

– underskott av annan verksamhetsgren,

3. redovisar inkomst av passiv näringsverksamhet där det
ingår arbetsinkomster, eller

4. dömts för brott som medfört att stödmottagaren skiljts
från uppdraget som riksdagsledamot eller dömts för brott av
sådan allvarlig art att det framstår som sannolikt att
stödmottagaren skulle ha skiljts från uppdraget som
riksdagsledamot om han eller hon hade varit kvar i
riksdagen.

Utöver vad som följer av första stycket får ekonomiskt
omställningsstöd enligt 4 § och som gäller i mer än ett år
jämkas om stödmottagaren inte har vidtagit tillräckliga
åtgärder för att övergå till förvärvsarbete. Vid bedömningen
av jämkningsfrågan ska särskilt beaktas om och hur den som
tar emot stödet har tagit del av det omställningsstöd som
avses i 2 §. (Lag (2013:761).

Rätt till efterlevandeskydd

16 § Ett efterlevandeskydd betalas till ett arvsberättigat
barn som inte har fyllt 20 år efter den som vid sin död var
berättigad till ekonomiskt omställningsstöd enligt 4 § första
stycket 4. Med arvsberättigat barn jämställs barn som har
mottagits i adoptionssyfte. (Lag (2013:761).

17 § Om det finns särskilda skäl får efterlevandeskydd
beviljas en efterlevande make eller den som enligt 11 kap. 2 §
jämställs med efterlevande make. Ett sådant beslut kan
omprövas. (Lag (2013:761).

Hur länge efterlevandeskydd betalas

18 § Efterlevandeskydd betalas under högst två år.

Efterlevandeskyddet upphör vid utgången av den månad då den
berättigade avlider. (Lag (2013:761).

Efterlevandeskyddets storlek

19 § Efterlevandeskyddet betalas per år med ett belopp som
för varje berättigad motsvarar ett prisbasbelopp.
(Lag (2013:761).

Handläggning av ärenden

20 § Riksdagens arvodesnämnd beslutar om rätt till ekonomiskt
omställningsstöd enligt 4 § när en ledamot har lämnat
riksdagen. Nämnden beslutar också om jämkning enligt 15 §
samt om prövning enligt 30 §.

Riksdagens arvodesnämnd beslutar efter ansökan om rätt till
ekonomiskt omställningsstöd enligt 5 § och efterlevandeskydd.

Stöd enligt andra stycket kan inte beviljas för längre tid
tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden.

Ett beslut om jämkning gäller omedelbart även om det inte har
vunnit laga kraft, om inte annat förordnas. (Lag (2013:761).

21 § Den som vill att ekonomiskt omställningsstöd eller
efterlevandeskydd ska betalas ut ska skriftligen ansöka om
det hos Statens tjänstepensionsverk. Utbetalning får inte ske
för längre tid tillbaka än sex månader före ansökan om
utbetalning. (Lag (2013:761).

22 § Den som har ansökt om utbetalning ska skriftligen lämna
sådana uppgifter som Statens tjänstepensionsverk behöver för
att bedöma sökandens rätt till utbetalning. Uppgifterna ska
lämnas på heder och samvete.

Om den som har ansökt om utbetalning inte lämnar de uppgifter
som begärts, får Statens tjänstepensionsverk hålla inne
vidare utbetalningar.

Om den som har beviljats utbetalning av ekonomiskt
omställningsstöd får väsentligt ändrade inkomstförhållanden
och dessa kan antas påverka rätten till utbetalning, ska han
eller hon utan särskild begäran lämna uppgift om detta till
Statens tjänstepensionsverk. (Lag (2013:761).

23 § Arbetsgivare och andra som har betalat ut ersättning
eller stöd ska på begäran av Statens tjänstepensionsverk
lämna de uppgifter för en namngiven person om sådana
förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av denna
lag.

Den som inte fullgör sin skyldighet enligt första stycket får
föreläggas att fullgöra skyldigheten. Föreläggandet får
förenas med vite. (Lag (2013:761).

24 § Skatteverket ska till Statens tjänstepensionsverk lämna
uppgifter om inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap.
socialförsäkringsbalken, om uppgifterna har betydelse i ett
ärende om ekonomiskt omställningsstöd enligt denna lag.
(Lag (2013:761).

25 § Den som ansöker om eller tar emot ekonomiskt
omställningsstöd ska på begäran lämna Riksdagens arvodesnämnd
sådana uppgifter som nämnden behöver för sin prövning av ett
ärende enligt denna lag. (Lag (2013:761).

26 § Skatteverket ska på begäran lämna Riksdagens
arvodesnämnd sådana uppgifter om en namngiven person som har
betydelse i ett ärende om jämkning av ekonomiskt
omställningsstöd enligt 15 § första stycket 1–3. Detsamma
gäller uppgifter som har betydelse för frågan om ekonomiskt
omställningsstöd enligt 30 §. (Lag (2013:761).

27 § När en ledamot har lämnat riksdagen ska
Riksdagsförvaltningen till Riksdagens arvodesnämnd lämna de
uppgifter som nämnden behöver för att kunna fastställa
ledamotens rätt till stöd enligt denna lag.

Riksdagsförvaltningen ska på begäran till Riksdagens
arvodesnämnd överlämna de uppgifter som en tidigare ledamot
lämnat till förvaltningen enligt 3 §. (Lag (2013:761).

28 § Om ekonomiskt omställningsstöd har betalats ut med ett
för högt belopp ska stödmottagaren betala tillbaka
mellanskillnaden. Detsamma gäller om stödet har jämkats. Ett
belopp som ska betalas tillbaka ska, när det är lämpligt,
minska kommande utbetalningar av det ekonomiska
omställningsstödet.

Avräkning enligt första stycket får inte ske förrän beslutet
har vunnit laga kraft.

Om det finns särskilda skäl får återkravet efterges helt
eller delvis. (Lag (2013:761).

29 § Om ekonomiskt omställningsstöd har betalats ut med ett
för högt belopp och mellanskillnaden inte har betalats
tillbaka inom en månad efter det att krav på återbetalning
har framställts, ska stödmottagaren betala ränta enligt 6 §
räntelagen (1975:635) för tid därefter till dess betalning
sker. Detsamma gäller om stödet har jämkats. Om det finns
särskilda skäl får kravet på ränta efterges helt eller
delvis.

Bestämmelserna i första stycket ska också gälla om
stödmottagaren har försummat att lämna uppgifter som behövs
för bestämmande av det belopp som ska betalas tillbaka. I ett
sådant fall ska ränta tas ut från den dag då uppgifterna
senast skulle ha lämnats in. (Lag (2013:761).

Ansökan om ekonomiskt omställningsstöd m.m. efter
jämkningsbeslut

30 § Om ekonomiskt omställningsstöd har jämkats enligt 15 §,
får stödmottagaren när nya förhållanden har inträtt på nytt
ansöka om ekonomiskt omställningsstöd.

Om ett beslut som har fattats med tillämpning av 15 § har
grundats på att stödmottagaren gjort avsättning till
periodiseringsfond, upphovsmannakonto eller expansionsfond
och beloppet därefter helt eller delvis återförts till
beskattning, ska frågan om stöd för det år då återförandet
skedde prövas på yrkande av stödmottagaren. (Lag (2013:761).

14 kap. Har upphävts genom lag (2009:1582).

15 kap. Försäkrings- och sjukvårdsförmåner

1 § En riksdagsledamot är grupplivförsäkrad, tjänstereseförsäkrad
och arbetsskadeförsäkrad på riksdagens bekostnad. Lag (1996:305).

2 § Om det finns särskilda skäl kan en riksdagsledamot efter
prövning av Riksdagsförvaltningen få ersättning för kostnader
för insatser i rehabiliteringssyfte. Lag (2011:749).

16 kap. Överklagande

1 § Riksdagsförvaltningens beslut i ärenden om stödåtgärder
för omställning får inte överklagas.

Övriga beslut av Riksdagsförvaltningen enligt denna lag
överklagas hos Riksdagens överklagandenämnd. Lag (2013:761).

2 § Ett beslut av Riksdagens arvodesnämnd enligt 13 kap.
eller 13 a kap. denna lag får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Vid överklagande till kammarrätten krävs
prövningstillstånd.

Nämndens beslut enligt 3 kap. 1 § får inte överklagas.
Lag (2013:761).

3 § Ett beslut av Statens tjänstepensionsverk enligt denna
lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Vid
överklagande till kammarrätten krävs prövningstillstånd.
Lag (2010:522).

4 § Ett beslut överklagas skriftligt. I överklagandet skall
klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i
beslutet som han eller hon begär.

Överklagandet ges in till den myndighet som har meddelat
beslutet. Det skall ha kommit in dit inom tre veckor från den
dag klaganden fick del av beslutet. Lag (2006:998).

Övergångsbestämmelser

1994:1065

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 då lagen (1988:589) om
ersättning m. m. till riksdagens ledamöter skall upphöra att gälla;
dock skall vad som sägs i 2. och 3. i övergångsbestämmelserna
fortfarande gälla.

2. I fall då rätt till egenpension, familjepension samt
inkomstgaranti grundas på bestämmelser i stadgan (1941:98) om
ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande,
ersättningsstadgan (1971:1197) och lagen (1988:589) om ersättning
m. m. till riksdagens ledamöter, gäller dessa bestämmelser i den
mån annat inte sägs nedan.

Efterlevande till riksdagsledamot, som avgått före den 1 juli 1994,
är berättigad till familjepension enligt ersättningsstadgan
(1971:1197) respektive lagen (1988:589) om ersättning m. m. till
riksdagens ledamöter med den ändringen att hel familjepension
utgör 6 procent av pensionsunderlaget för en förmånsberättigad
(make eller barn) och 12 procent för två eller flera
förmånsberättigade.

För riksdagsledamot, som beviljats inkomstgaranti före den 1 juli
1994, skall gränsbeloppen för reducering och upphörande av
inkomstgaranti ligga fast i nivån för juni 1994. När respektive
gränsbelopp enligt de nya reglerna, för ledamot utan
tilläggsarvoden och fasta månadsarvoden, ger lägst samma nivå
som enligt de äldre bestämmelserna, skall gränsbeloppet
värdesäkras. Det lägre gränsbeloppet utgörs av ett fribelopp.

För riksdagsledamot, som beviljats inkomstgaranti före den 1 juli
1994 och som efter återinträde slutar i riksdagen, fastställs och
utges inkomstgarantin enligt de nya bestämmelserna.

3. För en riksdagsledamot, som vid utgången av valperioden 1991-1994
fyllt 40 år och har minst sex års sammanhängande tid som riks-

dagsledamot, gäller att garanti kan utbetalas längst till ingången
av den månad då ledamoten fyller 65 år. Därefter föreligger rätt till
ålderspension. Lag (1996:296).

4. En riksdagsledamot, som lämnar sitt uppdrag under riksmötet
1993/94 och för vilken ålderspension skall fastställas enligt
de nya bestämmelserna, är berättigad till en ålderspension som
minst motsvarar tidsfaktorn multiplicerad med 22 procent av
ledamotsarvodet vid avgångstillfället.

En riksdagsledamot, som lämnar sitt uppdrag efter riksmötet
1993/94 är berättigad till minst denna ålderpension, omräknad
enligt 14 kap. 1 §. Lag (1998:592).

1995:798

Denna lag träder i kraft den 15 juni 1995. De nya bestämmelserna i 3
kap. 2 § skall dock tillämpas för tid från och med den 1 januari
1995.

1995:1513

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Den skall dock
tillämpas fr.o.m. den 1 oktober 1995.

1996:305

1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1996. I fråga om ersättning
och förmåner som utgår för tid före ikraftträdandet gäller äldre
bestämmelser.

2. Med företrädare avses även de av riksdagen valda företrädarna
till Europaparlamentet.

3. För tid som hänför sig till tid före denna lags ikraftträdande
får dock tid som riksdagsledamot beräknas efter riksdagsår om detta
gällt enligt äldre bestämmelser. Riksdagsår skall härvid anses som
hela år. De dagar som inte kan tillgodoräknas som riksdagsår får
läggas samman med den tid som avser tid efter ikraftträdandet.

1997:1067

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Bestämmelserna
i 7 kap. 3 § 3 i sin nya lydelse tillämpas dock för tid från
och med den 1 oktober 1995.

2. Äldre bestämmelser i 2 kap. skall dock fortfarande gälla i
fråga om den som frånträder sitt uppdrag som talman före denna
lags ikraftträdande.

1998:592
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas från och
med den 1 juli 1994.

1998:1717

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas vad
gäller ersättare från och med den 3 oktober 1994 och i övrigt
från och med den 5 oktober 1998. Bestämmelserna i 3 kap. 4 §, 6
kap. 1 § och 13 kap. 3 § i sin nya lydelse tillämpas dock från
och med den 1 januari 1999.

1999:1286

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser
gäller dock fortfarande för tid före ikraftträdandet.

2001:1000

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

2. Bestämmelserna i 13 kap. 7 § i sin nya lydelse tillämpas
dock för tid från och med den 1 oktober 1995.

3. Bestämmelsen i 15 kap. 2 § skall tillämpas på
framställningar om ersättningar som görs efter ikraftträdandet.

2002:202

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande för tid före ikraftträdandet.

2006:998

1. Bestämmelserna i 13 kap. 1-8 och 10-27 §§ samt 16 kap. denna
lag träder i kraft den 1 juli 2006. Övriga bestämmelser träder
i kraft den 2 oktober 2006 och tillämpas första gången för
valperioden 2006-2010.

2. Bestämmelserna om jämkning av inkomstgaranti i 13 kap. 16 §
skall endast tillämpas med avseende på garantibelopp som
utfaller efter den 1 juli 2006.

2009:178

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2009.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för en EU-
tjänsteresa som beslutats före den 1 april 2009.

2009:1027

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Äldre
bestämmelser tillämpas på ersättningar som har betalats ut
före ikraftträdandet.

2009:1582

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

2. De nya bestämmelserna tillämpas på den som fullgör tid i
riksdagen efter ikraftträdandet.

3. Pensionsrätt enligt de nya bestämmelserna i 8 kap. 5 §
ersätter talmanspension för tid från och med den månad den
som varit talman fyller 65 år samt ålderspension och
egenlivränta enligt äldre bestämmelser i lagen.

4. De upphävda bestämmelserna i 2 kap. 3 § ska fortfarande
tillämpas på den som varit talman före ikraftträdandet såvitt
avser talmanspension före den månad han eller hon fyller 65
år.

5. Den som enligt övergångsbestämmelserna till lagen
(1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter
har rätt till visstidspension enligt den upphävda lagen
(1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter eller
motsvarande äldre lagstiftning omfattas inte av de nya
bestämmelserna om sjukpension, efterlevandepension och
efterlevandeskydd vid inkomstgaranti.

6. För den som inte fullgör tid i riksdagen efter
ikraftträdandet gäller fortfarande äldre bestämmelser.
2009:1583

Denna lag träder i kraft den 31 december 2009. Egenlivränta
som fastställts före 2010 ska anknytas till prisbasbeloppet
för 2010. Om året före det år då egenlivräntan börjar betalas
ut är tidigare än 2010 ska egenlivräntan anknytas till
prisbasbeloppet före detta tidigare år.

2010:1902

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

2. 13 kap. 16 § i dess nya lydelse tillämpas första gången för
det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2010.

2013:761

1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2014.

2. För den som lämnat uppdraget som ledamot före den 1 juli
1994 ska äldre bestämmelser fortfarande gälla.