Förordning (1994:1290) om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården

SFS nr
1994:1290
Departement/myndighet
Socialdepartementet
Utfärdad
1994-09-15
Författningen har upphävts genom
SFS 1998:1513
Upphävd
1999-01-01
Ändring införd
t.o.m. SFS 1996:934

Gemensamma bestämmelser

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om åligganden för
personal som omfattas av lagen (1994:953) om åligganden för
personal inom hälso- och sjukvården.

2 § har upphävts genom förordning (1996:934).

3 § Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall på ett
betryggande sätt förvara, hantera och i förekommande fall utdela
läkemedel som han eller hon har hand om.

Läkare och tandläkare

4 § En läkare eller tandläkare som är verksam inom den offentligt
bedrivna hälso- och sjukvården är skyldig att, i den omfattning
övriga åligganden i yrkesutövningen inte hindrar det eller det
annars inte finns särskilda skäl däremot, utföra undersökningar och
ge utlåtande över dessa på begäran av länsstyrelse, domstol,
åklagarmyndighet eller polismyndighet.

En läkare enligt första stycket har, även på begäran av polisman,
samma skyldighet som föreskrivs i första stycket att utföra
undersökning som innebär kroppsbesiktning av någon som är
misstänkt för brott för vilket frihetsstraff kan följa.

Begränsningen i skyldigheten att utföra undersökningar och ge
utlåtanden skall inte gälla för en läkare, som är verksam
huvudsakligen inom öppen vård och, såvitt avser undersökning och
utlåtande rörande alkoholpåverkan, inte heller för någon annan
läkare.

Medicinskt ansvariga

5 § Den läkare verksamhetschefen utser skall ansvara för att
klinisk obduktion görs när det finns skäl för detta.
Förordning (1996:934).

6 § En sjuksköterska som avses i 24 § första stycket hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763) skall, utöver de åligganden som anges
där, ansvara för

1. att patienterna får en säker och ändamålsenlig vård och
behandling av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde,

2. att journaler förs i den omfattning som föreskrivs i
patientjournallagen (1985:562),

3. att patienten får den vård och behandling som en läkare förordnat
om samt

4. att rutinerna för läkemedelshanteringen är ändamålsenliga och väl
fungerande.

Detsamma gäller i tillämplig omfattning också för sådana
sjukgymnaster och arbetsterapeuter som avses i 24 § andra stycket
hälso- och sjukvårdslagen. Förordning (1996:934).

7 § har upphävts genom förordning (1996:934).

8 § har upphävts genom förordning (1996:934).

9 § har upphävts genom förordning (1996:934).

10 § betecknas 6 § genom förordning (1996:934).

Övergångsbestämmelser

1994:1290

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1994 då allmänna
läkarinstruktionen (1963:341), allmänna tandläkarinstruktionen
(1963:666), Kungl. Maj: ts reglemente (1957:656) för
sjuksköterskor samt Kungl. Maj: ts reglemente (1955:592) för
barnmorskor skall upphöra att gälla.

1998:1513

Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av
beslut som har fattats före ikraftträdandet.