Lag (1994:789) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Vietnam

SFS nr
1994:789
Departement/myndighet
Finansdepartementet S3
Utfärdad
1994-06-09
Ändring införd
t.o.m. SFS 2011:1364

1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och
förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst som
Sverige och Vietnam undertecknade den 24 mars 1994 skall,
tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet och som
utgör en del av detta, gälla som lag här i landet. Avtalet är avfattat
på svenska, vietnamesiska och engelska. Alla texterna har samma
giltighet. Den svenska och engelska texten framgår av bilaga till
denna lag.

2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån
dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som
annars skulle föreligga.

3 § Har upphävts genom lag (2011:1364).

4 § Vid tillämpning av artikel 22 punkt 2 d) i avtalet skall
uttrycket ”industriell verksamhet” bl. a. innefatta uppförande, drift
och underhåll av stationer för mobiltelefonsystem och därtill hörande
utrustning. Lag (1995:789).

Övergångsbestämmelser

1995:545

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas på inkomst
som förvärvas den 1 januari 1995 eller senare.

Bilaga

AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH
SOCIALISTISKA REPUBLIKEN VIETNAMS REGERING FÖR UNDIVKANDE
AV DUBBELBESKATTNING OCH FÖRHINDRANDE AV SKATTEFLYKT
BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST

Konungariket Sveriges regering och Socialistiska Republiken
Vietnams regering, som önskar ingå ett avtal för undvikande av
dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande
skatter på inkomst, har kommit överens om följande:

Artikel 1

Personer på vilka avtalet tillämpas

Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en
avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.

Artikel 2

Skatter som omfattas av avtalet

1. Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst som påförs
för en avtalsslutande stats, dess politiska underavdelningars
eller lokala myndigheters räkning, oberoende av det sätt
på vilket skatterna tas ut.

2. Med skatter på inkomst förstås alla skatter som utgår på
inkomst i dess helhet eller på delar av inkomst, däri
inbegripna skatter på vinst på grund av överlåtelse av
lös eller fast egendom, skatter på sammanlagda beloppet
av företags löneutbetalningar samt skatter på värdestegring.

3. De för närvarande utgående skatter på vilka detta avtal
tillämpas är:

a) i Vietnam:

1) skatten för fysiska personer,

2) vinstskatten, och

3) skatten på överföring av vinst

(i det följande benämnda ”vietnamesisk skatt”);

b) i Sverige:

1) den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupongskatten
däri inbegripna,

2) den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta,

3) den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta artister
m.fl. och

4) den kommunala inkomstskatten

(i det följande benämnda ”svensk skatt).

4. Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak
likartat slag, som efter undertecknadet av detta avtal påförs
vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående
skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande
staterna skall meddela varandra viktigare ändringar som
gjorts i respektive skattelagstiftning.

Artikel 3

Allmänna definitioner

1. Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid
tilllämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven
betydelse:

a) ”Vietnam” åsyftar Socialstiska Republiken Vietnam och
innefattar, när uttrycket används i geografisk betydelse,
Vietnamns territorium och territorialvatten samt områden
utanför Vietnams territorialvatten, över vilka Vietnam
enligt vietnamesisk lagstiftning och i överensstämmelse
med folkrättens regler har suveräna rättigheter att utforska
eller uttnyttja naturtillgångar på havsbottnen, i dess
underlag och i där över liggande vatten;

b) ”Sverige” åsyftar Konungariket Sverige och innefattar,
när uttrycket används i geografisk betydelse, Sveriges
territorium, Sveriges territorialvatten och andra havsområden
över vilka Sverige, i överensstämmelse med folkrättens
regler, utövar suveräna rättigheter eller jurisdiktion;

c) ”en avtalsslutande stat” och ”den andra avtalsslutande
staten” åsyftar Vietnam eller Sverige beroende på
sammanhanget;

d) ”person” inbegriper fysisk person, bolag och annan
personsammanslutning;

e) ”bolag” åsyftar juridisk person eller annan som vid
beskattningen behandlas såsom juridisk person;

f) ”företag i en avtalsslutande stat” och ”företag i den
andra avtalsslutande staten” åsyftar företag som bedrivs
av person med hemvist i en avtalsslutande stat respektive
företag som bedrivs av person med hemvist i den andra
avtalsslutande staten;

g) ”medborgare” åsyftar:

1) fysisk person som har medborgarskap i en avtalsslutande
stat,

2) juridisk person, handelsbolag och annan sammanslutning
som bildats enligt den lagstiftning som gäller i en
avtalsslutande stat;

h) ”internationell trafik” åsyftar transport med skepp eller
luftfartyg som används av företag i en avtalsslutande stat
utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande
mellan platser i den andra avtalsslutande staten; och

i) ”behörig myndighet” åsyftar:

1) i Vietnam, finansministern eller dennes befullmäktigade
ombud, och

2) i Sverige, finansministern, dennes befullmäktigade
ombud eller den myndighet åt vilken uppdras att vara
behörig myndighet vid tillämpningen av detta avtal.

2. Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses,
såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck
som inte definierats i avtalet ha den betydelse som uttrycket
har enligt den statens lagstiftning i fråga om sådana skatter
på vilka avtalet tillämpas.

Artikel 4

Hemvist

1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”person
med hemvist i en avtalsslutande stat” person som enligt
lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av
domicil, bosättning, medborgaskap, plats för företagsledning
eller annan liknande omständighet.

2. Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 fysisk person
har hemvist i båda avtalsslutande staterna, bestäms hans
hemvist på följande sätt:

a) han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad
som stadigvarande står till hans förfogande. Om han har en
sådan bostad i båda staterna, anses han ha hemvist i den
stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser
är starkast (centrum för levnadsintressena);

b) om det inte kan avgöras i vilken avtalsslutande stat han
har centrum för sina levnadsintressen eller om han inte i
någondera staten har en bostad som stadigvarande står
till hans förfogande anses han ha hemvist i den stat där
han stadigvarande vistas;

c) om han stadigvarande vistas i båda staterna eller om han
inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha
hemvist i den stat där han är medborgare;

d) om han är medborgare i båda staterna eller om han inte
är medborgare i någon av dem, skall de behöriga
myndigheterna i de avtalsslutande staterna avgöra frågan
genom ömsesidig överenskommelse.

3. Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 annan person
än fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna
anses personen i fråga ha hemvist i den stat där den har
sin verkliga ledning.

Artikel 5

Fast driftställe

1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”fast
driftställe” en stadigvarande plats för affärsverksamhet,
från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis
bedrivs.

2. Uttrycket ”fast driftställe” innefattar särskilt:

a) plats för företagsledning,
b) filial
c) kontor,
d) fabrik,
e) verkstad, och
f) gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats
för utvinning av naturtillgångar.

3. Plats för byggnads-, anläggnings-, montering- eller
installationsverkamhet eller verksamhet som består av
övervakning i anslutning därtill utgör fast driftställe
endast om verksamheten pågår under en tidrymd som
överstiger sex månader.

4. Utan hinder av punkterna 1 och 2 skall ett företags
tillhandahållande av tjänster, däri inbegripet konsulttjänster,
genom anställda eller annan personal som anlitats av
företaget för sådana tjänster, alltid utgöra fast driftställe
när sådan verksamhet (för samma eller för dämed
sammanhängande projekt) pågår inom landet under tidrymder
som sammanlagt överstiger sex månander under en
tolvmånadersperiod.

5. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel
anses uttrycket ”fast driftställe” inte innefatta:

a) användningen av anordningar uteslutande för lagring
eller utställning av företaget tillhöriga varor,

b) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager
uteslutande för lagring eller utställning,

c) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande
för bearbetning eller förädling genom annat företags
försorg,

d) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet
uteslutande för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar
för företaget,

e) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet
uteslutande för att för föreaget bedriva annan verksamhet av
förberedande eller biträdande art,

f) innehavet av en stadigvarande plats för affärsverksamhet
uteslutande för att kombinera verksamheter som anges i
punkterna a-e, under förutsättning att hela verksamheten som
bedrivs från den stadigvarande platsen för affärsverksamhet
på grund av denna kombination är av förberedande eller
biträdande art.

6. Om en person – som inte är sådan oberoende representant
på vilken punkt 8 tillämpas – är verksam i en avtalsslutande
stat för ett företag i den andra avtalsslutande staten,
anses detta företag – utan hinder av bestämmelserna i
punkterna 1 och 2 – ha fast driftställe i den förstnämnda
avtalsslutande staten beräffande varje verksamhet som denna
person bedriver för företaget om

a) han i denna stat har och regelmässigt använder fullmakt
att sluta avtal i företagets namn, såvida inte verksamheten
är begränsad till sådan som anges i punkt 5 och som – om
den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet
– inte skulle göra denna stadigvarande plats för
affärsverksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna i
nämnda punkt, eller

b) han inte har sådan fullmakt men ändå regelmässigt i den
förstnämnda avtalsslutande staten innehar varulager från
vilken han för företagets räkning regelbundet levererar
varor.

7. Utan hinder av föregående bestämmelse i denna artikel
anses försäkringsföretag i en avtalsslutande stat, utom vad
gäller återförsäkring, ha fast driftställe i den andra
avtalsslutande staten, om det uppbär premier från denna
andra stats territorium eller försäkrar där belägna risker
genom en person som inte är en sådan oberoende representant
på vilken punkt 8 tillämpas.

8. Företag i en avtalsslutande stat anses inte ha fast
driftställe i den andra avtalsslutande staten endast på den
grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat
genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan
oberoende representant, under förutsättning att sådan person
därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet.

9. Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en
avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett
bolag med hemvist i denna andra avtalsslutande staten eller
ett bolag som bedriver affärsverksamhet i denna andra stat
(antngen från fast driftställe eller på annat sätt), medför
inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast
driftställe för det andra.

Artikel 6

Inkomst av fast egendom

1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat
förvärvar av fast egendom (däri inbegripen inkomst av
lantbruk eller skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande
staten, får beskattas i denna andra stat.

2. Uttrycket ”fast egendom” har den betydelse som uttrycket
har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen
är belägen. Uttrycket inbegriper dock alltid tillbehör till
fast egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och
döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på
vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas,
byggnader, nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till
föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller
rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan
naturtillgång. Skepp och luftfartyg anses inte vara fast
egendom.

3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst som förvarvar
genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan
användning av fast egendom.

4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 tillämpas även på
inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst
av fast egendom som används vid självständig yrkesutövning.

Artikel 7

Inkomst av rörelse

1. Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat
förvärvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte
företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten
från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver
rörelse på nyss angivet sätt, får företagets inkomst beskattas
i den andra staten, men endast så stor del därav som är
hänförlig till det fasta driftstället.

2. Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i
den andra avtalsslutande staten från där beläget fast
driftställe hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 3
föranleder annat, i vardera avtalsslutande staten till det
fasta driftstället den inkomst som det kan antas att
driftstället skulle ha förvärvat om det varit ett fristående
företag som bedrivit verksamhet av samma eller liknande
slag under samma eller liknande villkor och självständigt
avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör.

3. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges
avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället,
härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och
allmänna förvalning, oavsett om utgifterna uppkommit i den
stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes.
Avdrag medges emellertid inte för belopp som det fasta
driftstället kan ha betalat till företagets huvudkontor eller
annat företaget tillhörigt kontor (om inte beloppen utgör
ersättning för faktiska utgifter) i form av royalty, avgift
eller annan liknande betalning för nyttjandet av patent
eller annan rättighet, eller i form av ersättningn för
särskilda tjänster eller för företagsledning eller- utom i fråga
om bankföretag – i form av ränta på kapital utlånat
till det fasta driftstället. På samma sätt skall vid bestämmandet
av fast driftställes inkomst inte beaktas belopp som det
fasta driftstället debiterat företagets huvudkontor eller annat
företaget tillhörigt kontor (om inte beloppen utgör
ersättning för faktiska utgifter) i form av royalty, avgift eller
annan liknande betalning för nyttjandet av patent eller
annan rättighet, eller i form av ersättning för särskilda
tjänster eller för företagsledning eller – utom i fråga om
bankföretag – i form av ränta på kapital utlånat till
företagets huvudkontor eller annat företaget tillhörigt
kontor.

4. Bestämmelserna i denna artikel påverkar inte tillämpningen
av sådan lagstiftning i en avtalsslutande stat som avser
en persons skattepliktiga inkomst i sådana fall där den
information som är tillgänglig för den behöriga myndigheten
i denna stat är otillräcklig för att bestämma den inkomst som
är hänförlig till ett fast driftställe, allt under
förutsättning att lastiftningen, i den utsträckning den
information som är tillgänglig för den behöriga myndigheten
så tillåter, tillämpas i överensstämmelse med principerna i
denna artikel.

5. I den mån inkomst hänförlig till fast driftställe brukat
i en avtalsslutande stat bestämmas på grundval av en
fördelning av företagets hela inkomt på de olika delarna
av företaget, hindrar bestämmelserna i punkt 2 inte att i
denna avtalsslutande stat den skattepliktiga inkomsten
bestäms genom sådant förfarande. Den fördelningsmetod
som används skall dock vara sådan att resultatet
överensstämmer med principerna i denna artikel.

6. Vid tillämpningen av föregående punkter bestäms
inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma
förfarande år från år, såvida inte goda och tillräckliga
skäl föranleder annat.

7. Ingår i inkomst av rörelse inkomster som behandlas
särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna
i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel.

Artikel 8

Sjöfart och luftfart

1. Inkomst, som förvärvas av ett företag i en avtalsslutande
stat genom användningen av luftfartyg eller skepp i
internationell trafik, beskattas endast i denna stat.

2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas beträffande inkomst
som förvärvas av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines
System (SAS) endast i fråga om den del av inkomst som
motsvarar den andel i konsortiet som innehas av AB
Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i
Scandinavian Airlines System (SAS).

3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas även på inkomst som
förvärvas genom delagande i en pool, ett gemensamt företag
eller en internationell driftsorganisation.

Artikel 9

Företag med intressegemenskap

1. I fall då

a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt
deltar i ledningen eller kontrollen av ett företag i den
andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags
kapital, eller

b) samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen
eller kontrollen av såväl ett företag i en avtalsslutande
stat som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller
äger del i båda dessa företags kapital, iakttas följande.

Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller
finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som
avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra
oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana
villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på
grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag,
inräknas i detta företags inkomst och beskattas i
överenstämmelse därmed.

2. Bestämmelserna i denna artikel hindrar inte tillämpningen
av sådan lagstiftning i en avtalsslutande stat som avser
en persons skattepliktiga inkomst, inbegripet fall där
tillgänglig information för behörig myndighet i denna stat
inte är tillräcklig för att bestämma den inkomst som är
hänförlig till ett företag, allt under förutsättning av
att lagstiftningen så långt detta är praktiskt möjligt
tillämpas i överensstämmelse med principerna i denna artikel.

Utdelning

1. Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat
till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får
beskattas i denna andra stat.

2. Utdelningen får emellertid beskattas även i den
avtalsslutande stat där bolaget som betalar utdelningen har
hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren
har rätt till utdelningen får skatten inte överstiga:

a) 5 procent av utdelningens bruttobelopp, om den som har
rätt till utdelningen är ett bolag (med undantag för
handelsbolag) som direkt innehar minst 70 procent av eller
har investerat minst tolv miljoner U.S. dollar i det
utbetalande bolagets kapital,

b) 10 procent av utdelningens bruttobelopp, om den som har
rätt till utdelningen är ett bolag (med undantag för
handelsbolag som innehar mindre än 70 procent men minst 25
procent av det utbetalande bolagets kapital,

c) 15 procent av utdelningens bruttobelopp i övriga fall.

Bestämmelserna i denna punkt berör inte bolagets beskattning
för den vinst av vilken utdelningen betalas.

3. Med uttrycket ”utdelning” förstås i denna artikel inkomst
av aktier, gruvaktier, stiftarandelar eller andra rättigheter
som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt
inkomst av andra andelar i bolag, som enligt lagstiftningen
i den stat där det utdelande bolaget har hemvist vid
beskattningen behandlas på samma sätt som inkomst av aktier.

4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om
den som har rätt till utdelningen har hemvist i en
avtalssluande stat och bedriver rörelse i den andra
avtalsslutande staten, där bolaget som betalar utdelningen
har hemvist, från där beläget fast driftställe eller utövar
själovständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där
belägen stadigvarande anordning, samt den andel på grund
av vilken samband med det fasta driftstället eller den
stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas
bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

5. Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar
inkomst från den andra avtalsslutande staten, får denna
andra stat inte beskatta utdelning som bolaget betalar, utom
i den mån utdelningen betalas till person med hemvist i denna
andra avtalsslutande stat eller i den mån den andel på grund
av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med
fast drifställe eller stadigvarande anordning i denna andra
stat, och ej heller beskatta bolagets icke utdelade vinst,
även om utdelningen eller den icke utdelade vinsten helt
eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra
stat.

Artikel 11

Ränta

1. Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som
betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande
staten, får beskattas i denna andra stat.

2. Räntan får emellertid beskattas även i den avtalsslutande
stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat,
men om mottagaren har rätt till räntan får skatten inte
överstiga 10 procent av räntans bruttobelopp.

3. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 2 skall ränta som
härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till
regeringen i den andra avtalsslutande staten undantas från
beskattning i den förstnämnda staten.

Vid tillämpningen av denna punkt åsyftar uttrycket ”regering”

a) beträffande Vietnam, Socialistiska Rebruken Vietnamns
regering vilket innefattar:

1) Statsbank i Vietnam,

2) lokala myndigheter och

3) sådana institutioner vars kapital i sin helhet ägs av
Socialistiska Republiken Vietnams regering eller av lokal
myndighet som de två avtalsslutande staternas behöriga
myndigheter från tid till annan kommer överens om

b) beträffande Sverige, Konungariket Sveriges regering
vilket innefattar:

1) Riksbanken,

2) en politisk underavdelning eller lokal myndighet,

3) SWEDECORP (Styrelsen för internationellt
näringslivsbistånd) och Swedfound International AB eller
annan svensk institution som upprättas av den svenska
regeringen för at uppnå samma ändamål som de förut nämnda
institutionerna och som de två avtalsslutande staternas
behöriga myndigheter från tid till annan kommer överens om.

4. Med uttrycket ”ränta” förstås i denna artikel inkomst av
varje slags fordran, antingen den säkerställts genom
inteckning i fast egendom eller inte och antingen den medför
rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket
åsyftar särskilt inkomst av värdepapper som utfärdats av
staten och inkomst av obligationer eller debentures, däri
inbegripna agiobelopp och vinster som hänför sig till
sådana värdepapper, obligationer eller debentures.
Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta
vid tillämpningen av denna artikel.

5. Bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3 tillämpas inte, om
den som rätt till räntan har hemvist i en avtalsslutande stat
och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten,
från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe
eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra
stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den
fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med
det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen.
I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive
artikel 14.

6. Ränta anses härröra från en avtalsslutande stat om
utbetalaren är den staten själv, politisk underavdelning,
lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om
emellertid den person som betalar räntan, antingen han har
hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en
avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadivarande
anordning i samband med vilken den skulle uppkommit för
vilken räntan betalas, och räntan belastar det fasta
driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses
räntan härröra från den stat där det fasta driftstället eller
den stadigvarande anordningen finns.

7. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren
och den som har rätt till räntan eller mellan dem båda och
annan person räntebeloppet, med hänsyn till den fordran
för vilken räntan betalas, överstiger det belopp som skulle
ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till
räntan om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas
bestämmelserna i denn artikel endast på sistnämnda belopp.
I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt
lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande
av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 12

Royalty

1. Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som
betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande
staten, får beskattas i denna andra stat.

2. Royaltyn får emellertid beskattas även i den
avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt
lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt
till royaltyn, får skatten inte överstiga 15 procent av
royaltyns brutobelopp. Om royaltyn betalas på grund av
patent, mönster eller modell, hemligt recept eller hemlig
tillverkningsmetod eller för upplysning om erfarenhetsrön
av industriell eller vetenskaplig natur eller för nyttjandet
av eller för rätten att nyttja industriell, kommerstiell eller
vetenskaplig utrustning som innefattar överföring av know
how, får skatten, utan hinder av föregående mening, inte
överstiga 5 procent av royaltyns bruttobelopp.

3. Med uttrycket ”royalty” förstås i denna artikel varje
slags betalning som tas emot såsom ersättning för nyttjandet
av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt,
konstnärligt eller veteskapligt verk, häri inbegripet
biograffilm och film eller band för radio- eller
televisionsutsändning, patent, varunmärke, mönster eller
modell, ritning hemligt recpet eller hemlig
tillverkningsmetod samt för nyttjandet av eller för rätten
att nyttja industiell, kommersiell eller vetenskaplig
utrustning eller för upplysning om erfarenhetsrön av
industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om
den som har rätt till royaltyn harhemvist i en
avalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra
avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, från
där beläget fast driftställe eller utövar självständig
yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen
stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom
i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med
det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen.
I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive
artikel 14.

5. Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat om
utbetalaren i den staten själv, politisk underavdelning,
lokal myndighet eller en person med hemvist i denna stat.
Om emellertid den person som betalar royaltyn, antingen
han har hemvist i en avtalslutande stat eller inte, i en
avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande
anordning i samband varmed skyldigheten att betala
royaltyn uppkommit, och royaltyn belastar det fast
driftstället eller den stadivarande anordningen, anses
royaltyn härröra från den stat där det fasta driftstället
eller den stadigvarande anordningen finns.

6. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren
och den som har rätt till royaltyn eller mellan dem båda och
annan person royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande,
den rätt eller den upplysning för vilken royaltyn betalas,
överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan
utbetalaren och den som har rätt till royaltyn om sådana
förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i
denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall
beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i
vardera avtalsslutande staten med iakttagande av
övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 13

Realisationsvinst

1. Vinst på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som
avses i artikel 6 punkt 2 får beskattas i den stat egendomen är
belägen. Vinst som person med hemvist i en avtalsslutande
stat förvärvar på grund av överlåtelse av andelar eller
liknande rättigheter i ett bolag vars tillgångar uteslutande eller
huvudsakligen består av fast egendom belägen i den andra
avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2. Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör
del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag
i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande
staten, eller av lös egendom, hänförlig till stadigvarande
anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som
person med hemvist i en avtalsslutande stat har i
den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna
andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse
av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela
företaget) eller av sådan stadigvarande anordning.

3. Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan
som avses i punkterna 1 och 2 beskattas endast i den
avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist. Vinst,
som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar
på grund av överlåtelse av andelar eller liknande rättigheter
i ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten,
vilket bolag huvusakligen investerar eller har investerat
”passivt” i aktier, obligationer, debentures eller andra
värdepapper eller uteslutande ägnar eller har ägnat sig åt
andra finansiella transaktioner, får beskattas i denna andra
stat.

4. Utan hinder av bestämmelser i punkt 3 får vinst, som
fysisk person som har haft hemvist i en avtalsslutande stat
och som erhållit hemvist i den andra avtalsslutande staten
förvärvar på grund av överlåtelse av andelar eller andra
rättigheter i bolag, beskattas i den förstnämnda staten om
överlåtelsen av andelarna eller rättigheterna sker vid något
tillfälle under en femårsperiod efter det datum då den
fysiska personen upphört att ha hemvist i den förstnämnda
staten.

Artikel 14

Självständig yrkesutövning

1. Inkomst, som en person med hemvist i en avtalsslutande
stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan
självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat. Om
verksamheten utövas i den andra avtalsslutande staten får
emellertid sådan inkomst också beskattas i denna andra stat
om

a) han i den andra avtalsslutande staten har en stadigvarande
anordning som regel mässigt står till hans förfogande för att
utöva verksamheten, men i sådant fall får endast så stor del
av inkomsten beskattas i den andra avtalsslutande staten
som är hänförlig till denna stadivarande anordning, eller

b) hans vistelse i den andra avtalsslutande staten uppgår
till tidrymd eller tidrymder som sammanlagt överstiger
183 dagar under en tolvmånadersperiod, men i sådant
fall får endast så stor del av inkomsten beskattas i denna
andra stat som är hänförlig till verksamhet som utövas där,
eller

c) ersättningen för hans verksamhet i den andra avtalsslutande
staten betalas av person med hemvist i denna avtalsslutande
stat eller belastar fast driftställe eller stadigvarande stat
samt överstiger 40 000 U.S. dollar under beskattningsåret.

2. Uttrycket ”fritt yrke” inbegriper särskilt självständig
vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet,
uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan
självständig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör,
arkitekt, tandläkare och revisor utövar.

Artikel 15

Enskild tjänst

1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18 och 19
föranleder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning
som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär
på grund av anställning endast i denna stat, får ersättning
som uppbärs för arbetet beskattas där.

2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas
ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat
uppbär för arbete som utförs i den andra avtalsslutande
staten, endast i den förstnämnda staten, om

a) mottagaren vistas i den andra staten under tidrymd eller
tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under
en tolvmånadersperiod, och

b) ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist
i den andra staten eller på dennes vägnar, samt

c) ersättningen inte belastar fast driftställe eller
stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i den andra
staten.

3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel
får ersättning för arbete som utförs ombord på skepp eller luftfartyg,
som används i internationell trafik av ett företag i en avtalsslutande
stat, beskattas i denna stat.

Artikel 16

Styrelsearvode

Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som person
med hemvist i en avtalslutande stat uppbär i egenskap av
medlem i styrelse i bolag med hemvist i den andra
avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

Artikel 17

Artister och idrottsmän

1. Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får
inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat
förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra
avtalsslutande staten i egenskap av artist, såsom teater-
eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller
av idrottsman, beskattas i den andra stat.

2. I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som
artist eller idrottman utövar i denna egenskap, inte
tillfaller artisten eller idrottsmannen själv utan, annan
person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna
i artiklarna 7, 14 och 15, beskattas i den avtalsslutande
stat där artisten eller idrottsmannen utövar verksamheten.

3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 skall inte tillämpas
på inkomst som förvärvas på grund av verksamhet utövad i
en avtalsslutande stat om besöket i denna stat uteslutande
finansierats egenom allmänna medel av dne andra
avtalsslutande staten enligt ett program för kulturellt utbyte
mellan de två avtalsslutande staterna.

Artikel 18

Pension, livränta och liknande ersättningar

1. Om inte bestämmelserna i artikel 19 punkt 2 föranleder
annat får pension och annan liknande ersättning, utbetalning
enligt socialförsäkringslagstifltningen och livränta, vilka
härrör från en avtalsslutande stat och betalas till person
med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas
i den för nämnda avtalsslutande staten.

2. Med uttrycket ”livränta” förstås ett fastställt belopp,
utbetalas periodiskt på fastställda tider en persons livstid
eller under angiven eller fastställbar tidsperiod och som
utgår på grund av förpliktelse att verkställa dessa
utbetalningar som ersättning för däremot fullt svarande
vederlag i penningar eller penningars värde.

Artikel 19

Offentlig tjänst

1. a) Ersättning (med undantag för pension), som betalas
av en avtalslutande stat, dess politiska underavdelningar
eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av
arbete som utförs i denna stats, dess politiska
underavdelningars eller lokala myndigheters tjänst,
beskattas endast i denna stat.

b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra
avtalsslutande staten om arbetet utförs i denna andra stat
och personen i fråga har hemvist i denna stat och

1) är medborgare i denna stat, eller

2) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att uföra
arbetet.

2. a) Pension (utom pension som betalas enligt
socialförsäkringslagstiftningen), som betalas av, eller från
fonder inrättade av, en avtalsslutande stat, dess politiska
underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk
person på grund av arbete som utförts i denna stats, dess
politiska underavdelningars eller lokala myndigheters
tjänst, beskattas endast i denna stat.

b) Sådan pension beskattas emellertid endast i den andra
avtalsslutande staten om personen i fråga har hemvist och är
medborgare i denna stat.

3. Bestämmelserna i artiklarna 15, 16 och 18 tillämpas på
ersättning och pension som betalas på grund av arbete som
utförts i samband med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande
stat, dess politiska underavdelningar eller lokala
myndigheter.

Artikel 20

Studerande och affärspraktikant

Studerande och affärspaktikant, som har eller omedelbart
före vistelsen i en avtalsslutande stat hade hemvist i den
andra avalsslutande staten och som vistas i den förstnämnda
staten uteslutande för sin undervisning eller utbildning,
beskattas inte i denna stat för belopp som han erhåller för
sitt uppehälle, sin undervisning eller utbildning, under
förutsättning att beloppen härrör från källa utanför denna
stat.

Artikel 21

Annan inkomst

1. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat
förvärvar och som inte behandlas i förgående artiklar av
detta avtal beskattas endast i denna stat, oavsett varifrån
inkomsten härrör.

2. Sådan inkomst som förvärvas av person med hemvist i
en avtalsslutande stat från källa i den andra avtalsslutande
staten får emelelrtid beskattas i denna andra stat.

3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte på inkomst, med
undantag för inkomst av fast egendom som avses i artikel
6 punkt 2, och mottagaren av inkomsten har hemvist i en
avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra
avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe eller
utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från
där belägen stdigvarande anordning, samt den rättighet eller
egendom i fråga om vilken inkomsten betalas äger verkligt
samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande
anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel
7 respektive artikel 14.

Artikel 22

Undanröjande av dubbelbeskattning

1. Beträffande Vietnam skall dubbelbeskattning undvikas på
följande sätt:

Om person med hemvist i Vietnam förvärvar inkomst som enligt
svensk lagstiftning och i enlighet med detta avtal får beskattas
i Sverige, skall Vietnam från den vietnamesiska skatten på
inkomsten medge avräkning med ett belopp motsvarande
den skatt som erlagst i Sverige. Avräkningsbeloppet skall
emellertid inte överstiga vietnamesisk skatt på inkomsten
beräknad enligt skattelagstiftningen i Vietnam.

2. Beträffande Sverige skall dubbelbeskattning undvikas på
följande sätt:

a) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som
enligt vietnamesisk lagstiftning och i enlighet med
bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Vietnamn, skall
Sverige, med beaktande av bestämmelserna i svensk
lagstiftning beträffande avräkning av utländsk skatt
(även i en lydelse de framdeles kan få genom att ändras
utan att den allmänna princip som anges här ändras) – från
den svenska skatten på inkomsten avräkna ett belopp
motsvarande den vietnamesiska skatt som erlagts på
inkomsten.

b) Om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst,
som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i
Vietnam, får Sverige vid fastställandet av skattesatsen för
svensk progressiv skatt beaktas den inkomst som skall
beskattas endast i Vietnam.

c) Utan hinder av bestämmelserna i a är utdelning från
bolag med hemvist i Vietnam till bolag med hemvist i
Sverige undantagen från svensk skatt enligt bestämmelserna
i svensk lag om skattebefrielse för utdelning som erhålls av
svenska bolag från dotterbolag utomlands.

d) Vid tillämpningen av a anses uttrycket ”den skatt som
erlagts i Vietnam” innefatta vietnamesisk skatt som skulle
ha erlagts, men som på grund av tidsbegränsade bestämmelser
i vietnamesisk lagstiftning avsedd att främja ekonomisk
utveckling inte erlagts eller erlagts med lägre belopp under
förusättning att sådan befrielse eller lättnad från skatt givits
beträffande vinst från industriell verksamhet eller
tillverkningsverksamhet eller från jordbruk (däri inbegripet
boskapsuppfödning) skogsbruk, fiske och turism (däri
inbegripet restaurang- och hotellverksamhet), gruvdrift
och stenbrytning, allt under förutsättning att verksamheten
bedrivits i Vietnam. Vid tillämpningen av c skall en skatt
på 15 procent på ett underlag beräknat efter
svenska regler anses efter svenska regler anses ha erlagts
beträffande verksamhet som anges i föregående mening
under där angivna villkor.

e) Vid tillämpningen av a anses skatt som erlagts i Vietnam
beträffande royalty som erhållits såsom ersättning för
nyttjandet av patent, mönster eller modell, ritning, hemligt
recept eller hemlig tillverkningsmetod eller för upplysning
om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller
vetenskaplig natur (vilken skatt enligt punkt 2 i artikel 12 inte
kan överstiga 5 procent av bruttobeloppet på sådan royalty),
alltid ha erlagts med 10 procent av royaltyns bruttobelopp
om nyttjandet skett i sådan verksamhet som angetts i d under
där angivna villkor.

f) Bestämmelserna i d och e gäller endast i fråga om de tio
första åren under vilka detta avtal tillämpas. Denna period
kan förlängas genom ömsesidig överenskommelse mellan
de behöriga myndigheterna.

Artikel 23

Begränsningar av förmåner

I fall då person uppbär inkomst (med undantag för utdelning
enligt artikel 10) från källa i annan stat än Vietnam och sådan
inkomst är undantagen från ebskattning i Vietnam enligt
vietnamesisk lagstiftning och också undantagen från
beskattning i Sverige enligt bestämmelserna i detta avtal,
få Sverige, utan hinder av bestämmelserna i detta avtal,
beskatta sådan inkomst i enlighet med sin interna
lagstiftning.

Artikel 24

förbud mot diskriminering

1. Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i den andra
avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed
sammanhängande krav som är av annat slag eller mer
tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande
krav som medborgare i denna andra stat under samma
förhållanden är eller kan bli underkastad.

2. Beskattningen av fast driftställe, som företag i en
avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten,
skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än
beskattningen av företag i denna andra stat, som bedriver
verksamhet av samma slag. Denna bestämmelse anses
inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att medge
person med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådant
personligt avdrag vid beskattningen, sådan skattebefrielse
eller skattenedsättning på grund av civilstånd eller
försörjningsplikt mot familj, som medges person med hemvist
i den egna staten.

3. Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9 punkt 1,
artikel 11 punkt 7 eller artikel 12 punkt 6 i detta avtal
tillämpas, är ränta, royalty och annan betalning från
företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i
den andra avtalsslutande staten avdragsgilla vid bestämmandet
av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag
på samma villkor som betalning till person med hemvist
i den förstnämnda staten.

4. Företag i entavtalsslutande stat, var kaptial helt eller
delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en
eller flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande
staten, skall inte i den förstnämnda staten bli föremål för
beskattning eller därmed sammanhängande krav som är
av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och
därmed sammanhängande krav som annan liknande
företag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat.

5. Bestämmelserna i punkterna 2 och 4 i den artikel skall
inte tillämpas avseendwe vietnamesisk skatt på
vinstöverföring, vilken inte i något fall får överstiga 10
procent av vinstens bruttobelopp. Angivna bestämmelser
skall inteheller tillämpas på grund av beskattning i
Vietnam av verksamhet avseende oljeltning eller
oljeutvinning eller jordbruk.

6. Bestämmelserna i denna artikel anses inte medföra
skyldighet för en avtalsslutande stat att medge fysiska
personer som inte har hemvist i denna stat sådant personligt
avdrag vid beskattningen, sådan skattebefrielse eller
skattenedsättning som medges personer med hemvist i
denna stat.

7. Bestämmelserna i denna artikel skall endast tillämpas
på skatter som omfattas av detta avtal.

Artikel 25

Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse

1. Om en person med hemvist i en avtalsslutande stat
anser att myndighet i en avtalsslutande stat eller i båda
avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom
medför eller kommer att medföra beskattning som strider
mot bestämmelserna i detta avtal kan han, utan att detta
påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som
finns i dessa staters interna rättsordning, framlägga
saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande
stat där personen har hemvist. Saken skall framläggas inom
tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om
den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot
bestämmelserna i avtalet.

2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad
men inte själv kan få till stånd en tillfredställande
lösning, skall myndigheten söka lösa rågan genom ömsesidig
överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra
avtalsslutande staten i syfte unvika beskattning som strider
mot avtalet. Överenskommelse som träffats skall genomföras
utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande staternas
interna lagstiftning.

3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna
skall söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer
i fråga om tillämpningen av avtalet. De kan även överlägga
i syfte att undanröja dubbelbeskattning i fall som inte
omfattas av avtalet.

4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna
kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att
träffa överenskommelse i de fall som angivits i föregående
punkter. De behöriga myndigheterna skall genom
överläggningar utveckla lämpliga bilaterala förfaringssätt,
betingelser och tekniker för att underlätta förfarandet vid
sådana ömsesidiga överenskommelser som angivits
i denna artikel.

Artikel 26

Utbyte av upplysningar

1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna
skall utbyta sådana upplysningar som är nödvändiga för
att tillämpa bestämmelserna i detta avtal eller i de
avtalsslutande staternas interna lagstiftning beträffande
skatter som omfattas av avtalet, i den mån beskattningen
enligt denna lagstiftning inte strider mot avtalet. I
synnerhet skall upplysningar utbytas för att förhindra
skattebrott och skatteundandragande av skatter som omfattas
av avtalet. Utbytet av upplysningar begränsas inte av
artikel 1. Upplysningar som en avtalsslutande stat mottagit
skall behandlas såsom hemliga på samma sätt som upplysningar
som erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat.
Om upplysningarna ursprungligen ansetts vara hemliga i den
överförande staten får de yppas endast för personer eller
myndigheter (däri inbegripet domstolar och administrativa
myndigheter) som fastställer, uppbär eller indriver eller
handlägger åtal eller besvär i fråga om skatter som omfattas
av avtalet. Dessa personer eller myndigheter skall använda
upplysningarna endast för sådana ändamål. De får yppa
upplysningarna vid offentliga rättegångar eller i
domstolsavgöranden. De behöriga myndigheterna skall genom
överläggningar utveckla lämpliga betingelser och tekniker
för utbytet av upplysningar, däri inbegripet utbyte av
upplysningar rörande skatteflykt om dessa anses lämpligt.

2. Bestämmelserna i punkt 1 anses inte medföra skyldighet för
en avtalsslutande stat att

a) Vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning
och administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i
den andra avtalsslutande staten.

b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt
lagstiftning eller sedvanliga administrativ praxis i denna
avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten,

c) lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet,
industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i
näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar,
vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn.

Artikel 27

Diplomatiska företrädare och konsulära tjänstemän

Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier
vid beskattningen som enligt folkrättens allmänna
regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser
tillkommer diplomatiska företrädare eller konsulära
tjänstemän.

Artikel 28

Ikraftträdande

1. De avtalsslutande staterna skall skriftligen underrätta
varandra när de åtgärder som enligt respektive stats
lagstiftning krävs för att detta aval skall träda i kraft har
vidtagits. Avtalet träder i kraft då den sista av dessa
underrättelser tas emot.

2. Avtalets bestämmelser tillämpas:

a) i Vietnam:

1) beträffande källskatter, på skattepliktigt belopp som
betalas den 1 januari det år som följer efter det
kalanderår då avtalet träder i kraft eller senare;

2) beträffande övriga vietnamesiska skatter, på
inkomst som uppkommer det kalenderår som följer efter
det kalenderår under vilket avtalet träder i kraft och
efterföljande kalenderår.

b) i Sverige

på inkomst som förvärvas den 1 januari det år som följer
närmast efter det år då avtalet träder i kraft eller senare.

Artikel 29

Upphörande

Detta avtal förblir i kraft till dess att det uppsägs av en
avtalslutande stat. Vardera avtalsslutande staten kan på
dipolmatisk väg, skriftligen uppsäga avtalet genom
underrättelse härom minst sex månader före utgången
av något kalenderår som följer efter en tidrymd av fem år
från den dag då avtalet trädde i kraft. I händelse av sådan
uppsägning upphör avtalet att gälla:

a) i Vietnam:

1) beträffande källskatter, på skattepliktigt belopp som betalas
den 1 januari det år som följer efter det kalenderår under
vilket underrättelsen lämnas eller senare,

2) beträffande övriga vietnamesiska skatter, på inkomst som
uppkommer det kalenderår som följer efter det kalenderår
under vilket underrättelsen lämnas och efterföljande kalenderår.

b) i Sverige:

på inkomst som förvärvas den 1 januari det år som föjer närmast
efter det år under vilket underrättelsen lämnas eller senare.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen
bemyndigade, undertecknat detta avtal.

Som skedde i Stockhom den 24 mars 1994, i två exemplar på
vietnamesiska, engelska och svenska språken. Alla tre texterna
äger lika vitsord, för den händelse att tvist uppkommer vid
tolkningen skall dock den engelska texten äga företräde.

För Konunga riket Sveriges regering

Dick Kling

För Socialistiska Republiken Vietnams regering

Pham Ngac