Lag (1995:1339) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ukraina

SFS nr
1995:1339
Departement/myndighet
Finansdepartementet S3
Utfärdad
1995-11-30
Ändring införd
t.o.m. SFS 2011:1374

1 § Det avtal för att undvika dubbelbeskattning och förhindra
skatteflykt beträffande skatter på inkomst som Sverige och Ukraina
undertecknade den 14 augusti 1995 skall, tillsammans med det
protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en del av detta,
gälla som lag här i landet. Avtalet är avfattat på svenska, ukrainska
och engelska. Den svenska och den engelska texten framgår av bilaga
till denna lag.

2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån
dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars
skulle föreligga.

3 § Har upphävts genom lag (2011:1374).

Övergångsbestämmelser

1995:1339

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. Denna lag skall tillämpas beträffande inkomst som förvärvas den 1
januari året närmast efter det år då avtalet träder i kraft eller
senare.

3. Följande författningar skall inte längre tillämpas såvitt avser
förhållandet mellan Sverige och Ukraina, nämligen

– lagen (1982:708) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Sovjetunionen,

– kungörelsen (1971:130) om tillämpning av protokoll mellan Sverige
och Sovjetunionen angående ömsesidig skattebefrielse för
luftfartsföretag och deras anställda,

– kungörelsen (1973:563) om tillämpning av protokoll mellan Sverige
och Sovjetunionen angående ömsesidig skattebefrielse för
sjöfartsföretag.

De angivna författningarna skall dock fortfarande tillämpas

a) på inkomst som förvärvas före den 1 januari året efter det då
lagen träder i kraft, samt

b) beträffande skatt på förmögenhet, på skatt som påförs vid
taxeringen året efter det då lagen trädde i kraft eller vid tidigare
års taxering.

Bilaga

AVTAL MELLAN SVERIGE OCH UKRAINA FÖR ATT UNVIKA DUBBELBESKATTNING
OCH FÖRHINDRA SKATTEFLYKT BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST

Sverige och Ukraina, som önskar ingå ett avtal att undvika
dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter
på inkomst, har kommit överens om följande:

Artikel 1

Personer på vilka avtalet tillämpas

Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en
avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.

Arikel 2

Skatter som omfattas av avtalet

1. Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst och på
realisationsvinst som påförs för en avtalsslutande stats, dess
politiska underavdelningar eller lokala myndigheters räkning,
oberoende av det sätt på vilket skatterna tas ut.

2. Med skatter på inkomst förstås alla skatter, som utgår på inkomst
i dess helhet eller på delar av inkomst, däri inbegripna skatter
på vinst på grund av överlåtelse av lös eller fast egendom, skatt
på den totala lönesumman som utbetalas av företag samt skatter
på värdestegring.

3. De skatter på vilka detta avtal tillämpas är:

a) i Ukraina:

1) skatten på vinst (inkomst) från företag (podatok na pributok
(dokhody) pidpriemstv),

2) inkomstskatten på medborgare (pributkovy podatok z gromadyan)

(i det följande benämnda ”ukranisk skatt”)

b) i Sverige:

1) den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupongskatten
däri inbegripna,

2) den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta,

3) den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta artister m.fl.
och

4) den kommunala inkomstskatten

(i det följande benämnda ”svensk skatt”).

4. Avtalet tillämpas även beträffande nya skatter på inkomst och
på förmögenhet, som efter undertecknandet av detta avtal införs i
en avtalsslutande stat. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande
staterna skall genom ömsesidig överenskommelse besluta huruvida en
skatt som införs i någon av de avtalsslutande staterna är sådan
skatt som avtalet skall tillämpas på i enlighet med vad som anges i
föregående mening.

5. Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak
likartat slag, som efter undertecknandet av detta avtal påförs vid
sidan av eller i stället för de skatter som anges i punkt 3. De
behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela
varandra de väsentliga ändringar som vidtagits i respektive
skattelagstiftning.

6. Bestämmelserna i avtalet är inte tillämpliga på straffavgifter,
som erlagts för överträdande av skattelagstiftningen i en
avtalsslutande stat.

Artikel 3

Allmänna definitioner

1. Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av
detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

a) ”Ukraina” innefattar, när utttrycket används i geografisk
betydelse, det territorialvatten och varje område utanför
territoalvattnet som i överensstämmelse med folkrättens regler
har förklarats eller hädanefter kommer att förklaras som ett område
inom vilket Ukraina äger utöva rättigheter beträffande havsbottnen,
dennas underlag och naturtillgångar;

b) ”Sverige” åsyftar Konungariket Sverige, och innefattar, när
uttrycket används i geografisk betydelse, Sveriges territorium,
Sveriges territorialvatten och andra havsområden över vilka
Sverige, i överensstämmelse med folkrättens regler, utövas suveräna
rättigheter eller jurisdiktion;

c) ”en avtalsslutande stat” och ”den andra avtalsslutande staten”
åsyftar Ukraina eller Sverige, beroende på sammanhanget;

d) ”person” inbegriper ”fysisk person, bolag och annan sammanslutning;

e) ”bolag” åsyftar juridisk person eller annan som vid beskattningen
behandlas såsom juridisk person;

f) ”företag i en avtalsslutande stat” och ” företag i den andra
avtalsslutande staten” åsyftar företag som bedrivs av person med
hemvist i en avtalsslutande stat respektive företag som bedrivs av
person med hemvist i den andra avtalsslutande staten;

g) ”internationell trafik” åsyftar transport med skepp eller
luftfartyg som används av företag i en avtalsslutande stat utom
då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser
i den andra avtalsslutande staten;

h) ”medborgare” åsyftar:

1) fysisk person som har medborgarskap i en avtalsslutande stat,

2) juridisk person, handelsbolag och annan sammanslutning som
bildats enligt den lagstiftning som gäller i en avtalsslutande
stat;

i) ”behörig myndighet” åsyftar:

1) I Ukraina, finansministern eller dennes befullmäktige ombud,

2) i Sverige, finansministern, dennes befullmäktigade ombud eller
den myndighet åt vilken uppdras att vara behörig myndighet vid
tillämpningen av detta avtal.

2. Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, såvida inte
sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats
i avtalet ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens
lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas.

Artikel 4

Hemvist

1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”person med
hemvist i en avtalsslutande stat” person som enligt lagstiftningen
i denna stat är skattskyldig där på grund av domicil, bosättning,
plats för företagsledning, plats för bolags registrering eller
annan liknande omständighet, dock med förbehåll att

a) uttrycket inte inbegriper person som är skattskyldig i denna
stat endast för inkomst från källa i denna stat; och

b) beträffande handelsbolag och dödsbon inbegriper det angivna
uttrycket sådan person endast i den mån dess inkomst är skattepliktig
i denna stat på samma sätt som inkomst som förvärvas av person
med hemvist där, antingen hos handelsbolaget eller dödsboet eller
hos dess delägare.

2 Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 fysisk person har hemvist
i båda avtalsslutande staterna, bestäms hans hemvist på följande sätt:

a) han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad som
stadigvarande står till hans förfogande. Om han har en sådan bostad
i båda staterna, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans
personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för
levnadsintressen);

b) om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina
levnadsintressen eller om han inte i någondera staten har en
bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha
hemvist i den stat där han stadigvarande vistas;

c) om han stadigvarande vistas i båda staterna eller om han inte
vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den
stat där han är medborgare;

d) om han är medborgare i båda staterna eller om han inte är
medborgare i någon av dem, skall de behöriga myndigheterna i de
avtalsslutande staterna avgöra frågan genom ömsesidig överenskommelse.

3. Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 annan person än fysisk
person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses personen
i fråga ha hemvist i den stat där den har sin verkliga ledning.

Artikel 5

Fast driftställe

1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”fast
driftställe” en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från
vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs.

2. Uttrycket ”fast driftställe” innefattar särskilt:

a) plats för företagsledning,

b) filial,

c) kontor,

d) fabrik,

e) verkstad,

f) affärslokal eller annan lokal använd som försäljningsställe,

g) en stadigvarande installation eller konstruktion som används
för utforskning av naturtillgångar,

h) gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för
utvinning av naturtillgångar.

3. Plats för byggnads-, anläggnings-, monterings- eller
installationsverksamhet eller verksamhet som består av övervakning
i anslutning därtill utgör fast driftställe endast om verksamheten
pågår under en tidrymd som överstiger tolv månader.

4. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses
uttrycket ”fast driftställe” inte innefatta:

a) användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning
eller utlämnande av företaget tillhöriga varor,

b) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för
lagring, utställning eller utlämnande,

c) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för
bearbetning eller förädling genom annan företags försorg,

d) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande
för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar för företaget,

e) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande
för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande
eller biträdande art,

f) innehavet av en stadigvarande plats för affärsverksamhet
uteslutande för att kombinera verksamheter som anges i punkterna
a) till e), under förutsättning att hela verksamheten som bedrivs
från den stadigvarande platsen för affärsverksamhet på grund av
denna kombination är av förberedande eller biträdande art.

5. Om en person – som inte är sådan oberoende representant på
vilken punkt 6 tillämpas – är verksam för ett företag samt i en
avtalsslutande stat har och där regelmässigt använder fullmakt
att sluta avtal i företagets namn, anses detta företag – utan
hinder av bestämmelserna i punkter 1 och 2 – ha fast driftställe i
denna stat beträffande varje verksamhet som denna person bedriver
för företaget. Detta gäller dock inte om den verksamhet som denna
person bedriver är begränsad till sådan som anges i punkt 4
och som – om den bedrevs från en stadigvarande plats för
affärsverksamhet – inte skulle göra denna stadigvarande plats för
affärsverksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna i
nämnda punkt.

6. Företag anses inte har fast driftställe i en avtalsslutande
stat endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet
i denna stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan
oberoende representant, under förutsättning att sådan person
därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet.

7. den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande
stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i
den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver
affärsverksamhet i denna andra stat (antingen från fast driftställe
eller på annant sätt), medför inte i och för sig att någotdera
bolaget utgör fast driftställe för det andra.

Artikel 6

Inkomst av fast egendom

1. Inkomst, som person med hemvist i ett avtalsslutande stat
förvärvar av fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk
eller skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande staten, får
beskattas i denna andra stat.

2.Uttrycket ”fast egendom” har den betydelse som uttrycket har
ennligt lagstiftningen i den avalsslutande stat där egendomen
är belägen. Uttrycket inbegriper dock alltid tillbehör till fast
egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk,
rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast
egenom tillämpas, byggnader, nyttjanderätt till fast egendom
samt till rätt för föränderliga eller fasta ersättningar för
nyttjandet av alla rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller
annan naturtillgång. Skepp, båtar och luftfartyg anses inte vara
fast egendom

3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst som förvärvas genom
omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning
av fast egendom.

4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 tillämpas även på inkomst
av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast
egendom som används vid själständig yrkesutövning.

Artikel 7

Inkomst av rörelse

1. Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat
förvärvar, beskattas endast i denna stat såvida inte företaget
bedriver rörelse eller har bedrivit rörelse i den andra
avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe. Om
företaget bedriver rörelse eller har bedrivit rörelse på nyss
angivet sätt, får företagets inkomst beskattas i den andra staten,
men endast så stor del därav som är hänförlig till det fasta
driftstället.

2. Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse eller
har bedrivit rörelse i den andra avtalsslutande staten från där
beläget fast driftställe, hänförs, om inte bestämmelserna i punkt
3 föranleder annat, i vardera avtalsslutande staten till det fasta
driftstället den inkomst som det kan antas att driftstället skulle
har förvärvat, om det varit ett fristående företag, som
bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma
eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det
företag till vilket driftstället hör.

3. Vid bestämmandet av ett fast driftställes inkomst medges
avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället,
härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och allmänna
förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det
fasta driftstället är beläget eller annorstädes. Avdrag medges
emellertid inte för belopp som det fasta driftstället kan ha
betalat till företagets huvudkontor eller annan företaget
tillhörigt kontor (om inte beloppen utgör ersättning för faktiska
utgifter) i form av royalty, avgift eller annan liknande
betalning för nyttjandet av patent eller annan rättighet, eller
i form av ersättning för särskilda tjänster eller för företagsledning
eller – utom i fråga om bankföretag – i form av ränta på
kapital utlånat till det fasta driftstället.

4. I den mån inkomst hänförlig till fast driftställe brukat i
en avtalsslutande stat bestämmas på grundval av en fördelning av
företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget, hindrar
bestämmelserna i punkt 2 inte att i denna avtalsslutande stat
den skattepliktiga inkomsten bestämms genom sådant förfarande.
Den fördelningsmetod som används skall dock vara sådan att
resultatet överensstämmer med principerna i denna artikel.

5. Inkomst hänförs inte till fast driftställe endast av den
anledningen att varor inköps genom det fasta driftställets
försorg för företaget.

6. Vid tillämpningen av föregående punkter bestäms inkomst som
är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande
år från år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder
annat.

7. Ingår i inkomst av rörelse inkomster eller realisationsvinster
som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal,
berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i
förevarande artikel.

Artikel 8

Sjöfart och luftfart

1. Inkomst, som förvärvas av ett företag i en avtalsslutande stat
genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell
trafik beskattas endast i denna stat.

2. Vid tillämpningen av denna artikel innefattas i inkomst, som
förvärvas genom användningen av skepp eller luftfartyg i
internationell trafik:

a) inkomst som förvärvas genom uthyrning av obemannade skepp
eller luftfartyg; och

b) inkomst som förvärvats genom användning, underhåll eller
uthyrning av containers (däri inbegripet släpvagn och annan
utrustning för transport av containers) som används för
transport av gods eller varor;

när sådan uthyrning eller användning, underhåll eller uthyrning,
alltefter omständigheterna, är av underordnad betydelse i
förhållande till användningen av skepp eller luftfartyg i
internationell trafik.

3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas även på inkomst
som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt
företag eller en internationell driftsorganisation.

4. När bolag från olika länder har överenskommit att bedriva
internationell luftfart i konsortium, tillämpas bestämmelserna
i punkterna 1, 2 och 3 beträffande inkomst som förvärvs av
luftfartskonsortiet endast i fråga om den del av inkomsten
som motsvarar den andel i konsortiet som innehas av bolag med
hemvist i en avtalsslutande stat.

Artikel 9

Företag med intressegemenskap

1. I fall då

a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt
deltar i ledningen eller kontrollen av ett företag i den andra
avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital,
eller

b) samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller
kontrollen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som
ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del
i båda dessa företags kapital, iakttas följande.

Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller
finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor,
som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av vandra
oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor
skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av
villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i
detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed.

2. I fall då en avtalsslutande stat inräknar i inkomsten för ett
företag i denna stat och i överensstämmelse därmed beskattar
inkomst för vilken ett företag i den andra avtalsslutande
staten beskattats i denna andra stat samt den sålunda inräknade
inkomsten är sådan som skulle ha tillkommit företaget i den
förstnämnda staten om de villkor som avtalats mellan företagen
hade varit sådana som skulle ha avtalats mellan av varandra
oberoende företag, skall denna andra stat genomföra vederbörlig
justering av det skattebelopp som påförts för inkomsten i denna
stat. Vid sådan justering iakttas övriga bestämmelser i detta
avtal och de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna
skall vid behov överlägga med varandra.

Artikel 10

Utdelning

1. Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till
person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas
i denna andra stat.

2. Utdelningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutande
stat där bolaget som betalar utdelning har hemvist, enligt
lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till
utdelningen får skatten inte överstiga:

a) 5 procent av utdelningens bruttobelopp, om den som har rätt
till utdelningen är ett bolag (med undantag för handelsbolag),
som direkt innehar minst 20 procent av det utbetalande bolagets
kapital,

b) 10 procent av utdelningens bruttobelopp i övriga fall.

Denna punkt berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken
utdelningen betalas.

3. Sådan utdelning skall – utan hinder av bestämmelserna i punkt
2 – beskattas endast i den avtalsslutande stat där den som har rätt
till utdelningen har hemvist om denne är ett bolag (med undantag
för handelsbolag) som innehar direkt minst 25 procent av det
utbetalande bolagets sammanlagda röstvärde och om minst 50 procent
av det sammanlagda röstvärdet i bolaget som har rätt till
utredningen innehas av personer med hemvist i denna avtalsslutande
stat.

4. Med uttrycket ”utdelning” förstås i denna artikel inkomst av
aktier eller andra rättigheter som inte är fordringar, med rätt
till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag, som
enligt lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har
hemvist vid beskattningen behandlas på samma sätt som inkomst
av aktier.

5. Bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3 tillämpas inte, om den
som har rätt till utdelningen har hemvist i en avtalsslutande stat
och bedriver rörelse eller har bedrivit rörelse i den andra
avtalsslutande staten, där bolaget som betalar utdelningen har
hemvist, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig
yrkesverksamhet eller har utövat självständig yrkesverksamhet
eller har utövat självständig yrkesverksamhet i denna andra stat
från där belägen stadigvarande anordning, samt den andel på grund
av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med det fasta
driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall
tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

6. Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst
från den andra avtalsslutande staten, får denna andra stat inte
beskatta utdelning som bolaget betalas, utom i den mån utdelningen
betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den
mån den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt
samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna
andra stat, och ej heller beskatta bolagets icke utdelade vinst,
även om utdelningen eller den icke utdelade vinsten helt eller
delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stat.

Artikel 11

Ränta

1. Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas
till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får
beskattas i denna andra stat.

2. Räntan får emellertid beskattas även i den avtalsslutande
stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat,
men om mottagaren har rätt till räntan får skatten inte överstiga
10 procent av räntans bruttobelopp.

3. a) Utan hinder av bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel är
ränta, som härrör från en avtalsslutande stat när den som har
rätt till räntan är, eller när lånet för vilket räntan betalas
garanteras eller försäkras av, regeringen i den andra
avtalsslutande staten eller någon av dess politiska underavdelningar
eller lokala myndigheter eller något av dess organ, undantagen
från beskattning i den förstnämnda staten.

b) Utan hinder av bestämmelserna i artikel 7 i detta avtal och
punkt 2 i denna artikel är ränta, som härrör från en avtalsslutande
stat när den som har rätt till räntan har hemvist i den andra
avtalsslutande staten, undantagen från beskattning i den
förstnämnda staten, under förutsättning att räntan betalas med
anledning av lån som beviljats, garanterats eller försäkrats av
ett organ med sådan befogenhet för den andra statens räkning.

4. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 2 skall ränta som härrör
från en avtalsslutande stat beskattas endast i den andra
avtalsslutande staten när mottagaren är ett företag med hemvist
i denna andra stat som har rätt till räntan och räntan betalas
med anledningav skuld som uppkommit vid detta företags försäljning
på kredit av varor eller industriell, kommersiell eller vetenskaplig
utrustning till ett företag i den förstnämnda staten utom i fall
då försäljningen sker mellan närstående eller fordran uppkommer
mellan närstående personer.

5. Med uttrycket ”ränta” förstås i denna artikel inkomst av varje
slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast
egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i
gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst
av värdepapper, som utfärdats av staten, och inkomst av obligationer
eller debentures, däri inbegripna agiobelopp och vinster som
hänför sig till sådana värdepapper, obligationer eller debentures.
Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta
vid tillämpningen av denna artikel.

6. Bestämmelserna i punkterna 1, 2, 3 a) och 4 tillämpas inte,
om den som har rätt till räntan har hemvist i en avtalsslutande
stat och bedriver rörelse eller har bedrivit rörelse i den
andra avtalsslutande stat och bedrivit rörelse i den andra
avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från där
beläget fast driftställe eller utövar eller har utövat självständig
yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande
anordning, samt den fordran för vilken räntan betalas äger
verkligt samband med det fasta driftstället eller stadigvarande
anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7
respektive artikel 14.

7. Ränta anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren
är den staten själv, en politisk underavdelning, lokal myndighet
eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person
som betalar räntan, antingen han har hemvist i en avtalsslutande
stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe
eller stadigvarande anordning i samband med vilken den skuld
uppkommit för vilken räntan betalas, och räntan belastar det
fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses
räntan härröra från den stat där det fasta driftstället eller
den stadigvarande anordningen finns.

8. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren
och den som har rätt till räntan eller mellan dem båda och annan
person räntebeloppet, med hänsyn till den fordran för vilken
räntanbetalas, överstiger det belopp som skulle har avtalats
mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan om sådana
förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna
artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas
överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande
staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 12

Royalty

1. Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas
till persom med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får
beskattas i denna andra stat.

2. Royaltyn får emellertid beskattas även i den avtalsslutande
stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat,
men om mottagaren har rätt till royaltyn, får skatten inte
överstiga 10 procent av royaltyns bruttobelopp. Utan hinder av
föregående mening är royaltyn undantagen från beskattning i den
avtalsslutande stat från vilken den härrör om royaltyn avser
betalning rör patent avseende industriellt kunnande och kunskaper
om tillverkningsmetoder såväl som royalty som kan hänföras till
jordbruk, läkemedelsindustrin, datorer, programvara för datorer
och byggnation, hemligt recept eller tillverkningsmetod, eller
för upplysningar om erfarenhetsrön av industriell, kommiersiell
eller vetenskaplig natur.

3. Med uttrycket ”royalty” förstås i denna artikel varje slags
betalning som tas emot såsom ersättning för nyttjandet av eller
för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt
eller vetenskapligt verk, häri inbegripet biograffilm och film
eller band för radio- eller televisionsutsändning, patent, varumärke,
mönster eller modell, ritning hemligt recept eller hemlig
tillverkningsmetod eller för upplysning om erfarenhetsrön av
industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som
har rätt till royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och
bedriver eller har bedrivit rörelse i den andra avtalsslutande
staten, från vilken royaltyn härrör, från där beläget fast
driftställe och utövar eller har utövat självständig yrkesverksamhet
i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning,
samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn
betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den
stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas betämmelserna
i artikel 7 respektive artikel 14.

5. Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren
är den staten själv, en politisk underavdelning, en lokal myndighet
eller en person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person
som betalar royaltyn, antingen han har hemvist i en avtalsslutande
stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe
eller stadigvarande anordning i samband varmed skyldigheten att
betala royaltyn uppkommit, och royaltyn belastar det fasta
driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses royaltyn
härröra från den stat där det fasta driftstället eller den
stadigvarande anordningen finns.

6. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och
den som har rätt till royaltyn eller mellan dem båda och annan
person royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rätt
eller den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger
det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som
har rätt till royaltyn om sådana förbindelser inte förelegat,
tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda
belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt
lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande
av övriga bestämmelser i detta avtal.

7. Bestämmelserna i denna artikel tillämpas inte om det huvudsakliga
syftet eller ett av de huvudsakliga syftena för en person
delaktig i tillskapandet eller bestämmandet av de rättigheter för
vilka royaltyn betalas var att uppnå fördelarna i denna artikel
med hjälp av detta tillskapande eller bestämmande.

Artikel 13

Realisationsvinst

1. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar
på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel
6 och som är belägen i den andra avtalsslutande staten eller
vinst vid överlåtelse av andelar i ett bolag eller handelsbolag
vars tillgångar huvudsakligen består av sådan egendom, får
beskattas i denna andra stat.

2. Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av
rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en
avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller
av lös egendom, hänförlig till stadigvarande anordning för att
utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en
avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får
beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund
av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans
med hela företaget) eller av sådan stadigvarande anordning.

3 Vinst som person med hemvist i en avtalsslutande stat
förvärvar på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som
används i internationell trafik eller av lös egendom som är
hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg,
beksattas endast i denna stat.

Beträffande vinst som förvärvas av luftfartskonsortium bestående
av bolag från olika länder tillämpas bestämmelserna i denna
punkt endast i fråga om den del av vinsten som motsvarar den
andel av konsortiet som innehas av bolag med hemvist i en
avtalsslutande stat.

4. Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som
avses i punkterna 1, 2 och 3 beskattas endast i den avtalsslutande
stat där överlåtaren har hemvist.

5. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 4 får vinst, som fysisk
person som har haft hemvist i en avtalsslutande stat och som
erhållit hemvist i den andra avtalsslutande staten förvärvar på
grund av överlåtelse av egendom, beskattas i den förstnämnda
staten om överlåtelsen av egendomen sker vid något tillfälle
under en femårsperiod efter det datum då den fysiska personen
upphört att ha hemvist i den förstnämnda staten.

Artikel 14

Självständig yrkesutövning

1. Inkomst, som en fysisk person med hemvist i en avtalsslutande
stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan självständig
verksamhet, beskattas endast i denna stat om han inte i andra
avtalsslutande staten har en stadigvarande anordning som
regelmässigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten.
Om han har en sådan stadigvarande anordning, får inkomsten beskattas
i denna andra stat men endast så stor del av den som är hänförlig
till denna stadigvarande anordning.

2. Uttrycket ”fritt yrke” inbegriper särskilt självständig
vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings-
och undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet
som läkare, advokat, ingenjör, arkitekt, tandläkare och revisor
utövar.

Artikel 15

Enskild tjänst

1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18 och 19 föranleder
annat, beskattas lön och annan liknande ersättning som person med
hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning
endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i en andra
avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra stat, får
ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där.

2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas ersättning,
som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete
som utförs i den andra avtalsslutande staten, endast i den
förstnämnda staten, om

a) mottagaren vistas i den andra staten under tidrymd eller tidrymder
som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod;
och

b) ersättning betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i den
andra staten eller på dennes vägnar; samt

c) ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande
anordning som arbetsgivaren har i den andra staten.

3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får
ersättning för arbete, som utförs ombord på skepp eller luftfartyg
som används i internationell trafik av ett företag i en
avtalslutande stat, beskattas i denna stat. Om person med hemvist
i en avtalsslutande stat uppbär inkomst av arbete, vilket utförs
ombord på ett luftfartyg som används i internationell trafik
av ett luftfartskonsortium bildat av bolag från olika länder
inklusive ett bolag med hemvist i denna stat, beskattas sådan
ersättning endast i denna stat.

Artikel 16

Styrelsearvode

Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som person med
hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i
styrelse eller annat liknande organ i bolag med hemvist i den
andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

Artikel 17

Artister och idrottsmän

1. Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får
inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar
genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande
staten i egenskap av artist, såsom teater- eller filmskådespelare,
radio- eller televisionsartist eller musiker, eller av idrottsman,
beskattas i denna andra stat.

2. I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som artist eller
idrottsman utövar i denna egenskap, inte tillfaller artisten
eller idrottsmannen själv utan annan person, får denna inkomst,
utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 14 och 15, beskattas
i den avtalsslutande stat där artisten eller idrottsmannen utövar
verksamheten.

Artikel 18

Pension, livränta och liknande ersättning

1. Om inte bestämmelserna i artikel 19 punkt 2 föranleder annat
får pension och annan liknande ersättning, utbetalning enligt
socialförsäkringslagstiftningen och livränta, vilka härrör från en
avtalsslutande stat och betalas till person med hemvist i denna
andra avtalsslutande staten, beskattas i den förstnämnda staten.

2. Med uttrycket ”livränta” förstås ett fastställt belopp, som
utbetalas periodiskt på fastställda tider under en persons livstid
eller under angiven eller fastställbar tidsperiod och som utgår på
grund av förpliktelse att verkställa dessa utbetalningar som
ersättning för däremot fullt svarande vederlag i penningar eller
pennigars värde.

Artikel 19

Offentlig tjänst

1. a) Ersättning (med undantag för pension), som betalas av en
avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller
lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som
utförs i denna stats, politiska underavdelningars eller lokala
myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.

b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra
avtalsslutande staten om arbetet utförs i denna andra stat och
personen i fråga har hemvist i denna stat och:

1) är medborgare i denna stat, eller

2) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att uföra arbetet.

2. a) Pension, som betalas av, eller från fonder inrättade av, en
avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala
myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförts i
denna stats, politiska underavdelningars eller myndigheters tjänst,
beskattas endast i denna stat.

b) Sådan pension beskattas emellertid endast i den andra
avtalsslutande staten om personen i fråga har hemvist och är
medborgare i denna stat.

3. Bestämmelserna i artiklarna 15, 16 och 18 tillämpas på ersättning
och pension som betalas på grund av arbete som utförts i samband
med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande stat, dess politiska
underavdelningar eller lokala myndigheter.

Artikel 20

Studerande

1. Studerande, affärspraktikant eller lärling, som har eller
omedelbart före vistelsen i en avtalsslutande stat hade hemvist i
den andra avtalsslutande staten och som vistas i den förstnämnda
staten uteslutande för sin undervisning eller utbildning, beskattas
inte i denna stat för belopp som han erhåller för sitt uppehälle,
sin undervisning eller utbildning, under förutsättning att beloppen
härrör från källa utanför denna stat.

2. Såvitt avser bidrag, stipendier eller inkomst från någon
sysselsättning som inte omfattas av bestämmelserna i punkt 1, skall
en student eller affärspraktikant som avses i punkt 1 vara
berättigad att erhålla samma befrielse, lättnader och förmåner
vid beskattningen som gäller för personer med hemvist i den stat
som han besöker, Denna punkt tillämpas bara om studenten eller
praktikanten stannar mer än sex månader i denna stat.

Artikel 21

Annan inkomst

1. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar
och som inte behandlas i föregående artiklar av detta avtal
beskattas endast i denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör.

2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte på inkomst, med undantag
för inkomst av fast egendom som avses i artikel 6 punkt 2, om
mottagaren av inkomsten har hemvist i en avtalsslutande stat och
bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där
beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet
i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt
den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas
äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den
stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna
i artikel 7 respektive artikel 14.

Artikel 22

Undanröjande av dubbelbeskattning

1. Beträffande Ukraina skall dubbelbeskattning undvikas på följande
sätt:

Vad beträffar tillämpninen av bestämmelserna i ukrainsk lagstiftning
om skattebefrielse för skall erlagd utanför Ukrainas territorium,
(vilken inte skall stå i motsatsförhållande till huvudprinciperna
i denna punkt) skall svensk skatt, som erlagts enligt svensk
lagstiftning och enligt bestämmelserna i detta avtal, oberoende
av om detta skett direkt eller genom avdrag, på vinst, inkomst eller
egendom som härrör från Sverige, avräknas från ukrainsk skatt som
beräknats på sådan vinst, inkomst eller egendom.

2. Beträffande Sverige skall dubbelbeskattning undvikas på följande
sätt:

a) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt
ukrainsk lagstiftning och i enlighet med bestämmelserna i detta
avtal får beskattas i Ukraina, skall Sverige – med beaktande av
bestämmelserna i svensk lagstiftning beträffande avräkning av
utländsk skatt (även i den lydelse de framdeles kan få genom att
ändras utan att den allmänna princip som anges här ändras) – från
den svenska skatten på inkomsten avräkna ett belopp motsvarande
den ukrainska skatt som erlagts för inkomsten.

b) Om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst, som
enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i Ukraina,
får Sverige – vid bestämmandet av svensk progressiv skatt – för
fastställande av denna skattesats, och endast för att uppnå detta
ändamål, beakta inkomsten som skall beskattas endast i Ukraina.

c) Utan hinder av bestämmelserna i punkt a är utdelning från bolag
med hemvist i Ukraina till bolag med hemvist i Sverige undantagen
från svensk skatt i den mån utdelningen skulle har varit undantagen
från beskattning enligt svensk lagstiftning om båda bolagen hade
varit svenska. Sådan skattebefrielse medges dock endast om

1) den vinst av vilken utdelningen betalas underkastats den normala
bolagsskatten i Ukraina eller en inkomstskatt jämförlig därmed, eller

2) utdelningen som betalas av bolag med hemvist i Ukraina uteslutande
eller nästan uteslutande består av utdelning som detta bolag under
ifrågavarande år eller tidigare år mottagit på aktier som bolaget
innehar i bolag med hemvist i tredje stat, vilken utdelning skulle
ha varit skattebefriad i Sverige om de aktier för vilka utdelningen
betalas hade innehafts direkt av bolaget med hemvist i Sverige.

d) Vid tillämpningen av punkterna i 2 a och c i denna artikel anses
uttrycken ”den ukrainska skatt som erlagts” och ”den normala
bolagsskatten i Ukraina eller en inkomstskatt jämförlig därmed”
innefatta ukrainsk inkomstskatt som skulle ha erlagts, men som på
grund av tidsbegränsade bestämmelser i ukrainsk lagstiftning avsedd
att främja ekonomisk utveckling inte erlagts eller erlagts med
lägre belopp.

e) Bestämmelserna i punkt 2 d gäller endast i fråga om de fem
första åren från det datum som detta avtal träder i kraft. De
behöriga myndigheterna skall överlägga med varandra för att avgöra
om dessa bestämmelser skall tillämpas efter denna period.

3. Utan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal skall, med
undantag av fall då tillämpning sker av den metod för att undvika
dubbelbeskattning som normalt tillämpas av hemviststaten, punkt 2
d i denna artikel och övriga bestämmelser i detta avtal som medger
undantag från eller nedsättning av skatt inte tillämpas på inkomst
som bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och inte
heller på utdelning som betalas av sådant bolag när

a) bolaget förvärvar sina inkomster huvudsakligen från andra stater

1) från aktiviteter sådana som bank-, sjöfarts-, finans- eller
försäkringsverksamhet eller

2) genom att vara huvudkontor, coordination centre eller en
liknande enhet som tillhandahåller administrativa eller andra
tjänster till en grupp av bolag som bedriver rörelse huvudsakligen
i andra stater, och

b) sådan inkomst beskattaas påtagligt läre enligt den statens
lagstiftning än inkomst av liknande verksamhet som bedrivs inom
denna stat eller inkomst från verksamhet som huvudkontro,
coordination centre eller en liknande enhet som tillhandahåller
administrativa eller anra tjänster till en grupp av bolag som
bedriver rörelse i denna stat.

Artikel 23

Förbud mot diskriminering

1. Medborgare i en avtalsslutande stat som inte i den andra
avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed
sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än
den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i
denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli
underkastad. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 1 tillämpas
denna bestämmelse även på person som inte har hemvist i en
avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.

2. Statslös person med hemvist i en avtalsslutande stat skall
inte i någondera avtalslutande staten bli föremål för beskattning
eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer
tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som
medborgare i staten i fråga under samma förhållanden är eller kan
bli underkastad.

3. Beskattningen av fast driftställe, som företag i en avtalsslutande
stat har i den andra avtalsslutande staten, skall i denna andra
stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i denna
andra stat, som bedriver verksamhet av samma slag.

4. Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9 punkt 1, artikel
11 punkt 8 eller artikel 12 punkt 6 tillämpas, är ränta, royalty
och annan betalning från företag i en avtalsslutande stat till
person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgilla
vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant
företag på samma villkor som betalning till person med hemvist
i den förstnämnda staten. På samma sätt är skuld som företag i
en avtalsslutande stat har till person med hemvist i den andra
avtalsslutande staten avdragsgill vid bestämmandet av sådant
företags beskattningsbara förmögenhet på samma villkor som
skuld till person med hemvist i den förstnämnda staten.

5. Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller
delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller
flera personer med hemvist i den förstnämnda staten bli föremål för
beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat
slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande
krav som annat liknande företag i den förstnämnda staten är
eller kan bli underkastat.

6. Bestämmelserna i denna artikel skall tillämpas på de skatter
som omfattas av detta avtal.

7. Bestämmelserna i detta avtal skall inte tolkas så att det
föreligger skyldighet för en avtalsslutande stat att medge person
med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådant personligt
avdrag vid beskattningen, sådan skattebefrielse eller
skattenedsättning som medges person med hemvist i den egna
staten enligt bestämmelser andra än bestämmelserna i allmän
skattelagstiftning eller på grund av civilstånd eller
familjeförpliktelser.

Artikel 24

Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse

1. Om en person anser att en avtalsslutande stat eller båda
avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom medför
eller kommer att medföra beskattnng som strider mot bestämmelserna
i detta avtal kan han, utan att detta påverkar hans rätt att
använda sig av de rätsmedel som finns i dessa staters interna
rättsordning, framlägga saken för den behöriga myndigheten i den
avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är om
tillämpning av artikel 23 punkt 1, i den avtalsslutande stat där
han är medborgare. Saken skall framläggas inom tre år från den
tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit
upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet.

2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men
inte själv kan få till stånd en tillfredställande lösning, skall
myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med
den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i
syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet.
Överenskommelse som träffats skall genomföras utan hinder av
tidsgränser i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning.

3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall
genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller
tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen
av avtalet. De kan även överlägga i syfte att undanröja
dubbelbeskattning i fall som inte omfattas av avtalet.

4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan
träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa
överenskommelse i de fall som angivits i föregående punkter.

Artikel 25

Utbyte av upplysningar

1. De behöriga myndigheterna i de avtalslutande staterna skall
utbyta sådana upplysningar som är nödvändiga för att tillämpa
bestämmelserna i detta avtal eller i de avtalsslutande staternas
interna lagstiftning, särskilt för att förebygga skattebrott och
för att underlätta tillämpandet av lagregler till förebyggande av
skatteflykt, beträffande skatter som omfattas av avtalet, i den
mån beskattningen enligt denna lagstiftning inte strider mot detta
avtal. Upplysningar som en avtalsslutande stat mottagit skall
behandlas såsom hemliga och får yppas endast för personer eller
myndigheter (däri inbegripet domstolar och administrativa
myndigheter) som fastställer, uppbär eller indriver eller handlägger
åtal eller besvär i fråga om de skatter som omfattas av avtalet.
Dessa personer eller myndigheter skall använda upplysningarna
endast för sådana ändamål. De får yppa upplysningarna vid offentliga
rättegångar eller i domstolsavgöranden.

2. Bestämmelserna i punkt 1 anses inte medföra skyldighet för en
avtalsslutande stat att

a) vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och
administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra
avtalsslutande staten,

b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning
eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat
eller i den andra avtalsslutande staten,

c) lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-,
handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat
förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle
strida mot normal praxis.

Artikel 26

Diplomatiska företrädare och konsulära tjänstemän

Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid
beskattningen som enligt folkrättens allmänna regler eller
bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer diplomatiska
företrädare eller konsulära tjänstemän.

Artikel 27

Ikraftträdande

De avtalsslutande staterna skall på diplomatisk väg underrätta
varandra när de konstitutionella åtgärder som enligt respektive
stats lagstiftning krävs för att detta avtal skall träda i kraft
har vidtagits. Detta avtal skall träda i kraft den dag då den
sista av dessa underrättelser tas emot och skall därvid tillämpas

a) i Sverige:

beträffande inkomst, som förvärvats den 1 januari året närmast
efter det år då avtalet träder i kraft eller senare;

b) i Ukraina:

a) beträffande skatt på utdelningar, ränta eller royalty för
betalningar den sextionde dagen närmast efter den dag då
avtalet träder i kraft eller senare;

2) beträffande skatt på vinster (inkomst) från företag avseende
beskattningsår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer
närmast efter det då avtalet träder i kraft eller senare;

3) beträffande inkomstskatt för medborgare i Ukraina, utländska
medborgare och statslösa personer för betalningar den sextionde
dagen närmast efter den dag då avtalet träder i kraft eller
senare.

Artikel 28

Upphörande

Detta avtal förblir i kraft till dess att det sägs upp av en
avtalsslutande stat. Vardera avtalsslutande staten kan på
diplomatisk väg, uppsägs avtalet genom underrättelse härom minst
sex månader före utgången av varje kalenderår med början
efter utgången av dem år från det datum då avtalet träder i
kraft i händelse av sådan uppsägning upphör avtalet att gälla

a) i Sverige:

beträffande inkomst som förvärvas den 1 januari det kalenderår
som följer närmast efter det år under vilket underrättelsen om
upphörande lämnas eller senare;

b) i Ukraina:

1) beträffande skatt på utdelningar, ränta eller roylaty för
betalningar den sextionde dagen närmast efter den dag då
underrättelsen lämnas eller senare;

2) betäffande skatt på vinster (inkomst) från företag avseende
beskattningsår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer
närmast efter det då underrättelsen lämnas eller senare;

3) beträffande inkomstskatt för medborgare i Ukraina, utländska
medborgare och statslösa personer för betalningar den sextionde
dagen närmast efter den dag då underrättelsen lämnas eller
senare.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen
bemyndigande, undertecknat detta avtal.

Som skedde i Kiev den 14 augusti 1995, i tre exemplar på
engelska, ukrainska och svenska språken. I händelse av
skiljaktigheter skall den engelska texten äga vitsord.

För Sverige

Pierre Schori

För Ukraina

M.I. Syvulskij

PROTOKOLL

Vid undertecknandet av avtalet mellan Sverige och Ukraina för
att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande
skatter på inkomst, har undertecknade kommit överens om att
följande bestämmelser skall utgöra en integrerande del av avtalet.

I. Till artikel 2

Sociala avgifter omfattas inte av detta avtal även om de ingår i
företagens totala beräkning av löner och ersättningar.

II. Till artikel 11

Ränta erhållen från eller på lån garanterade av den svenska
statliga myndigheten ”SwedeCorp” skall vara skattebefriad i
Ukraina.

III.. Till artikel 13

Andra meningen i punkt 3 i artikel 13 behandlar realisationsvinster
från överlåtelse av egendom tillhörigt ett konsortium. Om en
delägare i ett konsortium erhåller en realisationsvinst på grund
av överlåtelse av egendom som tillhör denne delägare, skall de
andra bestämmelserna i artikel 13 (inklusive den första meningen
i punkt 3) tillämpas.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen
bemyndigande, undertecknat detta protokoll.

Som skedde i Kiev den 14 augusti 1995, i tre exemplar på engelska,
ukrainska och svenska språken. I händelse av skilaktigheter skall
den engelska texten äga företräde.

För Sverige

Pierre Schori

För Ukraina

M.I. Syvulskij