Förordning (1995:268) om samordning av statlig tjänstepension med vissa pensioner till riksdagens ledamöter och ledamöter av Europaparlamentet

SFS nr
1995:268
Departement/myndighet
Finansdepartementet ESA
Utfärdad
1995-03-02
Ändring införd
t.o.m. SFS 2010:1688

Inledande bestämmelser

1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om statlig
tjänstepension som betalas ut samtidigt med riksdagspension och som
grundar sig på anställning som upphört efter år 1973.

2 § I förordningen avses med

riksdagspension – pension enligt lagen (1994:1065) om
ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter i dess lydelse
den 31 december 2009, summan av pension och tilläggsbelopp
enligt 8 kap. 9–11 §§ nämnda lag från och med den 1
januari 2010, egenpension enligt motsvarande äldre
författningar eller pension enligt lagen (1996:304) om
arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet,

ledamotspension – egenpensionsförmåner enligt
Europaparlamentets beslut 2005/684/EG, Euratom av den 28
september 2005 om antagande av Europaparlamentets
ledamotsstadga,

tjänstepension – pension enligt statliga pensionsavtal
eller pension eller inkomstgaranti enligt andra statliga
pensionsbestämmelser,

nettopension – tjänstepension som inte ska samordnas med
en socialförsäkringsförmån,

tjänstepensionsbelopp – pensionens eller inkomstgarantins
normalbelopp eller motsvarande belopp,

tjänstetidsfaktor – förhållandet mellan den tid som får
tillgodoräknas och den tid som behövs för hel pension
eller hel inkomstgaranti enligt tillämpliga
pensionsbestämmelser,

efterlevandepension – efterlevandepension enligt
pensionsavtal för arbetstagare hos staten m.fl. (PA 03),
enligt pensionsplan för arbetstagare hos staten m.fl. (PA-
91) eller motsvarande äldre bestämmelse och enligt lagen
(1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter
eller lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges
ledamöter av Europaparlamentet eller efterlevandepension
enligt Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom.
Förordning (2010:1147).

3 § Föreskrifterna i 4–10 och 12 §§ gäller om pensionernas
sammanlagda tjänstetidsfaktor är högre än talet 1.

Föreskrifterna i 4–8 §§ gäller för tid före den månad då
pensionstagaren fyller 65 år samt, vid samordning av tjänstepension
som är en nettopension, även för tid därefter.

Föreskrifterna i 9 och 10 §§ gäller för tid från och med den månad
då pensionstagaren fyller 65 år eller den senare månad då
riksdagspensionen betalas ut, utom vid samordning av tjänstepension
som är en nettopension.

I 11 och 12 §§ finns föreskrifter om samordning av pension åt
efterlevande.

Samordning av egenpension eller motsvarande före 65 års ålder
och av förmånsbestämd nettopension

4 § Tjänstepensionen minskas med riksdagspensionen, om båda
pensionerna är hela.

5 § Om tjänstepensionen, men inte riksdagspensionen, är hel,
minskas tjänstepensionen med det belopp som skulle ha gällt
om den beräknats med tillämpning av riksdagspensionens och
ledamotspensionens sammanlagda tjänstetidsfaktorer.
Minskningen får dock inte vara större än riksdagspensionen
eller ledamotspensionen eller dessa pensioners sammanlagda
belopp. Förordning (2009:1220).

6 § Om tjänstepensionen är avkortad minskas den med det
belopp som skulle ha gällt om den beräknats enligt en
tjänstetidsfaktor som motsvarar den del av de sammanlagda
tjänstetidsfaktorerna som överstiger talet 1.

Minskningen enligt första stycket får dock inte vara större
än att summan av pensionerna, inklusive eventuell samtidig
rätt till annan tidigare intjänad kommunal eller privat
pensionsförmån som tjänstepensionen ska samordnas med, uppgår
till minst en hel tjänstepension. Förordning (2009:1220).

6 a § Vid beräkning enligt 4–6 §§ av vilket belopp av
ledamotspensionen som tjänstepensionen ska minskas med efter
65 års ålder ska det bortses från ett så stort belopp av
ledamotspensionen som beräknas motsvara vad som skulle ha
tjänats in i svensk socialförsäkringspension under tiden som
ledamot av Europaparlamentet.

Det som skulle ha tjänats in i svensk socialförsäkringspension
ska beräknas som den inkomstgrundade ålderspension som den
före detta ledamoten skulle ha haft rätt till för samma år om
ledamotsarvodet hade varit pensionsgrundande enligt svensk
lag. Med inkomstgrundad ålderspension avses inkomstgrundad
ålderspension enligt socialförsäkringsbalken före reducering
enligt 69 kap. 2, 3, 5–7 och 9–11 §§ samma balk.
Inkomstpension och premiepension ska beräknas som om den före
detta ledamoten endast hade tillgodoräknats pensionsrätt för
inkomstpension och som om denna pensionsrätt, före reducering
enligt 61 kap. 10 § socialförsäkringsbalken, hade utgjort 18,5
procent av pensionsunderlaget. Förordning (2010:1688).

7 § Om riksdagspensionen har minskats med hänsyn till
sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt
socialförsäkringsbalken eller livränta enligt 41–43 kap. samma
balk, med undantag för livränta som hänför sig till
krigsskadersättning, ska den anses uppgå till det belopp som
skulle ha gällt utan sådan minskning. Förordning (2010:1688).

8 § Om riksdagspensionen beräknats med hänsyn till att
sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt
socialförsäkringsbalken betalas ut, tillämpas också
föreskrifterna i 9 och 10 §§ för tid före den månad då
pensionstagaren fyller 65 år. Förordning (2010:1688).

Samordning av egenpension som inte är nettopension från 65 års
ålder

9 § Pensionen beräknas till ett belopp som svarar mot summan
av dels vad som återstår av tjänstepensionen sedan den
minskats enligt 4, 5 eller 6 §, dels 65 procent av
riksdagspensionens pensionsunderlag multiplicerat med
tjänstetidsfaktorn, dels 70 procent av ledamotsarvodet
multiplicerat med tjänstetidsfaktorn.

Beloppen ska avse månaden före den då pensionstagaren uppnår
65 års ålder, med hänsyn tagen till generella förändringar av
pensionsnivåerna till den i 3 § tredje stycket avsedda
månaden. Förordning (2009:1220).

10 § Utöver vad som följer av 9 § skall den beräknade pensionen
samordnas med socialförsäkringsförmåner, förses med tilläggsbelopp
och ändras på samma sätt som en hel tjänstepension. Före utbetalning
avräknas riksdagspensionens belopp i den utsträckning det är möjligt.

Samordning av pension åt efterlevande

11 § Om det finns rätt till efterlevandepension i form av
både riksdagspension och ledamotspension samt tjänstepension,
ska tjänstepensionen minskas med övriga förmåner.

Familjepension enligt äldre statliga pensionsbestämmelser
minskas med samtidigt utgiven efterlevandepension enligt
lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens
ledamöter, lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges
ledamöter av Europaparlamentet eller efterlevandepension
enligt Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom.
Förordning (2009:1220).

12 § Kompletterande efterlevandepension enligt pensionsplan
för arbetstagare hos staten m.fl. och familjepension enligt
äldre statliga pensionsbestämmelser samordnas med samtidigt
utgiven kompletterande efterlevandepension enligt lagen
(1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter
eller lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter
av Europaparlamentet enligt föreskrifterna i 4–6 a §§. Detta
gäller även efterlevandepension enligt Europaparlamentets
beslut nr 2005/684/EG, Euratom. Förordning (2009:1220).

Övergångsbestämmelser

1995:268

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Bestämmelserna
tillämpas dock för tid från och med den 1 juli 1994.

Genom förordningen upphävs förordningen (1988:719) om samordning av
statlig tjänstepension med egenpension enligt lagen (1988:589) om
ersättning till riksdagens ledamöter.

2003:59

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2003. De nya
bestämmelserna skall dock tillämpas från och med den 1 januari
2003.

2009:1220

1. Denna förordning träder i kraft den 21 december 2009.

2. För den som omfattas av Pensionsplan för arbetstagare hos
staten m.fl. (PA-91) och som inte varit ledamot av
Europaparlamentet gäller 11 § i sin äldre lydelse.

2010:1147

Denna förordning träder i kraft den 1 december 2010. Den
ska dock tilllämpas för tid från och med den 1 januari
2010.