Lag (1995:374) om val till Europaparlamentet

SFS nr
1995:374
Departement/myndighet
Justitiedepartementet L6
Utfärdad
1995-04-20
Författningen har upphävts genom
SFS 1997:157
Upphävd
1997-06-01
Ändring införd
t.o.m. SFS 1996:306

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller vid val år 1995 i Sverige till
Europaparlamentet.

För val till Europaparlamentet är landet inte indelat i valkretsar.

Vid valet till Europaparlamentet tillämpas, om inte annat följer av
denna lag, i erforderliga delar bestämmelserna i vallagen (1972:620)
om ordinarie val till riksdagen.

Valmyndigheter

2 § Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen
(1972:620) är central valmyndighet också för val enligt denna lag.

3 § Länsstyrelsen är regional valmyndighet.

4 § För genomförande av valet på lokal nivå svarar inom varje kommun
den valnämnd som avses i 3 kap. vallagen (1972:620).

Det som en kommun, en valnämnd och valförrättare är skyldiga att
göra enligt denna lag skall bekostas av kommunen.

Vem har rösträtt

5 § Den som har rösträtt vid val till riksdagen har rösträtt också
vid val enligt denna lag.

Rösträtt har därutöver den medborgare i någon av Europeiska unio-
nens medlemsstater (unionsmedborgare) som inte utövat sin rösträtt
vid

de val till Europaparlamentet som ägt rum i juni 1994 och som är
bosatt här i landet och senast på valdagen fyller 18 år.

Den som enligt skattemyndighetens personband är folkbokförd här i
landet den 1 juli 1995 skall anses vara bosatt här.

6 § Närmare bestämmelser om röstlängd finns i 10 16 §§.

Vem är valbar

7 § Valbar till Europaparlamentet är var och en som har rösträtt
enligt denna lag. Unionsmedborgare är dock valbara under den
ytterligare förutsättningen att de enligt 19 § visar att de inte
förlorat sin valbarhet i sitt hemland vid val till Europaparlamentet.

Den är inte heller valbar som är

ledamot av regeringen i en medlemsstat,

ledamot av EG-kommissionen,

domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i EG-domstolen,

ledamot av Revisionsrätten,

medlem av Rådgivande kommittén i Europeiska kol- och
stålgemenskapen eller medlem av Ekonomiska och sociala kommittén i
Europeiska gemenskapen och i Europeiska atomenergigemenskapen,

medlem av sådana kommittéer eller andra organ som har tillsatts
enligt fördragen om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen, Europeiska gemenskapen och Europeiska
atomenergigemenskapen för att förvalta gemenskapernas medel eller för
att utföra en permanent och direkt förvaltningsuppgift,

styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska
investeringsbanken, eller

tjänsteman eller annars anställd i aktiv tjänst inom Europeiska
gemenskapernas institutioner eller till dessa knutna fackorgan.

Inte heller är den valbar som har kandiderat vid de val till
Europaparlamentet som ägt rum i juni 1994.

När skall val hållas

8 § Val förrättas den 17 september 1995.

Valdistrikt

9 § Vid val enligt denna lag tillämpas bestämmelserna om valdistrikt
i 3 kap. vallagen (1972:620). Den del av en kommun som vid val enligt
vallagen bildar ett valdistrikt utgör ett valdistrikt också vid val
enligt denna lag.

Länsstyrelsen får efter samråd med valnämnden besluta om valdistrikt
som omfattar fler röstberättigade än vad som sägs i 3 kap. 3 §
vallagen.

Röstlängder

10 § Frågan om vem som har rösträtt enligt 5 § avgörs på grundval av
en röstlängd som upprättats före valet.

Bestämmelserna i 4 kap. vallagen (1972:620) om allmän och särskild
röstlängd skall tillämpas i fråga om den som har rösträtt enligt 5 §
första stycket.

11 § Unionsmedborgare som vill utöva sin rösträtt enligt 5 § andra
stycket skall senast den 1 juli 1995 skriftligen hos
skattemyndigheten anmäla sin önskan att tas upp i allmän röstlängd
för val till Europaparlamentet.

I sin anmälan skall unionsmedborgare i en skriftlig försäkran

ange sin nationalitet och sin adress i Sverige,

ange den valkrets eller det område i hemstaten där de senast var
upptagna i röstlängd,

försäkra att de inte utövat rösträtt vid de val till
Europaparlamentet som ägde rum i juni 1994.

Blanketter för anmälan skall finnas tillgängliga hos
skattemyndigheten.

Beslut med anledning av anmälan skall meddelas så snart som möjligt.
Underrättelse om sådant beslut skall sändas till valmyndigheten i den
stat där väljaren är medborgare.

Rättelser av uppgifter i röstlängd

12 § I fråga om allmän och särskild röstlängd gäller bestämmelserna
i vallagen (1972:620) om rättelse och om överklagande av ett sådant
beslut.

13 § Unionsmedborgare som anser att röstlängden innehåller felaktiga
uppgifter om dem skall senast den 25 augusti 1995 skriftligen begära
att uppgifterna rättas. Detta gäller också dem som anser sig vara
felaktigt uteslutna ur röstlängden. Omständigheter som inträffat
senare än den

1 juli 1995 får inte ligga till grund för rättelse.

Frågor om rättelse skall prövas av skattemyndigheten.

Centrala valmyndigheten bör informera allmänheten om hur man kan
begära rättelse av röstlängden.

14 § När samtliga beslut om rättelser förts in i röstlängden skall
den så snart som möjligt sändas till den kommun där valdistriktet
ligger.

15 § Får skattemyndigheten från en myndighet i någon annan
medlemsstat meddelande om att en röstberättigad som finns upptagen i
röstlängd här i landet röstat vid valen till Europaparlamentet i juni
1994 skall myndigheten genast rätta allmän röstlängd.

Överklagande

16 § Skattemyndighetens beslut i ett ärende om rättelse får
överklagas bara i samband med att det val överklagas för vilket
röstlängden har upprättats. I ett sådant ärende får bara de bevis
åberopas som har visats upp för skattemyndigheten.

Skydd för partibeteckning

17 § En partibeteckning som är skyddad vid val till riksdagen enligt
bestämmelserna i vallagen (1972:620) är skyddad också vid val enligt
denna lag.

En partibeteckning kan också registreras för val som skall hållas
enligt denna lag. Då gäller bestämmelserna i 5 kap. vallagen om
registrering av partibeteckning vid val till riksdagen.

Ansökan om registrering skall göras senast den 22 maj 1995 för att
partibeteckningen skall vara skyddad vid val enligt denna lag.

18 § Kandidater skall anmälas till centrala valmyndigheten senast
den dag myndigheten bestämmer. Då gäller bestämmelserna i 5 kap.
vallagen (1972:620) om ordinarie val till riksdagen.

Försäkran av unionsmedborgare som önskar kandidera

19 § Unionsmedborgare som inte samtidigt är svenska medborgare och
som önskar kandidera vid valet till Europaparlamentet den 17
september 1995 skall senast den 18 augusti 1995 lämna en försäkran
till centrala valmyndigheten. I den skall de

ange sin nationalitet och sin adress i Sverige,

ange den valkrets eller det område i hemstaten där kandidaten
senast var upptagen i röstlängd, och

försäkra att de inte kandiderat vid de val till Europaparlamentet
som ägde rum i juni 1994.

Till en sådan försäkran skall fogas ett intyg av den behöriga
myndigheten i hemstaten att valbarheten inte har gått förlorad där
eller att denna diskvalifikationsgrund inte finns såvitt myndigheten
vet.

Valsedlar och valkuvert

20 § Vid val till Europaparlamentet skall användas valsedlar och
valkuvert som hålls till handa av centrala valmyndigheten.

21 § Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För
valet skall användas vita valsedlar.

På valsedlarna skall det finnas minst en rad där väljarna kan skriva
till namn, och en ruta intill varje rad där väljarna genom markering
kan avge en personröst för ett av dessa namn. På valsedlar som upptar
namn på en eller flera kandidater skall det dessutom framför varje
namn finnas en ruta där väljarna genom markering kan avge en
personröst för det namnet.

I övrigt gäller om valsedlar bestämmelserna i 6 kap. 2 § andra
stycket punkterna 1 och 3 och tredje stycket vallagen (1972:620).

22 § Om en valsedel innehåller mer än ett kandidatnamn, skall namnen
tas upp i en följd under varandra och förses med nummer som visar
ordningen mellan dem.

Namnen gäller själva valet samt, i den mån de inte därvid tas i
anspråk, val av ersättare för företrädare.

Innehåller en valsedel med registrerad partibeteckning flera namn på
kandidater, skall valsedeln, om partiet enligt 18 § anmält kandidater
för valet, som första och andra namn ta upp namn på kandidater som
finns på listan över kandidater partiet anmält. Innehåller en
valsedel i fall som nu sagts endast ett namn skall detta vara ett
namn som finns på listan över anmälda kandidater.

23 § Vallagens (1972:620) bestämmelser om beställning, kostnader,
förskottsbetalning m.m. i fråga om valsedlar och valkuvert skall
gälla också vid val enligt denna lag. Vad som där gäller för parti
skall gälla också för partier som deltar i val till
Europaparlamentet.

Utöver vad som anges i 6 kap. 7 § vallagen skall centrala
valmyndigheten också förse valsedelsblanketterna med sådana rader och
rutor som anges i 21 § andra stycket.

24 § I lokaler där röstning äger rum enligt denna lag skall väljarna
ha tillgång till

1. valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste
riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet;
valsedlarna skall vara försedda med

parti- och valbeteckning,

minst en rad där väljaren kan skriva till namn, och

en ruta intill varje rad där väljarna genom markering kan avge en
personröst för ett av dessa namn, och

2. blanketter till valsedlar som försetts med

minst en rad där väljaren kan skriva namn, och

en ruta intill varje rad där väljarna genom markering kan avge
en personröst för ett av dessa namn.

Lantbrevbärare som tar emot valsedelsförsändelser bör medföra sådana
valsedlar.

Valsedlarna hålls till handa genom centrala valmyndigheten.

Röstkort

25 § Om den centrala valmyndigheten inte bestämmer annat, skall för
var och en som enligt gällande röstlängd är röstberättigad vid valet
upprättas ett röstkort med uppgifter om den röstberättigade.
Röstkortet skall dessutom innehålla uppgifter om valet till ledning
för den röstberättigade. I fråga om röstkort tillämpas i övrigt 7
kap. 1 § andra stycket, 2 § första och tredje styckena samt 3 §
första-tredje styckena vallagen (1972:620).

Röstkorten skall sändas till de röstberättigade senast 30 dagar före
valdagen.

Allmänt om röstning

26 § Röstning sker på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där
väljaren är upptagen i röstlängd. Röstberättigade som på grund av
vistelse utomlands eller på annan ort inom landet eller av andra skäl
inte kan rösta på tid och plats som nu sagts, får rösta på Posten
Aktiebolags postkontor inom landet, hos en svensk utlandsmyndighet
eller på ett svenskt fartyg i utrikes fart.

I fråga om röstningen och om den vidare behandlingen av röster som
har lämnats på ett postkontor, hos en utlandsmyndighet eller på ett
fartyg tillämpas i övrigt bestämmelserna om ordinarie val till
riksdagen i 8-12 kap. vallagen (1972:620).

I den lokal där val äger rum skall ett exemplar av denna lag och av
vallagen finnas tillgängliga.

27 § Länsstyrelsen får efter samråd med valnämnden besluta att
röstning på valdagen får ske också på andra röstmottagningsställen i
valdistriktet än som anges i 8 kap. 1 § vallagen (1972:620) varvid
det från bestämmelserna i 2, 3, 5 och 6 §§ i samma kapitel får göras
de avvikelser som behövs för detta. Med anledning av röstmottagning
på sådana röstmottagningsställen får nödvändiga avvikelser också
göras vid tillämpningen av 10-13 och 15 §§ i samma kapitel samt 9
kap. 1-3 och 5 §§.

28 § Centrala valmyndigheten får efter samråd med länsstyrelsen,
valnämnden och Posten Aktiebolag besluta att en valnämnd skall
ansvara

för den röstmottagning som sägs i 10 kap. 2 § andra stycket vallagen
(1972:620).

Rösträkning, sammanräkning och mandatfördelning

Preliminär rösträkning

29 § Rösterna räknas preliminärt i vallokalen och hos valnämnden.
Därvid tillämpas bestämmelserna i 13 kap. vallagen (1972:620).

Slutlig sammanräkning

30 § Varje länsstyrelse skall göra en sammanräkning av valresultatet
i sitt län. Resultatet av sammanräkningarna skall ligga till grund
för centrala valmyndighetens slutliga sammanräkning för hela landet,
fördelning av mandaten mellan partierna och utseende av ledamöter och
ersättare.

Vid rösträkningen tillämpas 14 kap. 1 och 2 §§, 3 § tredje stycket,
4, 5 och 8 §§ vallagen (1972:620). Med anmälda kandidater avses då
sådana kandidater som anmälts enligt 18 §.

31 § Utöver vad som följer av 14 kap. 4 § andra stycket vallagen
(1972:620) gäller följande.

Namnen på valsedlar skall anses obefintliga, om ett valkuvert
innehåller flera valsedlar som alla bär samma partibeteckning men är
olika med avseende på personrösterna.

Namnen på en valsedel skall vidare anses obefintliga

1. om valsedeln inte är utformad för röstning på person enligt vad
som anges i 21 § andra stycket,

2. om det finns fler än en personmarkering på valsedeln eller det
inte klart framgår vilken kandidat som personmarkeringen avser, eller

3. om personmarkeringen kan antas vara gjord maskinellt.

Hur fördelningen av mandaten mellan partierna görs

32 § Mandaten fördelas proportionellt mellan partierna på grundval
av valresultatet i hela landet. Vid mandatfördelningen används
uddatalsmetoden med första divisorn jämkad till 1,4.

33 § Endast partier som har fått minst fyra procent av rösterna i
hela landet får delta i fördelningen av mandaten.

34 § För varje mandat som ett parti har erhållit utses en
företrädare samt ersättare för företrädaren.

Hur företrädare utses

35 § Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje parti fastställs
genom särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller en valsedel
endast för ett namn.

Valsedlar på vilka avgivits personröster ordnas gruppvis efter
partibeteckning. Därefter räknas antalet personröster för varje namn
i gruppen. Personliga röstetal fastställs endast för kandidater som
fått personröster till ett antal som motsvarar minst fem procent av
partiets röstetal. Ett namns personliga röstetal är lika med det
antal personröster som har lämnats för namnet under en och samma
partibeteckning. Ordningsföljden mellan namnen bestäms på grundval av
varje namns personliga röstetal. Det namn som har det största
personliga röstetalet tar första plats i ordningen, det som har det
näst största personliga röstetalet tar andra plats i ordningen och så
vidare enligt samma grund. Har flera namn lika stora personliga
röstetal avgörs företrädet genom lottning.

Får man inte fram tillräckligt många kandidatnamn när valsedlarna
ordnas enligt andra stycket, skall ordningsföljden bestämmas enligt
14 kap. 6 § andra-femte styckena vallagen (1972:620).

Vid de uträkningar som görs sedan kandidatnamn ordnats enligt andra
stycket skall samtliga valsedlar med namn delta, varvid bortses från
de namn som tagit plats enligt andra stycket.

36 § Har en kandidat fått plats i ordningen för mer än ett parti och
skulle kandidaten därför få mandat för mer än ett parti, skall
kandidaten tillträda det mandat, för vilket hans eller hennes
personliga röstetal enligt 35 § andra stycket är störst i förhållande
till antalet avgivna röster för partiet.

Har kandidaten inte tagit plats i ordningen på grundval av
personligt röstetal skall kandidaten tillträda det mandat, för vilket
hans eller hennes personliga jämförelsetal enligt 35 § tredje stycket
är störst i förhållande till antalet avgivna röster för partiet.

Har kandidaten fått plats i ordningen i kraft av personligt röstetal
skall det mandat som kandidaten inte tillträder besättas på grundval
av de sinsemellan likadana valsedlar, på vilka kandidaten fått flest
personröster jämte övriga valsedlar som tar upp samma namnordning.
Den som har det största personliga röstetalet enligt 35 § andra
stycket får mandatet. Vid lika tal avgörs företrädet genom lottning.
Kan mandatet inte besättas genom detta förfarande tillämpas fjärde
stycket.

Har kandidaten fått plats i ordningen genom sitt jämförelsetal
enligt 35 § tredje stycket fastställs vid ny sammanräkning vem som
skall få det mandat som kandidaten inte tillträder på grundval av de
valsedlar som gällde för kandidatens namn när namnet fick plats i
ordningen. Vid

denna uträkning gäller varje valsedel som hel röst. Röstvärdet skall
tillgodoräknas det namn som står främst på valsedeln och därvid skall
iakttas att namnet på en kandidat som redan tillträtt mandat för
partiet skall anses som obefintligt. Den som får det högsta
röstetalet får mandatet. Mellan lika tal avgörs företrädet genom
lottning.

Om till följd av denna paragraf två eller flera mandat inte har
tillträtts, tillsätts de ett och ett allt efter storleken på de
personliga röstetalen enligt 35 § andra stycket i förhållande till
antalet avgivna röster för partiet. Kan inte samtliga mandat
tillträdas genom detta tillsätts de ett och ett allt efter storleken
på jämförelsetalen för namnen enligt 35 § tredje stycket.

Hur ersättare utses

37 § När en ersättare skall utses för en företrädare som fått plats
i ordningen enligt 35 § andra stycket på grundval av personligt
röstetal ordnas de valsedlar på vilka det lämnats personröster för
namnet i särskilda grupper. Grupperna bestäms med utgångspunkt i
namnordningen på valsedlarna så att sinsemellan likadana valsedlar
bildar en särskild grupp. Valsedlarna i den största av dessa grupper
bildar en grupp tillsammans med övriga valsedlar som tar upp samma
namnordning. Ersättarna utses på grundval av valsedlarna i denna
grupp efter storleken på sina personliga röstetal under förutsättning
att röstetalen uppgår till minst fem procent av partiets röstetal.

Det namn som har det största personliga röstetalet är utsedd till
ersättare för den företrädare som sammanräkningen avser. Vid lika tal
avgörs företrädet genom lottning. Kan inte ersättare utses genom
detta förfarande tillämpas tredje stycket.

När en ersättare skall utses för en företrädare som fått plats i
ordningen på grundval av jämförelsetalet enligt 35 § tredje stycket
görs för varje företrädare en sammanräkning inom det parti, för
vilket företrädaren har blivit vald. Vid varje sammanräkning tas
hänsyn endast till de valsedlar som upptar företrädarens namn och som
på grund av detta gällde för detta namn, när det fick plats i
ordningen. Varje valsedel gäller som hel röst. Röstvärdet skall
tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln och därvid skall
det iakttas att namnet på en kandidat som utsetts till företrädare
skall anses som obefintligt. Den som får högsta röstetalet är utsedd
till ersättare för den företrädare som sammanräkningen avser. Mellan
lika tal avgörs företrädet genom lottning.

Om det antal ersättare som har utsetts enligt första-tredje styckena
är mindre än det antal som med tillämpning av 14 kap. 11 § första
stycket vallagen (1972:620) skall utses, tillämpas 14 kap. 11 § andra
stycket vallagen.

Kungörelse av valutgången

38 § När mandaten fördelats mellan partierna och besatts med
företrädare samt ersättare utsetts, tillkännager centrala
valmyndigheten valets utgång genom kungörelse i Post- och Inrikes
Tidningar. Därmed är valet avslutat.

Ersättare för företrädare som har avgått

39 § Har en företrädare avgått före utgången av den tid för vilken
han eller hon har blivit vald, utser centrala valmyndigheten efter
underrättelse från Europaparlamentet till ny företrädare i den
avgångnes ställe den ersättare som enligt den mellan ersättarna
bestämda ordningen står i tur att inträda. Därvid skall 14 kap. 13 §
andra stycket vallagen (1972:620) tillämpas.

Centrala valmyndigheten skall om möjligt utse två nya ersättare, om
antalet ersättare för en företrädare har gått ner till hälften eller
därunder av det vid valet utsedda antalet genom att ersättare har
utsetts till företrädare eller har avgått av annan orsak.

Centrala valmyndigheten utfärdar kungörelse i Post- och Inrikes
Tidningar om utgången av förrättning som avses i första och andra
stycket. Förrättningen är därmed avslutad.

Bevis, överklagande av val och förrättning, m.m.

Bevis

40 § För den som blivit utsedd till företrädare i Europaparlamentet
eller till ersättare utfärdar centrala valmyndigheten genast ett
bevis om detta. I beviset anges namnet på den som blivit utsedd samt
tid och parti som han eller hon blivit utsedd för. Bevis för
ersättare skall dessutom innehålla uppgift om den eller de
företrädare som ersättaren utsetts till ersättare för och, om flera
ersättare utsetts för samma företrädare, ordningen mellan ersättarna.

Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från
förrättning vid vilken företrädaren eller ersättaren blivit utsedd.
Bevis skall tillställas den som blivit utsedd och Europaparlamentet
samt Valprövningsnämnden och riksdagens talman.

41 § Valprövningsnämnden skall granska bevis för företrädare och
ersättare och därvid pröva, om beviset blivit utfärdat i enlighet med
40 §. Granskningen skall avslutas så snart som möjligt. Berättelse om
granskningen skall ofördröjligen överlämnas till Europaparlamentet
och till riksdagens talman.

42 § Företrädare tillträder sitt uppdrag då deras behörighet prövats
av Europaparlamentet.

Ledighet

42 a § En företrädare i Europaparlamentet har rätt att fullgöra sitt
uppdrag trots tjänsteuppgift eller annan förpliktelse som han är
skyldig att fullgöra. Lag (1996:306).

Överklagande

43 § Centrala valmyndighetens beslut som fastställt utgången av val
får överklagas hos Valprövningsnämnden. På ett sådant överklagande
tillämpas de bestämmelser i 15 kap. 4 § tredje och fjärde styckena
vallagen (1972:620) som avser riksdagen samt 5, 6 och 9 §§ samma
kapitel.

Beslut får överklagas av den som enligt röstlängd var röstberättigad
vid valet samt av den som enligt beslut som sägs i 4 kap. 4 och 16 §§
vallagen var utesluten från rösträtt, men också av ett parti som
deltagit i valet.

44 § Har i den verksamhet för förberedande och genomförande av
valet, för vilken en myndighet svarar, förekommit avvikelse från
föreskriven ordning eller har någon hindrat valet, förvanskat avgivna
röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt,
skall Valprövningsnämnden, om det med fog kan antas att vad som har
förekommit har inverkat på utgången av valet, vid prövning av ett
överklagande av valet upphäva detta och förordna om nytt val eller,
om rättelse kan åstadkommas genom förnyad rösträkning, uppdra åt
centrala valmyndigheten att vidta sådan rättelse.

Om ett visst beslut enligt bestämmelse i lag inte får överklagas
eller om det skall överklagas i särskild ordning, får en omständighet
som avses med beslutet inte åberopas vid ett överklagande som avses i
denna paragraf.

Övriga bestämmelser

45 § Centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom
bland allmänheten om tid och sätt för valet och om de bestämmelser i
övrigt som gäller för valet.

46 § Närmare föreskrifter om genomförande av val enligt denna lag
meddelas av regeringen eller, om regeringen bestämmer det, centrala
valmyndigheten.