Förordning (1996:1294) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m.

SFS nr
1996:1294
Departement/myndighet
Socialdepartementet
Utfärdad
1996-11-28
Författningen har upphävts genom
SFS 2002:687
Upphävd
2002-10-01
Ändring införd
t.o.m. SFS 2001:140

1 § I denna förordning finns vissa allmänna föreskrifter om
förskrivning av läkemedel m.m. och föreskrifter som ansluter till
lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. De
uttryck och benämningar som används i lagen har samma betydelse i
denna förordning.

2 § Från föreskrifterna om högkostnadsskydd enligt 4 § lagen
(1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m.
undantas

1. receptbelagda läkemedel som används mot håravfall,

2. receptbelagda slemlösande och hostdämpande läkemedel som
anges i bilaga 1 till denna förordning,

3. receptbelagda läkemedel för rökavvänjning,

4. receptbelagda läkemedel för behandling av fetma,

5. receptbelagda läkemedel för behandling av impotens.
Förordning (2001:140).

3 § Receptfritt läkemedel som omfattas av den numera upphävda
läkemedelsförordningen (1962:701) får omfattas av
högkostnadsskydd om läkemedlet behövs för behandling av sådan
långvarig sjukdom för vilken erfordras kontinuerlig behandling
under minst ett år eller återkommande behandling under minst
tre månader per behandlingsperiod.

Första stycket tillämpas inte i fråga om

1. läkemedel som utgör näringspreparat med angiven ATC-kod
V06D A,

2. läkemedel för rökavvänjning,

3. läkemedel som används mot håravfall.
Förordning (1997:708).

4 § Riksförsäkringsverket får meddela föreskrifter om att läkemedel
som avses i 5 § första stycket andra meningen och tredje stycket
läkemedelslagen (1992:859) får omfattas av högkostnadsskydd utan att
pris fastställs för dessa medel på det sätt som anges i 3 § lagen
(1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m.

5 § Riksförsäkringsverket får meddela föreskrifter om vilka
läkemedel som beräkningen av prisreduceringen enligt 5 § första
stycket lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel
m.m. skall gälla och om det pris som reduceringen skall avse.

6 § Högkostnadsskydd enligt 4 och 5 §§ lagen (1996:1150) om
högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m., förutom såvitt
avser sådana varor som avses i 2 § 1 nämnda lag, och
kostnadsfrihet enligt 7 § samma lag får inte avse större mängd
läkemedel eller andra varor än som motsvarar det beräknade
behovet för 90 dagar eller, om lämplig förpackningsstorlek
saknas, närmast större förpackning.

Ett läkemedel som har förskrivits får inte förskrivas på nytt
så länge förskrivningen fortfarande är giltig, om syftet enbart
är att få läkemedlet utlämnat på förmånligare villkor.
Förordning (1997:626).

6 a § En ny ettårsperiod enligt 4 § lagen (1996:1150) om
högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. kan inte påbörjas
förrän föregående ettårsperiod har gått till ända.
Förordning (1999:173).

7 § Den nedsättning av priset på vissa livsmedel som föreskrivs i 6 §
lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m.
gäller när barnet lider av någon av de sjukdomar som anges i bilaga 3
till denna förordning.

Läkemedelsverket skall upprätta en förteckning över de livsmedel som
omfattas av prisnedsättningen. Verket skall också ange vilka läkare
som är behöriga att förskriva sådana livsmedel.

8 § En förskrivning av livsmedel som avses i 6 § lagen (1996:1150)
om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m., skall göras på
livsmedelsanvisning.

På livsmedelsanvisningen skall anges hur många gånger förskrivningen
får expedieras. Förskrivningen får för varje expedition inte avse
större mängd livsmedel än som motsvarar det beräknade behovet för 90
dagar.

9 § En förskrivning av förbrukningsartiklar som avses i 2 § 2 och 7 §
lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m.
samt i 3 c och 18 b §§ hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) skall
göras på ett hjälpmedelskort.

På hjälpmedelskortet skall anges hur många gånger förskrivningen får
expedieras.

10 § En förskrivning på recept är giltig ett år från
utfärdandet om inte förskrivaren anger kortare giltighetstid.
Det skall anges på receptet hur många gånger förskrivningen får
expedieras. Varje förskrivning får dock expedieras sammanlagt
högst tolv gånger.

Förskrivningar som avses i 8 och 9 §§ är giltiga ett år från
utfärdandet.

Vid varje expedition skall apotekets namn och dagen för
expeditionen anges på förskrivningen. För att varorna skall
omfattas av högkostnadsskydd enligt 4 och 5 §§ lagen
(1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. eller
kostnadsfrihet enligt 7 § samma lag får förskrivningen
expedieras på nytt först då minst två tredjedelar av den tid
förflutit som den tidigare expedierade mängden läkemedel eller
andra varor är avsedd att tillgodose. Förskrivningen får
expedieras dessförinnan om det finns särskilda skäl till detta.

En kopia av förskrivningen skall göras vid varje expedition,
varefter förskrivningen skall lämnas tillbaka till kunden.
Kopian utgör apotekets verifikation. Vid den sista expeditionen
får apoteket behålla förskrivningen eller en kopia av den som
sin verifikation. Ett hjälpmedelskort skall dock lämnas
tillbaka till kunden. Förordning (1999:173).

11 § Bestämmelserna i 4 och 5 §§ lagen (1996:1150) om
högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. tillämpas även i fråga om
läkemedel som förskrivits av behörig läkare i Danmark, Finland,
Island eller Norge, om läkemedlen inköpts i Sverige.

En sådan förskrivning får expedieras endast en gång. Vid
expeditionen skall apoteket behålla förskrivningen eller kopia därav
som sin verifikation.

12 § Vid utbetalning av ersättning till kunden enligt 9 § lagen
(1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. skall en
kopia av förskrivningen göras, varefter förskrivningen lämnas åter
till kunden. Kopian utgör apotekets verifikation.

13 § Läkemedel eller annan vara som avses i 4-7 §§ lagen (1996:1150)
om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. får i brådskande fall
lämnas ut utan hinder av att förskrivningen inte har gjorts på
föreskriven blankett. I sådant fall skall den som utfärdar
förskrivningen på den härför använda handlingen intyga att det är ett
brådskande fall samt lämna de uppgifter som skulle ha lämnats, om
föreskriven blankett hade använts.

En förskrivning som avses i denna paragraf får expedieras endast en
gång. Apoteket skall behålla handlingen som sin verifikation.

14 § En förskrivning får även göras per telefon till apoteket. Sådan
förskrivning skall apoteket föra in på en särskild blankett. Den som
utför förskrivningen är skyldig att lämna samtliga uppgifter, som
apoteket behöver för att fylla i blanketten.

Vid expeditionen av en sådan förskrivning, skall handlingen förses
med uppgift om apotekets namn och dagen för expeditionen.
Förskrivningen får expedieras endast en gång. Apoteket skall behålla
handlingen som sin verifikation.

15 § Vid expedition av en förskrivning som behålls av apoteket
skall, om kunden begär det, apoteket lämna denne en bestyrkt kopia av
handlingen. På kopian skall anges att den inte gäller för expedition.

16 § Vid varje expeditionstillfälle skall apoteket tillhandahålla
ett särskilt kvitto på det belopp som kunden betalat för varor som
omfattas av högkostnadsskydd. Om kunden begär det, skall apoteket
anteckna beloppet på fastställt högkostnadskort.

Har kunden inköpt varor som omfattas av högkostnadsskydd till ett
belopp så att kostnadsreduceringen därefter utgör hela kostnaden för
ytterligare inköp, skall apoteket, om kunden begär det, utfärda
frikort. Apoteket skall vidta även de övriga åtgärder som behövs för
att kunden skall få högkostnadsskydd.

17 § Har läkemedel eller annan vara som avses i lagen (1996:1150) om
högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. lämnats ut kostnadsfritt
eller med kostnadsreducering från apoteket mot förskrivning, har
Apoteksbolaget AB rätt att få ersättning av det landsting som avses i
10 § lagen om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. med ett
belopp som motsvarar försäljningspriset respektive den föreskrivna
kostnadsreduceringen.

Har Apoteksbolaget AB betalat ut ersättning som avses i 9 § lagen om
högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. skall landstinget ersätta
bolaget för det utgivna beloppet.

Ersättning som avses i första och andra styckena skall betalas i
efterhand, varvid ersättning som hänför sig till en viss månad skall
betalas den första vardagen, som inte är lördag, i den andra månaden
därefter. I övrigt skall ersättning betalas på det sätt landstingen
och Apoteksbolaget AB överenskommer.

18 § De handlingar som enligt denna förordning utgör apotekets
verifikationer skall förvaras i tre år räknat från den dag
Apoteksbolaget AB begärde ersättning för dem.

Verifikationerna skall på begäran av Läkemedelsverket eller ett
landsting överlämnas till dessa för granskning.

19 § Läkemedelsverket skall i erforderlig omfattning granska de
handlingar som avses i 17 och 18 §§. Landstinget får i erforderlig
omfattning granska ersättningsanspråk enligt 17 § samt kontrollera
att läkemedel och andra varor som lämnats ut kostnadsfritt eller till
nedsatt pris omfattas av lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid
köp av läkemedel m.m.

20 § Läkemedelsverket skall, efter samråd med Riksförsäkringsverket
och landstingen, fastställa blanketter som avses i 8, 9 och 14 §§.

Riksförsäkringsverket skall, efter samråd med landstingen,
fastställa de handlingar som avses i 16 §.

21 § Föreskrifter om verkställigheten av lagen (1996:1150) om
högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. får vad avser 3 §
och 5 § första stycket meddelas av Riksförsäkringsverket och i
övrigt av Socialstyrelsen. Förordning (1998:558).

Bilaga 1

Förteckning över receptbelagda slemlösande och hostdämpande
läkemedel som inte omfattas av bestämmelserna om högkostnadsskydd
enligt 4 § lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel
m.m.

Exolyt, mixtur

Cosylan, mixtur

Tussidyl, mixtur 2 mg/ml

Toclase, mixtur 1,5 mg/ml

Toclase, tabletter 50 mg

Cocillana-etyfin, mixtur

Bilaga 2 har upphävts genom förordning (1997:626).

Bilaga 3

Förteckning över sådana sjukdomar som berättigar till
prisnedsättning av livsmedel enligt 6 § lagen (1996:1150) om
högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m.

Chron’s sjukdom

Fenylketonuri

Galaktosemi

Glutenintolerans

Komjölksproteinintolerans

Kort tunntarm

Laktosintolerans (medfödd och sekundär)

Kronisk njurinsufficiens

Sojaproteinintolerans

Ulcerös colit

Övergångsbestämmelser

1996:1294

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997. Genom
förordningen upphävs

– förordningen (1981:608) om läkemedelskostnader, m.m.,

– förordningen (1992:1025) med bemyndigande för
Riksförsäkringsverket att meddela föreskrifter om prisnedsättning för
läkemedel i vissa fall,

– förordningen (1992:1024) med vissa bestämmelser om prisnedsättning
för receptfria läkemedel enligt lagen (1981:49) om begränsning av
läkemedelskostnader, m.m.,

– förordningen (1985:488) om undantag för vissa läkemedel från
prisnedsättning enligt lagen (1981:49) om begränsning av
läkemedelskostnader, m.m.,

– förordningen (1979:1132) om prisnedsatta livsmedel vid vissa
sjukdomar

2. Vad som i 17-19 §§ föreskrivs om landsting skall till och med
utgången av år 1997 gälla Riksförsäkringsverket.

3. I vad avser kostnader som uppkommer under år 1997 för
förbrukningsartiklar i anledning av bestämmelserna i 3 c §, förutom
de kostnader som uppkommer inom sluten vård, och 18 b § hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763) skall 17-19 §§ tillämpas. Har
förbrukningsartiklarna lämnats ut av annan än apotek skall vad som är
föreskrivet om apotek eller Apoteksbolaget AB gälla denne.

1997:626

1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1997.

2. I fråga om förskrivningar som utfärdats före ikraftträdandet
gäller 3 § i dess äldre lydelse och bilaga 2 fortfarande.