Lag (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna

SFS nr
1996:1512
Departement/myndighet
Finansdepartementet S3
Utfärdad
1996-11-25
Ändring införd
t.o.m. SFS 2011:1382

1 § Det avtal för att undvika dubbelbeskattning beträffande
skatter på inkomst och på förmögenhet som Danmark, Färöarna,
Finland, Island, Norge och Sverige undertecknade den 23
september 1996 ska tillsammans med det protokoll som är fogat
till avtalet och som utgör en del av detta, i den lydelse dessa
har genom det protokoll om ändring i avtalet som undertecknades
den 4 april 2008, gälla som lag här i landet. Avtalets
bestämmelse i artikel 3 punkt 1 a att uttrycket ”Finland” inte
inbegriper landskapet Åland i fråga om den finska
kommunalskatten ska inte gälla.

Avtalet och protokollet är avfattade på danska, färöiska,
finska, isländska, norska och svenska språken. På svenska
språket har utfärdats två texter, en för Finland och en för
Sverige. Samtliga texter har samma giltighet. Den för Sverige
utfärdade texten framgår av bilaga 1 till denna lag.

Det avtal mellan Sverige och Danmark om beskattning av
anställda ombord på färjor och tåg i reguljär trafik mellan
Danmark och Sverige som undertecknades den 30 september 1999
ska gälla som lag här i landet. Avtalet är avfattat på danska
och svenska språken. Den för Sverige utfärdade texten framgår
av bilaga 2 till denna lag.

Det avtal mellan Sverige och Norge som undertecknades den 22
oktober 2002 och som innehåller särskilda bestämmelser för
undvikande av dubbelbeskattning vid byggande, underhåll och
drift av gränsbron som ingår i den nya Svinesundsförbindelsen
ska gälla som lag här i landet. Avtalet är avfattat på svenska
och norska språken. Den för Sverige utfärdade texten framgår av
bilaga 3 till denna lag.

Det avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor som
undertecknades den 29 oktober 2003 ska gälla som lag här i
landet. Avtalet är avfattat på svenska och danska språken. Den
för Sverige utfärdade texten framgår av bilaga 4 till denna
lag. Lag (2008:653).

2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån
dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars
skulle föreligga.

3 § Har upphävts genom lag (2011:1382).

4 § Vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 31 punkt 5 i avtalet
skall följande gälla.

Med uttrycket ”kortare avbrott” avses uppehåll i tjänstgöringen i
arbetsstaten som varar

1) högst 18 månader per barn på grund av föräldraledighet,

2) sammanlagt högst 12 månader under en period om 36 månader för
allt annat uppehåll än uppehåll på grund av sådan sjukdom som avses i
tredje stycket (tjänstledighet, arbetslöshet etc.).

Om en person är frånvarande från sitt arbete på grund av sjukdom
anses detta inte innebära att han inte alltjämt uppfyller de
uppställda villkoren i punkterna 2 och 3 i protokollspunkt VII
respektive punkterna 2 och 3 i protokollspunkt VIII i protokollet
till avtalet den 12 september 1989 mellan de nordiska länderna för
att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på
förmögenhet under förutsättning att han under hela sjukperioden
behåller sin anställning.

En period då en person bedriver sitt varaktiga personliga arbete i
hemviststaten anses inte utgöra ett ”kortare avbrott”.

Bestämmelserna i punkterna 4-6 i protokollspunkt VII respektive
punkterna 4-6 i protokollspunkt VIII i ovan nämnda protokoll skall
gälla vid tillämpningen av punkterna 2 och 3 i protokollspunkt VII
respektive punkterna 2 och 3 i protokollspunkt VIII.

Bestämmelserna i punkterna 2 och 3 i protokollspunkt VII respektive
punkterna 2 och 3 i protokollspunkt VIII i ovan nämnda protokoll
tillämpas inte i de fall en anställning hos en och samma arbetsgivare
pågår under en sammanhängande tid som är kortare än sex månader.

5 § Vid tillämpning av bestämmelserna i protokollspunkt II i
protokollet till avtalet skall följande gälla. Vad som föreskrivs om
tunnelförbindelsen gäller också för den konstgjorda halvö i Danmark
till den del denna är anlagd eller underhålls av eller för
Öresundskonsortiet. Vad som föreskrivs om bron över Öresund gäller
också för den betalstation i Sverige till den del denna uppförs,
underhålls eller drivs av eller för Öresundskonsortiet.

6 § Bestämmelsen i artikel 31 punkt 3 i avtalet ska tillämpas
utan den begränsning i tiden som följer av punktens andra
mening. Artikel 26 punkt 2 i avtalet ska inte gälla i de fall
artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas.

Vad som föreskrivs i första stycket ska, oberoende av
bestämmelserna i bilaga 2 till denna lag, också gälla för
inkomst som en person med hemvist i Sverige uppbär för arbete
ombord på danskt skepp i internationell färjetrafik mellan
Sverige och Danmark. Lag (2007:767).

7 § Bestämmelserna i protokollspunkt VII a punkt 2 i
protokollet till avtalet av den 23 september 1996 ska
tillämpas. Lag (2008:653).

Övergångsbestämmelser

1996:1512

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. Denna lag skall tillämpas

a) i fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som
förvärvas den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det
år då lagen träder i kraft eller senare,

b) i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms för
beskattningsår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer
närmast efter det år då lagen träder i kraft eller senare,

c) i fråga om skatt på förmögenhet, på förmögenhet på vilken skatt
utgår på grund av taxering andra kalenderåret efter det år då lagen
träder i kraft eller senare.

3. Genom lagen upphävs lagen (1989:933) om dubbelbeskattningsavtal
mellan de nordiska länderna.

Den upphävda lagen skall dock fortfarande tillämpas

a) i fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som
förvärvas före den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter
det år då lagen träder i kraft,

b) i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms för
beskattningsår som börjar före den 1 januari det kalenderår som
följer närmast efter det år då lagen träder i kraft,

c) i fråga om skatt på förmögenhet, på förmögenhet på vilken skatt
utgår på grund av taxering första kalenderåret efter det år då lagen
träder i kraft eller tidigare.

Den upphävda lagen skall också tillämpas i fall som avses i artikel
31 punkt 5 i avtalet såvitt avser punkterna 2-6 i protokollspunkt VII
och punkterna 2-6 i protokollspunkt VIII i protokollet till avtalet
den 12 september 1989 mellan de nordiska länderna för att undvika
dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet.

4. Har upphävts genom lag (2007:767).

1997:658

Regeringen föreskriver att lagen (1996:1512) om
dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna skall träda
i kraft den 31 december 1997, då förordningen (1989:957) om
dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna skall
upphöra att gälla.

Avtalet trädde i kraft den 11 maj 1997.

1999:639

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer och
tillämpas i fråga om Åland från och med den tidpunkt då avtalet
som avses i 1 § andra stycket började tillämpas och i övrigt på
inkomst som förvärvas den 1 januari som följer närmast efter
det år då lagen träder i kraft eller senare. Lag (1999:1184).

1999:999

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer och
tillämpas på inkomst som förvärvas den 1 januari som följer
närmast efter det år då lagen träder i kraft eller senare.

2002:982

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer och
tillämpas på skatt på inkomst och förmögenhet som fastställs
för varje beskattningsår som börjar den 1 januari det
kalenderår som följer närmast efter det år då lagen träder i
kraft eller senare.

2004:639

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2004 och tillämpas
beträffande

a) artikel 2, artikel 3, artikel 5 punkterna 2 och 3 samt
artikel 6 i avtalet i bilaga 4 för skatter på inkomst som tas
ut för beskattningsår som börjar den 1 januari 2004 eller
senare, och

b) övriga artiklar och punkter i avtalet i bilaga 4 för skatter
som tas ut för beskattningsår som börjar den 1 januari 2005
eller senare.

2008:653

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. Denna lag ska tillämpas på skatter som tas ut för
beskattningsår som börjar den 1 januari det kalenderår som
följer närmast efter det år då lagen träder i kraft eller
senare.

Bilaga 1

Avtal

mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning
beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet

Danmarks regering tillsammans med Färöarnas landsstyre samt
Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar,

som önskar ingå ett avtal för att undvika dubbelbeskattning
beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet,

som konstaterar att i fråga om Färöarna handhavandet även i
förhållande till utlandet av de sakområden som omfattas av
detta avtal hör till Färöarnas självstyrelsekompetens,

har kommit överens om följande:

Artikel 1

Personer som omfattas av avtalet

Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en eller
flera av de avtalsslutande staterna.

Artikel 2

Skatter som omfattas av avtalet

1. Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst och på
förmögenhet som påförs för envar av de avtalsslutande
staternas, dess politiska underavdelningars eller lokala
myndigheters räkning, oberoende av det sätt på vilket skatterna
tas ut.

2. Med skatter på inkomst och på förmögenhet förstås alla
skatter, som utgår på inkomst eller förmögenhet i dess helhet
eller på delar av inkomst eller förmögenhet, däri inbegripet
skatter på vinst på grund av överlåtelse av lös eller fast
egendom samt skatter på värdestegring.

3. De för närvarande utgående skatter på vilka avtalet
tillämpas är

a) i Danmark

1) inkomstskatten till staten,

2) den kommunala inkomstskatten,

3) den amtskommunala inkomstskatten, och

4) skatterna enligt kolväteskattelagen,

(i det följande benämnda ”dansk skatt”);

b) på Färöarna

1) skatten till landskassan,

2) skatten till kommunerna,

3) kyrkoskatten,

4) utdelningsskatten,

5) royaltyskatten,

6) ränteskatten, och

7) skatterna enligt kolväteskattelagen,

(i det följande benämnda ”färöisk skatt”);

c) i Finland

1) de statliga inkomstskatterna,

2) inkomstskatten för samfund,

3) kommunalskatten,

4) kyrkoskatten,

5) källskatten på ränteinkomst,

6) källskatten för begränsat skattskyldig, och

7) den statliga förmögenhetsskatten,

(i det följande benämnda ”finsk skatt”);

d) i Island

1) inkomstskatten till staten,

2) den särskilda inkomstskatten till staten,

3) den kommunala inkomstskatten,

4) förmögenhetsskatten till staten,

5) den särskilda förmögenhetsskatten till staten, och

6) inkomst- och förmögenhetsskatten för penninginstitut,

(i det följande benämnda ”isländsk skatt”);

e) i Norge

1) inkomst- och förmögenhetsskatten till staten,

2) inkomst- och förmögenhetsskatten till kommunerna,

3) inkomstskatten till fylkena,

4) den gemensamma skatten till skattefördelningsfonden,

5) skatterna enligt petroleumskattelagen, och

6) avgiften till staten på ersättningar till utländska
artister,

(i det följande benämnda ”norsk skatt”);

f) i Sverige

1) den statliga inkomstskatten, däri inbegripet sjömansskatten
och

kupongskatten,

2) den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta,

3) den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta artister
m.fl.,

4) expansionsmedelsskatten,

5) den kommunala inkomstskatten, och

6) den statliga förmögenhetsskatten,

(i det följande benämnda ”svensk skatt”).

4. Avtalet tillämpas också på skatter av samma eller i huvudsak
likartat slag, som efter undertecknandet av avtalet påförs vid
sidan av eller i stället för de för närvarande utgående
skatterna. I fråga om Danmark och Färöarna tillämpas avtalet
dessutom på en sådan allmän skatt på förmögenhet som Danmark
respektive Färöarna kan komma att införa efter undertecknandet
av avtalet. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande
staterna skall meddela varandra de väsentliga ändringar som
gjorts i respektive skattelagstiftning.

Artikel 3

Allmänna definitioner

1. Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen
av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

a) ”avtalsslutande stat” åsyftar Danmark, Finland, Island,
Norge och Sverige; uttrycket omfattar också det i det danska
riket självstyrande folksamfundet Färöarna; i den omfattning
bestämmelserna i avtalet endast berör förhållandet mellan
Danmark och Färöarna används uttrycken ”en del av riket” och
”den andra delen av riket”, allteftersom sammanhanget kräver;

uttrycket omfattar också varje utanför respektive stats
territorialvatten beläget område, inom vilket denna stat enligt
sin lagstiftning och i överensstämmelse med folkrätten har
rättigheter med avseende på utforskning och utnyttjande av
naturtillgångar på havsbottnen eller i dess underlag;

”Danmark” inbegriper inte Färöarna och Grönland; ”Finland”
inbegriper inte landskapet Åland i fråga om den finska
kommunalskatten; ”Norge” inbegriper inte Svalbard (med vilket
avses även Björnön), Jan Mayen och de norska områdena
(”biland”) utanför Europa;

b) ”person” inbegriper fysisk person, bolag och
personsammanslutning;

c) ”bolag” åsyftar juridisk person eller annan som vid
beskattningen behandlas såsom juridisk person;

d) ”personsammanslutning” åsyftar sammanslutning som inte
beskattas såsom självständigt skattesubjekt;

e) ”företag i en avtalsslutande stat” och ”företag i annan
avtalsslutande stat” åsyftar företag som bedrivs av person med
hemvist i en avtalsslutande stat, respektive företag som
bedrivs av person med hemvist i annan avtalsslutande stat;

f) ”fast egendom” har den betydelse som uttrycket har enligt
lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är
belägen; uttrycket inbegriper dock alltid tillbehör till fast
egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk,
byggnader, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten
om fast egendom tillämpas, nyttjanderätt till fast egendom samt
rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet
av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan
naturtillgång;

g) ”medborgare” åsyftar fysisk person som har medborgarskap i
en avtalsslutande stat; fysisk person som är dansk medborgare
och som har hemvist på Färöarna enligt lagen om hemstyre anses
ha medborgarskap endast på Färöarna; uttrycket åsyftar också
bolag eller personsammanslutning som bildats enligt den
lagstiftning som gäller i en avtalsslutande stat;

h) ”internationell trafik” åsyftar transport med skepp eller
luftfartyg utom då skeppet eller luftfartyget används
uteslutande mellan platser i en avtalsslutande stat;

i) ”intressegemenskap” åsyftar fall då ett företag direkt eller
indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av ett annat
företag eller äger väsentlig del i detta andra företags kapital
eller om samma personer direkt eller indirekt deltar i
ledningen eller kontrollen av båda företagen eller äger
väsentlig del i dessa företags kapital;

j) ”behörig myndighet” åsyftar

1) i Danmark: skatteministern,

2) på Färöarna: landsstyresmannen för finansärenden,

3) i Finland: finansministeriet,

4) i Island: finansministern,

5) i Norge: finans- och tullministern,

6) i Sverige: finansministern,

eller det befullmäktigade ombud eller den myndighet i envar av
dessa stater åt vilken någon av de ovannämnda eller annan
uppdrar att handha frågor beträffande avtalet.

2. Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet vid någon
tidpunkt anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat,
varje uttryck som inte definierats i avtalet ha den betydelse
som uttrycket har vid denna tidpunkt enligt den statens
lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet
tillämpas, och den betydelse som uttrycket har enligt
tillämplig skattelagstiftning i denna stat äger företräde
framför den betydelse uttrycket ges i annan lagstiftning i
denna stat.

Artikel 4

Hemvist

1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”person
med hemvist i en avtalsslutande stat” person som enligt
lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av
domicil, bosättning, plats för företagsledning eller annan
liknande omständighet, och inbegriper också denna stat, dess
politiska underavdelningar, lokala myndigheter och
offentligrättsliga institutioner. Uttrycket

a) inbegriper inte person som är skattskyldig i denna stat
endast för inkomst från källa i denna stat eller för
förmögenhet belägen där, och

b) inbegriper personsammanslutning och dödsbo endast till den
del deras inkomst respektive förmögenhet tas till beskattning i
denna stat på motsvarande sätt som inkomst som förvärvas
respektive förmögenhet som innehas av person med hemvist där.

2. Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 fysisk person har
hemvist i flera avtalsslutande stater, bestäms hans hemvist på
följande sätt:

a) han anses ha hemvist endast i den stat där han har en bostad
som stadigvarande står till hans förfogande; om han har en
sådan bostad i flera stater, anses han ha hemvist endast i den
stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är
starkast (centrum för levnadsintressena);

b) om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för
sina levnadsintressen eller om han inte i någon stat har en
bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han
ha hemvist endast i den stat där han stadigvarande vistas;

c) om han stadigvarande vistas i flera stater eller om han inte
vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist
endast i den stat där han är medborgare;

d) om han är medborgare i flera stater eller om han inte är
medborgare i någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i
berörda avtalsslutande stater frågan genom ömsesidig
överenskommelse.

3. Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 annan person än
fysisk person har hemvist i flera avtalsslutande stater, anses
personen i fråga ha hemvist endast i den stat där den har sin
verkliga ledning.

Artikel 5

Fast driftställe

1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”fast
driftställe” en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från
vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs.

2. Uttrycket ”fast driftställe” innefattar särskilt

a) plats för företagsledning,

b) filial,

c) kontor,

d) fabrik,

e) verkstad, och

f) gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för
utvinning av naturtillgångar.

3. Ett byggnads-, anläggnings-, installations- eller
monteringsprojekt, eller verksamhet som består av planering,
övervakning, rådgivning eller annan biträdande personalinsats i
samband med sådant projekt, utgör fast driftställe men endast
om projektet eller verksamheten pågår mer än tolv månader i en
avtalsslutande stat.

4. Vid beräkning av den tid som avses i punkt 3 anses
verksamhet, som bedrivs av ett företag som har
intressegemenskap med annat företag, bedriven av det företag
med vilket det har intressegemenskap, om verksamheten i
väsentlig mån är av samma slag som den verksamhet som det
sistnämnda företaget bedriver och båda företagens verksamhet
avser samma projekt.

5. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses
uttrycket ”fast driftställe” inte innefatta

a) användningen av anordningar uteslutande för lagring,
utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor,

b) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande
för lagring, utställning eller utlämnande,

c) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande
för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg,

d) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet
uteslutande för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar
för företaget,

e) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet
uteslutande för att för företaget bedriva annan verksamhet av
förberedande eller biträdande art,

f) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet
uteslutande för att kombinera verksamheter som anges i punktema
a) – e), under förutsättning att hela den verksamhet som
bedrivs vid den stadigvarande platsen för affärsverksamhet på
grund av denna kombination är av förberedande eller biträdande
art.

6. Om person, som inte är sådan oberoende representant på
vilken punkt 7 tillämpas, är verksam för ett företag samt i en
avtalsslutande stat har och där regelmässigt använder fullmakt
att sluta avtal i företagets namn, anses detta företag – utan
hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 – ha fast
driftställe i denna stat i fråga om varje verksamhet som denna
person bedriver för företaget. Detta gäller dock inte, om den
verksamhet som denna person bedriver är begränsad till sådan
som anges i punkt 5 och som – om den bedrevs från en
stadigvarande plats för affärsverksamhet – inte skulle göra
denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast
driftställe enligt bestämmelserna i nämnda punkt.

7. Företag anses inte ha fast driftställe i en avtalsslutande
stat endast på den grund att företaget bedriver
affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare,
kommissionär eller annan oberoende representant, om sådan
person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet.

8. Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en
avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett
bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat eller ett bolag
som bedriver affärsverksamhet i annan avtalsslutande stat
(antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför
inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe
för det andra.

Artikel 6

Inkomst av fast egendom

1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat
förvärvar av fast egendom (däri inbegripet inkomst av lantbruk
och skogsbruk) belägen i annan avtalsslutande stat, får
beskattas i denna andra stat.

2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst som förvärvas
genom omedelbart nyttjande, genom uthyrning eller annan
användning av fast egendom.

3. Om innehav av aktier eller andra andelar i bolag, vars
huvudsakliga ändamål är att inneha fast egendom, berättigar
innehavaren av aktierna eller andelarna att nyttja bolaget
tillhörig fast egendom, får inkomst, som förvärvas genom
omedelbart nyttjande, genom uthyrning eller annan användning av
sådan nyttjanderätt, beskattas i den avtalsslutande stat där
den fasta egendomen är belägen.

4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas också på
inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av
fast egendom som används vid självständig yrkesutövning.

Artikel 7

Inkomst av rörelse

1. Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat
förvärvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget
bedriver rörelse i annan avtalsslutande stat från där beläget
fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på sådant sätt,
får företagets inkomst beskattas i denna andra stat, men endast
så stor del av den som är hänförlig till det fasta
driftstället.

2. Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i annan
avtalsslutande stat från där beläget fast driftställe, hänförs,
om inte bestämmelserna i punkt 3 föranleder annat, i envar av
de berörda avtalsslutande staterna till det fasta driftstället
den inkomst som det kan antas att driftstället skulle ha
förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit
verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller
liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det
företag till vilket driftstället hör.

3. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag
för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder
inbegripet utgifter för företagets ledning och allmänna
förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det
fasta driftstället är beläget eller annorstädes.

4. I den mån inkomst hänförlig till fast driftställe brukat i
en avtalsslutande stat bestämmas på grundval av en fördelning
av företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget,
hindrar bestämmelserna i punkt 2 inte att i denna
avtalsslutande stat den skattepliktiga inkomsten bestäms genom
sådant förfarande. Den fördelningsmetod som används skall dock
vara sådan att resultatet överensstämmer med principerna i
denna artikel.

5. Inkomst hänförs inte till fast driftställe endast av den
anledningen att varor inköps genom det fasta driftställets
försorg för företaget.

6. Vid tillämpningen av föregående punkter bestäms inkomst som
är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande
år från år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder
annat.

7. Ingår i inkomst av rörelse inkomst som behandlas särskilt i
andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa
artiklar inte av reglerna i denna artikel.

Artikel 8

Sjöfart och luftfart

1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat
förvärvar genom användningen av skepp eller luftfartyg i
internationell trafik, beskattas endast i denna stat.

2. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat
förvärvar genom nyttjande, underhåll eller uthyrning av
containrar (däri inbegripet släpvagn och annan utrustning för
transport av containrar) som används för transport av gods
eller varor, beskattas endast i denna stat, utom då containern
används uteslutande mellan platser i annan avtalsslutande stat.

3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas också på
inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt
företag eller en internationell driftsorganisation.

Artikel 9

Närstående företag

1. I fall då

a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt
deltar i ledningen eller kontrollen av ett företag i annan
avtalsslutande stat eller äger del i detta företags kapital,
eller

b) samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen
eller kontrollen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat
som ett företag i annan avtalsslutande stat eller äger del i
dessa företags kapital,

iakttas följande.

Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller
finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som
avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra
oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor
skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av
villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i
detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed.

2. I fall då en avtalsslutande stat i inkomsten för ett företag
i denna stat inräknar – och i överensstämmelse därmed beskattar
– inkomst, för vilken ett företag i annan avtalsslutande stat
beskattas i denna andra stat, samt den sålunda inräknade
inkomsten är sådan som skulle ha tillkommit företaget i den
förstnämnda staten om de villkor som avtalats mellan företagen
hade varit sådana som skulle ha avtalats mellan av varandra
oberoende företag, skall denna andra stat genomföra vederbörlig
justering av det skattebelopp som påförts för inkomsten där, om
denna andra stat anser justeringen vara berättigad såväl i
princip som i fråga om beloppet. Vid sådan justering iakttas
övriga bestämmelser i detta avtal och de behöriga myndigheterna
i de berörda avtalsslutande staterna överlägger vid behov med
varandra.

Artikel 10

Utdelning

1. Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat
till person med hemvist i annan avtalsslutande stat får
beskattas i denna andra stat.

2. I fall då verklig innehavare av förmån av utdelning med
hemvist i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller
stadigvarande anordning i annan avtalsslutande stat än den där
han har hemvist samt den andel på grund av vilken utdelningen
betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs från det
fasta driftstället respektive självständig yrkesverksamhet som
utövas från den stadigvarande anordningen, får, utan hinder av
bestämmelserna i punkterna 1 och 3, utdelning från bolag med
hemvist i en avtalsslutande stat till sådan verklig innehavare
beskattas i enlighet med bestämmelserna i artikel 7 respektive
artikel 14 i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället
respektive den stadigvarande anordningen finns.

3. Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat
till person med hemvist i annan avtalsslutande stat får
beskattas också i den avtalsslutande stat där det bolag som
betalar utdelningen har hemvist, enligt lagstiftningen i denna
stat, men om den verklige innehavaren av förmånen av
utdelningen är en person med hemvist i den andra avtalsslutande
staten får den skatt som sålunda påförs inte överstiga 15
procent av utdelningens bruttobelopp. Sådan utdelning skall
emellertid vara undantagen från beskattning i den förstnämnda
staten om den verklige innehavaren av förmånen av utdelningen
är ett bolag (med undantag för personsammanslutning och dödsbo)
som direkt äger minst 10 procent av det utbetalande bolagets
kapital. I fall då ett bolag med hemvist i en avtalsslutande
stat äger andel i ett utbetalande bolag i en annan
avtalsslutande stat genom en eller flera
personsammanslutningar, anses vid tillämpningen av denna punkt
bolaget direkt äga andel i det utbetalande bolaget. Bolagets
andel i det utbetalande bolaget på grund av sådant innehåll ska
anses motsvara den andel som bolaget äger i det utbetalande
bolaget genom personsammanslutningen eller
personsammanslutningarna.

4. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 3 får isländsk skatt
på utdelning höjas till högst 15 procent i den mån sådan
utdelning dragits av från det utbetalande bolagets inkomst vid
bestämmandet av isländsk skatt.

5. Bestämmelserna i punkterna 3 och 4 berör inte bolagets
beskattning för vinst av vilken utdelningen betalas.

6. Med uttrycket ”utdelning” förstås i denna artikel inkomst av
aktier, andelsbevis eller andra rättigheter, som inte är
fordringar, med rätt till andel i vinst, samt annan inkomst
från bolag, som enligt lagstiftningen i den stat där det
utdelande bolaget har hemvist vid beskattningen behandlas på
samma sätt som inkomst av aktier. Med uttrycket utdelning
förstås även inkomst från en ordning som medför rätt till andel
i vinst i den utsträckning den enligt lagstiftningen i den
avtalsslutande stat varifrån den härrör utgör sådan inkomst.

7. Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 3 och 4 kan de
behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna komma
överens om att utdelning, som tillfaller i överenskommelsen
namngiven institution med allmänt välgörande eller annat
allmännyttigt ändamål, vilken enligt lagstiftningen i den
avtalsslutande stat där institutionen har hemvist är undantagen
från skatt på utdelning, skall i annan avtalsslutande stat vara
befriad från skatt på utdelning från bolag i denna andra stat.

8. Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar
inkomst från annan avtalsslutande stat, får denna andra stat
inte beskatta utdelning som bolaget betalar, utom i den mån
utdelningen betalas till person med hemvist i denna andra stat
eller i den mån den andel på grund av vilken utdelningen
betalas äger verkligt samband med fast driftställe eller
stadigvarande anordning i denna andra stat, och ej heller på
bolagets icke utdelade vinst ta ut en skatt som utgår på
bolagets icke utdelade vinst, även om utdelningen eller den
icke utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som
uppkommit i denna andra stat.

Artikel 11

Ränta

1. Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som
betalas till person med hemvist i annan avtalsslutande stat,
beskattas endast i denna andra stat om personen i fråga är den
verklige innehavaren av förmånen av räntan.

2. I fall då verklig innehavare av förmån av ränta med hemvist
i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller
stadigvarande anordning i annan avtalsslutande stat än den där
han har hemvist samt den fordran för vilken räntan betalas äger
verkligt samband med rörelse som bedrivs från det fasta
driftstället respektive självständig yrkesverksamhet som utövas
från den stadigvarande anordningen, får, utan hinder av
bestämmelserna i punkt 1, ränta som härrör från en
avtalsslutande stat och som betalas till sådan verklig
innehavare beskattas i enlighet med bestämmelserna i artikel 7
respektive artikel 14 i den avtalsslutande stat där det fasta
driftstället respektive den stadigvarande anordningen finns.

3. Med uttrycket ”ränta” förstås i denna artikel inkomst av
varje slags fordran som inte är utdelning enligt artikel 10
punkt 6, antingen den säkerställts genom inteckning i fast
egendom eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av
värdepapper, som utfärdats av staten, och inkomst av
obligationer eller debentures, däri inbegripet agiobelopp och
vinster som hänför sig till sådana värdepapper, obligationer
eller debentures. Straffavgift på grund av sen betalning anses
inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel.

4. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och
den verklige innehavaren eller mellan dem båda och annan person
räntebeloppet, med hänsyn till den skuld för vilken räntan
betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan
utbetalaren och den verklige innehavaren om sådana förbindelser
inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast
på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande
belopp enligt lagstiftningen i envar av de berörda
avtalsslutande staterna med iakttagande av övriga bestämmelser
i detta avtal.

Artikel 12

Royalty

1. Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som
betalas till person med hemvist i annan avtalsslutande stat,
beskattas endast i denna andra stat om personen i fråga är den
verklige innehavaren av förmånen av royaltyn.

2. I fall då verklig innehavare av förmån av royalty med
hemvist i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller
stadigvarande anordning i annan avtalsslutande stat än den där
han har hemvist samt den rättighet eller egendom i fråga om
vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med rörelse som
bedrivs från det fasta driftstället respektive självständig
yrkesverksamhet som utövas från den stadigvarande anordningen,
får, utan hinder av bestämmelserna i punkt 1, royalty som
härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till sådan
verklig innehavare beskattas i enlighet med bestämmelserna i
artikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslutande stat där
det fasta driftstället respektive den stadigvarande anordningen
finns.

3. Med uttrycket ”royalty” förstås i denna artikel varje slags
betalning som tas emot såsom ersättning för nyttjandet av eller
för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt
eller vetenskapligt verk (häri inbegripet biograffilm samt film
och band för radio- och televisionssändning), patent,
varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller
hemlig tillverkningsmetod eller för upplysning om
erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig
natur.

4. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och
den verklige innehavaren eller mellan dem båda och annan person
royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rättighet
eller den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger
det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den
verklige innehavaren om sådana förbindelser inte förelegat,
tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda
belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt
lagstiftningen i envar av de berörda avtalsslutande staterna
med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 13

Realisationsvinst

1. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat
förvärvar på grund av överlåtelse av fast egendom som är
belägen i annan avtalsslutande stat, får beskattas i denna
andra stat.

2. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat
förvärvar på grund av överlåtelse av aktie eller annan andel i
bolag vars huvudsakliga ändamål är att inneha fast egendom och
vars tillgångar (före avdrag för skulder) direkt eller indirekt
till mer än 75 procent består av fast egendom som är belägen i
en annan avtalsslutande stat, får beskattas i denna andra stat.

3. Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del
av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i
en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat, eller
av lös egendom, hänförlig till stadigvarande anordning för att
utöva självständig yrkesverksamhet, som fysisk person med
hemvist i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande
stat, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst
på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig
eller tillsammans med hela företaget) eller av sådan
stadigvarande anordning.

4. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat
förvärvar på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som
används i internationell trafik eller lös egendom som är
hänförlig till användningen av sådant skepp eller luftfartyg,
beskattas endast i denna stat.

5. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat
förvärvar på grund av överlåtelse av containrar (däri
inbegripet släpvagn och annan utrustning för transport av
containrar) som används för transport av gods eller varor,
beskattas endast i denna stat, utom då containern används
uteslutande mellan platser i annan avtalsslutande stat.

6. Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som
avses i punkterna 1-5 beskattas endast i den avtalsslutande
stat där överlåtaren har hemvist.

7. Vinst på grund av överlåtelse av aktie eller annan andel
eller rättighet i bolag eller personsammanslutning som
förvärvas av en fysisk person som har haft hemvist i en
avtalsslutande stat och fått hemvist i annan avtalsslutande
stat får – utan hinder av bestämmelserna i punkt 6 – beskattas
i den förstnämnda avtalsslutande staten om överlåtelsen av
aktien, andelen eller rättigheten sker vid någon tidpunkt under
de tio år som följer närmast efter det år personen upphörde att
ha hemvist i den förstnämnda staten. Den förstnämnda staten får
dock endast beskatta den värdeökning som uppkommit innan den
fysiska personen fick hemvist i den andra avtalsslutande
staten. Med rättighet i bolag eller personsammanslutning avses
vid tillämpningen av denna punkt rättighet eller annan tillgång
som enligt lagstiftningen i den förstnämnda staten vid
beskattningen behandlas på samma sätt som vinst på grund av
överlåtelse av andel i bolag eller personsammanslutning.

Artikel 14

Självständig yrkesutövning

1. Inkomst, som fysisk person med hemvist i en avtalsslutande
stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan
självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat. Sådan
inkomst får emellertid beskattas i annan avtalsslutande stat,
om

a) han i denna andra stat har stadigvarande anordning som
regelmässigt står till hans förfogande för att utöva
verksamheten men endast så stor del av inkomsten som är
hänförlig till denna stadigvarande anordning, eller

b) han vistas i denna andra stat under tidsperiod eller
tidsperioder som sammanlagt överstiger 183 dagar under en
tolvmånadersperiod som börjar eller slutar under
beskattningsåret i fråga men endast så stor del av inkomsten
som är hänförlig till verksamhet som har utövats i denna andra
stat under denna tidsperiod eller dessa tidsperioder.

2. Uttrycket ”fritt yrke” inbegriper särskilt självständig
vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet,
uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan
självständig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör,
arkitekt, tandläkare och revisor utövar.

Artikel 15

Enskild tjänst

1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18, 19, 20 och 21
föranleder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning,
som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund
av anställning, endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs
i annan avtalsslutande stat. Om arbetet utförs i denna andra
stat, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där.

2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas
ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat
uppbär för arbete som utförs i annan avtalsslutande stat,
endast i den förstnämnda staten, om

a) mottagaren vistas i denna andra stat under tidsperiod eller
tidsperioder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en
tolvmånadersperiod som börjar eller slutar under
beskattningsåret i fråga, och

b) ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i
denna andra stat eller på dennes vägnar, och

c) ersättningen inte belastar fast driftställe eller
stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i denna andra
stat, samt

d) fråga inte är om uthyrning av arbetskraft.

3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får
inkomst av arbete, som utförs ombord på danskt, färöiskt,
finskt, isländskt, norskt eller svenskt skepp i internationell
trafik, beskattas i den avtalsslutande stat vars nationalitet
skeppet har; vid tillämpningen av denna bestämmelse likställs
utländskt skepp, som befraktas på så kallad bareboat basis av
en person med hemvist i en avtalsslutande stat, med danskt,
färöiskt, finskt, isländskt, norskt respektive svenskt skepp.

4. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel
beskattas inkomst av arbete, som utförs ombord på

a) luftfartyg, endast i den avtalsslutande stat där den som
förvärvar arbetsinkomsten har hemvist,

b) fiske-, sälfångst- eller valfångstfartyg, endast i den
avtalsslutande stat där den som förvärvar arbetsinkomsten har
hemvist, även då inkomsten för arbetet utgår i form av viss
lott eller andel av vinsten av fiske-, sälfångst- eller
valfångstverksamheten.

Artikel 16

Styrelsearvode

Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som person med
hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i
styrelse eller annat liknande organ i bolag med hemvist i annan
avtalsslutande stat, får beskattas i denna andra stat.

Artikel 17

Artister och sportutövare

1. Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får
inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat
förvärvar genom sin personliga verksamhet i annan
avtalsslutande stat i egenskap av artist, såsom teater- eller
filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker,
eller i egenskap av sportutövare, beskattas i denna andra stat.

2. I fall då inkomst genom verksamhet som artist eller
sportutövare bedriver i denna egenskap, inte tillfaller
artisten eller sportutövaren själv utan annan person, får denna
inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 14 och
15, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten eller
sportutövaren bedriver verksamheten.

3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte på inkomst
genom verksamhet som artist eller sportutövare med hemvist i en
avtalsslutande stat bedriver i annan avtalsslutande stat i fall
då besöket i denna andra stat huvudsakligen bekostas av
offentliga medel i den förstnämnda staten. I sådant fall
beskattas inkomsten endast i denna förstnämnda stat.

Artikel 18

Pension m.m.

1. Pension och livränta som betalas från en avtalsslutande stat
och utbetalning från en avtalsslutande stat enligt
sociallagstiftningen i denna stat till person med hemvist i
annan avtalsslutande stat får beskattas i den förstnämnda
staten.

2. Utan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal skall
underhållsbidrag, som person med hemvist i en avtalsslutande
stat betalar till make eller förutvarande make eller till barn
med hemvist i annan avtalsslutande stat, undantas från
beskattning i denna andra stat i det fall då bidraget skulle ha
undantagits från beskattning i den förstnämnda staten om
mottagaren hade haft hemvist där.

3. Med uttrycket ”livränta” förstås ett fastställt belopp som
betalas till fysisk person periodiskt på fastställda tider
under personens livstid eller under angiven eller fastställbar
tidsperiod och som utgår på grund av förpliktelse att
verkställa dessa utbetalningar såsom ersättning för däremot
fullt svarande vederlag i pengar eller pengars värde.

Artikel 19

Offentlig tjänst

1. Lön och annan liknande ersättning (med undantag för
pension), som betalas av en avtalsslutande stat, en av dess
politiska underavdelningar, lokala myndigheter eller
offentligrättsliga institutioner till fysisk person på grund av
arbete som utförs i denna stats, underavdelnings, myndighets
eller institutions tjänst, beskattas endast i denna stat.

2. Om lön eller annan liknande ersättning som avses i punkt 1
tillfaller mottagaren för arbete som denne utför i annan
avtalsslutande stat än den från vilken lönen eller ersättningen
betalas, beskattas lönen eller ersättningen emellertid endast i
den stat där arbetet utförs, om mottagaren är person med
hemvist i denna stat och

a) är medborgare i denna stat, eller

b) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra
arbetet.

3. Bestämmelserna i artiklarna 15, 16 och 17 tillämpas på lön
och annan liknande ersättning som betalas på grund av arbete
som utförs i samband med rörelse som bedrivs av en
avtalsslutande stat, en av dess politiska underavdelningar,
lokala myndigheter eller offentligrättsliga institutioner.

Artikel 20

Studerande och praktikanter

Person som vistas i en avtalsslutande stat uteslutande för

a) studier vid läroanstalt i denna stat, om studierna är av
sådan art att studiestöd av offentliga medel kan erhållas i
denna stat, eller

b) affärs-, fiskeri-, industri-, lantbruks- eller
skogsbrukspraktik i denna stat,

och som har eller omedelbart före vistelsen hade hemvist i
annan avtalsslutande stat, beskattas inte i den förstnämnda
staten för belopp som han erhåller från källa utanför denna
stat för sitt uppehälle, sin undervisning eller praktik.

Artikel 21

Verksamhet i samband med förberedande undersökning, utforskning
eller utnyttjande av kolväteförekomster

1. Utan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal, med
undantag för bestämmelserna i artikel 8, tillämpas
bestämmelserna i denna artikel i fall då person med hemvist i
en avtalsslutande stat bedriver verksamhet i samband med
förberedande undersökning, utforskning eller utnyttjande av
kolväteförekomster belägna i en avtalsslutande stat.

2. a) Person med hemvist i en avtalsslutande stat, som utanför
kusten i annan avtalsslutande stat bedriver verksamhet som
avses i punkt 1, anses bedriva verksamheten från fast
driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat.

b) Om sådan person bedriver sin verksamhet inom utforsknings-
eller utvinningsområde som sträcker sig från en plats utanför
kusten i denna andra stat och in på denna stats landområde och
verksamheten inte uteslutande bedrivs inom landområdet, äger
punkt a) motsvarande tillämpning.

c) Verksamhet, som består av byggande eller installation av
rörledning för transport av oraffinerade kolväten, eller
byggnadsarbete i direkt samband med sådan verksamhet, anses
bedriven från fast driftställe i denna andra stat även i fråga
om sådan verksamhet som pågår på land, när verksamheten ingår i
ett projekt som sträcker sig från en plats utanför kusten i
denna stat och in på denna stats landområde.

3. Bestämmelserna i punkt 2 tillämpas inte, om verksamheten
pågår under tidsperiod eller tidsperioder som sammanlagt inte
överstiger 30 dagar under en tolvmånadersperiod.

4. Vid beräkning av den tid som avses i punkt 3 anses
verksamhet, som bedrivs av ett företag som har
intressegemenskap med annat företag, bedriven av det företag
med vilket det har intressegemenskap, om verksamheten i
väsentlig mån är av samma slag som den verksamhet som det
sistnämnda företaget bedriver och båda företagens verksamhet
avser samma projekt.

5. Inkomst, som företag i en avtalsslutande stat förvärvar på
grund av transport av personal eller materiel med skepp eller
luftfartyg till eller innanför område som avses i punktema 2 a)
och 2 b) i den andra avtalsslutande stat där affärsverksamhet
bedrivs i samband med förberedande undersökning, utforskning
eller utnyttjande av kolväteförekomster eller på grund av drift
av bogserbåtar, försörjningsfartyg eller andra hjälpfartyg i
samband med sådan verksamhet, beskattas endast i den
förstnämnda staten.

6. Bestämmelserna i artikel 13 punkt 4 och artikel 23 punkt 3
tillämpas på vinst på grund av överlåtelse av skepp, båtar
eller luftfartyg som avses i punkt 5 respektive förmögenhet
bestående av sådana skepp, båtar eller luftfartyg.

7. Utan hinder av övriga bestämmelser i avtalet gäller följande
i fråga om beskattningen av lön och annan liknande ersättning
som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund
av arbete vilket utförs i annan avtalsslutande stat för
arbetsgivare som bedriver sådan verksamhet som avses i
punkterna 1 och 2:

a) Om inte bestämmelserna i punkterna b)-d) föranleder annat,
får sådan lön eller ersättning beskattas i denna andra stat,
men endast om arbetet pågår där under tidsperiod eller
tidsperioder som sammanlagt överstiger 30 dagar under en
tolvmånadersperiod.

b) Sådan lön eller ersättning beskattas endast i den
förstnämnda avtalsslutande staten om

1) arbetet har samband med utnyttjandet av kolväteförekomster
som befinner sig på mittlinjen mellan avtalsslutande stater
eller mellan en avtalsslutande stat och annan stat,

2) avtal föreligger mellan dessa stater om gemensamt
utnyttjande av förekomsterna, och

3) utnyttjandet sker samtidigt på båda sidor om mittlinjen.

Bestämmelserna i denna punkt tillämpas endast efter
överenskommelse därom mellan de behöriga myndigheterna i de
avtalsslutande staterna.

c) Om arbetet utförs ombord på skepp eller båt som avses i
punkt 5, får sådan lön eller ersättning beskattas i den
avtalsslutande stat där den person som använder skeppet eller
båten har hemvist.

d) Om arbetet utförs ombord på luftfartyg som avses i punkt 5,
beskattas sådan lön eller ersättning endast i den
avtalsslutande stat där företaget har hemvist.

8. Person med hemvist i en avtalsslutande stat som bedriver
verksamhet utanför kusten i annan avtalsslutande stat är
undantagen från beskattning i denna andra stat för vinst som
denna person anses ha förvärvat på grund av överflyttning av
flyttbar borranläggning eller hotellplattform till område
utanför denna andra stat. Med vinst i denna punkt förstås
belopp med vilket marknadsvärdet vid tidpunkten för
överflyttningen överstiger restvärdet vid denna tidpunkt med
tillägg av företagna avskrivningar.

9. Vinst som person med hemvist i en avtalsslutande stat
förvärvar på grund av överlåtelse av

a) rätt till förberedande undersökning, utforskning eller
utnyttjande av kolväteförekomster i annan avtalsslutande stat,
häri inbegripet rätt till andel i eller förmån av sådana
förekomster, eller

b) aktier eller andra andelar i bolag, vilkas värde helt eller
till väsentlig del, direkt eller indirekt, hänför sig till
sådan rätt,

får beskattas i denna andra stat.

Artikel 22

Annan inkomst

1. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat
förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar av detta
avtal beskattas endast i denna stat, oavsett varifrån inkomsten
härrör.

2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte om inkomsttagaren
har hemvist i en avtalsslutande stat och har fast driftställe
eller stadigvarande anordning i annan avtalsslutande stat samt
den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas
äger verkligt samband med rörelse som bedrivs från det fasta
driftstället respektive självständig yrkesverksamhet som utövas
från den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas
bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14. Ingår i fast
driftställe eller stadigvarande anordning fast egendom
beskattas emellertid inkomst av sådan egendom med tillämpning
av bestämmelserna i artikel 6 punkterna 1, 2 och 4.

Artikel 23

Förmögenhet

1. Förmögenhet bestående av fast egendom som person med hemvist
i en avtalsslutande stat innehar och som är belägen i annan
avtalsslutande stat får beskattas i denna andra stat.

2. Förmögenhet bestående av aktie eller annan andel i bolag
vars huvudsakliga ändamål är att inneha fast egendom och vars
tillgångar (före avdrag för skulder) direkt eller indirekt till
mer än 75 procent består av fast egendom som är belägen i en
avtalsslutande stat, får beskattas i denna stat.

3. Förmögenhet bestående av skepp eller luftfartyg som används
i internationell trafik samt av lös egendom som är hänförlig
till användningen av sådant skepp eller luftfartyg, och som ägs
av person med hemvist i en avtalsslutande stat, beskattas
endast i denna stat.

4. Förmögenhet bestående av containrar (däri inbegripet
släpvagn och annan utrustning för transport av containrar) som
används för transport av gods eller varor, och som ägs av
person med hemvist i en avtalsslutande stat, beskattas endast i
denna stat, utom då containern används uteslutande mellan
platser i annan avtalsslutande stat.

5. All annan förmögenhet, oavsett var denna är belägen, som
person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar, beskattas
endast i denna stat.

6. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 5 får emellertid
förmögenhet bestående av lös egendom, som utgör del av
rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en
avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat, eller av
lös egendom, hänförlig till stadigvarande anordning för att
utöva självständig yrkesverksamhet, som fysisk person med
hemvist i en avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande
stat, beskattas i denna andra stat.

7. Bestämmelserna i punkterna 1-6 tillämpas i en avtalsslutande
stat endast i förhållande till annan avtalsslutande stat som
tar ut allmän skatt på förmögenhet.

Artikel 24

Dödsbo

Inkomst eller tillgång som beskattas hos dödsbo med hemvist i
en avtalsslutande stat, får inte beskattas hos dödsbodelägare
med hemvist i annan avtalsslutande stat.

Artikel 25

Undanröjande av dubbelbeskattning

1. Danmark

a) Om person med hemvist i Danmark förvärvar inkomst som enligt
bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan
avtalsslutande stat, skall Danmark, såvida inte bestämmelserna
i punkt b) eller c) föranleder annat, från denna persons danska
inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt
som betalats i denna andra stat.

Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av
den danska inkomstskatten, beräknad utan sådan avräkning, som
belöper på den inkomst som får beskattas i denna andra stat.

b) Om person med hemvist i Danmark förvärvar inkomst som enligt
bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i annan
avtalsslutande stat, får Danmark inräkna inkomsten i
beskattningsunderlaget men skall sätta ned den danska skatten
på inkomsten genom avdrag med den del av inkomstskatten som
belöper på den inkomst som härrör från denna andra stat.

c) Om person med hemvist i Danmark förvärvar inkomst som avses
i artikel 15 punkt 1 eller artikel 21 punkt 7 a), får Danmark
inräkna inkomsten i beskattningsunderlaget men skall sätta ned
den danska skatten på inkomsten genom avdrag med den del av
inkomstskatten som belöper på den inkomst som härrör från denna
andra stat.

2. Färöarna

a) Om person med hemvist på Färöarna förvärvar inkomst som
enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan
avtalsslutande stat, skall Färöarna, såvida inte bestämmelserna
i punkt b) eller c) föranleder annat, från denna persons
färöiska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den
inkomstskatt som betalats i denna andra stat.

Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av
den färöiska inkomstskatten, beräknad utan sådan avräkning, som
belöper på den inkomst som får beskattas i denna andra stat.

b) Om person med hemvist på Färöarna förvärvar inkomst som
enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i annan
avtalsslutande stat, får Färöarna inräkna inkomsten i
beskattningsunderlaget men skall sätta ned den färöiska skatten
på inkomsten genom avdrag med den del av inkomstskatten som
belöper på den inkomst som härrör från denna andra stat.

c) Om person med hemvist på Färöarna från annan avtalsslutande
stat förvärvar inkomst av enskild tjänst som avses i artikel 15
punkt 1 eller artikel 21 punkt 7 a) och som enligt dessa
punkter får beskattas i denna andra avtalsslutande stat, får
Färöarna inräkna inkomsten i beskattningsunderlaget men skall
sätta ned den färöiska skatten på inkomsten genom avdrag med
den del av inkomstskatten som belöper på den inkomst som härrör
från denna andra stat.

3. Finland

a) Om person med hemvist i Finland förvärvar inkomst eller
innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får
beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Finland, såvida
inte bestämmelserna i punkt b), c) eller d) föranleder annat,
med iakttagande av bestämmelserna i finsk lagstiftning (också i
den lydelse den framdeles kan få genom att ändras utan att den
allmänna princip som anges här påverkas),

1) från denna persons finska inkomstskatt avräkna ett belopp
motsvarande den inkomstskatt i denna andra stat som betalats
enligt lagstiftningen i denna andra stat och i överensstämmelse
med avtalet, beräknad på samma inkomst som den på vilken den
finska skatten beräknas;

2) från denna persons finska förmögenhetsskatt avräkna ett
belopp motsvarande den förmögenhetsskatt i denna andra stat som
betalats enligt lagstiftningen i denna stat och i
överensstämmelse med avtalet, beräknad på samma förmögenhet som
den på vilken den finska skatten beräknas.

b) Utdelning från bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat
än Finland till bolag med hemvist i Finland är undantagen från
beskattning i Finland, om mottagaren direkt behärskar minst 10
procent av röstetalet i det bolag som betalar utdelningen.

c) Om person med hemvist i Finland från annan avtalsslutande
stat förvärvar inkomst av enskild tjänst som avses i artikel 15
punkt 1 eller artikel 21 punkt 7 a) och som enligt dessa
punkter får beskattas i denna andra avtalsslutande stat, skall
sådan inkomst undantas från finsk skatt.

d) Om person med hemvist i Finland förvärvar inkomst eller
innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal
beskattas endast i annan avtalsslutande stat eller förvärvar
inkomst som enligt punkt c) skall undantas från finsk skatt,
får Finland inräkna inkomsten eller förmögenheten i
beskattningsunderlaget men skall sätta ned den finska skatten
på inkomsten eller förmögenheten genom avdrag med den del av
inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på
den inkomst som förvärvats från denna andra stat respektive den
förmögenhet som innehas där.

4. Island

a) Om person med hemvist i Island förvärvar inkomst eller
innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal
beskattas endast eller får beskattas i annan avtalsslutande
stat, skall Island, såvida inte bestämmelserna i punkt b)
föranleder annat, sätta ned den isländska inkomst- eller
förmögenhetsskatten genom avdrag med den del av inkomst- eller
förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som förvärvats
från eller den förmögenhet som innehas i denna andra stat.

b) Om person med hemvist i Island förvärvar inkomst som enligt
bestämmelserna i artikel 10, artikel 13 punkt 7, artikel 15
punkt 3, artikel 16 eller artikel 21 punkterna 1-6 och 7 c)
samt 8 och 9 får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall
Island från denna persons isländska inkomstskatt avräkna ett
belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra
stat. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den
del av den isländska skatten, beräknad utan sådan avräkning,
som belöper på den inkomst som får beskattas i denna andra
stat.

5. Norge

Om inte bestämmelserna i norsk lagstiftning om avräkning från
norsk skatt av skatt som betalats i område utanför Norge
föranleder annat (dock utan att den allmänna princip som anges
här ändras), gäller följande:

a) Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst eller
innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får
beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Norge, såvida inte
bestämmelserna i punkt b) eller c) föranleder annat,

1) från den skatt som belöper på personens inkomst avräkna ett
belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra
stat,

2) från den skatt som belöper på personens förmögenhet avräkna
ett belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som betalats på
dessa förmögenhetstillgångar i denna andra stat.

Sådan avräkning skall emellertid inte överstiga den del av
skatten på inkomsten eller förmögenheten, beräknad utan sådan
avräkning, som belöper på den inkomst respektive de
förmögenhetstillgångar som får beskattas i denna andra stat.

b) Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst som enligt
bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i annan
avtalsslutande stat, får Norge inräkna inkomsten i
beskattningsunderlaget men skall sätta ned den norska skatten
på inkomsten genom avdrag med den del av inkomstskatten som
belöper på den inkomst som härrör från denna andra stat.

c) Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst som avses i
artikel 15 punkt 1 eller artikel 21 punkt 7 a) får Norge
inräkna inkomsten i beskattningsunderlaget, men skall sätta ned
den norska skatten på inkomsten genom avdrag med den del av
inkomstskatten som belöper på den inkomst som härrör från denna
andra stat.

6. Sverige

a) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller
innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får
beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Sverige, såvida
inte bestämmelserna i punkt b) eller c) föranleder annat,

1) – med iakttagande av bestämmelserna i svensk lagstiftning
(också i den lydelse den framdeles kan få genom att ändras utan
att den allmänna princip som anges här ändras) – från skatten
på inkomsten avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt
som betalats i denna andra stat,

2) från denna persons svenska förmögenhetsskatt avräkna ett
belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som betalats i denna
andra stat. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga
den del av den svenska förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan
avräkning, som belöper på den förmögenhet som får beskattas i
denna andra stat.

b) Om person med hemvist i Sverige från annan avtalsslutande
stat förvärvar inkomst av enskild tjänst som avses i artikel 15
punkt 1 eller artikel 21 punkt 7 a) och som enligt dessa
punkter får beskattas i denna andra avtalsslutande stat, skall,
utan hinder av bestämmelserna i punkt a), sådan inkomst
undantas från svensk skatt.

c) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller
innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal
beskattas endast i annan avtalsslutande stat eller förvärvar
inkomst som enligt punkt b) skall undantas från svensk skatt,
får Sverige, vid fastställandet av skattesatsen för svensk
progressiv skatt på annan inkomst eller förmögenhet, beakta den
inkomst eller förmögenhet som beskattas endast i den andra
avtalsslutande staten eller sådan inkomst som undantas från
svensk skatt.

7. Gemensamma bestämmelser

1. Uttrycket ”betalats i denna andra stat” i denna artikel
anses också innefatta sådan skatt på inkomst som erlagts i
Danmark, på Färöarna, i Finland, i Island, i Norge respektive i
Sverige och som skall överföras till nämnda andra stat för att
där gottskrivas vederbörande person som skatt på samma inkomst.

2. Om person med hemvist i en avtalsslutande stat
(hemviststaten) från annan avtalsslutande stat
(verksamhetsstaten) förvärvar inkomst av enskild tjänst som
enligt artikel l5 punkt 1 eller artikel 21 punkt 7 a) får
beskattas i verksamhetsstaten, skall hemviststaten, utan hinder
av bestämmelserna i punkterna 1 c), 2 c), 3 c), 4 a), 5 c)
eller 6 b) i denna artikel, undanröja dubbelbeskattning genom
avräkning av den skatt som betalats i denna andra stat med
tillämpning av bestämmelserna i punkterna 1 a), 2 a), 3 a), 4
b), 5 a) eller 6 a) om personen i fråga förvärvat inkomsten
från företag eller fast driftställe i verksamhetsstaten och han
är eller omedelbart före anställningen i verksamhetsstaten
varit anställd i

a) företag utanför verksamhetsstaten vilket är ett företag med
intressegemenskap med företaget i verksamhetsstaten, eller

b) företag utanför verksamhetsstaten till vilket det fasta
driftstället hör.

3. Bestämmelserna i punkterna 1 c), 2 c), 3 c), 4 a), 5 c)
eller 6 b) skall, utan hinder av vad som föreskrivs i
föregående punkt, dock tillämpas om personen i fråga kan visa
att

a) han i och för arbetet vistats i verksamhetsstaten under en
sammanhängande period under beskattningsåret i fråga som
överstiger tre månader, eller

b) arbetet i verksamhetsstaten utförts för respektive
kostnaderna rätteligen har belastat företaget i denna stat
eller det där belägna fasta driftstället.

Artikel 26

Allmänna beskattningsregler

1. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat
förvärvar eller förmögenhet som sådan person innehar får inte
beskattas i annan avtalsslutande stat, såvida inte beskattning
uttryckligen är tillåten enligt detta avtal.

2. I fall då beskattningsrätten till en inkomst eller tillgång
enligt avtalet tillagts annan avtalsslutande stat än den där
personen som förvärvar inkomsten eller innehar tillgången har
hemvist, och denna andra stat på grund av sin lagstiftning inte
medtar inkomsten eller tillgången, i sin helhet, vid
beskattningen eller endast beaktar inkomsten eller tillgången
för progressionsuppräkning eller annan skatteberäkning,
beskattas inkomsten eller tillgången, såvida inte annat
föreskrivs nedan, till den del den inte medtas vid
beskattningen i denna andra stat, endast i den avtalsslutande
stat där personen i fråga har hemvist.

3. I fall då beskattningsrätten enligt artikel 14 punkt 1 samt
artikel 15 punkt 2 och punkterna 4 a) och 4 b) till en inkomst
som förvärvas av en person med hemvist i en avtalsslutande stat
enligt avtalet tillagts endast denna stat får inkomsten
beskattas i annan avtalsslutande stat om inkomsten inte kan
beskattas i den förstnämnda staten på grund av lagstiftningen i
denna stat.

Artikel 27

Förbud mot diskriminering

1. Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i annan
avtalsslutande stat bli föremål för beskattning eller därmed
sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än
den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i
denna andra stat under samma förhållanden, särskilt såvitt
avser hemvist, är eller kan bli underkastad. Utan hinder av
bestämmelserna i artikel 1 tillämpas denna bestämmelse även på
person som inte har hemvist i en eller flera av de
avtalsslutande staterna.

2. Beskattningen av fast driftställe eller stadigvarande
anordning, som företag eller person med hemvist i en
avtalsslutande stat har i annan avtalsslutande stat, skall i
denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen
av företag eller person med hemvist i denna andra stat, som
bedriver verksamhet av samma slag.

Denna bestämmelse anses inte medföra skyldighet för en
avtalsslutande stat att medge person med hemvist i annan
avtalsslutande stat sådant personligt avdrag vid beskattningen,
sådan skattebefrielse eller skattenedsättning på grund av
civilstånd eller försörjningsplikt mot familj som medges person
med hemvist i den förstnämnda staten. Bestämmelsen medför inte
heller rätt att i en avtalsslutande stat erhålla avdrag vid
beskattningen eller skattebefrielse för utdelning eller annan
utbetalning till bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat.

Bestämmelsen i första stycket hindrar inte heller en
avtalsslutande stat att beskatta inkomst, som fast driftställe
förvärvar, enligt reglerna i denna stats egen lagstiftning, om
det fasta driftstället tillhör aktiebolag eller därmed
jämförligt bolag i annan avtalsslutande stat. Beskattningen
skall dock motsvara den beskattning som tillämpas för
aktiebolag eller därmed jämförligt bolag med hemvist i den
förstnämnda avtalsslutande staten på dess inkomst, beräknad
utan avdrag för utdelad vinst.

3. Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9 punkt 1,
artikel 11 punkt 4 eller artikel 12 punkt 4 tillämpas, är
ränta, royalty och annan utbetalning från företag i en
avtalsslutande stat till person med hemvist i annan
avtalsslutande stat avdragsgilla vid bestämmandet av den
beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor
som betalning till person med hemvist i den förstnämnda staten.
På samma sätt är skuld som företag i en avtalsslutande stat har
till person med hemvist i annan avtalsslutande stat avdragsgill
vid bestämmandet av sådant företags beskattningsbara
förmögenhet på samma villkor som skuld till person med hemvist
i den förstnämnda staten.

4. Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller
delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en
eller flera personer med hemvist i en eller flera av de andra
avtalsslutande staterna, skall inte i den förstnämnda staten
bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav
som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och
därmed sammanhängande krav som annat liknande företag i den
förstnämnda staten är eller kan bli underkastat.

5. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 tillämpas
bestämmelserna i denna artikel på skatter av varje slag och
beskaffenhet.

Artikel 28

Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse

1. Om en person anser att i en eller flera av de avtalsslutande
staterna vidtagits åtgärder som för honom medför eller kommer
att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta
avtal, kan han, utan att detta påverkar hans rätt att använda
sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna
rättsordningar, lägga fram saken för den behöriga myndigheten i
den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är
om tillämpningen av artikel 27 punkt 1, i den avtalsslutande
stat där han är medborgare. Saken ska läggas fram inom fem år
från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den
åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot
bestämmelserna i avtalet.

2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men
inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning,
skall myndigheten söka avgöra saken genom ömsesidig
överenskommelse med behörig myndighet i annan avtalsslutande
stat, som berörs av frågan, i syfte att undvika beskattning som
strider mot avtalet. Om den stat hos vars behöriga myndighet
personen i fråga har lagt fram saken inte själv berörs av
frågan, skall denna behöriga myndighet överlämna saken till
behörig myndighet i någon av de stater som berörs av frågan.
Överenskommelse som träffats genomförs utan hinder av
tidsgränser i vederbörande avtalsslutande staters interna
lagstiftning.

3. Om svårigheter eller tvivelsmål uppkommer mellan
avtalsslutande stater beträffande tolkningen eller
tillämpningen av avtalet, skall de behöriga myndigheterna i
dessa stater överlägga för att söka lösa frågan genom ömsesidig
överenskommelse. De behöriga myndigheterna i avtalsslutande
stater kan även överlägga för att undanröja dubbelbeskattning i
sådana fall som inte omfattas av avtalet eller för att genom
ömsesidig överenskommelse lösa frågor som, utan att vara
reglerade i avtalet, på grund av olikhet i vederbörande staters
principer för skattens beräkning eller av andra skäl kan
uppkomma i fråga om de skatter som avses i artikel 2.

4. Innan beslut fattas i fråga som avses i punkt 3, skall
resultatet av överläggningar som där avses snarast delges
behöriga myndigheter i övriga avtalsslutande stater. Finner
behörig myndighet i en avtalsslutande stat att överläggningar
bör äga rum mellan de behöriga myndigheterna i samtliga
avtalsslutande stater, skall på begäran av den behöriga
myndigheten i den förstnämnda avtalsslutande staten sådana
överläggningar äga rum utan dröjsmål.

Artikel 29

Medlemmar av diplomatisk beskickning eller konsulat

Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid
beskattningen som enligt folkrättens allmänna regler eller
bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer medlemmar
av diplomatisk beskickning eller konsulat.

Artikel 30

Territoriell utvidgning

1. Detta avtal kan antingen i sin helhet eller med erforderliga
ändringar utvidgas till att omfatta de områden som undantagits
från avtalets tilllämpningsområde enligt bestämmelserna i
artikel 3 punkt 1 a), under förutsättning att där påförs
skatter av samma eller i huvudsak likartat slag som de som
avses i avtalet. Sådan utvidgning gäller från den dag och med
de ändringar och villkor, häri inbegripet bestämmelser om
upphörande, som kan särskilt överenskommas mellan de
avtalsslutande staterna genom diplomatisk notväxling.

2. Om avtalet enligt artikel 32 upphör att gälla skall, såvida
inte annat överenskommits mellan de avtalsslutande staterna,
avtalet upphöra att gälla också beträffande varje område till
vilket avtalet har utvidgats enligt denna artikel.

Artikel 31

Ikraftträdande

1. Detta avtal träder i kraft trettionde dagen efter den då
samtliga avtalsslutande stater har meddelat det finska
utrikesministeriet, att avtalet har godkänts. Det finska
utrikesministeriet underrättar de övriga avtalsslutande
staterna om mottagandet av dessa meddelanden och om tidpunkten
för avtalets ikraftträdande.

2. Sedan avtalet trätt i kraft, tillämpas dess bestämmelser

a) i fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som
förvärvas den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter
det då avtalet träder i kraft eller senare,

b) i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms
för beskattningsår som börjar den 1 januari det kalenderår som
följer närmast efter det då avtalet träder i kraft eller
senare,

c) i fråga om skatt på förmögenhet, på förmögenhet på vilken
skatt utgår på grund av taxering andra kalenderåret efter det
då avtalet träder i kraft eller senare.

3. Utan hinder av bestämmelsen i artikel 15 punkt 3 beskattas
inkomst av arbete som omfattas av denna bestämmelse endast i
den avtalsslutande stat vars nationalitet skeppet har. Denna
bestämmelse tillämpas på skatter som avser det kalenderår, som
följer närmast efter det år då avtalet träder i kraft, och de
två därpå närmast följande kalenderåren.

4. Avtalet den 12 september 1989 mellan de nordiska länderna
för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på
inkomst och på förmögenhet upphör att vara tillämpligt i fråga
om inkomst eller förmögenhet på vilka förevarande avtal blir
tillämpligt enligt punkt 2. Det förstnämnda avtalet upphör att
gälla vid den sista tidpunkt, då detta avtal enligt föregående
bestämmelser i nämnda punkt blir tillämpligt.

5. Bestämmelserna i punkterna 2 och 3 i punkt VII respektive i
punkterna 2 och 3 i punkt VIII i protokollet till avtalet den
12 september 1989 skall dock alltjämt tillämpas på person som
den 1 januari 1997 uppfyller och för tid därefter alltjämt
uppfyller villkoren i de nämnda bestämmelserna. Tid till och
med den 30 juni 1997 får beaktas vid beräkning av
sexmånadersperioden i punkt 4 i punkt VII respektive i punkt 4
i punkt VIII i protokollet till nämnda avtal. Från kortare
avbrott såsom semester, föräldraledighet m.m. skall därvid
bortses. De närmare bestämmelserna för tillämpningen härav
skall överenskommas genom ömsesidig överenskommelse mellan de
behöriga myndigheterna i Danmark respektive Sverige.

Artikel 32

Upphörande

En avtalsslutande stat kan senast den 30 juni under ett
kalenderår som börjar efter utgången av en tidrymd av fem år
efter dagen för ikraftträdande av avtalet säga upp avtalet
genom skriftligt meddelande härom till det finska
utrikesministeriet, som underrättar de övriga avtalsslutande
staterna om mottagandet av sådant meddelande och om dess
innehåll. Har uppsägningstiden iakttagits, upphör avtalet att
gälla i förhållandet mellan den stat som verkställt
uppsägningen och övriga avtalsslutande stater

a) i fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som
förvärvas den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter
det då det finska utrikesministeriet tog emot meddelandet om
uppsägningen eller senare,

b) i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms
för beskattningsår som börjar den 1 januari det kalenderår som
följer närmast efter det då det finska utrikesministeriet tog
emot meddelandet om uppsägningen eller senare,

c) i fråga om skatt på förmögenhet, på förmögenhet på vilken
skatt utgår på grund av taxering andra kalenderåret närmast
efter det då det finska utrikesministeriet tog emot meddelandet
om uppsägningen eller senare.

Originalexemplaret till detta avtal deponeras hos det finska
utrikesministeriet, som tillställer de övriga avtalsslutande
staterna bestyrkta kopior därav.

Till bekräftelse härav har de vederbörligen befullmäktigade
ombuden undertecknat detta avtal.

Som skedde i Helsingfors den 23 september 1996 i ett exemplar
på danska, färöiska, finska, isländska, norska och svenska
språken, varvid på svenska språket utfärdades två texter, en
för Finland och en för Sverige, vilka samtliga texter har samma
giltighet.

Protokoll

Vid undertecknande av det i dag mellan de nordiska länderna
ingångna avtalet för att undvika dubbelbeskattning beträffande
skatter på inkomst och på förmögenhet har undertecknade kommit
överens om följande bestämmelser som utgör en integrerande del
av avtalet:

I. Till artiklarna 7 och 15

1. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 7 beskattas inkomst,
vilken företag i Norge eller Sverige förvärvar genom verksamhet
som bedrivs i Sverige respektive Norge, endast i den stat där
företaget har hemvist, om verksamheten avser uppsättning och
underhåll av spärrstängsel för renar på sträckor längs den
norsk-svenska riksgränsen, vilka sträckor anges i
överenskommelse enligt punkt 4.

2. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 beskattas
inkomst, vilken person med hemvist i Norge eller Sverige
förvärvar genom personligt arbete som utförs i Sverige
respektive Norge, endast i den stat där denna person har
hemvist, om arbetet avser uppsättning och underhåll av
spärrstängsel för renar på sträckor längs den norsk-svenska
riksgränsen, vilka sträckor anges i överenskommelse enligt
punkt 4.

3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 beträffande företag i,
respektive person med hemvist i Norge eller Sverige skall äga
motsvarande tillämpning beträffande företag i, respektive
person med hemvist i Finland eller Norge.

4. De behöriga myndigheterna i berörda avtalsslutande stater
skall genom ömsesidig överenskommelse fastställa de sträckor
längs vederbörande riksgräns på vilka bestämmelserna i
punkterna 1-3 skall tilllämpas.

II. Till artiklarna 7, 10-15, 19 och 23

1. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 7, artikel 10 punkt
2, artikel 11 punkt 2 och artikel 12 punkt 2 beskattas inkomst,
som företag i Danmark eller Sverige vilket deltar i byggandet
och driften av fasta förbindelser över Öresund förvärvar, i den
mån inkomsten erhålls för byggandet och driften av bron
respektive den därmed sammanhängande tunnelförbindelsen, endast
i den stat där företaget har hemvist. Motsvarande gäller
inkomst som sådant företag förvärvar i den mån inkomsten
erhålls för byggandet och underhållet av den konstgjorda ön.

2. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 13 punkt 3 beskattas
vinst, som företag i eller person med hemvist i Danmark eller
Sverige vilket eller vilken deltar i byggandet och driften av
fasta förbindelser över Öresund förvärvar på grund av
överlåtelse av där angiven egendom vilken används vid byggandet
och driften av bron respektive den därmed sammanhängande
tunnelförbindelsen, endast i den stat där företaget respektive
personen har hemvist. Motsvarande gäller vinst som sådant
företag eller sådan person förvärvar på grund av överlåtelse av
sådan egendom vilken används vid byggandet och underhållet av
den konstgjorda ön.

3. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 14 punkt 1, artikel
15 punkt 1 och artikel 19 beskattas inkomst, som person med
hemvist i Danmark eller Sverige förvärvar från företag som
deltar i byggandet och driften av fasta förbindelser över
Öresund, om arbetet avser byggandet och driften av bron
respektive den därmed sammanhängande tunnelförbindelsen, endast
i den stat där personen har hemvist. Motsvarande gäller inkomst
som sådan person förvärvar om arbetet avser byggandet och
underhållet av den konstgjorda ön.

4. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 23 punkt 6 beskattas
där angiven förmögenhet, som företag i eller person med hemvist
i Danmark eller Sverige innehar och som används vid byggandet
och driften av bron respektive den därmed sammanhängande
tunnelförbindelsen över Öresund, endast i den stat där
företaget respektive personen har hemvist. Motsvarande gäller
förmögenhet som sådant företag eller sådan person innehar och
som används vid byggandet och underhållet av den konstgjorda
ön.

III. Till artiklarna 7, 8, 13, 15 och 23

1. Bestämmelserna i artikel 7, artikel 8 punkt 1, artikel 13
punkt 4 och artikel 23 punkt 3 tillämpas i Danmark, Norge och
Sverige på inkomst som konsortierna Scandinavian Airlines
System (SAS), Scanair eller SAS Commuter förvärvar genom
kommersiell internationell och inrikes luftfart och annan
därmed direkt sammanhängande verksamhet, på realisationsvinst
som berörda konsortium förvärvar vid överlåtelse av lös egendom
som används i sådan luftfart och sådan annan verksamhet och på
förmögenhet som konsortiet innehar och som används i sådan
luftfart och sådan annan verksamhet, i förhållande till den
andel i konsortiet som innehas av delägare som har hemvist i
Danmark, Norge respektive Sverige.

2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas efter överenskommelse
mellan de behöriga myndigheterna i Danmark, Norge och Sverige
också i fråga om annat konsortium eller annan liknande
sammanslutning för bedrivande av luftfart eller annan därmed
direkt sammanhängande verksamhet, i vilken sammanslutning
endast delägare i SAS, direkt eller indirekt, innehar andel och
vilken i huvudsak är uppbyggd i enlighet med de principer som
gäller för SAS.

IV. Till artikel 13

Bestämmelserna i artikel 13 punkterna 6 och 7 berör inte en
avtalsslutande stats rätt att enligt sin egen lagstiftning
beskatta realisationsvinst som en person som flyttar från denna
stat anses ha erhållit i samband med utflyttningen.

V. Till artikel 15

1. I artikel 15 punkt 2 d) anses arbetstagare med hemvist i en
avtalsslutande stat uthyrd när han av någon (uthyrare) ställs
till förfogande för att utföra arbete i annans (uppdragsgivare)
verksamhet i annan avtalsslutande stat, förutsatt att
uppdragsgivaren har hemvist eller fast driftställe i denna
andra stat och att uthyraren inte har ansvar för och inte
heller står risken för arbetsresultatet.

2. Vid avgörandet av frågan om en arbetstagare skall anses
uthyrd, skall göras en samlad bedömning varvid särskilt beaktas
om

a) den övergripande arbetsledningen åvilar uppdragsgivaren,

b) arbetet utförs på en arbetsplats som disponeras av
uppdragsgivaren och för vilken han har ansvar,

c) ersättningen till uthyraren beräknas efter den tid som gått
åt eller med ledning av annat samband mellan ersättningen och
den lön arbetstagaren får,

d) största delen av arbetsredskap och material ställs till
förfogande av uppdragsgivaren, och

e) uthyraren inte ensidigt bestämmer antalet arbetstagare och
de kvalifikationer dessa skall ha.

3. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 punkterna 1 och 2
skall lön eller annan liknande ersättning, som person med
hemvist i Danmark uppbär på grund av arbete som utförs ombord
på danskt tåg, respektive som person med hemvist i Sverige
uppbär på grund av arbete som utförs ombord på svenskt tåg, i
trafik mellan Danmark och Sverige, beskattas endast i den stat
där personen har hemvist.

VI. Till artiklarna 15 och 19

1. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 punkterna 1 och 2
och artikel 19 punkt 1 beskattas inkomst, vilken person med
hemvist i kommun i Finland eller Norge som gränsar till
landgränsen mellan dessa stater förvärvar på grund av
personligt arbete som utförs i sådan kommun i den andra av
dessa stater, endast i den stat där personen i fråga har
hemvist, under förutsättning att denna person regelmässigt
uppehåller sig i sin fasta bostad i denna stat.

2. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 punkterna 1 och 2
och artikel 19 punkt 1 beskattas inkomst, vilken person med
hemvist i kommun i Finland eller Sverige som gränsar till
landgränsen mellan dessa stater förvärvar på grund av
personligt arbete som utförs i sådan kommun i den andra av
dessa stater, endast i den stat där personen i fråga har
hemvist, under förutsättning att denna person regelmässigt
uppehåller sig i sin fasta bostad i denna stat.

3. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 punkterna 1 och 2
och artikel 19 punkt 1 beskattas inkomst, vilken person med
hemvist i kommun i Norge eller Sverige som gränsar till
landgränsen mellan dessa stater förvärvar på grund av
personligt arbete som utförs i sådan kommun i den andra av
dessa stater, endast i den stat där personen i fråga har
hemvist, under förutsättning att denna person regelmässigt
uppehåller sig i sin fasta bostad i denna stat.

4. Med uttrycket ”regelmässigt uppehåller sig” avses att den
skattskyldige i normalfallet minst en gång i veckan uppehåller
sig i sin fasta bostad i den avtalsslutande stat där han har
hemvist. För att en skattskyldig skall anses uppehålla sig i
sin fasta bostad skall vistelsen i hemviststaten omfatta minst
två dagar. Härvid gäller, liksom i övrigt i avtalet där
uttrycket ”dag” förekommer, att med ”dag” avses också del av
dag.

VII. Till artikel 18

1. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 18 skall i
förhållandet mellan Danmark och Färöarna följande gälla:

Pension, livränta, socialförsäkringsersättning,
underhållsbidrag och andra liknande utbetalningar, som härrör
från en del av riket och betalas till en person med hemvist i
den andra delen av riket, beskattas endast i denna andra del av
riket.

2. Uttrycket ”socialförsäkringsersättning” omfattar,
beträffande Danmark, ”orlovsydelser”.

VII. a) Till artikel 18

1. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 18 punkt 1 kan
Finland tilllämpa följande bestämmelser:

Pension och livränta som betalas från annan avtalsslutande stat
än Finland och utbetalning från annan avtalsslutande stat än
Finland enligt sociallagstiftningen i denna stat till person
med hemvist i Finland beskattas endast i den förstnämnda
staten. Detta gäller om personen hade hemvist i Finland den 4
april 2008 och vid denna tidpunkt tog emot sådan betalning.
Bestämmelserna tillämpas endast så länge som personen utan
avbrott alltjämt har hemvist i Finland.

2. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 18 punkt 1 kan
Sverige tilllämpa följande bestämmelser:

Pension och livränta som betalas från annan avtalsslutande stat
än Sverige och utbetalning från annan avtalsslutande stat än
Sverige enligt sociallagstiftningen i denna stat till person
med hemvist i Sverige beskattas endast i den förstnämnda
staten. Detta gäller om personen hade hemvist i Sverige den 4
april 2008 och vid denna tidpunkt tog emot sådan betalning.
Bestämmelserna tillämpas endast så länge som personen utan
avbrott alltjämt har hemvist i Sverige.

VIII. Till artikel 19

1. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 19 skall följande
gälla i förhållandet mellan Danmark och Färöarna:

a) Lön och annan liknande ersättning (med undantag för pension)
som betalas av en del av riket, en av dess politiska
underavdelningar eller lokala myndigheter till en fysisk person
på grund av arbete som utförts för denna del av riket,
underavdelning eller myndighet, beskattas endast i den del av
riket där arbetet utförts.

b) Utan hinder av bestämmelsen i punkt a) beskattas lön och
annan liknande ersättning, som person med hemvist i en del av
riket uppbär för personligt arbete i anställningsförhållande
utfört i en annan del av riket, endast i den förstnämnda delen
av riket, om:

1) mottagaren vistas i denna andra del av riket under
tidsperiod eller tidsperioder som sammanlagt inte överstiger
120 dagar under en tolvmånadersperiod, och

2) lönen eller ersättningen betalas av det ”sedvanliga
tjänstestället”.

c) Bestämmelserna i artiklarna 15 och 16 samt i protokollspunkt
VII tilllämpas på lön och annan liknande ersättning som uppbärs
för arbete som utförts i näringsverksamhet som bedrivs av en
del av riket, en av dess politiska underavdelningar eller
lokala myndigheter.

2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 skall följande gälla
i förhållande mellan Danmark och Färöarna:

a) ersättningar, som fastställts av det allmänna uteslutande
för att täcka utgifter i samband med allmän eller enskild
tjänst, och som inte innefattar någon ersättning för arbete och
som den danska staten, en av dess politiska underavdelningar
eller lokala myndigheter betalar till person som arbetar på
Färöarna beskattas endast i Danmark,

b) ersättningar som fastställts av det allmänna uteslutande för
att täcka utgifter i samband med allmän eller enskild tjänst
och som inte innefattar någon ersättning för arbete och som
Färöarnas landsstyre, en av dess politiska underavdelningar
eller lokala myndigheter betalar till person som arbetar i
Danmark beskattas endast på Färöarna.

Bestämmelserna i punkterna a) och b) tillämpas under de första
fem åren under vilka personen i fråga uppbär nämnda
ersättningar.

IX. Till artikel 20

1. Person som vistas i annan avtalsslutande stat än på Färöarna
och person som vistas i annan avtalsslutande stat än i Island
uteslutande för

a) studier vid läroanstalt i denna andra stat, om studierna är
av sådan art att studiestöd av offentliga medel kan erhållas i
denna stat, eller

b) affärs-, fiskeri-, industri-, lantbruks- eller
skogsbrukspraktik i denna andra stat,

och som har eller omedelbart före vistelsen hade hemvist på
Färöarna eller i Island, beskattas för inkomst av anställning i
den förstnämnda avtalsslutande staten endast för den del av
inkomsten som överstiger 20 000 svenska kronor under
kalenderåret eller motvärdet i danskt, finskt, isländskt eller
norskt myntslag. Nämnda belopp omfattar under vistelse i
Finland, Norge eller Sverige personligt avdrag för kalenderåret
i fråga.

2. Skattefrihet enligt punkt 1 medges endast för tid som
skäligen eller vanligtvis åtgår för studierna eller
praktiktjänstgöringen, dock högst för sex på varandra följande
kalenderår.

3. Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 skall
följande gälla i förhållandet mellan Danmark och Färöarna:

Studerande, praktikant eller liknande som har eller som
omedelbart före vistelsen i en del av riket hade hemvist i den
andra delen av riket och som tillfälligt vistas i den
förstnämnda delen av riket uteslutande i studie- eller
utbildningssyfte beskattas inte i denna del av riket för belopp
som erhålls från den andra delen av riket eller från utlandet
för uppehälle, studier eller utbildning.

De beskattas inte heller för belopp som betalas som ersättning
för arbete, om detta arbete är nödvändigt för deras uppehälle.

Studerande, praktikant eller liknande som omedelbart före
vistelsen i Danmark hade hemvist på Färöarna, beskattas inte på
Färöarna för ersättning för arbete utfört i Danmark.

Som studerande anses inte personer som efter att ha avslutat en
utbildning påbörjar en specialutbildning eller en utbildning
inom ett nytt område.

En vistelse anses som tillfällig om den inte överstiger den
reglerade studietiden med ett tillägg om två år.

En vistelse anses inte vara ”uteslutande i studie- eller
utbildningssyfte” om den varat mer än sex månader innan
studierna påbörjades.

I denna sexmånadersperiod skall inte inräknas sådan tid, dock
högst ett år, som åtgått i samband med en förberedande kurs som
enligt undervisningsanstalten utgör en förutsättning för att
kunna påbörja studierna i fråga.

I fall då två makar ansöker om att bli antagna vid
undervisningsanstalt och endast den ene av dem antas, förlängs
sexmånadersregeln såvitt avser den andre maken, men dock högst
till en sammanlagd tidsperiod om två år.

4. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas
studerande, praktikant eller liknande som har eller omedelbart
före vistelsen i Danmark hade hemvist i Island och som
tillfälligt vistas i Danmark uteslutande i studie- eller
utbildningssyfte inte för belopp som betalas som ersättning för
arbete, under förutsättning att arbetet är nödvändigt för hans
uppehälle.

5. Person som har hemvist i annan avtalsslutande stat än
Danmark och som vid tillfällig vistelse i Danmark är anställd i
Danmark under högst 100 dagar under ett och samma kalenderår
beskattas i Danmark endast för den del av inkomsten som
överstiger ett belopp som enligt gällande bestämmelser anses
vara nödvändigt för hans uppehälle, under förutsättning att
arbetet är utfört inom ramen för nordiskt program för utbyte av
praktik- och feriearbete och att arbetet har förmedlats av
Nordjobb.

Det belopp som anses vara nödvändigt för vederbörandes
uppehälle fastställs på årsbasis och nedsätts i förhållande
till uppehållstidens längd i Danmark och hela kalenderåret.

6. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan
träffa överenskommelse om tillämpningen av bestämmelserna i
punkterna 1-5. De behöriga myndigheterna kan också träffa
ömsesidig överenskommelse om sådan ändring av där omnämnda
belopp som finnes skälig med hänsyn till förändring i
penningvärde, ändrad lagstiftning i någon av de avtalsslutande
staterna eller annan liknande omständighet.

X. Till artikel 25

1. Bestämmelsen i artikel 25 punkt 1 c) kan upphävas på begäran
av Danmark.

Begäran om en sådan ändring görs på diplomatisk väg genom
underrättelse till envar av de andra avtalsslutande staterna.
Ändringen träder i kraft trettionde dagen efter den dag då
samtliga andra avtalsslutande stater erhållit sådan
underrättelse med verkan på skatter som bestäms för
beskattningsår som börjar den 1 januari det kalenderår som
följer närmast efter det då ändringen träder i kraft eller
senare.

Bestämmelserna i artikel 25 punkt 1 kan på begäran av Danmark
ändras och ersättas av följande text:

”a) Om person med hemvist i Danmark förvärvar inkomst eller
innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får
beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Danmark, såvida
inte bestämmelserna i punkt b) eller c) föranleder annat,

1) från denna persons danska inkomstskatt avräkna ett belopp
motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra stat;

2) från denna persons danska förmögenhetsskatt avräkna ett
belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som betalats i denna
andra stat.

Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga
den del av den danska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten,
beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller
förmögenhet som får beskattas i denna andra stat.

b) Om person med hemvist i Danmark förvärvar inkomst eller
innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal
beskattas endast i annan avtalsslutande stat, får Danmark
inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget
men skall sätta ned den danska skatten på inkomsten eller
förmögenheten genom avdrag med den del av inkomstskatten
respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som
härrör från denna andra stat respektive den förmögenhet som
innehas där.

c) Om person med hemvist i Danmark förvärvar inkomst som avses
i artikel 15 punkt 1 eller artikel 21 punkt 7 a), får Danmark
inräkna inkomsten i beskattningsunderlaget men skall sätta ned
den danska skatten på inkomsten genom avdrag med den del av
inkomstskatten som belöper på den inkomst som härrör från denna
andra stat.”

Begäran om sådan ändring görs på diplomatisk väg genom
underrättelse till envar av de andra avtalsslutande staterna.
Ändringen träder i kraft trettionde dagen efter den dag då
samtliga andra avtalsslutande stater erhållit sådan
underrättelse och dess bestämmelser tillämpas i fråga om skatt
på förmögenhet, på förmögenhet på vilken skatt utgår på grund
av taxering andra kalenderåret efter den dag då ändringen
träder i kraft eller senare.

2. Bestämmelserna i artikel 25 punkt 2 kan på begäran av
Färöarna ändras och ersättas av följande text:

”a) Om person med hemvist på Färöarna förvärvar inkomst eller
innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får
beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Färöarna, såvida
inte bestämmelserna i punkt b) eller c) föranleder annat, från
denna persons färöiska inkomstskatt eller förmögenhetsskatt
avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt eller
förmögenhetsskatt som betalats i denna andra stat.

Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga
den del av den färöiska inkomstskatten eller
förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper
på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna
andra stat.

b) Om person med hemvist på Färöarna förvärvar inkomst eller
innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal
beskattas endast i annan avtalsslutande stat, får Färöarna
inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget
men skall sätta ned den färöiska skatten på inkomsten eller
förmögenheten genom avdrag med den del av inkomstskatten eller
förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som härrör från
denna andra stat eller på den förmögenhet som får beskattas i
denna andra stat.

c) Om person med hemvist på Färöarna från annan avtalsslutande
stat förvärvar inkomst av enskild tjänst som avses i artikel 15
punkt 1 eller artikel 21 punkt 7 a) och som enligt dessa
punkter får beskattas i denna andra avtalsslutande stat, får
Färöarna inräkna inkomsten i beskattningsunderlaget men skall
sätta ned den färöiska skatten på inkomsten genom avdrag med
den del av inkomstskatten som belöper på den inkomst som härrör
från denna andra stat.”

Begäran om sådan ändring görs på diplomatisk väg genom
underrättelse till envar av de andra avtalsslutande staterna.
Ändringen träder i kraft trettionde dagen efter den då samtliga
andra avtalsslutande stater erhållit sådan underrättelse och
dess bestämmelser tillämpas i fråga om skatt på förmögenhet, på
förmögenhet på vilken skatt utgår på grund av taxering andra
kalenderåret efter det då ändringen träder i kraft eller
senare.

3. Bestämmelserna i artikel 25 punkt 3 kan på begäran av
Finland ändras och ersättas av följande text:

”a) Om person med hemvist i Finland förvärvar inkomst eller
innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får
beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Finland, såvida
inte bestämmelserna i punkt b) eller c) föranleder annat, med
iakttagande av bestämmelserna i finsk lagstiftning (också i den
lydelse den framdeles kan få genom att ändras utan att den
allmänna princip som anges här påverkas),

1) från denna persons finska inkomstskatt avräkna ett belopp
motsvarande den inkomstskatt i denna andra stat som betalats
enligt lagstiftningen i denna andra stat och i överensstämmelse
med avtalet, beräknad på samma inkomst som den på vilken den
finska skatten beräknas;

2) från denna persons finska förmögenhetsskatt avräkna ett
belopp motsvarande den förmögenhetsskatt i denna andra stat som
betalats enligt lagstiftningen i denna andra stat och i
överensstämmelse med avtalet, beräknad på samma förmögenhet som
den på vilken den finska skatten beräknas.

b) Utdelning från bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat
än Finland till bolag med hemvist i Finland är undantagen från
beskattning i Finland, om mottagaren direkt behärskar minst 10
procent av röstetalet i det bolag som betalar utdelningen.

c) Om person med hemvist i Finland förvärvar inkomst eller
innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal
beskattas endast i annan avtalsslutande stat, får Finland
inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget
men skall sätta ned den finska skatten på inkomsten eller
förmögenheten genom avdrag med den del av inkomstskatten
respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som
förvärvats från denna andra stat respektive den förmögenhet som
innehas där.”

Begäran om sådan ändring görs på diplomatisk väg genom
underrättelse till envar av de andra avtalsslutande staterna.
Ändringen träder i kraft trettionde dagen efter den då samtliga
andra avtalsslutande stater erhållit sådan underrättelse och
dess bestämmelser tillämpas

a) i fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som
förvärvas den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter
det då ändringen träder i kraft eller senare,

b) i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms
för beskattningsår som börjar den 1 januari det kalenderår som
följer närmast efter det då ändringen träder i kraft eller
senare,

c) i fråga om skatt på förmögenhet, på förmögenhet på vilken
skatt utgår på grund av taxering andra kalenderåret efter det
då ändringen träder i kraft eller senare.

4. Bestämmelserna i artikel 25 punkt 4 kan på begäran av Island
ändras och ersättas av följande text:

”a) Om person med hemvist i Island förvärvar inkomst eller
innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får
beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Island, såvida
inte bestämmelserna i punkt b) föranleder annat,

1) från denna persons isländska inkomstskatt avräkna ett belopp
motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra stat,

2) från denna persons isländska förmögenhetsskatt avräkna ett
belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som betalats i denna
andra stat.

Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall överstiga
den del av den isländska inkomstskatten eller
förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper
på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna
andra stat.

b) Om person med hemvist i Island förvärvar inkomst eller
innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal
beskattas endast i annan avtalsslutande stat, får Island
inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget
men skall sätta ned den isländska skatten på inkomsten eller
förmögenheten genom avdrag med den del av inkomstskatten
respektive förmögenhetsskatten som belöper på den inkomst som
härrör från denna andra stat respektive den förmögenhet som
innehas där.”

Begäran om sådan ändring görs på diplomatisk väg genom
underrättelse till envar av de andra avtalsslutande staterna.
Ändringen träder i kraft trettionde dagen efter den då samtliga
andra avtalsslutande stater erhållit sådan underrättelse och
dess bestämmelser tillämpas

a) i fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som
förvärvas den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter
det då ändringen träder i kraft eller senare,

b) i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms
för beskattningsår som börjar den 1 januari det kalenderår som
följer närmast efter det då ändringen träder i kraft eller
senare,

c) i fråga om skatt på förmögenhet, på förmögenhet på vilken
skatt utgår på grund av taxering andra kalenderåret efter det
då ändringen träder i kraft eller senare.

5. Bestämmelserna i artikel 25 punkt 5 kan på begäran av Norge
ändras och ersättas av följande text:

”Om inte bestämmelserna i norsk lagstiftning om avräkning från
norsk skatt av skatt som betalats i område utanför Norge
föranleder annat (dock utan att den allmänna princip som anges
här ändras), gäller följande:

a) Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst eller
innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får
beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Norge

1) från den skatt som belöper på personens inkomst avräkna ett
belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra
stat,

2) från den skatt som belöper på personens förmögenhet avräkna
ett belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som betalats på
dessa förmögenhetstillgångar i denna andra stat.

Sådan avräkning skall emellertid inte överstiga den del av
skatten på inkomsten eller förmögenheten, beräknad utan sådan
avräkning, som belöper på den inkomst respektive de
förmögenhetstillgångar som får beskattas i denna andra stat.

b) Om person med hemvist i Norge förvärvar inkomst som enligt
bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i annan
avtalsslutande stat, får Norge inräkna inkomsten i
beskattningsunderlaget men skall sätta ned den norska skatten
på inkomsten genom avdrag med den del av inkomstskatten som
belöper på den inkomst som härrör från denna andra stat.”

Begäran om sådan ändring görs på diplomatisk väg genom
underrättelse till envar av de andra avtalsslutande staterna.
Ändringen träder i kraft trettionde dagen efter den då samtliga
andra avtalsslutande stater erhållit sådan underrättelse och
dess bestämmelser tillämpas

a) i fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som
förvärvas den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter
det då ändringen träder i kraft eller senare,

b) i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms
för beskattningsår som börjar den 1 januari det kalenderår som
följer närmast efter det då ändringen träder i kraft eller
senare,

c) i fråga om skatt på förmögenhet, på förmögenhet på vilken
skatt utgår på grund av taxering andra kalenderåret efter det
då ändringen träder i kraft eller senare.

6. Bestämmelserna i artikel 25 punkt 6 kan på begäran av
Sverige ändras och ersättas av följande text:

”a) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller
innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får
beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Sverige, såvida
inte bestämmelserna i punkt b) föranleder annat,

1) – med iakttagande av bestämmelserna i svensk lagstiftning
(också i den lydelse den framdeles kan få genom att ändras utan
att den allmänna princip som anges här ändras) – från skatten
på inkomsten avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt
som betalats i denna andra stat,

2) från denna persons svenska förmögenhetsskatt avräkna ett
belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som betalats i denna
andra stat. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga
den del av den svenska förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan
avräkning, som belöper på den förmögenhet som får beskattas i
denna andra stat.

b) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller
innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal
beskattas endast i annan avtalsslutande stat, får Sverige, vid
fastställandet av skattesatsen för svensk progressiv skatt på
annan inkomst eller förmögenhet, beakta den inkomst eller
förmögenhet som beskattas endast i den andra avtalsslutande
staten.”

Begäran om sådan ändring görs på diplomatisk väg genom
underrättelse till envar av de andra avtalsslutande staterna.
Ändringen träder i kraft trettionde dagen efter den då samtliga
andra avtalsslutande stater erhållit sådan underrättelse och
dess bestämmelser tillämpas

a) i fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som
förvärvas den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter
det då ändringen träder i kraft eller senare,

b) i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms
för beskattningsår som börjar den 1 januari det kalenderår som
följer närmast efter det då ändringen träder i kraft eller
senare,

c) i fråga om skatt på förmögenhet, på förmögenhet på vilken
skatt utgår på grund av taxering andra kalenderåret efter det
då ändringen träder i kraft eller senare.

XI. Till artikel 26

Bestämmelserna i artikel 26 punkt 3 skall äga motsvarande
tillämpning i fall som avses i protokollspunkt II punkterna 3
och 4.

XII. Till artikel 31

1. I fråga om beskattningen vid byggande, underhåll och drift
av gränsbroar m.m. över riksgränsen mellan Finland och Norge,
gäller vad därom särskilt är överenskommet.

2. I fråga om skattefrihet i Finland och Sverige för
flottningsförening, som bildats för att handha flottningen i
Torne och Muonio gränsälvars flottled, gäller vad därom
särskilt är överenskommet.

Originalexemplaret till detta protokoll deponeras hos det
finska utrikesministeriet, som tillställer de övriga
avtalsslutande staterna bestyrkta kopior därav.

Till bekräftelse härav har de vederbörligen befullmäktigade
ombuden undertecknat detta protokoll.

Som skedde i Helsingfors den 23 september 1996 i ett exemplar
på danska, färöiska, finska, isländska, norska och svenska
språken, varvid på svenska språket utfärdades två texter, en
för Finland och en för Sverige, vilka samtliga texter har samma
giltighet. Lag (2008:653).

Bilaga 2

Avtal

mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Danmarks
regering om beskattning av anställda ombord på färjor och tåg i
reguljär trafik mellan Danmark och Sverige

I förhållandet mellan Sverige och Danmark skall följande gälla
enligt avtalet den 23 september 1996 mellan de nordiska
länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter
på inkomst och på förmögenhet.

Artikel 1

1. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 beskattas
inkomst, som person med hemvist i Danmark eller Sverige
förvärvar genom arbete utfört på tåg i reguljär trafik
uteslutande mellan Danmark och Sverige endast i den
avtalsslutande stat där arbetsgivaren har hemvist. Sådan
inkomst får emellertid även beskattas i den avtalsslutande stat
där personen har hemvist. En förutsättning för tillämpning av
denna punkt är dock att arbetet utförs på tåg i
gränsöverskridande trafik och att personen utför arbetet i båda
länderna under en och samma dag. Med gränsöverskridande trafik
avses trafik som påbörjas i Danmark och avslutas i Sverige
respektive påbörjas i Sverige och avslutas i Danmark.

2. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15 och artikel 31
punkt 3 beskattas inkomst, som person med hemvist i Danmark
eller Sverige förvärvar genom arbete utfört ombord på danskt
eller svenskt skepp i internationell färjetrafik mellan Danmark
och Sverige endast i den avtalsslutande stat där arbetsgivaren
har hemvist. Sådan inkomst får emellertid även beskattas i den
avtalsslutande stat där personen har hemvist. Med
internationell färjetrafik avses befordran av passagerare och
gods i reguljär trafik uteslutande mellan hamn i Danmark och
hamn i Sverige.

Artikel 2

Bestämmelsen i punkt 3 i protokollspunkt V skall inte längre
tillämpas.

Artikel 3

Detta avtal träder i kraft den tjugoförsta dagen efter den dag
när de berörda staterna skriftligen har meddelat varandra att
de konstitutionella åtgärder som krävs i respektive stat har
vidtagits, och dess bestämmelser skall tilllämpas i fråga om
skatter på inkomst som bestäms för beskattningsår som börjar
den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det år då
avtalet träder i kraft eller senare. Lag (1999:999).

Bilaga 3

Avtal

mellan Konungariket Sverige och Konungariket Norge om särskilda
bestämmelser för undvikande av dubbelbeskattning vid byggande,
underhåll och drift av gränsbron som ingår i den nya
Svinesundsförbindelsen

Konungariket Sveriges regering och Konungariket Norges
regering,

som anser det nödvändigt att vid byggande, underhåll och drift
av gränsbron som ingår i den nya Svinesundsförbindelsen
föreskriva vissa undantag från bestämmelserna i avtalet mellan
de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning
beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet, undertecknat
i Helsingfors den 23 september 1996, och

som önskar ingå ett avtal om särskilda bestämmelser för
undvikande av dubbelbeskattning vid byggande, underhåll och
drift av gränsbron som ingår i den nya Svinesundsförbindelsen,

har kommit överens om följande:

Artikel 1

1. Bestämmelserna i detta avtal tillämpas utan hinder av
bestämmelserna i avtalet mellan de nordiska länderna för att
undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på
förmögenhet, undertecknat i Helsingfors den 23 september 1996.

2. Bestämmelserna i detta avtal tillämpas då en person med
hemvist i Norge eller Sverige utför arbete eller bedriver annan
verksamhet i Sverige respektive i Norge i samband med byggande,
underhåll eller drift av den nya bron över Svinesund.

3. Varje uttryck som inte definieras i avtalet, skall ha den
betydelse som uttrycket har i det avtal mellan de nordiska
länderna som anges i punkt 1.

Artikel 2

Detta avtal tillämpas på de norska och svenska skatter som
omfattas av det avtal mellan de nordiska länderna som anges i
artikel 1.

Artikel 3

Med ”bro” förstås i detta avtal den egentliga
brokonstruktionen, belysningsanordningar och andra anordningar
på eller i anslutning till denna, nödvändiga anordningar och
markareal för byggande samt tillfartsbankar, allt i
överensstämmelse med godkänd plan eller ritning.

Artikel 4

1. Med byggande avses också återuppbyggande, förbättring,
ändring, flyttning, rivning och annat därmed jämförligt arbete
i samband med byggandet samt undersöknings- och
förberedelsearbete som bedrivs i direkt anslutning till platsen
för byggandet av bron.

2. Med underhåll och drift avses reparation, utbyte av delar
och annat material, inspektioner, kontroll och besiktning,
rengöring och belysning samt skydds- och serviceåtgärder,
plogning, sandning och andra väghållningsåtgärder.

3. Detta avtal tillämpas också på schaktnings- och
sprängningsarbete och annat därmed tillhörande eller jämförbart
arbete som utförs i samband med byggande, underhåll eller drift
av bron.

Artikel 5

Inkomst eller vinst som förvärvas eller förmögenhet som innehas
av person med hemvist i Norge eller Sverige skall i nedan
angivna fall beskattas endast i den stat där personen har
hemvist:

a) inkomst på grund av anställning eller på grund av
självständig yrkesutövning eller på grund av annan verksamhet i
samband med byggande, underhåll eller drift av bron,

b) vinst som förvärvas vid avyttring av tillgångar som finns på
eller i anslutning till bron, och som används vid byggande,
underhåll eller drift av bron,

c) förmögenhet som består av tillgångar som används vid
byggande, underhåll eller drift av bron.

Artikel 6

Detta avtal träder i kraft den fjortonde dagen efter den dag då
de avtalsslutande staterna skriftligen har meddelat varandra
att avtalet är godkänt. Avtalet tillämpas på skatt på inkomst
och förmögenhet som fastställs för varje beskattningsår som
börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter
det år då detta avtal träder i kraft eller senare.

Artikel 7

En avtalsslutande stat kan skriftligen säga upp avtalet genom
underrättelse till den andra avtalsslutande staten senast den
30 juni något kalenderår. I händelse av sådan uppsägning upphör
avtalet att gälla beträffande skatt på inkomst och förmögenhet
som fastställs för det beskattningsår som börjar den 1 januari
det kalenderår som följer närmast efter det år då uppsägningen
ägde rum eller senare. Lag (2002:982).

Bilaga 4

Avtal

mellan Konungariket Sverige och Konungariket Danmark om vissa
skattefrågor

I förhållandet mellan Sverige och Danmark skall följande gälla
i förhållande till avtalet den 23 september 1996 mellan de
nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande
skatter på inkomst och på förmögenhet.

Artikel 1

1. Om en person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär lön
eller annan liknande ersättning på grund av anställning, som
normalt utförs i den andra avtalsslutande staten, för en
arbetsgivare med hemvist i denna andra stat, eller vid ett fast
driftställe eller en stadigvarande anordning, som personens
arbetsgivare har i denna andra stat, skall arbetet vid
tillämpning av artikel 15 punkterna 1 och 2 anses vara utfört i
denna andra stat, även om arbetet faktiskt utförts i den
förstnämnda staten eller i en tredje stat, om

a) arbetet i den förstnämnda staten utförs av personen i dennes
bostad, eller

b) arbetet i den förstnämnda staten eller i en tredje stat
utgör tjänsteresor eller annat arbete av tillfällig natur,

men endast om arbetet i den andra staten uppgår till minst
hälften av arbetstiden under varje tremånadersperiod.

2. Bestämmelserna i punkt 1 gäller

a) i fall då arbetsgivaren inte har hemvist i den andra
avtalsslutande staten endast om den lön eller annan liknande
ersättning som personen uppbär belastar ett fast driftställe
eller en stadigvarande anordning, som arbetsgivaren har i den
andra staten,

b) i fall då arbetsgivaren har hemvist i den andra
avtalsslutande staten endast om den lön eller annan liknande
ersättning som personen uppbär inte belastar ett fast
driftställe eller en stadigvarande anordning, som arbetsgivaren
har i den förstnämnda avtalsslutande staten.

Artikel 2

1. Om en fysisk person förvärvar inkomst av rörelse,
självständig yrkesutövning eller anställning, som enligt
artikel 7, 14, 15 eller 19 får beskattas eller beskattas endast
i en avtalsslutande stat och är ansluten till en
pensionsordning i den andra avtalsslutande staten, skall

a) inbetalning som denna person gör till pensionsordningen vara
avdragsgill i den förstnämnda staten, och

b) inbetalning som denna persons arbetsgivare gör till
pensionsordningen inte anses som skattepliktig inkomst i den
förstnämnda staten för personen samt vara avdragsgill i denna
stat för arbetsgivaren.

2. Inbetalningen skall dock endast vara avdragsgill eller inte
anses som skattepliktig inkomst i den förstnämnda
avtalsslutande staten inom de beloppsgränser som gäller för
inbetalningar till en pensionsordning enligt lagstiftningen i
båda avtalsslutande staterna.

3. Denna artikel gäller endast:

a) i fall då person, som får beskattas eller beskattas endast i
den förstnämnda avtalsslutande staten för inkomst av rörelse,
självständig yrkesutövning eller anställning i denna stat, har
hemvist i den andra avtalsslutande staten, om inkomsten utgör
minst 75 procent av personens sammanlagda inkomst av rörelse,
självständig yrkesutövning eller anställning efter avdrag för
samtliga utgifter för inkomsternas förvärvande (nettointäkt),
och

b) i fall då person, som får beskattas eller beskattas endast i
den förstnämnda avtalsslutande staten för inkomst av rörelse,
självständig yrkesutövning eller anställning i denna stat, har
hemvist i denna stat, om personen var ansluten till och
inbetalningar gjordes till pensionsordningen omedelbart innan
personen fick hemvist i denna stat.

4. Vid tillämpning av punkt 1 skall uttrycket ”pensionsordning”
innebära en ordning, som

a) för Danmarks vidkommande omfattas av
pensionsbeskattningslagens avsnitt I,

b) för Sveriges vidkommande omfattas av 28 eller 58 kap.
inkomstskattelagen (1999:1229).

Artikel 3

Fysiska personers utgifter för resor över Öresundsbron skall
beaktas vid fastställande av den skattepliktiga inkomsten, om
de avser normala resor mellan permanentbostaden och
arbetsplatsen. Rätt till avdrag föreligger dock endast om
sådana allmänna villkor för vad som föreskrivs för sådana resor
är uppfyllda som avser exempelvis krav på tidsvinst. Utgifterna
skall beräknas med utgångspunkt i den dokumenterade utgiften
för billigaste periodabonnemang för resa med personbil
respektive resa med allmänna kommunikationer.

Artikel 4

Artikel 31 punkt 5 omfattar inte personer med hemvist i
Danmark.

Artikel 5

1. Den avtalsslutande stat som tillerkänns beskattningsrätten
enligt artikel 1, skall beskatta inkomsttagaren i enlighet med
denna stats lagstiftning beträffande beskattning av
tjänsteinkomster, även om arbetet faktiskt utförts i den andra
avtalsslutande staten eller i en tredje stat.

2. Pension eller livränta som betalas från en avtalsslutande
stat till en person med hemvist i denna stat, skall beskattas i
enlighet med denna stats allmänna regler, även om denna stat
inte har satt ned sin beskattning i samband med inbetalningar
till denna ordning, när den andra avtalsslutande staten enligt
artikel 2 tidigare har ansett att inbetalning som erlagts

a) av den fysiska personen är avdragsgill, eller

b) av den fysiska personens arbetsgivare inte är skattepliktig
inkomst för den fysiska personen samt avdragsgill vid
beräkningen av arbetsgivarens skattepliktiga inkomst.

3. Bestämmelserna om avdrag för inbetalning till
pensionsordning enligt artikel 2 och för utgift för resor över
Öresundsbron enligt artikel 3 gäller endast om den fysiska
personens inkomst beskattas på nettobasis med möjlighet till
avdrag för kostnader.

Artikel 6

I fall då en fysisk person med hemvist i en avtalsslutande stat
förvärvar inkomst från anställning i den andra avtalsslutande
staten (bruttoinkomst) och denna inkomst för ett beskattningsår
uppgår till minst ett belopp motsvarande 150 000 danska kronor
före avdrag för utgifter för inkomsternas förvärvande, skall
denna andra stat betala ett utjämningsbelopp till den
förstnämnda staten. Denna utjämning skall ske senast den 1
oktober året efter det aktuella beskattningsåret.
Utjämningsbeloppet skall för Danmarks vidkommande vara den
genomsnittliga primärkommunala skatten som uppbärs för inkomst
som beskattas i Danmark med stöd av artikel 15.
Utjämningsbeloppet skall för Sveriges vidkommande vara den
genomsnittliga kommunalskatten som tas ut för primärkommunernas
räkning och som avser inkomst som beskattas i Sverige med stöd
av artikel 15. Denna artikel gäller emellertid inte inkomst som
person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom
arbete utfört ombord på svenskt eller danskt skepp i
internationell trafik. De behöriga myndigheterna i de
avtalsslutande staterna kan ingå en ömsesidig överenskommelse
om den närmare utformningen av denna ordning för utjämning. Med
”behörig myndighet” avses den myndighet åt vilken enligt
dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna
uppdragits att vara behörig myndighet. De avtalsslutande
staterna avser att efter två år utvärdera denna ordning
särskilt såvitt avser nivån för utjämningen och det faktum att
utjämningen endast avser den del av kommunalskatten som tas ut
för primärkommunernas räkning och inte den del som tas ut för
landstingskommunernas räkning. Därefter sker en utvärdering
vart femte år eller vid väsentliga förändringar av
skattesystemen.

Artikel 7

1. Detta avtal träder i kraft den tjugoförsta dagen efter den
dag när de två avtalsslutande staterna skriftligen har meddelat
varandra att de konstitutionella åtgärder som krävs i
respektive stat har vidtagits, och dess bestämmelser skall
tillämpas såvitt avser

a) artikel 2, artikel 3, artikel 5 punkterna 2 och 3 samt
artikel 6 i fråga om skatter på inkomst som tas ut för
beskattningsår som börjar den 1 januari 2004 eller senare, och

b) artikel 1, artikel 4 och artikel 5 punkt 1 i fråga om
skatter på inkomst som tas ut för beskattningsår som börjar den
1 januari det kalenderår som följer närmast efter det år då
avtalet träder i kraft eller senare.

2. Om det visar sig föreligga skattemässiga hinder för den
fortsatta integrationen i Öresundsregionen är Sverige och
Danmark överens om att inleda diskussioner för att överväga
införande av nya bestämmelser eller ändring av bestämmelserna i
detta avtal eller att ta initiativ till ändringar av avtalet
den 23 september 1996 mellan de nordiska länderna för att
undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på
förmögenhet.

Artikel 8

En avtalsslutande stat kan senast den 30 juni under något
kalenderår säga upp avtalet genom skriftligt meddelande härom
till den andra avtalsslutande staten. Detta avtal upphör då att
gälla i fråga om skatter på inkomst som tas ut för
beskattningsår som börjar den 1 januari det kalenderår som
följer närmast efter det år då uppsägningen sker eller senare.

Till bekräftelse härav har de vederbörligen befullmäktigade
ombuden undertecknat detta avtal.

Som skedde i Köpenhamn den 29 oktober 2003 i två exemplar på
svenska och danska språken vilka båda äger lika vitsord.
Lag (2004:639).