Förordning (1996:381) med tingsrättsinstruktion

SFS nr
1996:381
Departement/myndighet
Justitiedepartementet DOM
Utfärdad
1996-05-23
Ändring införd
t.o.m. SFS 2014:1406

Organisation m.m.

1 § I varje tingsrätt finns en lagman som är administrativ
chef för tingsrätten. Lagmannen ansvarar för verksamheten och
ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande
rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen samt att tingsrätten hushållar väl med
statens medel.

I tingsrätterna finns också chefsrådmän, rådmän, tekniska
råd, tingsfiskaler, tingsnotarier, beredningsjurister och
andra anställda.

Om inte annat anges, ska vad som föreskrivs i denna
förordning om rådman också tillämpas på chefsrådman.

Med hovrätten avses i denna förordning den hovrätt under
vilken tingsrätten hör. Förordning (2010:990).

1 a § Lagmannen är skyldig att vid tingsrätten genomföra den
interna styrning och kontroll som Domstolsverket ansvarar för
enligt förordningen (2007:1073) med instruktion för
Domstolsverket. Förordning (2007:1088).

2 § Tingsrätten får besluta att domstolen ska vara indelad i
avdelningar. Chef för en avdelning är lagmannen eller en
chefsrådman. Om det på en avdelning som inte leds av
lagmannen finns flera chefsrådmän, bestämmer lagmannen vem av
chefsrådmännen som är chef. Chefen för avdelningen leder
arbetet på denna samt fördelar tjänstgöringen i rätten efter
samråd med domarna på avdelningen.

Tingsrätten får också besluta att domstolen ska vara indelad
i andra organisatoriska enheter än avdelningar. Uppgifter som
innefattar chefskap över ordinarie domare får dock utövas
endast av lagmannen eller en chefsrådman.
Förordning (2014:1406).

3 § Har upphävts genom förordning (2003:631).

4 § Har upphävts genom förordning (2010:990).

5 § Lagmannen ansvarar för att tingsfiskalerna i sin
tjänstgöring får en allsidig och utvecklande utbildning enligt
den utbildningsplan som Domstolsverket fastställt i samråd med
hovrätterna samt ger vitsord över deras tjänstgöring.

För varje tingsfiskal skall en ordinarie domare utses som
handledare. Till handledare skall den utses som har särskilt
intresse och i övrigt är lämplig för uppdraget.
Förordning (2001:986).

6 § Lagmannen ansvarar, med beaktande av Notarienämndens föreskrif-
ter om notarietjänstgöring, för att tingsnotarierna i sin
tjänstgöring får en allsidig och utvecklande utbildning.

6 a § En nämndeman som har utsetts för tjänstgöring i
domstolen ska genomgå introduktionsutbildning innan
tjänstgöringen påbörjas.

Om en nämndeman har genomgått introduktionsutbildningen ska
han eller hon genomgå repetitionsutbildning inom sex månader
efter tjänstgöringsperiodens början.

Lagmannen ska, efter samråd med Domstolsverket, ansvara för
att nämndemännen ges introduktions- och repetitionsutbildning
och regelbunden information. Förordning (2014:1356).

Myndighetsförordningens tillämpning

7 § Följande föreskrifter i myndighetsförordningen (2007:515)
tillämpas på tingsrätterna:

6 § om allmänna uppgifter,

8 § om arbetsgivarpolitik,

19 § om kostnadsmässiga konsekvenser, och

21 § om myndighetens beslut.

Bestämmelserna i 19 och 21 §§ gäller dock endast i fråga om
administrativa ärenden. Förordning (2007:1088).

Fördelningen av mål och ärenden m.m.

8 § Grunderna för fördelningen av arbetsuppgifterna och de övriga
bestämmelser som behövs för verksamheten i tingsrätten skall framgå
av arbetsordningen.

Domstolsverket meddelar allmänna råd om utformningen av
arbetsordningarna.

8 a § En tingsrätt får i arbetsordningen meddela föreskrifter
eller i ett enskilt fall besluta vem som får begära in
förklaringar, upplysningar eller yttranden i administrativa
ärenden. Förordning (2007:1088).

9 § Mål och ärenden skall fördelas mellan de organisatoriska
enheter som anges i arbetsordningen.

Fördelningen av mål och ärenden skall ske genom lottning.
Undantag från kravet på lottning får göras

1. för mål eller ärenden av särskild art,

2. för mål eller ärenden från en viss del av domkretsen,

3. för att mål eller ärenden som har inbördes samband skall
kunna handläggas av samma organisatoriska enhet, och

4. för att uppnå en fördelning av mål och ärenden mellan
tingsrättens domare som tillgodoser kraven i 11 och 24 §§ och i
övrigt framstår som rimlig. Förordning (2002:798).

10 § Har upphävts genom förordning (2002:798).

11 § En tingsfiskal får inte tilldelas arbetsuppgifter i
större omfattning än som är lämpligt med hänsyn till fiskalens
erfarenhet av arbete i domstol. En fiskal får inte tilldelas
arbetsuppgifter som kräver särskild erfarenhet. Vid
tilldelningen av arbetsuppgifter skall fiskalens behov av att
delta i utbildning beaktas.

Vid sidan av lagmannen ansvarar handledaren för att
fördelningen av arbetsuppgifter till fiskalen sker på det sätt
som anges i första stycket. Förordning (2002:798).

12 § Lagmannen meddelar de riktlinjer som behövs för tillämpningen
av arbetsordningen.

13 § Lagmannen delar för en bestämd tid in domarna till
tjänstgöring inom tingsrätten.

Indelningen skall göras så att domarna får erfarenhet av olika
slag av mål och ärenden. Förordning (2003:631).

14 § Om det finns särskilda skäl, får lagmannen besluta om
tillfälliga avvikelser från vad som har beslutats med stöd av 8 eller
13 §.

Handläggningen av mål och ärenden

15 § För varje mål och ärende skall det vid varje tidpunkt
finnas en ansvarig domare.

Första stycket gäller inte mål och ärenden som tingsnotarier,
notariemeriterade beredningsjurister eller andra anställda
handlägger med stöd av förordnanden enligt 17 och 18 §§. För
sådana mål eller ärenden ansvarar den förordnade.

Den närmare ansvarsfördelningen skall framgå av
arbetsordningen. Ansvarsfördelningen skall ordnas så att
ansvaret skall kunna utövas på ett effektivt sätt.
Förordning (2003:631).

15 a § Ett avräkningsunderlag enligt 16 § förordningen
(1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol skall upprättas
av rättens ordförande. Förordning (2000:679).

16 § Lagmannen får förordna den som har tillräcklig kunskap
och erfarenhet och som är anställd vid tingsrätten eller vid
en förvaltningsrätt eller en hyresnämnd på samma ort som
tingsrätten att vidta åtgärder för beredningen av mål och
ärenden samt åtgärder som rätten är skyldig att utföra efter
målets eller ärendets avgörande. För sådana åtgärder ansvarar
den förordnade.

Ett förordnande får dock inte avse uppgiften att

1. leda sammanträden,

2. besluta om att utfärda stämning i tvistemål där förlikning
om saken är tillåten eller i mål om enskilt åtal,

3. besluta i frågor om ställande av säkerhet för
rättegångskostnader,

4. besluta i frågor om inhibition,

5. besluta i frågor om intervention,

6. meddela interimistiska beslut,

7. besluta om inhämtande av annan personutredning i brottmål
än sådan som avses i 1 § lagen (1991:2041) om särskild
personutredning i brottmål, m.m., 5 kap. 9 § förordningen
(1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder samt 11 och
28 §§ lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga
lagöverträdare,

8. besluta om avvisning av bevisning eller av begäran om
inhämtande av utredning,

9. besluta om förordnande av medlare eller sakkunnig när
parterna inte är ense om att ett sådant förordnande ska ges,

10. besluta om föreläggande enligt 42 kap. 15 § eller om att
ge ett meddelande enligt 42 kap. 15 a § rättegångsbalken,

11. besluta i fråga om hämtning,

12. besluta i fråga om undersökning enligt 3 kap. 4 § lagen
(2010:921) om mark- och miljödomstolar,

13. besluta i frågor om rättegångshinder eller jäv,

14. besluta i frågor enligt 49 kap. 4 § rättegångsbalken om
ett överklagande ska få ske särskilt eller inte,

15. meddela sådana beslut som går att överklaga särskilt på
annan grund än enligt 49 kap. 7 § rättegångsbalken, eller

16. vidta andra åtgärder som innefattar frågor som är svåra,
av annan orsak kräver särskild erfarenhet eller i övrigt är
av sådant slag att de bör förbehållas domare.

Begränsningen i andra stycket 2 gäller inte en tingsnotarie
eller en notariemeriterad beredningsjurist. Begränsningen i
andra stycket 15 gäller inte beslut om förordnande av
försvarare eller beslut i fråga om ersättning eller förskott
av allmänna medel till någon som har medverkat i målet eller
ärendet. Begränsningen i andra stycket 15 gäller inte en
tingsnotarie eller en notariemeriterad beredningsjurist i
fråga om beslut om beviljande av rättshjälp.

Uppkommer en fråga av sådant slag som avses i andra stycket
16, ska den som förordnats genast anmäla frågan för den som
ansvarar för målet eller ärendet. Förordning (2010:990).

17 § Lagmannen får förordna en anställd vid tingsrätten som har
tillräcklig kunskap och erfarenhet att på eget ansvar

1. handlägga ärenden om avträdande av egendom till förvaltning
av boutredningsman samt förordnande av boutredningsman, dock
inte om ansökan har gjorts av någon annan än dödsbodelägare
eller testamentsexekutor,

2. handlägga ärenden om entledigande av boutredningsman sedan
denne slutfört sitt uppdrag, och

3. handlägga ärenden om förordnande av bodelningsförrättare
eller skiftesman vid arvskifte.

Förordnanden enligt första stycket får endast avse ärenden som
kan avgöras av en lagfaren domare. För andra anställda än
tingsnotarier eller notariemeriterade beredningsjurister medför
förordnanden enligt första stycket inte behörighet att till
boutredningsman, bodelningsförrättare eller skiftesman förordna
annan än den som är advokat eller den som genom tidigare
förordnanden har fått erfarenhet av och visat lämplighet för
sådana uppdrag.

Förordnanden enligt första stycket medför inte behörighet att
ompröva beslut enligt 34 § lagen (1996:242) om domstolsärenden
eller att meddela interimistiska beslut. För andra anställda än
tingsnotarier eller notariemeriterade beredningsjurister medför
förordnanden enligt första stycket inte heller behörighet att
avvisa ärenden.

Förordnanden för tingsnotarier eller notariemeriterade
beredningsjurister får inte avse ärenden som är omfattande
eller svåra eller som av någon annan orsak kräver särskild
erfarenhet. Förordnanden för övriga anställda får bara avse
enkla ärenden. Förordning (2011:985).

17 a § Har upphävts genom förordning (2002:798).

18 § Utöver vad som gäller enligt 17 § får lagmannen förordna
en tingsnotarie eller en notariemeriterad beredningsjurist som
har tillräcklig kunskap och erfarenhet att på eget ansvar

1. handlägga mål om brott för vilket inte är föreskrivet
svårare straff än böter eller fängelse i högst sex månader, om
det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter
och det i målet inte är fråga om företagsbot,

2. besluta om avskrivning av brottmål när åtalet har lagts
ned,

3. meddela frikännande dom enligt 20 kap. 9 § andra stycket
rättegångsbalken,

4. handlägga sådana mål om äktenskapsskillnad och därmed
sammanhängande frågor samt sådana mål rörande vårdnad om barn,
barns boende och umgänge med barn som har inletts genom
gemensam ansökan, dock inte sådana mål som har blivit tvistiga
sedan ansökan gavs in,

5. handlägga konkursärenden enligt konkurslagen (1987:672),

6. handlägga ärenden enligt lagen (1976:206) om
felparkeringsavgift,

7. handlägga andra ärenden än sådana som avses i 6 enligt
lagen (1996:242) om domstolsärenden om ärendena kan avgöras av
en lagfaren domare och inte är tvistiga,

8. handlägga mål enligt 1 kap. 3 d § första stycket
rättegångsbalken

a) om målet avser kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om
kontrollavgift vid olovlig parkering, trafikförsäkringsavgift
enligt trafikskadelagen (1975:1410) eller överlåtet krav
avseende trafikförsäkringspremie och självrisk, eller

b) om värdet av vad som yrkas uppenbart inte överstiger en
tiondel av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§
socialförsäkringsbalken,

9. handlägga mål där förlikning om saken är tillåten vid
förberedelse och vid huvudförhandling enligt 42 kap. 20 §
andra stycket rättegångsbalken,

10. handlägga ärenden om bevisupptagning enligt 41 kap.
rättegångsbalken,

11. handlägga mål enligt 14 kap. 12 § äktenskapsbalken första
meningen, och

12. avgöra mål enligt 42 kap. 18 § rättegångsbalken första
stycket 1 avseende avskrivning av mål samt 2–4.

Förordnanden enligt första stycket 5 får inte avse konkurser
där beslut om bevakning har meddelats. Ett sådant förordnande
får inte heller avse frågor om häktning, utdelning eller, om
konkursen avslutats med utdelning, förvaltares arvodesanspråk.

Förordnanden enligt första stycket medför inte behörighet att
ompröva beslut enligt 34 § lagen om domstolsärenden.
Förordnanden får inte avse mål eller ärenden som är omfattande
eller svåra eller som av någon annan orsak kräver särskild
erfarenhet.

När en tingsnotarie eller en notariemeriterad beredningsjurist
handlägger brottmål vid huvudförhandling ska nämndemän alltid
delta i avgörandet. Förordning (2010:1695).

19 § Har upphävts genom förordning (2002:798).

20 § Har upphävts genom förordning (2002:798).

21 § Förordnanden enligt 16-18 §§ skall fortlöpande omprövas.
Förordning (2002:798).

22 § När tingsrätten är domför med tre lagfarna domare gäller
följande.

Ordföranden skall vara ordinarie domare i tingsrätten eller av
regeringen för viss tid anställd lagman eller chefsrådman i
tingsrätten. Om det behövs får hovrätten förordna en ordinarie
domare i hovrätten eller i en annan tingsrätt att tjänstgöra
som ordförande.

Minst en ytterligare ledamot skall antingen

1. vara eller ha varit ordinarie domare,

2. vara eller ha varit av regeringen för viss tid anställd
lagman eller rådman,

3. vara hyresråd,

4. vara hovrättsassessor eller kammarrättsassessor, eller

5. ha tjänstgjort som adjungerad ledamot i hovrätt eller
kammarrätt minst ett år och bedömts vara lämplig att anställas
som assessor.

En tingsfiskal får delta i rätten, om det inte är fråga om
handläggning av sådana mål och ärenden som kräver särskild
erfarenhet.

Om det finns särskilda skäl, får lagmannen förordna en
tingsnotarie eller en notariemeriterad beredningsjurist som
bedöms ha tillräcklig erfarenhet och i övrigt vara lämplig att
delta i rätten vid enstaka tillfällen. Förordning (2005:1099).

23 § Om det behövs för att kunskaper om ett särskilt
rättsområde ska finnas i rätten får utöver vad som gäller på
grund av andra bestämmelser i denna förordning för
tjänstgöring vid en huvudförhandling där flera lagfarna
domare deltar förordnas

1. den som är eller har varit ordinarie domare eller den som
är eller har varit av regeringen för viss tid anställd lagman
eller rådman,

2. den som har anställts som hovrättsfiskal eller
kammarrättsfiskal och som därefter har tjänstgjort under
sammanlagt minst ett år som tingsfiskal,
förvaltningsrättsfiskal, rådman eller lagman,

3. en åklagare,

4. en lagfaren professor eller docent i ett
rättsvetenskapligt ämne,

5. en ledamot av Sveriges advokatsamfund, eller

6. den som förut har varit adjungerad.

En ledamot som förordnats enligt första stycket får inte
tjänstgöra som ordförande. Förordning (2009:884).

24 § Lagmannen eller en chefsrådman bör delta när ett mål eller
ärende avgörs, om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till
målets eller ärendets art.

Information om sammanträden m.m.

25 § För varje dag då det hålls sammanträde för
huvudförhandling eller andra sammanträden skall tingsrätten
upprätta en förteckning över de mål och ärenden som har utsatts
till förhandling (uppropslista).

På uppropslistan skall det för varje mål och ärende eller grupp
av mål eller ärenden anges när förhandlingen beräknas börja.

Under rättegångsdagen skall uppropslistan hållas tillgänglig på
tingsrättens kansli på samtliga kansliorter och vara anslagen
på lämplig plats i anslutning till den lokal där rätten
sammanträder. Om uppropslistan avser sammanträden för
huvudförhandling, skall den vara tillgänglig för allmänheten på
tingsrättens kansli på samtliga kansliorter senast den helgfria
dagen närmast före rättegångsdagen. Förordning (2001:75).

26 § Om det behövs, skall tingsrätten i förväg ge till känna
när sammanträden för huvudförhandling skall hållas på någon
annan ort än en kansliort. Förordning (2001:75).

27 § Har upphävts genom förordning (2008:178).

Handläggningen av administrativa ärenden

28 § Administrativa ärenden avgörs av lagmannen.

Lagmannen får hänskjuta ärenden till kollegium eller, vid en
tingsrätt som har plenum men inte kollegium, till plenum.

Plenum skall finnas i samtliga tingsrätter utom i Stockholms
tingsrätt.

Kollegium skall finnas i Göteborgs och Malmö tingsrätt.
Förordning (2004:1213).

29 § Plenum består av lagmannen som ordförande samt alla som
är eller har tidsbegränsad anställning som rådman, tekniskt
råd eller tingsfiskal. Förordning (2010:990).

30 § Kollegium består av lagmannen som ordförande, två eller tre
chefsrådmän samt chefen för den administrativa enheten.

För varje annan ledamot än lagmannen och chefen för den
administrativa enheten skall det finnas en personlig ersättare, som
träder in vid förfall för ledamoten. Ersättaren skall vara en
chefsrådman.

Ledamöterna och ersättarna utses av plenum. De skall vara anställda
hos och tjänstgöra i tingsrätten. De skall utses för högst ett år i
sänder. Förordning (1996:914).

31 § Administrativa ärenden skall avgöras med iakttagande av
den enskilde domarens självständighet i dömande och
rättstillämpande uppgifter.

Lagmannen skall samråda med kollegiet eller, vid en tingsrätt
som har plenum men inte kollegium, med plenum innan han eller
hon avgör ärenden som avser

1. viktigare frågor om tingsrättens organisation eller
arbetsformer, eller

2. arbetsordningen.
Förordning (2004:1213).

32 § Har upphävts genom förordning (2004:1213).

33 § Har upphävts genom förordning (2004:1213).

34 § Innan beslut om arbetsordningen fattas skall samråd ske
med den eller de åklagarkammare som berörs.
Förordning (2005:4).

35 § Lagmannen får uppdra åt en avdelning eller någon som är
anställd vid tingsrätten eller vid en förvaltningsrätt, en
hyresnämnd eller Rättshjälpsmyndigheten på samma ort som
tingsrätten att i sitt ställe avgöra administrativa ärenden.

Lagmannen får dock endast uppdra åt en chefsrådman att meddela
förordnanden enligt 16-22 §§. I de tingsrätter som har flera
kansliorter får lagmannen i stället utse en rådman på varje
kansliort där någon chefsrådman inte tjänstgör att meddela
sådana förordnanden. Förordning (2009:884).

36 § I administrativa ärenden som efter att ha hänskjutits av
lagmannen handläggs i plenum eller i kollegium är tingsrätten
beslutför när minst hälften av de ledamöter som skall delta är
närvarande. Förordning (2004:1213).

37 § Administrativa ärenden som handläggs i plenum eller i
kollegium avgörs efter föredragning om inte lagmannen bestämmer
något annat. Sådana ärenden föredras av den som lagmannen
utser. Förordning (2004:1213).

Anställningar m.m.

38 § Har upphävts genom förordning (2010:1804).

39 § Bestämmelser om utnämning av lagman, chefsrådman, rådman
och tekniska råd finns i lagen (2010:1390) om utnämning av
ordinarie domare.

Tingsrätten ska anmäla till Domstolsverket när det finns en
ledig anställning som ordinarie domare som behöver tillsättas.

Om en ordinarie domare har beviljats ledighet som beräknas vara
minst ett år i följd, anställs en vikarie genom beslut av
regeringen efter förslag av Domarnämnden. Detsamma gäller om en
sådan domare för något annat än vikariatsändamål ska anställas
för en begränsad tid.

Vid tidsbegränsad anställning som ordinarie domare gäller inte
5 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd.
Förordning (2010:1813).

40 § Tingsrätten utser vilka av de lagfarna domarna som ska
tjänstgöra i mark- och miljödomstolen. Förordning (2010:990).

41 § De tekniska råden anställs gemensamt för de tingsrätter
som är mark- och miljödomstol. Regeringen beslutar vid vilken
tingsrätt ett tekniskt råd företrädesvis ska ha sin
tjänstgöring förlagd. Domstolsverket beslutar vid vilka
tingsrätter det tekniska rådet därutöver ska tjänstgöra.

De tingsrätter som berörs bestämmer hur det tekniska rådets
tjänstgöring ska fördelas mellan tingsrätterna. Om
tingsrätterna inte kan enas, avgörs frågan av Svea hovrätt.

Om det finns särskilda skäl, får Domstolsverket besluta att
ett tekniskt råd ska tjänstgöra även vid andra tingsrätter.
Förordning (2010:990).

42 § Tingsfiskaler anställs genom beslut av hovrätten. Sådana
anställningar får ges till den som har tjänstgjort minst ett år
som hovrättsfiskal eller kammarrättsfiskal.

Domstolsverket bestämmer hur många tingsfiskaler som skall
finnas anställda vid en tingsrätt. Domstolsverket får överlämna
till hovrätten eller tingsrätten att besluta detta.

Vid anställning av tingsfiskaler tillämpas inte 6 och 7 §§
anställningsförordningen (1994:373). Förordning (2001:986).

43 § Ett förordnande för en hovrättsassessor att utföra
domaruppgifter i en tingsrätt enligt 46 § andra stycket förordningen
(1996:379) med hovrättsinstruktion meddelas av hovrätten.

44 § Tingsnotarier anställs genom beslut av Domstolsverket enligt
föreskrifter i notarieförordningen (1990:469).

Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva en
anställning som tingsnotarie.

45 § Andra anställningar beslutas av tingsrätten.

46 § Har upphävts genom förordning (1999:738).

47 § Lagmannen ska ha en ställföreträdare. Han eller hon
utses av tingsrätten.

Om en rådman är ledig ska han eller hon i första hand
ersättas genom att arbetsuppgifterna omfördelas.

Som ersättare för lagmannen eller för en rådman får den
anlitas som är eller har varit ordinarie domare eller som är
eller har varit ledamot eller fiskal i hovrätt eller
kammarrätt eller som under minst sex månader har utfört en
hovrätts- eller kammarrättsfiskals arbetsuppgifter. Om det
inte finns någon med sådan behörighet att tillgå som
ersättare för lagmannen, får hovrätten förordna en
tingsnotarie som har haft förordnanden enligt 17 och 18 §§ i
sådan utsträckning att han eller hon kan antas ha fått
tillräcklig erfarenhet. Ett förordnande får dock inte
innefatta handläggning av mål eller ärenden som är omfattande
eller svåra eller som kräver särskild erfarenhet.

Om det inte är möjligt att lösa ersättarbehovet på det sätt
som anges i första–tredje styckena får tingsrätten anställa
en vikarie för lagmannen eller för en rådman, om vikariatet
kan beräknas vara högst ett år i följd.

Som vikarie för lagmannen eller för en rådman får den
anställas som är eller har varit ordinarie domare eller som
är hovrätts- eller kammarrättsassessor. Om det inte finns
någon med sådan behörighet att tillgå och om vikariatet
beräknas vara endast sex månader får som vikarie för en
rådman även den anställas som har varit ledamot eller fiskal
i hovrätt eller kammarrätt eller som under minst sex månader
har utfört en hovrätts- eller kammarrättsfiskals
arbetsuppgifter. Förordning (2013:396).

48 § Om en lagman är förhindrad att utöva sin anställning och om
någon ersättare eller vikarie inte har utsetts eller anställts av
regeringen eller tingsrätten, skall hovrätten förordna en ersättare.

49 § Har upphävts genom förordning (2010:990).

50 § Vid tillfällig arbetsanhopning får tingsrätten anställa
den som är eller har varit ordinarie domare eller som är eller
har varit ledamot eller fiskal i hovrätt eller kammarrätt eller
som under minst sex månader har utfört en hovrätts- eller
kammarrättsfiskals arbetsuppgifter att för enstaka, kortvariga
perioder utföra domaruppgifter i tingsrätten.
Förordning (1998:1022).

50 a § I en tingsrätt på samma ort som en förvaltningsrätt får
lagmannen, med den anställdes samtycke, förordna ordinarie och
icke ordinarie domare vid förvaltningsrätten att tjänstgöra
vid tingsrätten. Ett förordnande ges för viss tid.
Förordning (2009:884).

50 b § Innan en nämndeman påbörjar en tjänstgöringsperiod i
domstolen ska tingsrätten inhämta uppgifter om honom eller
henne ur belastningsregistret enligt förordningen (1999:1134)
om belastningsregister, om det inte möter något hinder enligt
7 § lagen (1998:620) om belastningsregister.
Förordning (2014:909).

Tjänstgöringsskyldighet m.m.

51 § Ett förordnande enligt 14 § lagen (1994:261) om
fullmaktsanställning för en rådman att tjänstgöra i en annan
tingsrätt än den rådmannen hör till ges av hovrätten. Ett
sådant förordnande får inte avse tjänstgöring i större
utsträckning än som är lämpligt med hänsyn till domarens
arbetsuppgifter och arbetsbelastningen vid den tingsrätt han
eller hon hör till. Tjänstgöringen skall företrädesvis
förläggas till en tingsrätt i eller nära kansliorterna för den
tingsrätt som domaren hör till.

Innan ett sådant förordnande ges skall hovrätten samråda med
domaren och de tingsrätter som berörs.

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas även på förordnanden
enligt 22 § andra stycket andra meningen. Förordning (2001:75).

52 § En tingsnotarie är skyldig att tjänstgöra som tingsnotarie vid
andra tingsrätter än den han eller hon hör till. I fråga om
förordnanden vid tingsrätter på annan ort är skyldigheten begränsad
till en tid av sammanlagt tre månader.

Sådana förordnanden ges av Domstolsverket. Innan ett förordnande ges
skall Domstolsverket samråda med tingsnotarien och de domstolar som
berörs.

52 a § En tingsnotarie är skyldig att tjänstgöra vid en
hyresnämnd på samma ort som tingsrätten. Skyldigheten är
begränsad till en tid av sammanlagt två månader.

Ett förordnande ges av lagmannen. Innan ett förordnande ges
skall lagmannen samråda med tingsnotarien och, såvitt avser
hyresnämnderna i Stockholm, Göteborg och Malmö, inhämta
samtycke från hyresnämnden. Förordning (2005:1099).

Ledigheter

53 § Om inte regeringen eller Domstolsverket enligt särskilda
föreskrifter om ledighet för domare skall besluta om ledigheten,
beslutar tingsrätten om ledighet för egen personal.
Förordning (1996:1123).

54 § har upphävts genom förordning (1996:1123).

Anställningars upphörande m.m.

55 § Frågor om anställningars upphörande enligt 6 § lagen (1994:261)
om fullmaktsanställning prövas av Domstolsverket. När det gäller
lagmän prövar Domstolsverket även i övrigt frågor om anställnings
upphörande. Domstolsverket utövar också myndighetens befogenhet
enligt 33 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd, när
bestämmelsen är tillämplig i förhållande till arbetstagare som
anställs genom beslut av regeringen.

56 § När det gäller frågor om anställning anses ett tekniskt
råd vara anställt i den tingsrätt där det tekniska rådets
tjänstgöring företrädesvis är förlagd. Förordning (2010:990).

57 § Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om
disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande när det gäller
icke ordinarie domare i tingsrätt.

Domstolsverket beslutar i sådana frågor när det gäller andra
anställda än domare. Notarienämnden beslutar dock när det
gäller tingsnotarier.

En anmälan till Statens ansvarsnämnd enligt 15 § första stycket
anställningsförordningen (1994:373) görs av tingsrätten när det
gäller andra domare än lagmän.

Av lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn och lagen
(1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän följer att
Justitiekanslern och Riksdagens ombudsmän har behörighet att
göra sådan anmälan när det gäller lagmän. Förordning (1999:738).

57 a § En ordinarie domare som vill vara kvar i anställningen
efter uppnådd ålder för avgångsskyldighet skall ansöka om detta
hos Domstolsverket. Ansökan skall ges in till Domstolsverket
senast fyra månader innan sökanden uppnår nämnda ålder. Om
Domstolsverket anser att ansökan inte bör beviljas, skall
ärendet överlämnas till regeringen. Förordning (2005:768).

58 § Frågor om bisyssla som avses i 7 a-7 d §§ lagen (1994:260)
om offentlig anställning handhas och prövas av Domarnämnden när
det gäller lagmän. Förordning (2008:425).

Överklagande av administrativa beslut

59 § Tingsrättens beslut i andra administrativa ärenden än
anställningsärenden får överklagas hos Domstolsverket, om inte
något annat är särskilt föreskrivet.

Tingsrättens beslut i fråga om vikariat för en ordinarie domare
får överklagas hos Domarnämnden. Nämndens beslut i sådana
ärenden får inte överklagas.

Beslut om indelningen av domare på organisatoriska enheter, om
att ett visst mål eller ärende ska tilldelas en viss
organisatorisk enhet samt om fördelningen av ansvar för ett
visst mål eller ärende får inte överklagas.
Förordning (2008:425).

Övergångsbestämmelser

1996:381

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1996.

2. Genom förordningen upphävs förordningen (1979:572) med tings-
rättsinstruktion och förordningen (1989:851) om försöksverksamhet vid
Göteborgs tingsrätt med delegering av vissa arbetsuppgifter.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om mål om
betalningsföreläggande, lagsökning och handräckning där talan väckts
före den 1 januari 1992.

4. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133)
om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och

2001:430

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande för ärenden som har
anhängiggjorts hos tingsrätten före ikraftträdandet.

2011:985

1. Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2011.

2. Äldre föreskrifter gäller för ärenden om dödande av handling
eller inteckning som har kommit in till tingsrätten före
ikraftträdandet.

2014:909

1. Denna förordning träder i kraft den 1 september 2014.

2. Bestämmelsen i 50 b § tillämpas första gången för de
nämndemän som utses 2014 för en tjänstgöringsperiod som
börjar den 1 januari 2015.

2014:1356

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.

2. Bestämmelsen i 6 a § första stycket tillämpas första
gången för de nämndemän vars tjänstgöringsperiod börjar den 1
januari 2016, även omvalda nämndemän.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för de nämndemän
vars tjänstgöringsperiod upphör senast den 31 december 2015.

2014:1406

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.

2. För tingsrätter som före ikraftträdandet har utsett en
lagfaren domare som inte är lagman eller chefsrådman att
utöva chefskap över ordinarie domare gäller 2 § i den äldre
lydelsen, dock längst till och med utgången av 2017.