Lag (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen

SFS nr
1996:701
Departement/myndighet
Finansdepartementet S3
Utfärdad
1996-06-13
Ändring införd
t.o.m. SFS 2014:1497

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om Tullverkets befogenheter
vid införsel eller utförsel över Sveriges gräns mot ett annat land
inom Europeiska unionen (EU-land).

2 § Kontroller enligt denna lag får inte utformas på sådant sätt att
urvalet av vad och vem som kontrolleras sker slumpmässigt.

3 § Lagen är tillämplig endast beträffande följande varor:

1. krigsmateriel som avses i lagen (1992:1300) om
krigsmateriel, och produkter som avses i lagen (2000:1064) om
kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av
tekniskt bistånd,

2. narkotika som avses i narkotikastrafflagen (1968:64),

3. vapen och ammunition som avses i vapenlagen (1996:67),

4. injektionssprutor och kanyler,

5. dopningsmedel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot
vissa dopningsmedel,

6. springstiletter, springknivar, knogjärn, kaststjärnor,
riv- eller nithandskar, batonger, karatepinnar, blydaggar,
spikklubbor och liknande,

7. kulturföremål som avses i 5 kap. lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m.,

8. hundar och katter för annat ändamål än handel,

9. spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker,
teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat enligt alkohollagen
(2010:1622), samt tobaksvaror vid kontroll av åldersgränsen i
13 § tobakslagen (1993:581),

10. nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfän, fisk och
reptiler,

11. andra djur än sådana som anges ovan och produkter av
djur, om det finns särskild anledning att misstänka att
smittsam sjukdom förekommer, att djuret eller djurprodukten
på annat sätt utgör en allvarlig hälsorisk för människor
eller djur, att medföljande dokument är ofullständiga eller
felaktiga, att erforderliga dokument saknas eller att de
villkor som i övrigt gäller för införseln inte är
uppfyllda,

12. barnpornografi enligt lagen (1998:1443) om
förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi,

13. varor som avses i lagen (1999:42) om förbud mot vissa
hälsofarliga varor,

14. varor som ska beskattas enligt lagen (2014:1470) om
beskattning av viss privatinförsel av cigaretter,

15. sprängämnesprekursorer enligt artikel 4.1 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 98/2013 om
saluföring och användning av sprängämnesprekursorer och 3 §
lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer. Lag (2014:1497).

4 § Den som för in en vara från ett annat EU-land till
Sverige ska anmäla varan till Tullverket om varan omfattas av
ett förbud mot införsel eller ett villkor för införsel som
inte är uppfyllt eller om varan förs in med stöd av ett
tillstånd som meddelats på grund av en oriktig uppgift eller
en utelämnad föreskriven uppgift. En sådan anmälan ska göras
också av den som för ut en vara från Sverige till ett annat
EU-land om varan omfattas av ett förbud mot utförsel eller
ett villkor för utförsel som inte är uppfyllt eller om varan
förs ut med stöd av ett tillstånd som meddelats på grund av
en oriktig uppgift eller en utelämnad föreskriven uppgift.

Den som från ett annat EU-land till Sverige för in eller från
Sverige till ett sådant land för ut en vara som avses i 3 §
1, 3, 8, 10 eller 11, eller 15 när det gäller
tillståndspliktiga sprängämnesprekursorer enligt 3 § lagen
(2014:799) om sprängämnesprekursorer, ska dock alltid anmäla
varan till Tullverket.

Anmälan enligt första stycket ska göras utan dröjsmål vid
närmaste bemannade tullplats. Regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, Tullverket får meddela närmare
föreskrifter om anmälningsskyldigheten enligt första och
andra styckena. Lag (2014:800).

Tullverkets kontrollverksamhet

5 § Var och en är skyldig att stanna på en tulltjänstemans anmaning.
Sådan anmaning får ges

1. den som i omedelbart samband med inresa till Sverige från ett
annat EU-land eller vid utresa från Sverige till ett sådant land
befinner sig i omedelbar närhet av gränspassage, om det behövs för
att möjliggöra sådan kontroll som avses i 7 §,

2. den som anträffas i trakterna invid Sveriges landgräns mot ett
annat EU-land, eller kuster, eller i närheten av eller inom flygplats
eller annat område som har direkt trafikförbindelse med ett annat
EU-land, om det finns anledning anta att han medför en vara som avses
i 3 §, och att han inte fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt 4 §.

En anmaning enligt första stycket 2 får ges endast om det behövs för
att möjliggöra kontroll enligt 7 § och får inte gå utöver vad som är
nödvändigt för detta ändamål.

6 § Den som enligt 5 § är skyldig att stanna, skall på en
tulltjänstemans begäran lämna de uppgifter och visa upp de handlingar
som behövs för kontroll enligt 7 §.

7 § För kontroll av att sådana förbud eller villkor som anges
i 4 § första stycket iakttagits samt för kontroll av att
anmälningsskyldigheten enligt 4 § andra stycket eller
deklarationsskyldigheten enligt lagen (2014:1470) om
beskattning av viss privatinförsel av cigaretter fullgjorts
riktigt och fullständigt, får en tulltjänsteman undersöka

1. transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där
varor kan förvaras vid införsel från eller utförsel till ett
annat EU-land,

2. bagage, såsom resväskor och portföljer, samt handväskor
och liknande som medförs av en resande vid inresa från eller
utresa till ett annat EU-land, eller av den som kan anmanas
att stanna enligt 5 § första stycket 2.

Ytterligare bestämmelser om befogenheter bl.a. avseende
kroppsvisitation och kroppsbesiktning finns i lagen
(2000:1225) om straff för smuggling. Lag (2014:1497).

8 § En tulltjänsteman får undersöka postförsändelser, såsom
paket, brev och liknande försändelser, för att kontrollera om
sådana förbud eller villkor som anges i 4 § första stycket
iakttagits och om anmälningsskyldigheten enligt 4 § andra
stycket fullgjorts riktigt och fullständigt. En sådan
försändelse får öppnas, om det finns anledning att anta att den
innehåller en vara som avses i 3 § och att denna vara kan tas i
beslag enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling samt
försändelsen finns hos Tullverket eller på
utväxlingspostkontoret. Lag (2003:811).

9 § Beslut om att med stöd av 8 § öppna brev och andra sådana
försändelser som kan antas innehålla förtroliga meddelanden får
fattas endast av en tjänsteman som förordnats för uppgiften av
chefen för Tullverket. Om en försändelse innehåller ett
förtroligt meddelande, skall detta omedelbart tillslutas och
skickas vidare till mottagaren. Lag (2004:208).

10 § En försändelse som öppnas med stöd av 8 och 9 §§ får inte
undersökas närmare än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med
undersökningen.

Protokoll skall föras över undersökningen. Av protokollet skall
framgå ändamålet med undersökningen och vad som har kommit fram vid
denna.

Har en försändelse öppnats skall adressaten och, om det är möjligt,
avsändaren underrättas så snart som möjligt, om inte särskilda skäl
talar emot det.

11 § En chefstjänsteman som förordnats för uppgiften av chefen
för Tullverket får besluta att en postförsändelse som väntas
till ett visst postkontor och som kommer från ett annat EU-land
skall hållas kvar av postbefordringsföretaget när den kommer
till postkontoret, om

1. det finns anledning att anta att försändelsen innehåller
narkotika som kan tas i beslag enligt lagen (2000:1225) om
straff för smuggling, och

2. det är nödvändigt för att beslag skall kunna ske.

Ett beslut om kvarhållande skall meddelas att gälla viss
angiven, kortare tid. Beslutet får verkställas omedelbart, men
skall snarast prövas av Tullverkets chef eller av verkets
chefsjurist.

Postbefordringsföretaget är skyldigt att på begäran av
Tullverket till verket överlämna en försändelse som kvarhållits
enligt första stycket. Lag (2004:208).

12 § Polismyndigheten och Kustbevakningen är skyldiga att
medverka i kontrollverksamheten enligt denna lag. Vad som
sägs i 5–7 och 13 §§ om Tullverket och en tulltjänsteman
gäller vid sådan medverkan också Polismyndigheten och en
polisman samt Kustbevakningen och en
kustbevakningstjänsteman.

Ett befordringsföretag är skyldigt att göra anmälan till
Tullverket om det i företagets verksamhet uppkommer misstanke
om att en försändelse innehåller narkotika som kan tas i
beslag enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling och
att på begäran av Tullverket överlämna en sådan försändelse
till verket. Lag (2014:673).

13 § Vid kontroll enligt denna lag skall den vars uppgifter
skall kontrolleras, eller för vars räkning varan införs eller
utförs, ge den som verkställer kontrollen tillfälle att
undersöka varan och transportmedlet och utan kostnad
tillhandahålla de varuprov som behövs. Den som utför kontrollen
skall också lämnas tillträde till de lokaler och andra utrymmen
som används för den transport, förvaring eller verksamhet som
kontrollen avser.

Den vars uppgifter skall kontrolleras eller för vars räkning
varan införs eller utförs skall svara för den transport av
varan som behövs samt för uppackning och återinpackning. Han
skall även tillhandahålla någon som hjälper till vid
provtagning och vägning. Den som åsidosätter dessa skyldigheter
skall enligt beslut av Tullverket ersätta staten för dess
kostnader för åtgärderna i fråga. Vad som sägs i 5 kap. 23 §
tullagen (2000:1281) om indrivning av tull skall gälla även
sådan ersättning. Tullverket får besluta om befrielse helt
eller delvis från ersättningsskyldigheten. Lag (2000:1301).

14 § Transportföretag, som befordrar resande från ett annat EU-land,
skall utan kostnad för staten ställa de lokaler och anordningar till
Tullverkets förfogande som enligt vad Tullverket bedömer
behövs för undersökning av resgods och fordon som resande för med
sig, för förhör och kroppsvisitation av resande samt för tullpersonal
under uppehåll i tjänstgöringen. Lag (1999:434).

15 § Transportföretag som befordrar varor, passagerare eller fordon
till eller från Sverige skall på begäran av Tullverket
skyndsamt lämna de aktuella uppgifter om ankommande och avgående
transporter, som företaget har tillgång till. Transportföretag har
endast skyldighet att lämna de uppgifter om passagerare som avser
namn, resrutt, bagage och medpassagerare samt sättet för betalning
och bokning.

Tullverket får begära uppgifter enligt första stycket endast om
uppgifterna kan antas ha betydelse för Tullverkets brottsbekämpande
verksamhet. Lag (1999:434).

16 § Transportföretag får lämna uppgifter enligt 15 § på så sätt att
de görs läsbara för Tullverket genom terminalåtkomst.

Tullverket får ta del av uppgifter genom terminalåtkomst endast
i den omfattning och under den tid som behövs för att kontrollera
aktuella transporter. Tullverket får inte ändra eller på annat
sätt bearbeta eller lagra uppgifter som hålls tillgängliga på detta
sätt.

Uppgifter om enskilda personer som lämnats på annat sätt än genom
terminalåtkomst, skall omedelbart förstöras, om de visar sig sakna
betydelse för utredning och lagföring av brott. Lag (1999:434).

17 § Tullverket får ta hand om en vara om det behövs för att
genomföra en kontroll enligt denna lag. Tullverket får även ta
hand om en vara på den grunden att varan inte får föras in till
eller ut från landet till följd av att varan omfattas av ett
sådant förbud eller villkor som avses i 4 § första stycket
eller att varan förs in eller ut med stöd av ett tillstånd som
föranletts av oriktig uppgift eller underlåtenhet att lämna
föreskriven uppgift. Varan får därvid läggas upp på tillfälligt
lager. De kostnader som Tullverket haft för varans uppläggning
och förvaring skall ersättas av den som för in eller för ut
varan.

Tullverket kan besluta att varan inte får tas ut från lagret
förrän kostnaderna ersatts eller säkerhet ställts för dem.

Tullverket får besluta om befrielse helt eller delvis från
ersättningsskyldigheten, om det finns särskilda skäl.
Lag (2000:1232).

17 a § Varor som avses i 3 § 1-7, 9, 12 och 13, och som har
omhändertagits enligt 17 §, får inte lämnas ut om

1. en sådan vara enligt lag eller annan författning inte får
föras in i eller ut ur landet, eller

2. ett särskilt föreskrivet villkor för att varan skall få
föras in i eller ut ur landet inte är uppfyllt.

Om förutsättningarna i första stycket 2 inte är uppfyllda skall
den som för in eller för ut varan, eller varans ägare, ges
möjlighet att uppfylla förutsättningarna eller, vid införsel,
att återutföra varan. Lag (2003:811).

17 b § Ett beslut enligt 17 a § om att en vara inte får lämnas
ut skall upphävas, om

1. det inte längre finns grund för ett sådant beslut,

2. ett beslut om beslag enligt 27 kap. rättegångsbalken eller
enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling meddelas
beträffande varan,

3. varan förklaras förverkad enligt 17 c §, eller

4. det är oskäligt att inte lämna ut varan.

Den som gör anspråk på en vara som har varit omhändertagen
svarar för att varan hämtas. Lag (2003:811).

17 c § Tullverket får besluta att varor som avses i 3 § 1-7,
9, 12 och 13, och som har omhändertagits enligt 17 §, skall
förklaras förverkade om ett beslut enligt 17 a § att en sådan
vara inte får lämnas ut har vunnit laga kraft och ägaren, eller
den som för in eller för ut varan, inte har uppfyllt
förutsättningarna för in- eller utförseln eller, vid införsel,
återutfört varan inom en månad från den dag då beslutet vann
laga kraft.

Tullverket får även besluta att en vara som avses i första
stycket skall förverkas om ett tidigare beslut om
omhändertagande har upphävts enligt 17 b § och

1. ägaren inte har gjort anspråk på varan inom tre månader från
den dag då beslutet om att varan inte får lämnas ut upphävdes,
eller

2. ägaren, om han har gjort sådant anspråk, inte har hämtat
varan inom tre månader från den dag då anspråket framställdes.

Om det finns särskilda skäl får Tullverket medge en förlängning
av de tidsfrister som anges i första och andra styckena.
Lag (2003:811).

17 d § När ett beslut om förverkande enligt denna lag har
vunnit laga kraft, skall egendomen säljas genom Tullverkets
försorg eller i den ordning som i allmänhet gäller för
försäljning av förverkad lös egendom. Egendomen får i stället
förstöras om

1. den inte kan säljas,

2. den kan befaras komma till brottslig användning, eller

3. den annars är olämplig för försäljning.

Vad som anges i första stycket gäller endast om inget annat är
föreskrivet i lag eller annan författning. Lag (2002:885).

18 § Tullverket har rätt att göra kontrollbesök och revisioner
hos den som för ut sådana varor som nämns i 3 § 1, 3 och 7 samt
hos den som för in sådana varor som nämns i 3 § 3. Vid sådana
kontrollbesök och revisioner tillämpas 6 kap. 25–38 §§ och 10
kap. 4 § tullagen (2000:1281). Lag (2011:468).

Straff och vite

19 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
låter bli att

1. göra en anmälan enligt 4 § när en vara som avses i 3 § 3
eller 15 när det gäller tillståndspliktiga
sprängämnesprekursorer enligt 3 § lagen (2014:799) om
sprängämnesprekursorer förs in till Sverige,

2. stanna på en tulltjänstemans anmaning enligt 5 §, eller

3. lämna uppgifter och visa upp handlingar för en
tulltjänsteman enligt 6 §.

I ringa fall ska det inte dömas till ansvar. Lag (2014:800).

20 § Ansvar enligt 19 § inträder inte om gärningen är belagd
med straff i brottsbalken eller i lagen (2000:1225) om straff
för smuggling. Lag (2000:1232).

20 a § Särskilda bestämmelser om förundersökning, tvångsmedel,
åtal m.m. vid brott som rör införsel eller utförsel finns i
lagen (2000:1225) om straff för smuggling. lag (2000:1232).

21 § Tullverket får förelägga

1. ett transportföretag att fullgöra sina skyldigheter enligt
15 §, och

2. den vars uppgifter ska kontrolleras eller för vars räkning
en vara införs eller utförs enligt 13 § att fullgöra sina
skyldigheter enligt samma paragraf.

Ett beslut om föreläggande enligt första stycket får förenas
med vite. Sådana beslut gäller omedelbart. Lag (2012:640).

Överklagande

22 § Beslut enligt 13–15 och 17–17 d §§ samt 21 § andra stycket
får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Andra beslut enligt denna lag får inte överklagas.
Lag (2012:640).

Övergångsbestämmelser

1999:434

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.

2. Bestämmelserna i 17 a-17 d §§ skall inte tillämpas i fråga
om varor som omhändertagits före ikraftträdandet.

2003:811

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.

2012:640

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas på
vitesförelägganden som meddelas efter utgången av 2012.

2014:1497

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.