Lag (1996:95) om vissa internationella sanktioner

SFS nr
1996:95
Departement/myndighet
Utrikesdepartementet UDH
Utfärdad
1996-02-29
Ändring införd
t.o.m. SFS 2010:435

Lagens innehåll

1 § Denna lag innehåller föreskrifter om genomförandet av
internationella sanktioner som

1. har beslutats eller rekommenderats av Förenta nationernas
säkerhetsråd i överensstämmelse med Förenta nationernas stadga,
eller

2. har beslutats i överensstämmelse med de särskilda
bestämmelserna om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
i fördraget om Europeiska unionen och som syftar till att
upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet.

I lagen finns också föreskrifter som gäller förordningar om
ekonomiska sanktioner som har beslutats av Europeiska unionen.
Lag (2010:435).

Definition

2 § Vid genomförande av internationella sanktioner enligt denna
lag avses med frysning: förbud mot förfogande över och
tillhandahållande av tillgångar och ekonomiska resurser i syfte
att förhindra varje möjlighet att utnyttja tillgångarna eller de
ekonomiska resurserna utan särskilt tillstånd. Lag (2010:435).

Regeringens beslut om sanktioner

3 § Regeringen får förordna att sanktioner enligt denna lag ska
genomföras med anledning av ett beslut eller en rekommendation
som avses i 1 § första stycket 1 eller ett beslut som avses i
1 § första stycket 2 och som syftar till att upprätthålla eller
återställa internationell fred och säkerhet. Förordnandet ska
överlämnas till riksdagen för godkännande.

Ett förordnande upphör att gälla,

1. om det inte har överlämnats till riksdagen för godkännande
inom en månad från det att regeringen meddelade förordnandet,
eller

2. om riksdagen inte har godkänt det inom två månader från det
att förordnandet överlämnades till riksdagen.

Vid beräkning av tid för riksdagens godkännande enligt andra
stycket 2, ska man bortse från tid då riksdagen gör ett längre
uppehåll i kammarens arbete än en månad. Lag (2010:435).

4 § I enlighet med ett förordnande enligt 3 § första stycket får
regeringen meddela föreskrifter om förbud som syftar till att
genomföra sanktioner mot en stat, ett område, en fysisk eller
juridisk person, en grupp eller en enhet i fråga om

1. utlänningars vistelse här i landet,

2. in- eller utförsel av varor, pengar eller andra tillgångar,

3. tillverkning,

4. kommunikationer,

5. kreditgivning,

6. näringsverksamhet,

7. trafik, eller

8. undervisning och utbildning.

Ett förbud får inte gälla egendom som är avsedd endast för
innehavarens personliga bruk. Lag (2010:435).

5 § Förbud som har meddelats enligt 4 § gäller även förfaranden
eller åtgärder som omfattas av avtal som har träffats innan förbudet
trädde i kraft, om regeringen inte föreskriver något annat.

Upphävande av regeringens beslut

6 § Regeringen skall så snart som möjligt upphäva ett
förordnande enligt 3 § första stycket eller föreskrifter som
har meddelats i enlighet med ett sådant förordnande,

1. när och i samma utsträckning som ett sådant beslut eller en
sådan rekommendation som avses i 1 § första stycket har
upphävts eller upphört att gälla, eller

2. om förhållandena har ändrats så att syftet med ett sådant
beslut som avses i 1 § första stycket 2 inte längre finns kvar.

Regeringen skall också så snart som möjligt upphäva
föreskrifter som har meddelats i enlighet med ett förordnande
enligt 3 § första stycket, om förordnandet har upphört att
gälla enligt 3 § andra stycket. Lag (1998:1451).

Undantag från förbud

7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för
särskilda fall medge undantag från förbud som har
meddelats enligt 4 §.

Straff

8 § Den som uppsåtligen bryter mot förbud som har meddelats
enligt 4 § döms till böter eller till fängelse i högst två år
eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst fyra år. Den
som har begått gärningen av grov oaktsamhet döms till böter
eller till fängelse i högst sex månader.

Första stycket gäller också den som bryter mot förbud i
förhållande till en stat eller ett område utanför Europeiska
unionen eller mot förbud i förhållande till fysiska eller
juridiska personer, grupper eller enheter i en förordning om
ekonomiska sanktioner som

1. har beslutats av Europeiska unionen med stöd av artikel 215 i
fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, eller

2. har beslutats av Europeiska gemenskapen antingen före den 1
november 1993 med anledning av ett sådant beslut eller en sådan
rekommendation som avses i 1 § första stycket 1, eller före den
1 december 2009 med stöd av artikel 60 eller artikel 301, eller
någon av dessa artiklar i kombination med artikel 308, i
fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Till ansvar enligt denna paragraf ska inte dömas om brottet är
ringa. Till ansvar ska inte heller dömas för anstiftan av eller
medhjälp till en gärning som avses i denna paragraf.
Lag (2010:435).

9 § En svensk medborgare som utomlands har begått brott som avses i
8 § skall dömas till ansvar enligt denna lag och vid svensk domstol.

Detta gäller även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken inte är
tillämplig och trots 2 kap. 5 a § första och andra styckena
brottsbalken.

Åtal

10 § Åtal för brott enligt 8 § får väckas bara
efter förordnande av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

Förverkande

11 § Utbyte av brott enligt 8 § skall förklaras förverkat, om det
inte är uppenbart oskäligt.

12 § Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt
8 § eller som har kommit till genom ett sådant brott får
förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott
eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller
egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott
enligt 8 §, om brottet har fullbordats, samt egendom med vilken
någon har tagit befattning som utgör sådant brott.

I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.
Lag (2005:312).

Avvisning

13 § För att genomföra sanktioner i enlighet med ett förordnande
enligt 3 § första stycket får regeringen meddela föreskrifter om
att en utlänning kan avvisas enligt utlänningslagen (2005:716),
om

1. utlänningen skäligen kan antas ha hemvist i eller tillhöra en
stat, ett område, en juridisk person, en grupp eller en enhet
som är föremål för sanktioner enligt 1 § första stycket, och

2. utlänningen har begått eller avser att begå en handling som
står i strid med antingen förbud enligt 4 § eller förbud i en
sådan förordning om ekonomiska sanktioner som avses i 8 § andra
stycket. Lag (2010:435).

Tvångsmedel m.m.

14 § Bestämmelserna i 19-23, 26, 27 och 29 §§ lagen (2000:1225)
om straff för smuggling gäller vid brott mot ett förbud mot in-
eller utförsel av varor eller åtgärder som främjar sådan in-
eller utförsel som har föreskrivits

1. enligt 4 §, eller

2. i en sådan förordning om ekonomiska sanktioner som avses i
8 § andra stycket. Lag (2010:435).

Tillkännagivande i Svensk författningssamling

15 § Regeringen ska i Svensk författningssamling ge till känna
vilka förordningar om ekonomiska sanktioner som har beslutats av
Europeiska unionen och för vilka straffansvar gäller här i
landet direkt enligt 8 § andra stycket. Lag (2010:435).

16 § har upphävts genom lag (1998:309).

Övergångsbestämmelser

1996:95

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996, då lagen (1971:176) om
vissa internationella sanktioner skall upphöra att gälla.

2. Den äldre lagen, med undantag av dess 9 §, gäller dock
fortfarande i fråga om sådana förordnanden och föreskrifter som
regeringen har meddelat med stöd av den lagen.

3. I fråga om undantag från förbud som har meddelats med stöd av 3-8 §§
i den äldre lagen gäller 7 § i den nya lagen.