Vallag (1997:157)

SFS nr
1997:157
Departement/myndighet
Justitiedepartementet L6
Utfärdad
1997-04-17
Författningen har upphävts genom
SFS 2005:837
Upphävd
2006-01-01
Ändring införd
t.o.m. SFS 2005:449

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § Denna lag gäller för val till riksdagen, för val till
landstings- och kommunfullmäktige samt för val till
Europaparlamentet.

Vid sådana val röstar väljarna på ett parti och har möjlighet
att avge en särskild personröst.

Vem har rösträtt?

2 § Rösträtt vid val till riksdagen har svenska medborgare som
fyller 18 år senast på valdagen och som är bosatta i landet
eller någon gång har varit folkbokförda här. Dessa bestämmelser
finns i 3 kap. 2 § regeringsformen.

3 § Rösträtt vid val till landstingsfullmäktige har den som
fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförd inom
landstinget. Rösträtt vid val till kommunfullmäktige har den
som fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförd i
kommunen.

Medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater
(unionsmedborgare) samt medborgare i Island eller Norge som
fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförda i landet
har rösträtt vid val till landstings- och kommunfullmäktige.

Andra utlänningar som fyller 18 år senast på valdagen har
rösträtt vid val till landstings- och kommunfullmäktige om de
har varit folkbokförda i landet tre år i följd före valdagen.

Bestämmelser om rösträtt vid val till landstings- och
kommunfullmäktige finns i 4 kap. 2-4 §§ kommunallagen
(1991:900).

4 § Den som har rösträtt vid val till riksdagen har rösträtt
också vid val till Europaparlamentet.

Unionsmedborgare som har rösträtt enligt 3 § andra stycket och
som vid val till Europaparlamentet inte röstar i någon annan
medlemsstat inom Europeiska unionen, har rösträtt vid ett
sådant val i Sverige.

5 § Frågor om rösträtt enligt 2-4 §§ avgörs på grundval av en
röstlängd som upprättats före valet. Närmare bestämmelser om
röstlängd finns i 7 kap.

Vem är valbar?

6 § Den som har rösträtt vid val till riksdagen är valbar till
riksdagen. Detta regleras i 3 kap. 10 § regeringsformen.

7 § Den som på valdagen har rösträtt vid val till landstings-
eller kommunfullmäktige är valbar i ett sådant val. Detta
regleras i 4 kap. 5 och 6 §§ kommunallagen (1991:900).

8 § Valbar till Europaparlamentet är var och en som har
rösträtt enligt 4 §. Unionsmedborgare är dock valbara under den
ytterligare förutsättningen att de enligt 5 kap. 16 § visar att
de i sitt hemland inte förlorat sin valbarhet vid val till
Europaparlamentet. Lag (2002:68).

När skall val hållas?

9 § Val skall hållas på en söndag.

Ordinarie val

10 § Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till
landstings- och kommunfullmäktige skall hållas samma dag.
Valdag skall vara den tredje söndagen i september.

Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings-
och kommunfullmäktige hålls vart fjärde år. Detta regleras i 3
kap. 3 § regeringsformen och 5 kap. 5 § kommunallagen.

Extra val

11 § Vid extra val till riksdagen som beslutas av regeringen
bestämmer regeringen vilken dag som skall vara valdag. Ett
sådant extra val hålls inom tre månader från beslutet. Efter
val till riksdagen får regeringen inte besluta om extra val
förrän tre månader har gått från den nyvalda riksdagens första
sammanträde. Inte heller får regeringen besluta om extra val
under tid då dess ledamöter, efter det att samtliga ledamöter
har entledigats, uppehåller sina befattningar till dess att en
ny regering skall tillträda. Dessa bestämmelser finns i 3 kap.
4 § regeringsformen.

Har riksdagen fyra gånger förkastat riksdagens talmans förslag
till statsminister hålls extra val till riksdagen. Vid ett
sådant extra val till riksdagen bestämmer riksdagens talman
efter samråd med den centrala valmyndigheten vilken dag som
skall vara valdag. Om inte ordinarie val till riksdagen ändå
skall hållas, hålls extra val inom tre månader. Dessa
bestämmelser finns i 6 kap. 3 § regeringsformen.

Omval

12 § Vid omval till riksdagen skall regeringen bestämma vilken
dag som skall vara valdag.

Vid omval till landstings- eller kommunfullmäktige skall den
centrala valmyndigheten efter samråd med länsstyrelsen bestämma
vilken dag som skall vara valdag.

Val till Europaparlamentet

13 § Val till Europaparlamentet skall hållas i juni vart femte
år.

När indelningen i landsting eller kommuner ändras

14 § Om en ändrad landstings- eller kommunindelning skall träda
i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie val hålls
till landstings- och kommunfullmäktige, skall redan det valet
avse landstinget och kommunen enligt den nya indelningen.

Valmyndigheter

15 § Det skall finnas en central valmyndighet. Regeringen skall
bestämma vilken myndighet som skall vara central valmyndighet.

Utöver sina övriga uppgifter enligt denna lag skall den
centrala valmyndigheten informera allmänheten om när, var och
hur man skall rösta samt om vad som i övrigt gäller för valet.

16 § Länsstyrelsen skall vara regional valmyndighet.

17 § I varje kommun skall det finnas en valnämnd. Valnämnden
skall vara lokal valmyndighet.

Valnämnden skall ha tillgång till personal i den omfattning som
behövs för att nämnden skall kunna utföra sina uppgifter. Det
som en kommun, en valnämnd och valförrättarna är skyldiga att
göra enligt denna lag skall bekostas av kommunen.

För valnämnden gäller det som sägs om nämnder i kommunallagen
(1991:900).

18 § Om en ändrad kommunal indelning innebär att en ny kommun
bildas, skall de indelningsdelegerade välja ledamöter till
valnämnden och ersättare för dessa innan ändringen träder i
kraft. Detta skall de göra snarast möjligt under året före
ikraftträdandet.

Valprövningsnämnden

19 § En valprövningsnämnd utses av riksdagen.

Valprövningsnämnden är sista instans för överklagande av val
och av sådana beslut där det särskilt anges att beslutet får
överklagas till nämnden.

Valprövningsnämnden består av en ordförande, som är eller skall
ha varit ordinarie domare och som inte får tillhöra riksdagen.
Ledamöterna i Valprövningsnämnden väljs efter varje ordinarie
val till riksdagen, så snart valet vunnit laga kraft, för tiden
till dess nytt val till nämnden äger rum. Ordförande väljs
särskilt. För ordförande och ledamöterna utses ersättare.

Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 11 § regeringsformen.

2 kap. Valkretsar

1 § För val skall det finnas valkretsar. En valkrets är ett
geografiskt avgränsat område för vilket det skall väljas
ledamöter till den beslutande församling som valet gäller.

För val till Europaparlamentet utgör landet en valkrets.

Val till riksdagen

2 § Vid val till riksdagen är landet indelat i 29 valkretsar.
Dessa är

1. Stockholms kommun,

2. Stockholms läns valkrets (Stockholms län med undantag av
Stockholms kommun),

3. Uppsala län,

4. Södermanlands län,

5. Östergötlands län,

6. Jönköpings län,

7. Kronobergs län,

8. Kalmar län,

9. Gotlands län,

10. Blekinge län,

11. Malmö kommun,

12. Skåne läns västra valkrets (Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs,
Höganäs, Hörby, Höörs, Landskrona och Svalövs kommuner),

13. Skåne läns södra valkrets (Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds,
Sjöbo, Skurups, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge
och Ystads kommuner),

14. Skåne läns norra och östra valkrets (Bromölla, Båstads,
Hässleholms, Klippans, Kristianstads, Osby, Perstorps,
Simrishamns, Tomelilla, Åstorps, Ängelholms, Örkelljunga och
Östra Göinge kommuner),

15. Hallands län,

16. Göteborgs kommun,

17. Västra Götalands läns västra valkrets (Härryda, Kungälvs,
Lysekils, Munkedals, Mölndals, Orusts, Partille, Sotenäs,
Stenungsunds, Strömstads, Tanums, Tjörns, Uddevalla och Öckerö
kommuner),

18. Västra Götalands läns norra valkrets (Ale, Alingsås,
Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Herrljunga, Lerums, Lilla
Edets, Melleruds, Trollhättans, Vårgårda, Vänersborgs och Åmåls
kommuner),

19. Västra Götalands läns södra valkrets (Bollebygds, Borås,
Marks, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner),

20. Västra Götalands läns östra valkrets (Essunga, Falköpings,
Grästorps, Gullspångs, Götene, Hjo, Karlsborgs, Lidköpings,
Mariestads, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholms, Töreboda och Vara
kommuner),

21. Värmlands län,

22. Örebro län,

23. Västmanlands län,

24. Dalarnas län,

25. Gävleborgs län,

26. Västernorrlands län,

27. Jämtlands län,

28. Västerbottens län, och

29. Norrbottens län. Lag (1997:227).

Val till landstingsfullmäktige

3 § Vid val till landstingsfullmäktige skall landsting delas in
i valkretsar.

En valkrets skall omfatta en eller flera kommuner, om inte
något annat följer av 4 § andra stycket.

4 § En valkrets bör utformas så att den kan beräknas få minst
åtta fasta valkretsmandat enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 och
6 §§. Den bör ha en sammanhängande gränslinje.

En del av en kommun får bilda en valkrets tillsammans med en
annan kommun, en del av en annan kommun eller delar av andra
kommuner, om valkretsen annars inte kan beräknas få minst åtta
fasta valkretsmandat. En kommun får också delas in i två eller
flera valkretsar, om man på så sätt kan uppnå en lämpligare
valkretsindelning.

5 § Om en kommun delas in i två eller flera valkretsar för val
till landstingsfullmäktige och om kommunen är indelad i
valkretsar för val till kommunfullmäktige, skall gränsen för en
valkrets för val till landstingsfullmäktige sammanfalla med
gränsen för en valkrets för val till kommunfullmäktige.

Val till kommunfullmäktige

6 § Vid val till kommunfullmäktige är kommunen valkrets, om
inte något annat följer av andra stycket.

Om en kommun har fler än 6 000 personer som har rösträtt, får
kommunen delas in i två eller flera valkretsar. Om det finns
fler än 24 000 som har rösträtt i en kommun eller om det för
kommunen skall utses minst 51 fullmäktige, skall kommunen delas
in i två eller flera valkretsar. En kommun som har färre än
6 000 personer som har rösträtt får delas in i två eller flera
valkretsar bara om det finns synnerliga skäl därför att
kommunen sträcker sig över ett betydande geografiskt område
eller har andra geografiska förhållanden som motiverar en sådan
indelning.

Antalet personer som har rösträtt i en kommun skall beräknas på
grundval av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen
(2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets
folkbokföringsverksamhet den 1 mars det år beslutet om
valkretsindelning fattas. Lag (2003:718).

7 § En valkrets skall utformas så att den kan få minst 15
kommunfullmäktige. Den bör ha en sammanhängande gränslinje.
Antalet fullmäktige för hela kommunen skall fördelas så jämnt
som möjligt. Lag (2002:68).

Beslut om valkretsindelning

8 § Indelningen i valkretsar för val till landstingsfullmäktige
skall beslutas av fullmäktige, sedan kommunerna har fått
tillfälle att yttra sig. För att gälla skall beslutet vara
fastställt av länsstyrelsen.

9 § Indelningen i valkretsar för val till kommunfullmäktige
skall beslutas av fullmäktige. För att gälla skall beslutet
vara fastställt av länsstyrelsen.

Tid för beslut om indelning i valkretsar

10 § Landstings- och kommunfullmäktiges beslut om ändrad
indelning i valkretsar skall meddelas senast den 31 oktober
året före det valår då den nya indelningen skall gälla för
första gången.

11 § Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i
landets indelning i landsting eller kommuner får, om det
behövs, bestämma att beslut om indelning i valkretsar får
meddelas senare än som sägs i 10 §.

Överklagande

12 § Landstings- och kommunfullmäktiges beslut om indelning i
valkretsar får inte överklagas.

Länsstyrelsens beslut om att fastställa valkretsindelning
enligt 8 och 9 §§ får överklagas hos Valprövningsnämnden.

3 kap. Valkretsmandat

Mandaten i riksdagen

1 § Riksdagen består av 349 ledamöter. De 349 mandaten består
av 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat. Detta
regleras i 3 kap. 1 och 6 §§ regeringsformen.

Närmare bestämmelser om hur fasta valkretsmandat och
utjämningsmandat fördelas på grundval av valresultatet finns i
18 och 20 kap.

2 § Den centrala valmyndigheten skall för val till riksdagen
besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets skall
ha. Det skall göras på följande sätt.

Varje valkrets skall få ett fast valkretsmandat för varje gång
som antalet personer som har rösträtt i valkretsen är jämnt
delbart med en trehundrationdel av antalet personer som har
rösträtt i hela landet.

Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt,
får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning
efter de överskott som uppstår vid beräkningen. När
överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar,
skall lotten avgöra vilken valkrets som skall få mandatet.

Antalet personer som har rösträtt skall beräknas på grundval av
uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182)
om behandling av personuppgifter i Skatteverkets
folkbokföringsverksamhet den 1 mars valåret. Lag (2003:718).

3 § Ändrad länsindelning eller ändrad kommunal indelning skall
beaktas vid val till riksdagen redan från och med den dagen
ändringen har beslutats, om beslutet kommer att påverka antalet
fasta valkretsmandat och det träder i kraft den 1 januari året
efter det år då ordinarie val till riksdagen har hållits.

Mandaten i landstingsfullmäktige

4 § Landstingsfullmäktige beslutar hur många mandat som
fullmäktige skall ha. Detta regleras i 5 kap. 1 § kommunallagen
(1991:900).

5 § Mandaten i landstingsfullmäktige består av fasta
valkretsmandat och utjämningsmandat.

Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Om talet
blir brutet när antalet fasta valkretsmandat beräknas, skall
det rundas av till närmast lägre hela tal. Återstående mandat
är utjämningsmandat.

Närmare bestämmelser om hur fasta valkretsmandat och
utjämningsmandat fördelas på grundval av valresultatet finns i
18 och 20 kap.

6 § Länsstyrelsen skall besluta hur många fasta valkretsmandat
som varje valkrets skall ha. Det skall göras på följande sätt.

Antalet personer som har rösträtt i landstinget delas med
antalet fasta valkretsmandat och därefter delas antalet
personer som har rösträtt i varje valkrets med det tal som blir
resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet som har
rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den
valkretsen ett mandat.

Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt,
får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning
efter de överskott som uppstår vid beräkningen. När
överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar,
skall lotten avgöra vilken valkrets som skall få mandatet.

Antalet personer som har rösträtt i landstinget skall beräknas
på grundval av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt
lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i
Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den 1 mars
valåret. Lag (2003:718).

Mandaten i kommunfullmäktige

7 § Kommunfullmäktige skall besluta hur många mandat som
fullmäktige skall ha. Detta regleras i 5 kap. 1 § kommunallagen
(1991:900).

Samtliga mandat i fullmäktige är fasta mandat. Närmare
bestämmelser om hur mandaten fördelas på grundval av
valresultatet finns i 18 och 20 kap.

8 § Om en kommun är indelad i flera valkretsar skall
länsstyrelsen besluta hur många mandat som varje valkrets skall
ha. Det skall göras på följande sätt.

Antalet personer som har rösträtt i kommunen delas med antalet
mandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt i
varje valkrets med det tal som blir resultatet av den
beräkningen. Varje gång som antalet som har rösträtt i en
valkrets är jämnt delbart med detta tal får den valkretsen ett
mandat.

Om inte alla mandat kan fördelas på detta sätt, får
valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de
överskott som uppstår vid beräkningen. Om överskottstalen är
lika stora i två eller flera valkretsar, skall lotten avgöra
vilken valkrets som skall få mandatet.

Antalet personer som har rösträtt i kommunen skall beräknas på
grundval av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen
(2001:182) om behandling av personuppgifter i
Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den 1 mars
valåret. Lag (2003:718).

9 § Om antalet mandat som en valkrets får enligt 8 § blir
mindre än 15, skall antalet ändå bestämmas till 15. Antalet
mandat i övriga kretsar skall då jämkas i motsvarande
utsträckning. I ett sådant fall skall valkretsindelningen
omprövas före nästa val.

När skall fördelningen mellan valkretsarna av de fasta mandaten
beslutas?

10 § Den centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § och
länsstyrelsens beslut enligt 6, 8 och 9 §§ om antalet fasta
valkretsmandat skall meddelas senast den 30 april det år då
ordinarie val skall hållas.

11 § Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i
landets indelning i landsting eller kommuner får, om det
behövs, bestämma att beslut om fördelning av mandat får
meddelas senare än som sägs i 10 §.

Överklagande

12 § Hos Valprövningsnämnden får överklagas

– den centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § om antalet
valkretsmandat vid val till riksdagen, och

– länsstyrelsens beslut enligt 6, 8 och 9 §§ om antalet
valkretsmandat för val till landstings- och kommunfullmäktige.

4 kap. Valdistrikt och valförrättare

Valdistrikt

1 § Varje kommun skall delas in i geografiskt avgränsade
röstningsområden. Ett sådant område kallas valdistrikt. För
varje fastighet skall samtliga röstberättigade hänföras till
samma valdistrikt. Lag (2002:68).

2 § Om kommunen har fler än en valkrets för val till
kommunfullmäktige, skall varje sådan krets omfatta ett eller
flera valdistrikt.

3 § Ett valdistrikt bör omfatta 1 200-2 000 personer som har
rösträtt. Om det finns särskilda skäl, får ett valdistrikt
omfatta färre än 300 eller fler än 2 000 som har rösträtt.

På förslag av fullmäktige i kommunen skall länsstyrelsen
besluta om kommunens indelning i valdistrikt. Länsstyrelsen
skall föra ett register över indelningen. Kommunen skall se
över indelningen året närmast före det år då ordinarie val till
riksdagen skall hållas.

Om det behövs får länsstyrelsen självmant besluta om
indelningen i valdistrikt. Innan länsstyrelsen fattar ett
sådant beslut, skall fullmäktige i kommunen få tillfälle att
yttra sig. Lag (2002:68).

Tid för beslut om indelning i valdistrikt

4 § Länsstyrelsens beslut om indelning i valdistrikt skall
meddelas senast den 1 december året före det år då beslutet
skall tillämpas för första gången. Om det behövs med hänsyn
till ändringar i fastighetsindelningen, får beslut om smärre
ändringar i indelningen i valdistrikt meddelas även efter denna
tidpunkt.

Länsstyrelsen skall omedelbart i ortstidning kungöra beslut om
indelning i valdistrikt. Lag (2002:68).

5 § Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i
landets indelning i landsting eller kommuner får, om det
behövs, bestämma att beslut om indelning i valdistrikt får
meddelas senare än som sägs i 4 §.

Valförrättare

6 § När val skall hållas enligt denna lag skall valnämnden utse
minst fyra personer att vara valförrättare i varje valdistrikt.
Nämnden skall förordna en av dessa att vara ordförande och en
att vara ersättare för ordföranden.

Vid röstningen skall minst tre av valförrättarna vara
närvarande. En av dessa skall vara ordföranden eller
ordförandens ersättare.

7 § Alla som är valbara till ledamöter i valnämnden är skyldiga
att ta emot ett uppdrag som valförrättare, om de inte har ett
giltigt hinder.

Överklagande

8 § Länsstyrelsens beslut enligt 3 § i ärenden om indelning i
valdistrikt får överklagas hos Valprövningsnämnden.

Om en valnämnd har beslutat att inte godta ett hinder mot att
ta emot ett uppdrag som valförrättare, får detta beslut
överklagas hos länsstyrelsen. Tiden för överklagande räknas
från den dag beslutet meddelades. Länsstyrelsens beslut får
inte överklagas.

5 kap. Registrering av partibeteckningar och anmälan av
kandidater

Partibeteckning skyddas genom registrering och anmälan av
kandidater

1 § En partibeteckning kan skyddas vid val. För att få ett
sådant skydd skall partiet registrera partibeteckningen och
anmäla kandidater till valet.

2 § Skyddet för en registrerad partibeteckning består i att
sådana namn som skrivits till eller som inte avser någon av de
kandidater som partiet anmält till valet enligt 13 § skall
anses obefintliga om de förekommer på valsedlar för partiet.

Bestämmelser om valsedlar med registrerad partibeteckning finns
också i 6 kap. 3 och 5 §§ och 18 kap. 11 §.

Ansökan om registrering

3 § Ansökan om registrering av en partibeteckning görs hos den
centrala valmyndigheten. För att partiets beteckning skall
registreras skall kraven i 4-7 §§ vara uppfyllda.

4 § Ansökan om registrering av en partibeteckning skall vara
skriftlig. I ansökan skall det stå för vilket slag av val som
partiet söker registrering. Om ansökan gäller registrering för
val till landstings- eller kommunfullmäktige, skall partiet
också ange för vilket landsting eller vilken kommun det begär
registrering. Med ansökan skall följa förklaringar enligt 7 §
eller ett intyg av notarius publicus att sådana förklaringar
har visats upp för honom eller henne.

5 § Ansökan om registrering av en partibeteckning skall ha
kommit in till den centrala valmyndigheten senast den sista
februari det år då val skall hållas för att partibeteckningen
skall kunna få skydd vid valet. Om ansökan gäller ett annat val
än ordinarie val till riksdagen, ordinarie val till lands-
tings- och kommunfullmäktige eller val till Europaparlamentet,
skall ansökan ha kommit in inom en vecka efter det att beslutet
om valdag har meddelats.

Villkor för registrering

6 § Den centrala valmyndigheten skall registrera en
partibeteckning om följande villkor är uppfyllda.

1. Partibeteckningen består av eller innehåller ord.

2. Partiet är inte en underavdelning av en politisk
sammanslutning.

3. En ansökan om registrering för val till riksdagen har
dokumenterat stöd av minst 1 500 personer som har rösträtt i
hela landet, om inte partiet är representerat i riksdagen.

4. En ansökan om registrering för val till landstings- eller
kommunfullmäktige har dokumenterat stöd av minst 100 respektive
minst 50 personer som har rösträtt i det landsting eller den
kommun som ansökan gäller.

5. En ansökan om registrering för val till Europaparlamentet
har dokumenterat stöd av minst 1 500 personer som har rösträtt
i hela landet, om inte partiet är representerat i parlamentet.

6. Partibeteckningen kan inte antas bli förväxlad med en
beteckning

– som redan är registrerad, eller

– som ett parti redan ansökt om att få registrerad, om
beteckningarna skulle komma att bli registrerade för samma val.

7. Partibeteckningen kan inte antas bli förväxlad med en
beteckning som tidigare gällt för samma slag av val men som
avregistrerats för högst fem år sedan på grund av namnbyte.

I 9 § finns bestämmelser om undantag från kravet i 6.

7 § De som enligt 6 § 3-5 stöder en ansökan om registrering
skall själva skriva under en förklaring om stödet. De skall i
förklaringen också ange sitt personnummer och den kommun där de
är folkbokförda.

För vilka val registreringen gäller

8 § Om en partibeteckning registreras för val till riksdagen,
gäller registreringen också för val till landstings- och
kommunfullmäktige i hela landet samt för val till
Europaparlamentet. Registreras en partibeteckning för val till
landstingsfullmäktige, gäller registreringen val i det
landstinget och val till kommunfullmäktige i de kommuner som
ligger inom landstinget. Registreras en partibeteckning för val
till kommunfullmäktige i en kommun, gäller registreringen val i
den kommunen. Registreras en partibeteckning för val till
Europaparlamentet, gäller registreringen det valet.

9 § Om ett parti som har registrerat en partibeteckning går med
på det, kan ett annat parti få samma beteckning registrerad

– för val till riksdagen även om beteckningen redan är
registrerad för val till landstings- eller kommunfullmäktige,
eller

– för val till landstingsfullmäktige, även om partibeteckningen
redan är registrerad för val till kommunfullmäktige inom
landstinget.

Detta gäller också om det första partiets ansökan ännu inte
lett till registrering, när det andra partiet lämnar in sin
ansökan.

Ombud skall anmälas

10 § Ett parti som fått sin partibeteckning registrerad skall
anmäla ett ombud till den centrala valmyndigheten inom en månad
efter det att registreringen av partibeteckningen har kungjorts
enligt 12 §.

De ombud som partierna har anmält är behöriga att lämna
medgivande enligt 9 §.

När avregistreras partibeteckningar?

11 § En registrerad partibeteckning skall tas bort ur registret
om

1. partiet begär det,

2. partiet inte har anmält kandidater för två ordinarie val i
följd till riksdagen, landstings- eller kommunfullmäktige eller
till Europaparlamentet, eller

3. partiet inte har anmält ett ombud enligt 10 §.

Kungörelse av registrering och avregistrering

12 § När en partibeteckning har registrerats eller tagits bort
ur registret, skall den centrala valmyndigheten kungöra detta i
Post- och Inrikes Tidningar.

Anmälan av kandidater

13 § För att skydda sin beteckning vid val skall partier som
registrerat partibeteckning också anmäla samtliga sina
kandidater. Anmälan skall göras hos den centrala
valmyndigheten. Om regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer föreskriver det får anmälan i stället
göras hos länsstyrelsen. Lag (2002:68).

14 § Anmälan av kandidater skall göras skriftligen av partiets
ombud eller av en person som ombudet utsett. Kandidaterna skall
skriftligen förklara att de gett partiet tillstånd att anmäla
dem. Förklaringen skall skickas med anmälan.

15 § För val till riksdagen skall partiet anmäla kandidater i
en viss valkrets. För val till landstingsfullmäktige skall
partiet som kandidater anmäla personer folkbokförda i
landstinget och som kandidater för val till kommunfullmäktige
personer folkbokförda i kommunen. För val till
Europaparlamentet skall partiet anmäla kandidater för landet.

Försäkran av unionsmedborgare som önskar kandidera

16 § Unionsmedborgare som inte samtidigt är svenska medborgare
och som önskar kandidera vid val till Europaparlamentet skall
senast vid en tid som den centrala valmyndigheten bestämmer
enligt 19 §, lämna en försäkran till den centrala
valmyndigheten. I den skall de

– ange sin nationalitet och sin adress i Sverige,

– ange den valkrets eller det område i hemstaten där de senast
var upptagna i röstlängd, och

– försäkra att de inte kandiderar vid val till
Europaparlamentet i någon annan stat.

Till en sådan försäkran skall det fogas ett intyg av den
behöriga myndigheten i hemstaten att valbarheten inte gått
förlorad där eller att denna diskvalifikationsgrund inte finns
såvitt myndigheten vet. En underrättelse om att en
unionsmedborgare har förklarat att han eller hon vill kandidera
vid val till Europaparlamentet skall sändas till valmyndigheten
i den stat där personen är medborgare. Lag (1999:128).

Bristfällig anmälan av kandidater

17 § Om en anmälan saknar uppgifter skall den myndighet som
tagit emot anmälan genast underrätta den som anmält
kandidaterna. Om det är fråga om en försäkran enligt 16 § skall
den centrala valmyndigheten underrätta kandidaten själv.
Detsamma skall gälla om en förklaring eller ett intyg som
fogats till en anmälan eller en försäkran saknar uppgifter. I
underrättelsen skall det anges när handlingen senast skall ha
ändrats eller kompletterats. Ärendet skall slutligt prövas av
den centrala valmyndigheten så snart som möjligt efter denna
tidpunkt.

18 § Kandidaters namn skall anses som obefintliga i anmälan, om
partiet inte kan visa att det har fått kandidaternas tillstånd
att anmäla dem.

En kandidat som inte visar upp ett intyg enligt 16 § andra
stycket får inte kandidera. Om en sådan kandidats namn anmäls
till ett val skall kandidatens namn anses obefintligt.

Tidpunkten för anmälan av kandidater

19 § Den centrala valmyndigheten skall inför varje val

– bestämma när kandidaterna senast skall anmälas,

– kungöra denna tidpunkt i Post- och Inrikes Tidningar,

– underrätta varje parti som registrerat sin partibeteckning om
tidpunkten, och

– bestämma när försäkran enligt 16 § senast skall lämnas.

Listor över partier som anmält kandidater

20 § Den centrala valmyndigheten skall upprätta listor över de
partier som registrerat partibeteckning och anmält kandidater.
Sådana listor skall upprättas för varje slag av val och för
varje riksdagsvalkrets, varje landsting och varje kommun eller,
vid val till Europaparlamentet, landet som helhet.

Den centrala valmyndigheten skall på begäran tillhandahålla
listor över de partier som registrerat partibeteckning och
anmält kandidater. Lag (2002:68).

Överklagande

21 § Den centrala valmyndighetens beslut i ärenden enligt detta
kapitel får överklagas hos Valprövningsnämnden.

6 kap. Valsedlar

Valsedlars utformning och innehåll

1 § Den centrala valmyndigheten skall hålla till handa de
valsedlar som skall användas vid val.

2 § Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För
val till riksdagen skall användas gula, för val till
landstingsfullmäktige blå och för val till kommunfullmäktige
vita valsedlar. För val till Europaparlamentet skall användas
vita valsedlar.

Den centrala valmyndigheten får förse valsedlar med en särskild
beteckning för att underlätta räkningen av dem.

3 § På en valsedel skall det finnas en partibeteckning. En
valsedel bör dessutom innehålla

– namn på en eller flera kandidater,

– en valkretsbeteckning som visar för vilken valkrets valsedeln
är avsedd,

– en valbeteckning som visar för vilket val valsedeln gäller,
och

– uppgift om det parti som valsedeln gäller för har registrerat
sin partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §.

4 § På valsedlar som innehåller kandidatnamn bör varje kandidat
identifieras på ett sådant sätt att det klart framgår vem som
avses.

Om en valsedel innehåller kandidatnamn skall det på valsedeln
finnas ett markerat utrymme intill varje namn där väljarna kan
lämna en särskild personröst genom en markering.

Om en valsedel innehåller kandidatnamn, skall namnen förses med
nummer och tas upp i nummerordning under varandra.

5 § Om en väljare skriver till ett kandidatnamn på en valsedel
för ett parti som inte registrerat sin partibeteckning eller
anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §, skall väljaren anses ha
lämnat en särskild personröst för namnet. Har flera
kandidatnamn skrivits till på en sådan valsedel, skall väljaren
anses ha lämnat en personröst för det första namnet.

Av 18 kap. 11 § tredje stycket framgår att strykningar av namn
på valsedel som upptar namn inte beaktas.

När någon inte samtyckt till att vara kandidat

6 § Den som har angetts som kandidat på en valsedel som hålls
till handa vid ett val utan att ha samtyckt till det kan anmäla
detta till länsstyrelsen. Anmälan skall göras skriftligen.

Länsstyrelsen skall föra en förteckning över de anmälningar som
kommer in före valet.

Hur valsedlar skall beställas och hur de hålls till handa

7 § Den centrala valmyndigheten förser på beställning varje
parti med valsedlar till det antal partiet önskar.

En beställning från ett parti som registrerat sin
partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §
levereras bara om beställningen gjorts av en behörig
företrädare för partiet, av partiets ombud eller av en person
som ombudet utsett.

Den centrala valmyndigheten tillhandahåller valsedlar med
parti- och valbeteckning (partivalsedlar) för att läggas ut i
röstningslokal enligt 9 kap. 12 § eller medföras av
lantbrevbärare enligt 14 kap. 7 § endast efter anmälan av
behörig företrädare för partiet eller av partiets ombud. Lag
(2002:68).

8 § Staten svarar för kostnaden för valsedlar till ett antal
som motsvarar tre gånger antalet personer som har rösträtt i
valkretsen för ett parti som deltar i riksdagsvalet, om partiet
vid detta val får eller vid något av de två senaste
riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela
landet. Detta gäller också ett parti som, utan att ha uppnått
den angivna röstandelen, är eller genom valet blir
representerat i riksdagen.

9 § Staten svarar för kostnaden för valsedlar till ett antal
som motsvarar tre gånger antalet personer som har rösträtt i
valet för ett parti som deltar i val till landstings- eller
kommunfullmäktige, om partiet är eller genom valet blir
representerat i fullmäktige.

10 § Staten svarar för kostnaden för valsedlar till ett antal
som motsvarar tre gånger antalet personer som har rösträtt i
valet för ett parti som deltar i valet till Europaparlamentet,
om partiet vid detta val får eller vid något av de två senaste
valen till Europaparlamentet har fått mer än 1 procent av
rösterna i hela landet.

11 § Vid tillämpning av 8-10 §§ beräknas antalet personer som
har rösträtt på grundval av uppgifterna i
folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling
av personuppgifter i Skatteverkets
folkbokföringsverksamhet den 1 mars valåret. Lag (2003:718).

12 § Den centrala valmyndigheten levererar bara valsedlar som
beställaren betalar i förskott, om

1. valsedlarna beställs av ett annat parti än som sägs i
8-10 §§,

2. valsedlarna beställs av någon annan än den som är behörig
företrädare för partiet, eller

3. valsedlar beställs till ett antal som överstiger vad som
sägs i 8-10 §§.

13 § Om ett parti har betalat valsedlarna i förskott och om
partiet enligt 8-10 §§ får rätt att vid valet få kostnadsfria
valsedlar, skall förskottet betalas tillbaka. Återbetalningen
får motsvara högst vad staten skall svara för enligt 8-10 §§.

Beloppet betalas tillbaka till partiet oavsett vem som har
betalat förskottet.

14 § Den centrala valmyndigheten förser på beställning och utan
särskild ersättning valsedlarna med partibeteckning,
kandidatnamn samt valkrets- och valbeteckningar.

När skall valsedlar beställas?

15 § Före ett val skall den centrala valmyndigheten bestämma
den sista dag då valsedlar skall ha beställts för att de skall
kunna levereras 45 dagar före valdagen. I särskilda fall får
myndigheten bestämma en senare dag för beställning och
leverans.

Om en beställning kommer in senare än vad den centrala
valmyndigheten har bestämt, hålls valsedlar till handa bara om
de kan levereras före valdagen och utan att leveransen av
tidigare gjorda beställningar försenas.

Den centrala valmyndigheten skall före ett val också bestämma
den sista dag då anmälan enligt 6 kap. 7 § tredje stycket skall
ha gjorts. Lag (2002:68).

16 § Den centrala valmyndigheten har rätt att få hjälp av
länsstyrelsen i ärenden enligt detta kapitel.

Överklagande

17 § Den centrala valmyndighetens beslut i ärenden enligt detta
kapitel får överklagas hos Valprövningsnämnden.

7 kap. Röstlängder och röstkort

Vem som skall finnas i röstlängd

1 § Röstlängderna för val till riksdagen skall innehålla
uppgifter om alla svenska medborgare som fyller 18 år senast på
valdagen och som är eller har varit folkbokförda i landet.

Svenska medborgare som inte har varit folkbokförda i landet
någon gång under de senaste 10 åren skall tas upp i en
röstlängd bara om de senast 30 dagar före valdagen skriftligen
anmäler sig. Den som gjort en sådan anmälan skall tas upp i
röstlängd i 10 år från dagen för anmälan.

Avges en röst från en person som inte tagits upp i en röstlängd
men som i övrigt uppfyller kraven för rösträtt, skall den
avgivna rösten anses som en anmälan enligt andra stycket. I
fråga om anmälan finns också regler i 10 §.

2 § Röstlängderna för val till landstings- och
kommunfullmäktige skall innehålla uppgifter om

– alla svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen
och som är folkbokförda i landstinget respektive kommunen,

– unionsmedborgare samt medborgare i Island och Norge som
fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i
landstinget respektive kommunen, och

– andra utlänningar som fyller 18 år senast på valdagen, som är
folkbokförda i landstinget respektive kommunen och som har
varit folkbokförda i landet tre år i följd före valdagen.

3 § Röstlängderna för val till Europaparlamentet skall
innehålla uppgifter om

– svenska medborgare som sägs i 1 §, och

– unionsmedborgare som fyller 18 år senast på valdagen, som är
folkbokförda i landet och som enligt 5 § skriftligen hos
länsstyrelsen anmält sin önskan att tas upp i röstlängd. Lag
(2002:68).

Vilka uppgifter en röstlängd grundar sig på

4 § När det skall hållas val enligt denna lag skall den
centrala valmyndigheten upprätta en röstlängd för varje
valdistrikt. Det är uppgifterna i folkbokföringsdatabasen
enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i
Skatteverkets folkbokföringsverksamhet och i
fastighetsregistret enligt lagen (2000:224) om
fastighetsregister 30 dagar före valdagen som skall ligga till
grund för uppgifterna i röstlängderna. Lag (2003:718).

Särskilt om röstlängd vid val till Europaparlamentet

5 § Unionsmedborgare som vill utöva sin rösträtt vid val till
Europaparlamentet skall senast 30 dagar före valdagen
skriftligen hos länsstyrelsen anmäla sin önskan om att tas upp
i röstlängd.

Den som gjort en sådan anmälan skall tas upp i en röstlängd
till dess han eller hon stryks från den på egen begäran eller
villkoren för rösträtt inte längre är uppfyllda.

I sin anmälan skall unionsmedborgare i en skriftlig försäkran

– ange sin nationalitet och adress i Sverige,

– ange den valkrets eller det område i hemstaten där de senast
var upptagna i röstlängd, och

– försäkra att de inte kommer att rösta i en annan medlemsstat.

Beslut med anledning av anmälningar meddelas när röstlängden
upprättas. Underrättelse om ett sådant beslut skall sändas till
valmyndigheten i den stat där väljaren är medborgare. Lag
(2002:68).

I vilken röstlängd skall de som har rösträtt finnas?

6 § Uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen
(2001:182) om behandling av personuppgifter i
Skatteverkets folkbokföringsverksamhet skall ligga till
grund för beslut om vilken röstlängd väljare som anges i 1-3 §§
skall finnas i. De skall tas upp i röstlängden för det
valdistrikt inom vilket de är folkbokförda 30 dagar före
valdagen. De som då inte är folkbokförda i landet skall tas upp
i röstlängden i det valdistrikt inom vilket de senast var
folkbokförda. Finns det inte någon uppgift om folkbokföring så
att de kan hänföras till visst valdistrikt men finns det en
uppgift om i vilken kommun som de senast varit folkbokförda,
bestämmer länsstyrelsen i vilken röstlängd de skall tas upp.
Lag (2003:718).

Röstkort

7 § För var och en som finns i en röstlängd skall den centrala
valmyndigheten upprätta ett röstkort. För val som hålls
samtidigt skall det upprättas ett gemensamt röstkort. För
väljare som inte har någon känd adress skall det upprättas
röstkort bara om de begär det.

Ett röstkort skall innehålla uppgift om

– väljarens namn och nummer i röstlängden, och

– vilka val som väljaren får delta i.

Röstkortet bör också innehålla annan information om valet. Lag
(2002:68).

8 § Röstkorten skall skickas ut så snart som möjligt, dock
senast i så god tid att de kan beräknas vara väljare som är
folkbokförda i landet till handa senast 18 dagar före valdagen.

9 § Väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte har fått
något röstkort skall få ett duplettröstkort om de begär det.

Duplettröstkort tillhandahålls av den centrala valmyndigheten,
länsstyrelsen, en utlandsmyndighet eller kommunen. De som vill
ha ett duplettröstkort skall lämna uppgift om namn och
personnummer. Lag (2002:68).

Anmälan om adress

10 § En anmälan om adress från svenska medborgare som inte är
folkbokförda i landet skall anses också som en anmälan om att
tas upp i röstlängd, om anmälan görs skriftligen till
Skatteverket. Lag (2003:718).

Rättelse av uppgifter i en röstlängd

11 § De som anser att röstlängden innehåller felaktiga
uppgifter om dem skall senast tolv dagar före valdagen
skriftligen begära att uppgifterna rättas. Detta gäller också
dem som anser sig vara felaktigt uteslutna ur röstlängden. Det
som hänt senare än 30 dagar före valdagen får inte ligga till
grund för rättelse enligt denna paragraf.

Frågor om rättelse skall prövas av länsstyrelsen. Lag
(2002:68).

12 § Får den centrala valmyndigheten från en myndighet i någon
annan medlemsstat meddelande om att en person som har rösträtt
och som finns upptagen i röstlängd här i landet, är upptagen i
röstlängd i annat land eller redan avgett en röst i val till
Europaparlamentet, skall den centrala valmyndigheten genast
rätta röstlängden om inte röstkort redan skickats ut till
väljaren.

Om en röst lämnas av en svensk medborgare som inte är
folkbokförd i landet och som inte finns upptagen i röstlängden
skall den centrala valmyndigheten genast rätta röstlängden om
rösten kommit in till myndigheten senast klockan 12.00 dagen
före valdagen. Lag (2002:68).

13 § När samtliga beslut om rättelser förts in i en röstlängd
skall den så snart som möjligt sändas till den kommun där
valdistriktet ligger.

Har ett beslut om rättelse inte hunnit föras in i röstlängden
innan den sänts till kommunen får den centrala valmyndigheten
eller länsstyrelsen uppdra åt valnämnden i kommunen att
ombesörja att rättelsen förs in. Lag (2002:68).

Överklagande

14 § Den centrala valmyndighetens eller länsstyrelsens beslut i
ett ärende om rättelse får överklagas hos Valprövningsnämnden.

Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in till den
myndighet som meddelat beslutet (beslutsmyndigheten) senast
onsdagen före valdagen. Skrivelsen skall genast överlämnas till
Valprövningsnämnden.

Om skrivelsen med överklagandet kommit in till
Valprövningsnämnden inom överklagandetiden, skall överklagandet
tas upp till prövning även om inte skrivelsen kommit till
beslutsmyndigheten i tid.

Det är Valprövningsnämnden som skall avgöra om en skrivelse med
ett överklagande har kommit i rätt tid.

Beslutsmyndigheten skall genast till Valprövningsnämnden ge in
yttrande över överklagandet. Bestämmelserna i 27 och 28 §§
förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall inte
tillämpas. Lag (2002:68).

8 kap. Kuvert

1 § För val skall det finnas

– valkuvert,

– ytterkuvert för budröst, och

– fönsterkuvert.

Kuverten hålls till handa bara genom den centrala
valmyndigheten.

2 § Valkuvert skall vara utformade på ett sådant sätt att
färgen på den valsedel som väljaren lagt i kuvertet kan ses
utan att valhemligheten avslöjas.

3 § Valkuvert och ytterkuvert för budröst skall i god tid före
valet finnas

– hos valnämnder,

– på de postkontor där röstning skall anordnas,

– hos den som ansvarar för den särskilda röstmottagningen i
varje kommun, och

– hos de utlandsmyndigheter som skall anordna röstmottagning.

Sådana kuvert skall också finnas hos Posten Aktiebolags
lantbrevbärare som skall ta hand om ytterkuvert för budröst och
hos de personer som av valnämnden fått i uppdrag att hålla till
handa valkuvert och ytterkuvert.

Fönsterkuvert för röstning på postkontor, på särskilda
röstmottagningsställen inom landet och på sådana
röstmottagningsställen som inrättas av en utlandsmyndighet
skall i god tid före valet finnas hos respektive röstmottagare.

4 § Ett parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har
fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet skall vid
riksdagsval, landstings- och kommunfullmäktigval på begäran få
valkuvert och ytterkuvert för budröst utan kostnad.

Ett parti som vid något av de två senaste valen till
Europaparlamentet har fått mer än 1 procent av rösterna i hela
landet skall vid sådant val på begäran få valkuvert och
ytterkuvert för budröst utan kostnad.

9 kap. Allmänt om röstning

Röstmottagning och röstning

1 § All röstmottagning skall vara offentlig.

2 § För att avge sin röst skall väljarna för varje slag av val
ta en valsedel för det parti de vill rösta på. Om de vill avge
en särskild personröst skall de göra en markering för den
kandidat som de helst vill se vald. Därefter skall väljarna
själva lägga in den valsedel de valt i ett valkuvert för varje
slag av val.

Väljare som på grund av ett fysiskt funktionshinder inte kan
göra i ordning eller lämna sin röst på föreskrivet sätt får
anlita någon som hjälper dem vid röstningen.

Röstningslokaler

3 § Röstning kan anordnas i följande röstningslokaler:

1. vallokaler,

2. Posten Aktiebolags postkontor inom landet,

3. särskilda röstmottagningsställen inom landet, och

4. röstmottagningsställen som utlandsmyndigheter har inrättat.

4 § Kommunen skall se till att det finns lämpliga lokaler som
kan användas som vallokaler och som i fråga om lokalisering och
öppethållande ger väljarna goda möjligheter att rösta.

Kommunen får som vallokal använda en lokal som inte är
tillgänglig för fysiskt funktionshindrade väljare endast om
kommunen inte kan använda en lokal som är tillgänglig för dem.
Om kommunen avser att använda en lokal som inte uppfyller
kravet på tillgänglighet, skall kommunen samråda med
länsstyrelsen innan den beslutar i saken. Kommunen skall ange
varför den gjort bedömningen att någon annan lokal inte kan
användas i stället. Lag (2002:68).

5 § På valdagen skall väljarna rösta i vallokalen i det
valdistrikt där de finns i röstlängden. Väljare som vistas
utomlands eller av någon annan anledning inte kan rösta på
valdagen i sin vallokal kan rösta i en annan röstningslokal som
sägs i 3 § 2-4.

Väljare får rösta genom bud eller lantbrevbärare enligt vad som
anges i 14 kap.

Väljare får brevrösta bara enligt lagen (1997:159) om
brevröstning i vissa fall.

Röstkort vid röstningen

6 § Väljare som röstar i sin vallokal bör ha med sig sitt
röstkort.

För att få rösta på ett postkontor eller ett särskilt
röstmottagningsställe inom landet måste väljare ha med sig sitt
röstkort och lämna det till röstmottagaren om inte röstkortet
på annat sätt är tillgängligt för röstmottagaren.

Om de som vill rösta hos en utlandsmyndighet inte har något
röstkort skall röstmottagaren fylla i ett adresskort för dem.
Lag (2002:68).

Valhemligheten

7 § Väljarnas valhemlighet skall skyddas. I varje
röstningslokal skall det finnas ett lämpligt antal avskilda
platser (valskärmar) där väljarna utan insyn kan lägga in sina
valsedlar i valkuvert.

Utrustning i röstningslokalen

8 § För varje slag av val som hålls i en vallokal skall det
finnas en valurna.

9 § I varje vallokal skall finnas den röstlängd som upprättats
för valdistriktet.

10 § I varje röstningslokal skall det finnas ett exemplar av
denna lag.

11 § Har upphävts genom lag (2002:68).

12 § I anslutning till varje röstningslokal skall det ordnas en
lämplig plats där valsedlar kan läggas ut. Om detta inte är
möjligt får en sådan plats i stället ordnas inne i lokalen. På
denna plats skall väljarna för det val som avses ha tillgång
till

– valsedlar för val till riksdagen samt landstings- och
kommunfullmäktige med parti- och valbeteckning
(partivalsedlar) för varje parti som vid något av de två
senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i
hela landet, under förutsättning att partiet har gjort en
anmälan enligt 6 kap. 7 § tredje stycket,

– valsedlar för val till Europaparlamentet med parti- och
valbeteckning (partivalsedlar) för varje parti som vid något av
de två senaste valen har fått mer än 1 procent av rösterna i
hela landet eller valsedlar med kandidatnamn (namnvalsedlar) om
partiet deltar med endast en valsedel, under förutsättning att
partiet har gjort en anmälan enligt 6 kap. 7 § tredje stycket,
och

– blanka valsedlar.

Valförrättarna och röstmottagarna skall se till att valsedlar
enligt första stycket finns utlagda.

De partier som deltar i valen skall också kunna lägga ut sina
valsedlar på denna plats. På röstmottagningsställen som
inrättas av utlandsmyndigheter får partierna bara lägga ut
partivalsedlar. Lag (2002:68).

13 § Vid val skall kuvert som sägs i 8 kap. finnas i varje
röstningslokal i den mån de krävs för röstning i lokalen.

Ordning i röstningslokalen

14 § I en röstningslokal eller i ett utrymme intill lokalen får
det inte hållas tal. Där får inte heller delas ut eller sättas
upp tryckta eller skrivna upprop till väljarna. Där får inte
heller spelas upp sådana upprop.

15 § Valförrättarna eller röstmottagarna skall ansvara för
ordningen i röstningslokalen. Den som finns i röstningslokalen
eller i ett utrymme intill lokalen skall rätta sig efter de
regler som valförrättaren eller röstmottagaren meddelar för att
röstningen skall kunna genomföras. Blir det sådan oordning att
den inte kan avstyras har valförrättaren eller röstmottagaren
rätt att avbryta röstningen.

16 § Om röstningen i en vallokal avbryts skall varje valurna
och röstlängden förseglas och förvaras på ett säkert sätt. När
röstningen skall fortsätta, skall valförrättaren visa dem som
är närvarande att förseglingarna inte har öppnats.

Avbryts röstningen på ett postkontor, på ett särskilt
röstmottagningsställe inom landet eller hos en utlandsmyndighet
skall de kuvert som tagits emot förvaras på ett säkert sätt
under avbrottet.

Valförrättning och röstmottagning skall dokumenteras

17 § Valförrättarna skall föra protokoll över valförrättningen
i vallokalen. Röstmottagare på postkontor, vid särskilda
röstmottagningsställen inom landet eller hos en
utlandsmyndighet skall fortlöpande föra anteckningar över
röstningen.

Protokoll och anteckningar skall föras på blanketter som
fastställts av den centrala valmyndigheten.

10 kap. Röstning i vallokal

När får röstning pågå i en vallokal?

1 § En vallokal skall vid val till riksdagen och vid val till
landstings- och kommunfullmäktige hållas öppen för röstning
mellan klockan 8.00 och 20.00 samt vid val till
Europaparlamentet mellan klockan 8.00 och 21.00. Om väljarna i
distriktet ändå får tillräckligt bra möjligheter att rösta, får
valnämnden bestämma att vallokalen i ett visst valdistrikt
skall vara öppen för röstning under kortare tid. Lag (2002:68).

2 § När vallokalen har öppnats för röstning, skall den av
valförrättarna som är ordförande visa dem som är närvarande att
varje valurna är tom. Sedan får röstningen börja.

3 § Väljare som finns i vallokalen eller på en plats som de har
anvisats intill lokalen, när tiden för röstning går ut, skall
få tillfälle att rösta.

Röstningen skall förklaras avslutad, när tiden för röstning i
vallokalen har gått ut och de som är närvarande har fått
tillfälle att rösta.

Hur röstning i vallokal går till

4 § I vallokalen skall valförrättarna ge väljarna ett valkuvert
för varje slag av val som de vill delta i och hänvisa dem till
en ledig valskärm. Där skall de avge sin röst och lägga en
valsedel för varje slag av val i ett valkuvert utan att vika
valsedeln.

När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna
kuverten till valförrättaren.

5 § Valförrättarna får begära att väljaren uppger sitt
fullständiga namn och sin födelsetid.

6 § Innan något valkuvert tas emot skall valförrättaren
kontrollera att väljaren

– enligt röstlängden har rösträtt i det val som väljaren vill
delta i, och

– inte redan har röstat i valet.

Valförrättaren skall också kontrollera att

– väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje
slag av val,

– det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och

– varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

7 § En valförrättare får inte ta emot ett valkuvert som inte
uppfyller de krav som ställs i 6 §.

Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och
samma val, får valförrättaren ta emot bara ett av dessa. På
väljarens begäran skall samtliga kuvert för det valet lämnas
tillbaka.

8 § Uppfylls de krav som ställs i 6 och 7 §§ skall
valförrättaren ta emot väljarens valkuvert, i väljarens närvaro
lägga det i valurnan för det val valsedeln gäller och markera i
röstlängden att väljaren röstat.

Om en vallokal inte är tillgänglig för en fysiskt
funktionshindrad väljare, får valförrättaren trots vad som sägs
i första stycket ta emot väljarens valkuvert utanför vallokalen
om det kan ske under betryggande former. Lag (2002:68).

När en röst skall lämnas genom bud

9 § Bestämmelser om röstning genom bud finns i 14 kap.

10 § Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot skall
valförrättaren kontrollera att väljaren

– enligt röstlängden har rösträtt i ett val,

– inte redan har röstat i valet,

– på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete
att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i
ytterkuvertet i budets och vittnets närvaro och att väljaren på
grund av funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan
komma personligen för att rösta i vallokalen eller någon annan
röstningslokal, och

– på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning
tidigare än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.

Valförrättaren skall också kontrollera att

– ytterkuvertet är igenklistrat,

– budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att
väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte
känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är
riktigt,

– budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn,
makes barn, sambos barn, förälder eller syskon, eller är en
person som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger
väljaren vård av mera varaktigt slag eller på ett annat sätt
brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter,

– vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller
sambos barn,

– budet inte är vittne,

– budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på
ytterkuvertet, och

– budet och vittnet har fyllt 18 år. Lag (2005:449).

11 § Uppfylls de krav som ställs i 10 § skall valförrättaren
öppna ytterkuvertet för budröst och kontrollera att

– ytterkuvertet innehåller valkuvert,

– väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje
slag av val,

– det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och

– varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

12 § En valförrättare får inte ta emot ett ytterkuvert för
budröst som inte uppfyller de krav som ställs i 10 och 11 §§.

Har väljaren gjort i ordning mer än ett valkuvert för något val
får valförrättaren inte ta emot något av dem.

13 § Uppfylls de krav som ställs i 10-12 §§ skall
valförrättaren ta emot väljarens valkuvert, i budets närvaro
lägga det i valurnan för det val valsedeln gäller och markera i
röstlängden att väljaren röstat.

14 § Ett valkuvert som lämnats i ett ytterkuvert för budröst
men som inte tas emot skall innan det lämnas tillbaka till
budet läggas in i ett särskilt kuvert. Detta kuvert skall
klistras igen.

15 § Ytterkuvert för budröst som har öppnats av valförrättare
enligt 11 § skall tas om hand av valförrättarna och överlämnas
till valnämnden. Nämnden skall förvara det under valperioden.

Valskjutsar

16 § Kommunen bör ordna valskjutsar på valdagen för väljare som
bor avlägset eller isolerat och för vilka det blir dyrt eller
tar lång tid att ta sig till vallokalen.

11 kap. Röstning på postkontor

På vilka postkontor skall röstning anordnas?

1 § När val skall hållas skall den centrala valmyndigheten
efter samråd med Posten Aktiebolag bestämma på vilka postkontor
röstmottagning skall anordnas. Vid val till riksdagen och vid
ordinarie val till landstings- eller kommunfullmäktige skall
röstmottagning alltid anordnas på minst ett postkontor i varje
kommun.

Under vilken period får man poströsta?

2 § På de postkontor där röstmottagning anordnas skall det vid
ordinarie val till riksdagen, vid ordinarie val till
landstings- och kommunfullmäktige samt vid val till
Europaparlamentet vara möjligt att rösta från och med den
artonde dagen före valdagen till och med valdagen. Vid andra
val skall det vara möjligt att rösta på dessa postkontor från
och med den tionde dagen före valdagen till och med valdagen.

När skall postkontor hålla öppet för röstning?

3 § På ett postkontor där röstmottagning anordnas före valdagen
skall det vara möjligt att rösta under hela den tid då
postkontoret är öppet för allmänheten.

På förslag av Posten Aktiebolag får den centrala valmyndigheten
för ett visst postkontor begränsa denna tid. Det skall dock
alltid vara möjligt att rösta under minst en timme varje dag då
ett sådant postkontor är öppet för allmänheten.

4 § På valdagen skall de postkontor där röstmottagning anordnas
vara öppna för röstning under minst en timme före klockan 11.00
och minst en timme efter klockan 15.00.

Vid omval till landstings- och kommunfullmäktige får den
centrala valmyndigheten bestämma att det inte skall anordnas
någon röstmottagning på postkontor på valdagen.

Vem utser röstmottagare på postkontor?

5 § Posten Aktiebolag skall utse röstmottagarna på postkontor.

Möjlighet att rösta efter utsatt tid

6 § Väljare som finns i postkontoret eller på en plats som de
har anvisats intill kontoret, när tiden för röstning går ut,
skall få tillfälle att rösta.

Hur röstning på postkontor går till

7 § Väljarna skall för varje slag av val de vill delta i få ett
valkuvert. Därefter skall de bakom en ledig valskärm avge sin
röst och lägga en valsedel för varje slag av val i ett
valkuvert utan att vika valsedeln.

När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna
kuverten och sitt röstkort till röstmottagaren. Lag (2002:68).

8 § Väljare som inte är kända för röstmottagaren skall
legitimera sig. Om de inte gör det får de inte rösta.

9 § Om det hålls flera slag av val samtidigt, skall väljare som
röstar på ett postkontor rösta samtidigt i alla de val som de
vill delta i.

10 § Innan något valkuvert tas emot skall röstmottagaren
kontrollera att väljaren

– enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i det val som
väljaren vill delta i, och

– bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val.

Röstmottagaren skall också kontrollera att

– det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och

– varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

11 § En röstmottagare får inte ta emot ett valkuvert som inte
uppfyller de krav som ställs i 10 §.

Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och
samma val, får röstmottagaren ta emot bara ett av dessa. På
väljarens begäran skall samtliga kuvert för det valet lämnas
tillbaka.

12 § Uppfylls de krav som ställs i 10 och 11 §§ skall
röstmottagaren ta emot väljarens valkuvert, i väljarens närvaro
lägga in valkuverten och väljarens röstkort i ett fönsterkuvert
och klistra igen det.

När en röst skall lämnas genom bud eller lantbrevbärare

13 § Bestämmelser om röstning genom bud eller lantbrevbärare
finns i 14 kap.

14 § Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot från ett bud
skall röstmottagaren kontrollera att väljaren

– enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val,

– på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete
att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i
ytterkuvertet i budets och vittnets närvaro och att väljaren på
grund av funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan
komma personligen för att rösta i vallokalen eller någon annan
röstningslokal, och

– på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning
tidigare än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.

Röstmottagaren skall också kontrollera att

– ytterkuvertet är igenklistrat,

– budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att
väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte
känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är
riktigt,

– budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn,
makes barn, sambos barn, fader, moder eller syskon, eller är en
person som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger
väljaren vård av mera varaktigt slag eller på ett annat sätt
brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter,

– vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller
sambos barn,

– budet inte är vittne,

– budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på
ytterkuvertet, och

– budet och vittnet har fyllt 18 år.

15 § Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot från en
lantbrevbärare skall röstmottagaren kontrollera att väljaren

– enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val,

– på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete
att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i
ytterkuvertet i vittnets närvaro, och

– på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning
tidigare än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.

Röstmottagaren skall också kontrollera att

– ytterkuvertet är igenklistrat,

– vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren
själv har skrivit under försäkran,

– lantbrevbäraren intygat på ytterkuvertet att väljaren själv
lämnat ytterkuvertet,

– vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller
sambos barn,

– lantbrevbäraren inte är vittne, och

– vittnet har fyllt 18 år.

16 § Ett bud eller en lantbrevbärare som inte är känd för
röstmottagaren skall legitimera sig.

17 § En röstmottagare får inte ta emot ett ytterkuvert för
budröst, om inte de krav som ställs i 14-16 §§ är uppfyllda.

18 § Uppfylls de krav som ställs i 14-16 §§ skall
röstmottagaren ta emot ytterkuvertet, i budets eller
lantbrevbärarens närvaro lägga in det i ett fönsterkuvert
tillsammans med väljarens röstkort och klistra igen kuvertet.

19 § Ett ytterkuvert för budröst som inte tas emot av
röstmottagaren skall lämnas tillbaka till budet eller
lantbrevbäraren. Ett ytterkuvert som lämnats genom en
lantbrevbärare men som inte tas emot av röstmottagaren skall
lämnas tillbaka till väljaren av lantbrevbäraren.

Vad röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten

20 § Röstmottagaren skall ta hand om de fönsterkuvert som
gjorts i ordning och på en särskild förteckning anteckna varje
väljares namn och den valnämnd som varje fönsterkuvert skall
skickas till. På fönsterkuvertet skall röstmottagaren anteckna
det värdepostnummer som finns i förteckningen.

21 § Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten till
valnämnden i den kommun där väljaren finns i röstlängden.
Skickas kuverten med post skall de ordnas som värdepost.

12 kap. Röstning vid särskilt röstmottagningsställe

Var kan särskild röstmottagning anordnas?

1 § Den centrala valmyndigheten får bestämma att särskild
röstmottagning skall anordnas vid sjukhus, ålderdomshem,
kriminalvårdsanstalter eller liknande vårdinrättningar eller
vårdanstalter.

2 § Den centrala valmyndigheten får bestämma att särskild
röstmottagning skall anordnas på annan plats än som sägs i 1 §.

3 § Den centrala valmyndigheten får uppdra åt någon annan att
bestämma om särskild röstmottagning.

4 § Den centrala valmyndigheten skall samråda med valnämnden
innan den bestämmer var särskild röstmottagning skall anordnas.
Inför beslut enligt 1 § skall myndigheten samråda också med
vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning om var och när
särskild röstmottagning skall anordnas. Inför beslut enligt 2 §
skall myndigheten samråda också med länsstyrelsen om var
särskild röstmottagning skall anordnas. Vad som nu sagts skall
också gälla för den som enligt 3 § skall bestämma om särskild
röstmottagning.

När får särskild röstmottagning anordnas?

5 § Särskild röstmottagning vid sjukhus, ålderdomshem,
kriminalvårdsanstalter eller liknande vårdinrättningar eller
vårdanstalter får anordnas från och med den sjunde dagen före
valdagen till och med valdagen.

Särskild röstmottagning enligt 2 § får anordnas bara på
valdagen. Ett sådant röstmottagningsställe skall vara öppet
under minst två timmar. Öppethållandet bör pågå minst en timme
före klockan 11.00 och minst en timme efter klockan 15.00.

Vem utser röstmottagare på ett särskilt röstmottagningsställe?

6 § Den centrala valmyndigheten skall utse röstmottagarna på de
särskilda röstmottagningsställena. Myndigheten får uppdra åt
valnämnden eller någon annan att utse röstmottagare.

Möjlighet att rösta efter utsatt tid

7 § Väljare som finns i ett särskilt röstmottagningsställe
eller på en plats som de har anvisats intill
röstmottagningsstället, när tiden för röstning går ut, skall få
tillfälle att rösta.

Hur särskild röstmottagning går till

8 § Väljarna skall visa sitt röstkort för röstmottagaren, som
skall ge dem ett valkuvert för varje slag av val de vill delta
i och hänvisa dem till en ledig valskärm. Där skall de avge sin
röst och lägga en valsedel för varje val i ett valkuvert utan
att vika valsedeln.

När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna
kuverten och sitt röstkort till röstmottagaren.

9 § Väljare som inte är kända för röstmottagaren skall
legitimera sig. Om de inte gör det får de inte rösta.

10 § Om det hålls flera slag av val samtidigt, skall väljare
som röstar på ett särskilt röstmottagningsställe rösta
samtidigt i alla de val som de vill delta i.

11 § Innan något valkuvert tas emot skall röstmottagaren
kontrollera att väljaren

– enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i det val som
väljaren vill delta i, och

– bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val.

Röstmottagaren skall också kontrollera att

– det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och

– varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

12 § En röstmottagare får inte ta emot ett valkuvert som inte
uppfyller de krav som ställs i 11 §.

Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och
samma val, får röstmottagaren ta emot bara ett av dessa. På
väljarens begäran skall samtliga kuvert för det valet lämnas
tillbaka.

13 § Uppfylls de krav som ställs i 11 och 12 §§ skall
röstmottagaren ta emot väljarens valkuvert, i väljarens närvaro
lägga in valkuverten och väljarens röstkort i ett fönsterkuvert
och klistra igen det.

När en röst skall lämnas genom bud

14 § Bestämmelser om röstning genom bud finns i 14 kap.

15 § Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot skall
röstmottagaren kontrollera att väljaren

– enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val,

– på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete
att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i
ytterkuvertet i budets och vittnets närvaro och att väljaren på
grund av funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan
komma personligen för att rösta i vallokalen eller någon annan
röstningslokal, och

– på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning
tidigare än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.

Röstmottagaren skall också kontrollera att

– ytterkuvertet är igenklistrat,

– budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att
väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte
känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är
riktigt,

– budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn,
makes barn, sambos barn, fader, moder eller syskon, eller är en
person som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger
väljaren vård av mera varaktigt slag eller på ett annat sätt
brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter,

– vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller
sambos barn,

– budet inte är vittne,

– budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på
ytterkuvertet, och

– budet och vittnet har fyllt 18 år.

16 § Ett bud som inte är känt för röstmottagaren skall
legitimera sig.

17 § En röstmottagare får inte ta emot ett ytterkuvert för
budröst, om inte de krav som ställs i 15 och 16 §§ är
uppfyllda.

18 § Uppfylls de krav som ställs i 15 och 16 §§ skall
röstmottagaren ta emot ytterkuvertet, i budets närvaro lägga in
det i ett fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort och
klistra igen kuvertet.

19 § Ett ytterkuvert för budröst som inte tas emot av
röstmottagaren skall lämnas tillbaka till budet.

Vad röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten

20 § Röstmottagaren skall ta hand om de fönsterkuvert som
gjorts i ordning och på en särskild förteckning anteckna varje
väljares namn och den valnämnd eller det valdistrikt som varje
fönsterkuvert skall skickas till. På fönsterkuvertet skall
röstmottagaren anteckna det nummer som finns i förteckningen.
Lag (2002:68).

21 § Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten till
valnämnden i den kommun där väljaren finns i röstlängden.
Skickas kuverten med post skall de ordnas som värdepost.

Röstmottagaren vid ett sådant röstmottagningsställe som
inrättats med stöd av 2 § får i stället skicka kuverten till
valförrättarna i valdistriktet om kuverten kan beräknas vara
hos valförrättarna innan tiden för röstning i vallokalen går
ut.

Innan fönsterkuverten skickas till vallokalen skall de läggas i
särskilda omslag som förseglas. På varje omslag skall det
antecknas hur många fönsterkuvert som omslaget innehåller. Lag
(2002:68).

13 kap. Röstning hos utlandsmyndighet

Röstning kan anordnas hos utlandsmyndigheter

1 § När val skall hållas skall den centrala valmyndigheten,
efter samråd med Utrikesdepartementet, bestämma hos vilka
svenska utlandsmyndigheter som röstmottagning skall anordnas.
Vid omval till riksdagen och till landstings- eller
kommunfullmäktige får den centrala valmyndigheten bestämma att
röstning inte skall anordnas hos utlandsmyndigheter.

Under vilken period får man rösta hos utlandsmyndigheter?

2 § Vid ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till
landstings- och kommunfullmäktige samt val till
Europaparlamentet får röstmottagningen hos en utlandsmyndighet
börja tidigast den tjugofjärde dagen före valdagen. Vid andra
val får röstmottagningen börja tidigast den tjugonde dagen före
valdagen.

Röstmottagningen får pågå så länge att de valkuvert som
myndigheten har tagit emot kan vara hos den centrala
valmyndigheten senast klockan 12.00 dagen före valdagen.

3 § Utlandsmyndighetens chef skall bestämma när och var
röstmottagningen skall anordnas. Beslutet skall kungöras.

Vem är röstmottagare hos en utlandsmyndighet?

4 § Utlandsmyndighetens chef, eller den person som myndighetens
chef utser, skall vara röstmottagare.

Möjlighet att rösta efter utsatt tid

5 § Väljare som finns i ett röstmottagningsställe som anordnats
av en utlandsmyndighet eller på en plats som de har anvisats
intill röstmottagningsstället, när tiden för röstning går ut,
skall få tillfälle att rösta.

Hur röstning hos en utlandsmyndighet går till

6 § Röstmottagaren skall ge väljarna ett valkuvert för varje
slag av val som de vill delta i och hänvisa dem till en ledig
valskärm. Där skall de avge sin röst och lägga en valsedel för
varje slag av val i ett valkuvert utan att vika valsedeln.

När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna
kuverten och sitt röstkort till röstmottagaren. Röstmottagaren
skall för de väljare som inte har något röstkort med ledning av
de uppgifter väljarna lämnar fylla i ett särskilt adresskort.

7 § Väljare som inte är kända för röstmottagaren skall
legitimera sig. Om de inte gör det får de inte rösta.

8 § Om det hålls flera val samtidigt, skall väljare som röstar
på ett röstmottagningsställe som anordnas av en
utlandsmyndighet rösta samtidigt i alla de val som de vill
delta i.

9 § Innan något valkuvert tas emot skall röstmottagaren
kontrollera att väljaren

– bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val.

Röstmottagaren skall också kontrollera att

– det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och

– varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

10 § En röstmottagare får inte ta emot ett valkuvert som inte
uppfyller de krav som ställs i 9 §.

Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och
samma val, får röstmottagaren ta emot bara ett av dessa. På
väljarens begäran skall samtliga kuvert för det valet lämnas
tillbaka.

11 § Uppfylls de krav som ställs i 9 och 10 §§ skall
röstmottagaren ta emot väljarens valkuvert, i väljarens närvaro
lägga in valkuverten och väljarens röstkort eller adresskort i
ett fönsterkuvert och klistra igen det.

När en röst skall lämnas genom bud

12 § Bestämmelser om röstning genom bud finns i 14 kap.

13 § Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot skall
röstmottagaren kontrollera att väljaren

– på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete
att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i
ytterkuvertet i budets och vittnets närvaro och att väljaren på
grund av funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan
komma personligen för att rösta i vallokalen eller någon annan
röstningslokal, och

– på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning
tidigare än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.

Röstmottagaren skall också kontrollera att

– ytterkuvertet är igenklistrat,

– budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att
väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte
känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är
riktigt,

– budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn,
makes barn, sambos barn, fader, moder eller syskon, eller är en
person som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger
väljaren vård av mera varaktigt slag eller på ett annat sätt
brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter,

– vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller
sambos barn,

– budet inte är vittne,

– budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på
ytterkuvertet, och

– budet och vittnet har fyllt 18 år.

14 § Ett bud som inte är känt för röstmottagaren skall
legitimera sig.

15 § Om budet inte kan visa upp väljarens röstkort, skall
röstmottagaren med ledning av giltig legitimation för väljaren
och de uppgifter om väljaren som budet kan lämna fylla i ett
adresskort för väljaren.

16 § En röstmottagare får inte ta emot ytterkuvert för budröst,
om inte de krav som ställs i 13-15 §§ är uppfyllda.

17 § Uppfylls de krav som ställs i 13-15 §§ skall
röstmottagaren ta emot ytterkuvertet, i budets närvaro lägga in
det i ett fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort
eller adresskort och klistra igen kuvertet.

18 § Ett ytterkuvert för budröst som inte tas emot av
röstmottagaren skall lämnas tillbaka till budet.

Vad röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten

19 § Röstmottagaren skall ta hand om de fönsterkuvert som
gjorts i ordning och på en särskild förteckning anteckna varje
väljares namn. På fönsterkuvertet skall röstmottagaren anteckna
det nummer som finns i förteckningen.

20 § Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten och den
förteckning som sägs i 19 § till den centrala valmyndigheten.
Skickas kuverten och förteckningen med post skall de ordnas som
värdepost.

När utlandsrösterna kommer till den centrala valmyndigheten

21 § Den centrala valmyndigheten skall allteftersom
fönsterkuverten kommer in från utlandsmyndigheterna fortlöpande
anteckna hur många fönsterkuvert som kommer in till myndigheten
och därefter skicka fönsterkuverten till valnämnden i den
kommun där väljaren finns i röstlängden. Skickas kuverten med
post skall de ordnas som värdepost.

Om en väljare inte finns i röstlängden eller om det inte är
möjligt att utreda var väljaren finns i röstlängd därför att
personnummer saknas eller är ofullständigt skall den centrala
valmyndigheten behålla fönsterkuvertet. De fönsterkuvert som
behålls av myndigheten skall förvaras på ett säkert sätt till
dess valet vinner laga kraft.

14 kap. Röstning genom bud eller lantbrevbärare

Förutsättningar för röstning genom bud eller lantbrevbärare

1 § Väljare får lämna sin valsedel genom bud enligt 2-6 §§
eller genom Posten Aktiebolags lantbrevbärare enligt 7-9 §§. Om
en röst lämnas genom ett bud eller genom en lantbrevbärare
skall den lämnas i ett ytterkuvert för budröst.

Budröstning

2 § Väljare som är sjuka, funktionshindrade eller gamla och
därför inte kan komma personligen till sin vallokal eller någon
annan röstningslokal får lämna sin valsedel genom bud.

Vad som sägs i första stycket gäller också väljare som

1. är intagna i häkte, eller

2. är intagna i kriminalvårdsanstalt och av säkerhetsskäl inte
kan rösta i samma röstningslokal som andra intagna på
anstalten. Lag (2002:68).

Vem kan vara bud?

3 § Bud får vara väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes
barn, sambos barn, fader, moder eller syskon. Bud får också den
vara som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger
väljaren vård eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i
personliga angelägenheter.

Den som anlitas som bud skall ha fyllt 18 år. Lag (2002:68).

Hur röstning genom bud går till

4 § Väljare som vill rösta genom bud skall

– för varje slag av val avge sin röst och själv lägga en
valsedel i ett valkuvert,

– i budets och ett vittnes närvaro lägga de valkuvert som
gjorts i ordning i ett ytterkuvert för budröst,

– klistra igen ytterkuvertet,

– försäkra på heder och samvete att de gjort i ordning
valkuvert och ytterkuvertet på detta sätt och att de på grund
av funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma
personligen för att rösta i vallokalen eller annan
röstningslokal,

– intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad
som är tillåtet enligt 11 §, och

– skriva denna försäkran och detta intyg på ytterkuvertet.

På ytterkuvertet skall budet och vittnet skriftligen intyga att
väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte
känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är
riktigt.

Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn
eller makens barn får inte vara vittne. Detsamma gäller
väljarens sambo eller sambons barn.

5 § Budet skall skriva sitt namn, sitt personnummer och sin
adress på ytterkuvertet.

Var skall budet lämna rösten?

6 § Budet skall lämna ytterkuvertet för budröst i väljarens
vallokal. Budrösten får också lämnas på ett postkontor, ett
särskilt röstmottagningsställe eller ett röstmottagningsställe
som anordnas av en utlandsmyndighet.

Röstning genom lantbrevbärare

7 § Väljare som betjänas av Posten Aktiebolags lantbrevbärare
får lämna sina röster genom lantbrevbäraren, om röstmottagning
anordnas vid det postkontor som lantbrevbäraren hör till. Den
centrala valmyndigheten får vid val som inte gäller hela
landet, på förslag av Posten Aktiebolag, begränsa antalet
linjer där väljarna får lämna sina röster genom
lantbrevbäraren.

En lantbrevbärare som tar hand om ytterkuvert för budröster bör
ha med sig

– valsedlar för val till riksdagen samt landstings- och
kommunfullmäktige med parti- och valbeteckning (partivalsedlar)
för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen
har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet, under
förutsättning att partiet har gjort en anmälan enligt 6 kap.
7 § tredje stycket,

– valsedlar för val till Europaparlamentet med parti- och
valbeteckning (partivalsedlar) för varje parti som vid något av
de två senaste valen har fått mer än 1 procent av rösterna i
hela landet eller valsedlar med kandidatnamn (namnvalsedlar) om
partiet deltar med endast en valsedel, under förutsättning att
partiet har gjort en anmälan enligt 6 kap. 7 § tredje stycket,
och

– blanka valsedlar. Lag (2002:68).

Hur röstning genom lantbrevbärare går till

8 § Väljare som vill rösta genom lantbrevbärare skall

– för varje slag av val avge sin röst och själv lägga en
valsedel i ett valkuvert,

– i ett vittnes närvaro lägga de valkuvert som gjorts i ordning
i ett ytterkuvert för budröst,

– klistra igen ytterkuvertet,

– försäkra på heder och samvete att de gjort i ordning
valkuvert och ytterkuvertet på detta sätt,

– intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad
som är tillåtet enligt 11 §, och

– skriva denna försäkran och detta intyg på ytterkuvertet.

På ytterkuvertet skall vittnet skriftligen intyga att väljaren
själv har skrivit under försäkran.

Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn
eller makens barn får inte vara vittne. Detsamma gäller
väljarens sambo eller sambons barn. Inte heller lantbrevbäraren
får vara vittne.

9 § Väljaren skall själv lämna ytterkuvertet för budröst och
sitt röstkort till lantbrevbäraren. Väljare som inte är kända
för lantbrevbäraren skall legitimera sig. Om de inte gör det
får lantbrevbäraren inte ta hand om ytterkuvertet för budröst.
Lantbrevbäraren skall på ytterkuvertet intyga att väljaren
själv lämnat ytterkuvertet.

Var skall lantbrevbärare lämna rösten?

10 § Lantbrevbäraren skall lämna ytterkuvertet för budröst till
en röstmottagare på det postkontor som lantbrevbäraren hör
till. Kuvertet får lämnas där även om postkontoret inte är
öppet för allmänheten.

När får ytterkuvert för budröst göras i ordning?

11 § Vid ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till
landstings- och kommunfullmäktige samt val till
Europaparlamentet får en budröst göras i ordning tidigast 24
dagar före valdagen.

Vid andra val får en budröst som lämnas i vallokalen, på ett
särskilt röstmottagningsställe eller på ett postkontor göras i
ordning tidigast 10 dagar före valdagen. En budröst som lämnas
hos en utlandsmyndighet vid sådana val får göras i ordning
tidigast 20 dagar före valdagen.

15 kap. Den fortsatta behandlingen av inkomna fönsterkuvert

Vad valnämnden skall göra med inkomna fönsterkuvert

1 § Valnämnden skall på valdistrikt sortera de fönsterkuvert
som före valdagen kommer från röstmottagare på postkontor,
särskilda röstmottagningsställen eller från den centrala
valmyndigheten. Kuverten skall sedan läggas i särskilda omslag
som skall förseglas. På varje omslag skall det antecknas hur
många fönsterkuvert som omslaget innehåller. Omslagen bör
skickas till respektive valdistrikt i så god tid att
fönsterkuverten finns hos valförrättarna när röstningen i
vallokalen börjar.

2 § Fönsterkuvert som på valdagen kommer till valnämnden skall
skickas till valförrättarna i respektive valdistrikt, om
kuverten kan beräknas vara hos valförrättarna innan tiden för
röstning i vallokalen går ut.

Innan dessa fönsterkuvert skickas till vallokalen skall de
läggas i särskilda omslag som förseglas. På varje omslag skall
det antecknas hur många fönsterkuvert som omslaget innehåller.

3 § Valnämnden skall behålla de fönsterkuvert som kommer till
den så sent att de beräknas inte kunna vara hos valförrättarna
innan tiden för röstningen i vallokalen har gått ut. Dessa
kuvert skall valnämnden granska vid nämndens sammanträde för
preliminär rösträkning enligt 17 kap.

4 § Fönsterkuvert som finns hos valnämnden skall förvaras på
ett säkert sätt.

5 § Valnämnden skall föra protokoll där den fortlöpande
antecknar vad nämnden gör med de fönsterkuvert som kommer till
nämnden. Protokoll skall föras på en blankett som fastställts
av den centrala valmyndigheten.

Vad valförrättarna skall göra med fönsterkuvert som valnämnden
har skickat

6 § Valförrättarna skall ta emot omslagen med fönsterkuvert. De
skall anteckna i valdistriktets protokoll hur många omslag de
tagit emot från valnämnden och från särskilda
röstmottagningsställen samt hur många fönsterkuvert som
omslagen innehåller enligt vad som står på dem. Omslagen får
inte öppnas innan den granskning som sägs i 7 § påbörjats. Lag
(2002:68).

7 § Valförrättarna skall förhandsgranska omslagen och
fönsterkuverten som kommit till vallokalen i den omfattning som
den pågående röstningen tillåter. Vid denna förhandsgranskning
skall valförrättarna göra följande.

1. Öppna omslagen, räkna fönsterkuverten och anteckna antalet i
protokollet.

2. Kontrollera att väljarna

– är upptagna i röstlängd för valdistriktet,

– inte lämnat fler än ett fönsterkuvert, och

– inte röstat i vallokalen under valdagen.

Valförrättaren skall också kontrollera att

– fönsterkuverten inte blivit öppnade efter att de klistrats
igen.

3. Öppna de fönsterkuvert som uppfyller kraven under 2, ta ut
innehållet och kontrollera att

– fönsterkuvertet innehåller valkuvert,

– väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av
val,

– det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert,
och

– varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

8 § Innehåller ett fönsterkuvert som uppfyller kraven under
7 § 2 ett ytterkuvert för budröst enligt 14 kap. 2-6 §§ (bud) skall
valförrättaren vid den fortsatta förhandsgranskningen
kontrollera att väljaren

– bara gjort i ordning ett ytterkuvert för budröst,

– på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete
att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i
ytterkuvertet i budets och vittnets närvaro och att väljaren på
grund av funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan
komma personligen för att rösta i vallokalen eller någon annan
röstningslokal, och

– på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning
tidigare än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.

Valförrättaren skall också kontrollera att

– ytterkuvertet är igenklistrat,

– budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att
väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte
känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är
riktigt,

– budet inte är vittne, och

– budet antecknat sitt namn, sitt personnummer och sin adress
på ytterkuvertet.

9 § Innehåller ett fönsterkuvert som uppfyller kraven under
7 § 2 ett ytterkuvert för budröst enligt 14 kap. 7-9 §§
(lantbrevbärare) skall valförrättaren vid den fortsatta
förhandsgranskningen kontrollera att väljaren

– bara gjort i ordning ett ytterkuvert för budröst,

– på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete
att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i
ytterkuvertet i vittnets närvaro, och

– på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning
tidigare än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.

Valförrättaren skall också kontrollera att

– ytterkuvertet är igenklistrat,

– vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren
själv har skrivit under försäkran,

– lantbrevbäraren intygat på ytterkuvertet att väljaren själv
lämnat ytterkuvertet, och

– lantbrevbäraren inte är vittne.

10 § Uppfylls de krav som ställs i 8 och 9 §§ skall
valförrättaren öppna ytterkuvertet för budröst och kontrollera
att

– ytterkuvertet innehåller valkuvert,

– väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje
slag av val,

– det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert,
och

– varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

11 § Vid granskning enligt 7-10 §§ skall valförrättarna vidare

– markera i röstlängden de väljare vars valkuvert uppfyller
kraven i 7-10 §§,

– lägga tillbaka valkuverten i sina fönsterkuvert tillsammans
med väljarens röstkort eller adresskort, och

– lägga tillbaka valkuvert som kommit i ytterkuvert för budröst
i sitt ytterkuvert och lägga tillbaka dessa kuvert i sitt
fönsterkuvert.

12 § Efter att röstningen avslutats skall valförrättarna göra
följande med de fönsterkuvert, ytterkuvert för budröst
respektive valkuvert som granskats enligt 7-10 §§. De skall

– lägga de valkuvert som uppfyllt kraven i 7-10 §§ i valurnan
för det val valsedeln gäller,

– lägga de fönsterkuvert som inte uppfyllt kraven i 7 § 2 i ett
särskilt omslag,

– lägga öppnade fönsterkuvert som innehåller ytterkuvert för
budröst eller valkuvert som inte uppfyllt kraven i 7 § 3 eller
i 8-10 §§ i ett särskilt omslag,

– anteckna valdistriktets namn och hur många fönsterkuvert
omslaget innehåller på varje omslag, och

– försegla varje omslag.

13 § Ytterkuvert för budröst som valförrättarna har öppnat
enligt 10 § skall dessa ta hand om och lämna till valnämnden.
Nämnden skall förvara dem under valperioden.

14 § Om ett omslag som innehåller fönsterkuvert kommer från
valnämnden till valförrättarna efter att röstningen i
valdistriktet avslutats, skall omslaget inte öppnas utan
skickas tillbaka till valnämnden efter att den preliminära
rösträkningen i vallokalen avslutats. Att omslaget skickats
tillbaka skall antecknas i protokollet.

Ångerröstning

15 § Väljare skall kunna rösta i sin vallokal även om de röstat
i annan röstningslokal (ångerrösta).

Om en väljare ångerröstar skall det antecknas i protokollet.

16 § Om en väljare vill ångerrösta skall det fönsterkuvert som
kommer från väljaren tas fram. Om fönsterkuvertet inte lämnas
tillbaka till väljaren skall det läggas i ett särskilt kuvert
som klistras igen och förses med en anteckning om innehållet.
Först när fönsterkuvertet lämnats tillbaka eller lagts in i ett
särskilt kuvert får väljaren lämna sin röst i vallokalen.

Vad valförrättaren gjort skall antecknas i protokollet.

16 kap. Preliminär rösträkning i vallokal

1 § Omedelbart efter att röstningen i vallokalen förklarats
avslutad och samtliga valkuvert som skall läggas i valurnan
lagts ner i den skall valförrättarna räkna rösterna. Denna
rösträkning är offentlig och skall genomföras utan avbrott.
Resultatet av rösträkningen är preliminärt.

2 § Har riksdagsval hållits samtidigt med annat val, skall
riksdagsvalet räknas först. Räkningen skall för varje slag av
val gå till på följande sätt.

1. Valurnan skall tömmas och valkuverten räknas. Antalet
väljare som enligt röstlängden deltagit i valet skall räknas.
Antalet kuvert och antalet röstande skall antecknas i
protokollet. Stämmer inte uppgiften om antal valkuvert med
uppgiften om antalet röstande skall den sannolika orsaken till
skillnaden antecknas i protokollet.

2. Valsedlarna skall tas ur valkuverten. Innehåller ett
valkuvert mer än en valsedel skall valsedlarna läggas tillbaka
i kuvertet.

3. Om en valsedel är blank därför att den saknar
partibeteckning, har mer än en partibeteckning eller är märkt
så att den kan antas vara ogiltig enligt 18 kap. 10 §, skall
valsedeln läggas tillbaka i sitt valkuvert.

4. Valsedlar som lagts tillbaka i sina valkuvert enligt 2 eller
3 skall läggas i särskilda omslag. På varje omslag skall
valförrättarna anteckna hur många kuvert som omslaget
innehåller.

5. De valsedlar som valförrättarna godkänt skall sorteras i
grupper efter partibeteckning. Antalet valsedlar i varje grupp
skall räknas och antalet antecknas i protokollet. Valsedlarna
för varje parti skall sedan läggas i särskilda omslag. På varje
omslag skall valförrättarna anteckna

– vilket val valsedlarna gäller,

– antalet valsedlar,

– för vilket parti valsedlarna gäller, och

– uppgift om valdistrikt.

6. Omslag enligt 4 och 5 skall förseglas.

3 § Protokollet skall skrivas under av ordföranden och två av
de närvarande valförrättarna. Därmed är den preliminära
rösträkningen i vallokalen avslutad.

4 § Omedelbart efter att den preliminära rösträkningen
avslutats skall valförrättarna till valnämnden överlämna

– röstlängden,

– protokollet,

– ytterkuvert för budröst som sägs i 10 kap. 15 § och 15 kap.
13 §, och

– omslag som sägs i 2 § samt 15 kap. 12 och 14 §§.

Valnämnden skall se till att samtliga dessa handlingar kommer
in till nämnden. Om någon handling saknas skall den begäras in.

5 § Valnämnden skall behålla röstlängderna, ytterkuverten för
budröst som sägs i 4 § och omslagen som sägs i 15 kap. 12 och
14 §§. Nämnden skall till länsstyrelsen genast överlämna

– protokollen, och

– omslag som sägs i 2 §.

17 kap. Valnämndens sammanträde för preliminär rösträkning

Valnämndens förberedelser för rösträkningen

1 § Så snart som möjligt dock tidigast onsdagen efter valdagen
skall valnämnden granska och räkna de röster som inte räknats i
vallokalerna. Detta sammanträde är offentligt. Resultatet av
valnämndens rösträkning är preliminärt.

Vid sammanträdet skall nämnden granska

– fönsterkuvert som kommit in till nämnden och behållits där,

– fönsterkuvert som valförrättarna lämnat tillbaka till nämnden
enligt 15 kap. 14 §,

– fönsterkuvert som kommit in till nämnden innan någon valurna
tömts,

– fönsterkuvert som valförrättarna enligt 15 kap. 12 § lagt in
i särskilda omslag, och

– omslagskuvert för brevröst enligt lagen (1997:159) om
brevröstning i vissa fall.

2 § För varje slag av val och valkrets skall det användas en
valurna.

3 § Valnämndens sammanträde skall börja med att valnämnden
granskar de fönsterkuvert som sägs i 1 §. Vid denna granskning
skall valnämnden göra följande.

1. Öppna omslagen, räkna fönsterkuverten och anteckna antalet i
protokollet.

2. Kontrollera att väljarna

– har rösträtt i kommunen,

– inte lämnat fler än ett fönsterkuvert, och

– inte röstat i vallokalen under valdagen.

Valnämnden skall också kontrollera att

– fönsterkuverten inte blivit öppnade efter att de klistrats
igen.

3. Öppna de fönsterkuvert som uppfyller kraven under 2, ta ut
innehållet och kontrollera att

– fönsterkuvertet innehåller valkuvert,

– väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av
val,

– det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert,
och

– varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

4 § Innehåller ett fönsterkuvert som uppfyller kraven under
3 § 2 ett ytterkuvert för budröst enligt 14 kap. 2-6 §§ (bud) skall
valnämnden vid den fortsatta granskningen kontrollera att
väljaren

– bara gjort i ordning ett ytterkuvert för budröst,

– på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete
att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt det i
ytterkuvertet i budets och vittnets närvaro och att väljaren på
grund av funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan
komma personligen för att rösta i vallokalen eller någon annan
röstningslokal, och

– på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning
tidigare än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.

Valnämnden skall också kontrollera att

– ytterkuvertet är igenklistrat,

– budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att
väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte
känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är
riktigt,

– budet inte är vittne, och

– budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på
ytterkuvertet.

5 § Innehåller ett fönsterkuvert som uppfyller kraven under
3 § 2 ett ytterkuvert för budröst enligt 14 kap. 7-9 §§
(lantbrevbärare) skall valnämnden vid den fortsatta
granskningen kontrollera att väljaren

– bara gjort i ordning ett ytterkuvert för budröst,

– på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete
att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i
ytterkuvertet i vittnets närvaro, och

– på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning
tidigare än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.

Valnämnden skall också kontrollera att

– ytterkuvertet är igenklistrat,

– vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren
själv har skrivit under försäkran,

– lantbrevbäraren intygat på ytterkuvertet att väljaren själv
lämnat ytterkuvertet, och

– lantbrevbäraren inte är vittne.

6 § Uppfylls de krav som ställs i 4 och 5 §§ skall valnämnden
öppna ytterkuvertet för budröst och kontrollera att

– ytterkuvertet innehåller valkuvert,

– väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av
val,

– det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert,
och

– varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

7 § Vid granskningen enligt 3-6 §§ skall valnämnden

– lägga de valkuvert som uppfyllt kraven i 3-6 §§ i valurnan
för det val valsedeln gäller,

– markera i röstlängden för det val som valsedeln gäller att
väljaren röstat,

– lägga de fönsterkuvert som inte uppfyllt kraven i 3 § 2 i ett
särskilt omslag,

– lägga tillbaka ytterkuvert för budröst eller valkuvert som
inte uppfyllt kraven som ställs i 3 § 3 och i 4-6 §§ i sina
fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort eller
adresskort efter att valkuvert som kommit i ytterkuvert för
budröst lagts i sina ytterkuvert och lägga fönsterkuverten i
ett särskilt omslag,

– anteckna valdistriktets namn och hur många fönsterkuvert
omslaget innehåller på varje omslag, och

– försegla varje omslag.

8 § När valnämnden granskat fönsterkuverten skall nämnden
granska omslagskuverten för brevröst enligt lagen (1997:159) om
brevröstning i vissa fall.

Den preliminära rösträkningen

9 § När samtliga valkuvert som skall läggas ner i valurnan
lagts ner i den skall valnämnden räkna rösterna. Har
riksdagsval hållits samtidigt med annat val, skall
riksdagsvalet räknas först. Räkningen skall för varje slag av
val gå till på följande sätt.

1. Valurnan skall tömmas och valkuverten räknas. Antalet
väljare som enligt röstlängden deltagit i valet skall räknas.
Antalet kuvert och antalet röstande skall antecknas i
protokollet. Stämmer inte uppgiften om antal valkuvert med
uppgiften om antalet röstande skall den sannolika orsaken till
skillnaden antecknas i protokollet.

2. Valsedlarna skall tas ur valkuverten. Innehåller ett
valkuvert mer än en valsedel skall valsedlarna läggas tillbaka
i kuvertet.

3. Om en valsedel är blank därför att den saknar
partibeteckning, har mer än en partibeteckning eller är märkt
så att den kan antas vara ogiltig enligt 18 kap. 10 §, skall
valsedeln läggas tillbaka i sitt valkuvert.

4. Valsedlar som lagts tillbaka i sina valkuvert enligt 2 eller
3 skall läggas i särskilda omslag. På varje omslag skall
valnämnden anteckna hur många kuvert som omslaget innehåller.

5. De valsedlar som valnämnden godkänt skall sorteras i grupper
efter partibeteckning. Antalet valsedlar i varje grupp skall
räknas och antalet antecknas i protokollet. Valsedlarna för
varje parti skall sedan läggas i särskilda omslag. På varje
omslag skall valnämnden anteckna

– vilket val valsedlarna gäller,

– antalet valsedlar,

– för vilket parti valsedlarna gäller, och

– uppgift om kommun och valdistrikt.

6. Omslag enligt 4 och 5 skall förseglas.

10 § Om fönsterkuvert kommer till valnämnden under
rösträkningen efter att någon valurna tömts skall kuverten
hållas skilda från övriga kuvert. Sådana kuvert skall läggas i
ett eller flera särskilda omslag. Valnämnden skall anteckna på
omslaget vad det innehåller. Omslaget skall förseglas.

11 § Ytterkuvert för budröst som öppnats av valnämnden vid
granskningen enligt 6 § skall tas om hand av nämnden. Nämnden
skall förvara dessa ytterkuvert och ytterkuvert som sägs i 10
kap. 15 § och 15 kap. 13 § under valperioden.

12 § Valnämnden skall föra protokoll över sin rösträkning.
Protokoll skall föras på en blankett som fastställts av den
centrala valmyndigheten.

13 § När sammanträdet för rösträkning avslutats skall
valnämnden till länsstyrelsen genast överlämna

– nämndens protokoll, och

– de omslag som nämnden gjort i ordning.

Om länsstyrelsen begär det skall nämnden också överlämna
röstlängderna.

18 kap. Slutlig sammanräkning och mandatfördelning

1 § Länsstyrelsen skall göra den slutliga sammanräkningen av
valresultatet.

2 § Den centrala valmyndigheten skall på grundval av resultatet
av den slutliga sammanräkningen fördela mandaten i riksdagen
och Europaparlamentet samt utse riksdagsledamöter, företrädare
i Europaparlamentet och ersättare.

Länsstyrelsen skall bistå den centrala valmyndigheten i den
utsträckning som det behövs för att den skall kunna utse
ledamöter, företrädare och ersättare.

I fråga om val till landstings- och kommunfullmäktige skall
länsstyrelsen fördela mandaten mellan partierna och för varje
valkrets utse ledamöter och ersättare.

3 § Länsstyrelsen skall vid den slutliga sammanräkningen pröva
om valsedlarna är giltiga enligt 9 och 10 §§ och om något namn
på en valsedel skall anses vara obefintligt enligt 11 § samt
meddela de beslut som denna prövning kan föranleda.
Länsstyrelsen skall också meddela de beslut som behövs med
anledning av uppgifterna i de protokoll som förts över
röstningen.

Närmare om förfarandet hos länsstyrelsen

4 § Länsstyrelsens sammanräkning skall vara offentlig och skall
påbörjas så fort som möjligt. Har val till riksdagen hållits
samtidigt med annat val skall valet till riksdagen räknas
först.

5 § Om handlingarna från valnämnden är ofullständiga eller
bristfälliga på något annat sätt skall länsstyrelsen begära att
de kompletteras. Om det behövs skall länsstyrelsen också begära
uppgift om varför handlingarna är i bristfälligt skick.

6 § Länsstyrelsen skall kungöra tid och plats för
sammanräkningen. I kungörelsen skall länsstyrelsen ange i
vilken ordning som de olika valen kommer att räknas.
Kungörelsen skall anslås på kommunernas anslagstavlor och
senast dagen före det att sammanräkningen börjar införas i en
ortstidning inom länet.

7 § Den slutliga sammanräkningen skall genomföras utan
dröjsmål. Om sammanräkningen avbryts skall valsedlar och övriga
valhandlingar förvaras på ett säkert sätt. Innan
sammanräkningen börjar igen skall länsstyrelsen kontrollera att
det inte gjorts något obehörigt med valhandlingarna.

8 § Länsstyrelsen skall föra protokoll över den slutliga
sammanräkningen. Formulär för protokoll skall vara fastställt
av den centrala valmyndigheten.

Ogiltighetsgrunder

9 § Har valsedlarna som väljarna lämnat inte förvarats på ett
säkert sätt skall de förklaras ogiltiga, om det kan antas att
det gjorts något obehörigt med dem.

10 § En valsedel är ogiltig om den

1. saknar partibeteckning eller har mer än en partibeteckning,
eller

2. har kännetecken som uppenbart gjorts med avsikt.

Finns det mer än en valsedel i ett valkuvert är dessa ogiltiga.
Om kuvertet innehåller flera valsedlar och alla har samma
partibeteckning skall dock en valsedel räknas som giltig.
Skiljer sig valsedlarna i ett sådant fall åt i fråga om
kandidatnamn eller de särskilda personrösterna, skall namnen på
sedlarna anses obefintliga.

Obefintliga namn

11 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om

1. kandidaten inte är valbar eller det inte framgår klart vem
som avses,

2. namnet skrivits till på en valsedel som gäller för ett parti
som registrerat partibeteckning och anmält kandidater enligt
5 kap. 13 §, eller

3. namnet inte är anmält och finns på valsedel för ett parti
som registrerat partibeteckning och anmält kandidater enligt
5 kap. 13 §.

Namnen på en valsedel skall vidare anses obefintliga om

1. valsedeln upptar namn men inte är försedd med ett markerat
utrymme för personröstning,

2. det lämnats mer än en särskild personröst eller det inte
framgår vem personrösten avser,

3. markering för den särskilda personrösten kan antas ha gjorts
maskinellt, eller

4. ordningen mellan namnen inte framgår klart.

Namn skall inte anses obefintliga på grund av att de strukits
från en valsedel som upptar namn.

Valets avslutning

Riksdagsvalet och val till Europaparlamentet

12 § När länsstyrelsen har färdigställt sammanräkningen så att
ledamöter eller företrädare och ersättare kan utses skall den
slutliga sammanräkningen avslutas genom att protokollet läggs
fram för granskning.

13 § Valsedlarna skall läggas in i särskilda omslag, de
godkända för sig och de ogiltiga för sig. De ogiltiga
valsedlarna och valsedlar där det förekommer strykningar,
tillägg och särskild personröst skall förvaras under
valperioden. Övriga valsedlar skall förvaras till dess att
valet har vunnit laga kraft.

Omslagen med valsedlar får öppnas om

– det skall göras en ny eller en fortsatt sammanräkning, eller

– det annars behövs för valmyndigheternas utvärdering av valet.

14 § När den centrala valmyndigheten har fördelat mandaten
mellan partierna och utsett ledamöter eller företrädare och
ersättare skall valresultatet tillkännages genom att det
kungörs i Post- och Inrikes Tidningar. Kungörelsen skall
dessutom innehålla uppgifter om antalet giltiga och ogiltiga
valsedlar och om antalet valsedlar som är ogiltiga därför att
de saknar partibeteckning. Därmed är valet avslutat.

Det skall också kungöras i Post- och Inrikes Tidningar, när nya
ledamöter och ersättare utsetts enligt 58-60 §§ eller nya
företrädare och ersättare utsetts enligt 67-69 §§.
Lag (2003:1058).

Val till landstings- och kommunfullmäktige

15 § När länsstyrelsen har fördelat mandaten mellan partierna
och utsett ledamöter och ersättare skall valresultatet kungöras
genom att protokollet läggs fram för granskning. Protokollet
skall dessutom innehålla uppgifter om antalet giltiga och
ogiltiga valsedlar och om antalet valsedlar som är ogiltiga
därför att de saknar partibeteckning. Därmed är valet avslutat.

När nya ledamöter och ersättare utsetts enligt 61-66 §§ skall
detta också kungöras genom att protokollet läggs fram för
granskning. Lag (2003:1058).

16 § Valsedlarna skall läggas in i särskilda omslag, de
godkända för sig och de ogiltiga för sig. De ogiltiga
valsedlarna och valsedlar där det förekommer strykningar,
tillägg och särskild personröst skall förvaras under
valperioden. Övriga valsedlar skall förvaras till dess att
valet har vunnit laga kraft.

Omslagen med valsedlar får öppnas om

– det skall göras en ny eller en fortsatt sammanräkning, eller

– det annars behövs för valmyndigheternas utvärdering av valet.

17 § Om mindre än hälften av det bestämda antalet ledamöter har
blivit utsett vid valet, skall länsstyrelsen anmäla detta till
Valprövningsnämnden.

Hur fördelningen av mandaten mellan partierna görs

Riksdagsvalet

18 § Den centrala valmyndigheten skall fördela mandaten i
riksdagen på grundval av länsstyrelsernas sammanräkning så som
den slutligen registrerats i det särskilda formuläret enligt
8 § och med tillämpning av 3 kap. 7-8 §§ regeringsformen.

Bara partier som har fått minst 4 procent av rösterna i hela
landet får delta i fördelningen av mandaten. Ett parti som har
fått färre röster skall dock delta i fördelningen av fasta
valkretsmandat i en valkrets, där partiet har fått minst 12
procent av rösterna.

19 § De fasta valkretsmandaten skall enligt 3 kap. 8 § första
stycket regeringsformen för varje valkrets fördelas
proportionellt mellan de partier som får delta i fördelningen.
Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för
partierna med utgångspunkt i valresultatet i valkretsen. Det
parti som vid varje beräkning får det största jämförelsetalet
tilldelas ett mandat.

Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20
kap. 1 § tillämpas.

20 § För att avgöra hur många mandat som ett parti enligt
3 kap. 8 § andra stycket regeringsformen skall ha sammanlagt i
riksdagen för att vara proportionellt representerat i hela
landet skall den jämkade uddatalsmetoden tilllämpas på hela
landet som en valkrets. Varje parti skall tilldelas så många
utjämningsmandat som behövs för att partiet skall få en
representation som svarar mot dess andel av samtliga röster i
landet.

Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20
kap. 1 § tillämpas.

21 § Om ett parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten
har fått fler mandat än vad som behövs för att det skall vara
proportionellt representerat i riksdagen skall man vid
fördelningen av utjämningsmandaten bortse från partiet och de
mandat det har fått. Detsamma gäller för ett parti och de
mandat partiet fått, om det fått mindre än 4 procent av
rösterna i landet.

Fördelningen av utjämningsmandat på valkretsar skall göras
enligt 20 kap. 2 §.

22 § Om ett parti i någon valkrets fått fler mandat än vad som
motsvarar antalet namn på partiets valsedlar, skall
överskjutande mandat med tillämpning av 20 kap. 2 § flyttas
till en annan valkrets där partiet deltar i fördelningen av
fasta valkretsmandat. Kan mandatet inte tillsättas på detta
sätt skall det vara obesatt under valperioden.

23 § Om det blir lika stora tal för flera partier eller
valkretsar vid beräkningarna enligt 19-22 §§, skall lotten
avgöra vilket parti eller vilken valkrets som skall få
mandatet.

Val till landstingsfullmäktige

24 § Mandaten i landstingsfullmäktige skall fördelas mellan
partier. Bara partier som har fått minst 3 procent av rösterna
i hela landstinget får delta i fördelningen av mandaten.

25 § De fasta valkretsmandaten i landstingsfullmäktige skall
för varje valkrets fördelas proportionellt mellan partierna på
grundval av valresultatet i valkretsen. Fördelningen görs genom
att jämförelsetal beräknas för partierna. Det parti som vid
varje beräkning får det största jämförelsetalet skall tilldelas
ett mandat.

Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt
20 kap. 1 § tillämpas.

26 § Utjämningsmandaten skall fördelas mellan partierna så att
fördelningen av alla mandat i landstingsfullmäktige blir
proportionell mot partiernas röstetal i hela landstinget. För
att avgöra hur många mandat i landstingsfullmäktige ett parti
skall ha sammanlagt för att vara proportionellt representerat i
landstinget skall den jämkade uddatalsmetoden tillämpas på hela
landstinget som en valkrets. Varje parti skall tilldelas så
många utjämningsmandat som behövs för att partiet skall få en
representation som svarar mot dess andel av samtliga röster i
landstinget.

Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt
20 kap. 1 § tillämpas.

27 § Om ett parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten
har fått fler mandat än vad som behövs för att det skall vara
proportionellt representerat enligt 26 §, skall man vid
fördelningen av utjämningsmandaten bortse från partiet och de
mandat det har fått.

Fördelningen av utjämningsmandat på valkretsar skall göras
enligt 20 kap. 2 §.

28 § Om ett parti i någon valkrets har fått fler mandat än vad
som motsvarar antalet namn på partiets valsedlar, skall
överskjutande mandat med tilllämpning av 20 kap. 2 § flyttas
till en annan valkrets. Kan mandatet inte tillsättas på detta
sätt skall det vara obesatt under valperioden.

29 § Om det blir lika stora tal för flera partier eller
valkretsar vid beräkningarna enligt 25-28 §§, skall lotten
avgöra vilket parti eller vilken valkrets som skall få
mandatet.

Val till kommunfullmäktige

30 § Mandaten i kommunfullmäktige skall för varje valkrets
fördelas proportionellt mellan partierna på grundval av
valresultatet i valkretsen. Fördelningen görs genom att
jämförelsetal beräknas för partierna. Det parti som vid varje
beräkning får det största jämförelsetalet skall tilldelas ett
mandat.

Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20
kap. 1 § tillämpas.

31 § Om ett parti har fått fler mandat än vad som motsvarar
antalet namn på partiets valsedlar, skall ett överskjutande
mandat vara obesatt under valperioden. Om kommunen är indelad i
valkretsar, skall dock mandatet med tillämpning av 20 kap. 2 §
flyttas till en annan valkrets.

32 § Om det blir lika stora tal för flera partier eller
valkretsar vid beräkningarna enligt 30 och 31 §§, skall lotten
avgöra vilket parti eller vilken valkrets som skall få
mandatet.

Val till Europaparlamentet

33 § Den centrala valmyndigheten skall fördela mandaten mellan
partierna på grundval av länsstyrelsernas sammanräkning så som
den slutligen registrerats i det särskilda formuläret enligt
8 §.

34 § Bara partier som fått minst 4 procent av rösterna i hela
landet får delta i fördelningen av mandaten.

35 § Mandaten skall fördelas proportionellt mellan de partier
som får delta i fördelningen. Fördelningen görs genom att
jämförelsetal beräknas för partierna med utgångspunkt i
valresultatet i hela landet. Det parti som vid varje beräkning
får det största jämförelsetalet tilldelas ett mandat.

Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20
kap. 1 § tillämpas.

36 § Om det blir lika stora tal för flera partier vid
beräkningarna enligt 34 och 35 §§, skall lotten avgöra vilket
parti som skall få mandatet.

Hur ledamöterna och företrädarna utses

Riksdagsvalet

37 § För varje mandat som ett parti har fått i riksdagen skall
en ledamot utses. Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 9 §
regeringsformen.

Den centrala valmyndigheten skall utse ledamöterna på grundval
av länsstyrelsens sammanräkning så som den slutligen
registrerats i det särskilda formuläret enligt 8 §.

38 § I första hand skall ordningen mellan kandidaterna
bestämmas på grundval av storleken på varje kandidats
personliga röstetal enligt 20 kap. 3 §. Personligt röstetal
skall fastställas bara för en kandidat som fått särskilda
personröster till ett antal av minst 8 procent av partiets
röstetal i valkretsen.

Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall
lotten avgöra vem som skall ha företräde.

39 § Kan inte ett tillräckligt stort antal ledamöter utses
enligt 38 §, skall ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom
varje parti bestämmas genom att ett jämförelsetal beräknas för
dem med tillämpning av heltalsmetoden enligt 20 kap. 4 §.

Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten
avgöra vem som skall ha företräde.

Dubbelvalsavveckling vid riksdagsvalet

40 § Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller
för mer än ett parti skall tillträda det mandat för vilket
deras personliga röstetal är störst i förhållande till antalet
röster för partiet. Har kandidaterna inte tagit plats i
ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall de
tillträda det mandat för vilket deras jämförelsetal är störst.

Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den
som skulle komma först i ordningen enligt 52 §. Vid denna
beräkning skall man bortse från den som redan valts till
ledamot.

Leder första stycket till att två eller flera mandat inte
tillträds, skall dessa tillsättas ett i taget efter storleken
på de personliga röstetalen i förhållande till antalet röster
för partiet. Kan inte samtliga mandat tillträdas härigenom
tillsätts de efter jämförelsetalen enligt 39 §.

Val till landstingsfullmäktige

41 § För varje mandat som ett parti har fått i
landstingsfullmäktige skall länsstyrelsen utse en ledamot på
grundval av ordningen mellan kandidaterna.

I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på
grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal
enligt 20 kap. 3 §. Personligt röstetal skall fastställas bara
för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal
av minst 5 procent av partiets röstetal i valkretsen, dock
lägst 100 röster.

Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall
lotten avgöra vem som skall ha företräde.

42 § Kan inte ett tillräckligt stort antal ledamöter utses
enligt 41 §, skall länsstyrelsen bestämma ordningsföljden
mellan kandidatnamnen inom varje parti genom att beräkna ett
jämförelsetal för dem med tillämpning av heltalsmetoden enligt
20 kap. 4 §.

Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten
avgöra vem som skall ha företräde.

Dubbelvalsavveckling vid val till landstingsfullmäktige

43 § Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller
för mer än ett parti skall tillträda det mandat för vilket
deras personliga röstetal är störst i förhållande till antalet
röster för partiet. Har kandidaterna inte tagit plats i
ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall de
tillträda det mandat för vilket deras jämförelsetal är störst.

Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den
som skulle komma först i ordningen enligt 54 §. Vid denna
beräkning skall man bortse från den som redan valts till
ledamot.

Leder första stycket till att två eller flera mandat inte
tillträds, skall dessa tillsättas ett i taget efter storleken
på de personliga röstetalen i förhållande till antalet röster
för partiet. Kan inte samtliga mandat tillträdas härigenom
tillsätts de efter jämförelsetalen enligt 42 §.

Val till kommunfullmäktige

44 § För varje mandat som ett parti har fått i
kommunfullmäktige skall länsstyrelsen utse en ledamot på
grundval av ordningen mellan kandidaterna.

I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på
grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal
enligt 20 kap. 3 §. Personligt röstetal skall fastställas bara
för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal
av minst 5 procent av partiets röstetal i valkretsen, dock
lägst 50 röster.

Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall
lotten avgöra vem som skall ha företräde.

45 § Kan inte ett tillräckligt stort antal ledamöter utses
enligt 44 §, skall länsstyrelsen bestämma ordningsföljden
mellan kandidatnamnen inom varje parti genom att beräkna ett
jämförelsetal för dem med tillämpning av heltalsmetoden enligt
20 kap. 4 §.

Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten
avgöra vem som skall ha företräde.

Dubbelvalsavveckling vid val till kommunfullmäktige

46 § Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller
för mer än ett parti skall tillträda det mandat för vilket
deras personliga röstetal är störst i förhållande till antalet
röster för partiet. Har kandidaterna inte tagit plats i
ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall de
tillträda det mandat för vilket deras jämförelsetal är störst.

Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den
som skulle komma först i ordningen enligt 20 kap. 5 §. Vid
denna beräkning skall man bortse från den som redan valts till
ledamot.

Leder första stycket till att två eller flera mandat inte
tillträds, skall dessa tillsättas ett i taget efter storleken
på de personliga röstetalen i förhållande till antalet röster
för partiet. Kan inte samtliga mandat tillträdas härigenom
tillsätts de efter jämförelsetalen enligt 45 §.

Val till Europaparlamentet

47 § För varje mandat som ett parti har fått i
Europaparlamentet skall en företrädare utses.

Den centrala valmyndigheten skall utse företrädarna på grundval
av länsstyrelsens sammanräkning så som den slutligen
registrerats i det särskilda formuläret enligt 8 §.

48 § I första hand skall ordningen mellan kandidaterna
bestämmas på grundval av storleken på varje kandidats
personliga röstetal enligt 20 kap. 3 §. Personligt röstetal
fastställs bara för en kandidat som fått särskilda personröster
till ett antal av minst 5 procent av partiets röstetal i
landet.

Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall
lotten avgöra vem som skall ha företräde.

49 § Kan inte ett tillräckligt stort antal företrädare utses
enligt 48 §, skall ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom
varje parti bestämmas genom att ett jämförelsetal beräknas för
dem med tillämpning av heltalsmetoden enligt 20 kap. 4 §.

Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten
avgöra vem som skall ha företräde.

Dubbelvalsavveckling vid val till Europaparlamentet

50 § Kandidater som har fått mandat för mer än ett parti skall
tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal är
störst i förhållande till antalet röster för partiet. Har
kandidaterna inte tagit plats i ordningen på grundval av sina
personliga röstetal, skall de tillträda det mandat för vilket
deras jämförelsetal är störst.

Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den
som skulle komma först i ordningen enligt 57 §. Vid denna
beräkning skall man bortse från den som redan valts till
ledamot.

Leder första stycket till att två eller flera mandat inte
tillträds, skall dessa tillsättas ett i taget efter storleken
på de personliga röstetalen i förhållande till antalet röster
för partiet. Kan inte samtliga mandat tillträdas härigenom
tillsätts de efter jämförelsetalen enligt 49 §.

Hur ersättarna utses

Riksdagsvalet

51 § Den centrala valmyndigheten skall utse ersättare för
ledamöterna i riksdagen på grundval av ordningen enligt 52 §.
För varje ledamot utses lika många ersättare som ledamotens
parti fått mandat i valkretsen. Det skall dock alltid utses
minst tre ersättare för varje ledamot. När ersättare utses
skall man bortse från den som valts till ledamot.

Finns det inte någon som enligt första stycket kan utses till
ersättare skall reglerna i 20 kap. 6 § tillämpas. För varje
ledamot får det bara finnas en ersättare enligt detta stycke.
Kan ersättare inte utses på det sättet utses inte någon
ersättare.

52 § Om det behövs skall den centrala valmyndigheten för att
utse ersättare för de kandidater som ordnats enligt 38 och
39 §§ bestämma en särskild ordning mellan kandidaterna på
partiets valsedlar. Detta skall göras enligt 20 kap. 5 §.

Får flera kandidater lika stora röstetal skall lotten avgöra
vem som skall ha företräde.

Val till landstingsfullmäktige

53 § Länsstyrelsen skall utse ersättare för ledamöterna i
landstingsfullmäktige på grundval av ordningen enligt 54 §. För
varje ledamot skall länsstyrelsen utse lika många ersättare som
ledamotens parti fått mandat i valkretsen. Det skall dock
alltid utses minst tre ersättare för varje ledamot. När
ersättare utses skall man bortse från den som valts till
ledamot.

Kan inte ersättare utses på det sättet utses inte någon
ersättare.

54 § Om det behövs skall länsstyrelsen för att utse ersättare
för de kandidater som ordnats enligt 41 och 42 §§ bestämma en
särskild ordning mellan kandidaterna på partiets valsedlar.
Detta skall göras enligt 20 kap. 5 §.

Får flera kandidater lika stora röstetal skall lotten avgöra
vem som skall ha företräde.

Val till kommunfullmäktige

55 § Kommunfullmäktige bestämmer hur många ersättare som skall
finnas för ledamöterna i fullmäktige. Antalet utgör en viss
andel, dock högst hälften av det antal platser som varje parti
får i kommunen. Dessa bestämmelser finns i 5 kap. 4 § andra
stycket kommunallagen (1991:900).

Länsstyrelsen skall utse ersättare till det antal och på det
sätt som sägs i 20 kap. 7 §. Om andelen ersättare av de platser
som ett parti fått utgör ett brutet tal skall detta avrundas
till närmast högre hela tal. Om det för ett parti inte kommer
att utses minst två ersättare skall 20 kap. 8 § tillämpas. Kan
någon ersättare för en viss ledamot inte utses på det sättet,
utses ingen ersättare för den ledamoten. Lag (2002:68).

Val till Europaparlamentet

56 § Den centrala valmyndigheten skall utse ersättare för
företrädarna i Europaparlamentet på grundval av ordningen
enligt 57 §. För varje företrädare utses lika många ersättare
som företrädarens parti fått mandat i valet. Det skall dock
alltid utses minst tre ersättare för varje företrädare. När
ersättare utses skall man bortse från den som valts till
företrädare.

Finns det inte någon som enligt första stycket kan utses till
ersättare skall reglerna i 20 kap. 6 § tillämpas. För varje
företrädare får det bara finnas en ersättare enligt detta
stycke. Kan ersättare inte utses på det sättet utses inte någon
ersättare.

57 § Om det behövs skall den centrala valmyndigheten för att
utse ersättare för de kandidater som ordnats enligt 48-50 §§
bestämma en särskild ordning mellan kandidaterna på partiets
valsedlar. Detta skall göras enligt 20 kap. 5 §.

Får flera kandidater lika stora röstetal skall lotten avgöra
vem som skall ha företräde.

När ledamöter, företrädare och ersättare avgår under
valperioden

Riksdagsvalet

58 § Avgår en ledamot i riksdagen under valperioden skall den
centrala valmyndigheten på anmälan av riksdagens talman utse en
ny ledamot. Till ny ledamot skall utses den som står i tur att
inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 52 §. Kan
någon ny ledamot inte utses skall mandatet vara obesatt under
återstoden av valperioden.

59 § Om en ny ledamot tidigare varit ersättare enligt 51 §
andra stycket för den avgångna ledamoten skall en ny ersättare
utses enligt 51 §. Har mandatet flyttats från en valkrets till
en annan, skall det anses att mandatet vid valet tilldelats den
sistnämnda valkretsen.

Ersättare för en annan ledamot som utsetts i stället för en
ledamot som avgått är de övriga kandidater som skulle ha varit
ersättare för den avgångna ledamoten.

60 § Den centrala valmyndigheten skall på anmälan av riksdagens
talman med tillämpning av 51 § om möjligt utse två nya
ersättare, om

– antalet ersättare för en riksdagsledamot har minskat till
hälften eller mindre än hälften av det antal som utsetts vid
valet därför att ersättare har utsetts till ordinarie ledamöter
eller har avgått av någon annan orsak, eller

– antalet ersättare inte är tillräckligt stort för att
ersättare skall kunna inträda i en ledamots ställe enligt
föreskrifterna i regeringsformen och riksdagsordningen.

Val till landstingsfullmäktige

61 § Avgår en ledamot i landstingsfullmäktige under valperioden
skall länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordförande utse
en ny ledamot. Till ny ledamot skall utses den som står i tur
att inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 54 §.

62 § Finns det inte någon som kan utses till ledamot enligt
61 § skall länsstyrelsen göra en ny sammanräkning och utse en ny
ledamot.

Vid sammanräkningen skall 20 kap. 6 § tillämpas. Kan någon ny
ledamot inte utses skall mandatet vara obesatt under återstoden
av valperioden.

63 § Om en ersättare har utsetts till ordinarie ledamot eller
avgått som ersättare av någon annan orsak skall länsstyrelsen
på anmälan av fullmäktiges ordförande göra nya sammanräkningar
och utse ytterligare en ersättare för varje ledamot som berörs.

Ersättare för en annan ledamot som utsetts i stället för en
ledamot som avgått är de övriga kandidater som skulle ha varit
ersättare för den avgångna ledamoten.

Vid sammanräkningen skall 54 § tillämpas. Kan någon ersättare
inte utses enligt första stycket utses ingen ersättare.

Val till kommunfullmäktige

64 § Avgår en ledamot i kommunfullmäktige under valperioden
skall länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordförande utse
en ny ledamot. Till ny ledamot skall utses den som står i tur
att inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 55 §.

65 § Finns det inte någon som kan utses till ledamot enligt
64 § skall länsstyrelsen göra en ny sammanräkning och utse en
ny ledamot.

Vid sammanräkningen skall 20 kap. 6 § tillämpas. Kan någon ny
ledamot inte utses skall mandatet vara obesatt under återstoden
av valperioden.

66 § Om en ersättare har utsetts till ordinarie ledamot eller
avgått som ersättare av någon annan orsak, skall länsstyrelsen
på anmälan av fullmäktiges ordförande göra nya sammanräkningar
och utse ytterligare en ersättare för varje ledamot som berörs.
I de fall antalet ersättare också efter det att ersättare
avgått uppgår till minst det antal som fullmäktige bestämt
skall en ny ersättare utses bara om ledamoten i annat fall
skulle komma att sakna ersättare som utsetts för henne eller
honom.

Ersättare för en annan ledamot som utsetts i stället för en
ledamot som avgått är de övriga kandidater som skulle ha varit
ersättare för den avgångna ledamoten.

Vid sammanräkningen skall 55 § tillämpas. Kan någon ersättare
inte utses enligt första stycket utses ingen ersättare.

Val till Europaparlamentet

67 § Avgår en företrädare i Europaparlamentet under valperioden
skall den centrala valmyndigheten på anmälan från
Europaparlamentet utse en ny företrädare. Till ny företrädare
skall utses den som står i tur att inträda enligt ordningen
mellan ersättarna enligt 57 §. Kan någon ny företrädare inte
utses skall mandatet vara obesatt under återstoden av
valperioden.

68 § Om en ny företrädare tidigare varit ersättare enligt 56 §
andra stycket för den avgångna företrädaren skall en ny
ersättare utses enligt 56 §.

Ersättare för en annan företrädare som utsetts i stället för en
företrädare som avgått är de övriga kandidater som skulle ha
varit ersättare för den avgångna företrädaren.

69 § Den centrala valmyndigheten skall på anmälan av
Europaparlamentet med tillämpning av 56 § om möjligt utse två
nya ersättare, om antalet ersättare för en företrädare har
minskat till hälften eller mindre än hälften av det antal som
utsetts vid valet därför att ersättare har utsetts till
företrädare eller har avgått av annan orsak.

Ledighet för företrädare i Europaparlamentet

70 § En företrädare i Europaparlamentet har rätt att fullgöra
sitt uppdrag trots tjänsteuppgifter eller andra förpliktelser
som företrädaren är skyldig att fullgöra.

Uppgifter som är oförenliga med uppdraget att vara företrädare
i Europaparlamentet

71 § Uppdraget som företrädare i Europaparlamentet är inte
förenligt med att vara

– ledamot av ett nationellt parlament,

– ledamot av regeringen i en medlemsstat,

– ledamot av Europeiska gemenskapernas kommission,

– domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska
gemenskapernas domstol eller förstainstansrätt,

– ledamot i Europeiska centralbankens direktion,

– ledamot av Europeiska revisionsrätten,

– EU-ombudsman,

– medlem av Ekonomiska och sociala kommittén i Europeiska
gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen,

– medlem av sådana kommittéer eller andra organ som har
tillsatts enligt fördragen om upprättandet av Europeiska
gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen för att
förvalta gemenskapernas medel eller för att utföra en permanent
och direkt förvaltningsuppgift,

– styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i
Europeiska investeringsbanken, eller

– tjänsteman eller annan anställd i aktiv tjänst inom
Europeiska gemenskapernas institutioner eller i organ som är
knutna till dem, eller i Europeiska centralbanken.
Lag (2003:1058).

19 kap. Överklagande av val och utfärdande av bevis om vem som
valts

Överklagande

1 § Den centrala valmyndighetens eller länsstyrelsens beslut
att fastställa utgången av ett val eller av en sådan
sammanräkning för att utse efterträdare eller ersättare som
sägs i 18 kap. 58-69 §§ får överklagas hos Valprövningsnämnden
enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Vem får överklaga?

2 § Ett beslut får överklagas av

– den som enligt röstlängden har rösträtt vid valet, och

– ett parti som har deltagit i valet. Lag (2002:68).

Hur man överklagar

3 § Den som vill överklaga ett beslut enligt 1 § skall ge in
skrivelsen med överklagandet till den myndighet som meddelat
beslutet (beslutsmyndighet). Den skall ha kommit dit tidigast
dagen efter valdagen och senast inom tio dagar efter det att
valet avslutades.

Gäller överklagandet beslut om att utse nya ledamöter eller
företrädare eller ersättare enligt 18 kap. 58-69 §§ skall
skrivelsen med överklagandet ha kommit till beslutsmyndigheten
inom tio dagar efter det att sammanräkningen avslutades.

4 § Om skrivelsen med överklagandet kommit in till
Valprövningsnämnden inom överklagandetiden, skall överklagandet
tas upp till prövning även om inte skrivelsen kommit till
beslutsmyndigheten i tid.

5 § Det är Valprövningsnämnden som skall avgöra om en skrivelse
med ett överklagande har kommit i rätt tid.

Klagandens rätt att få del av uppgifter

6 § Den som vill överklaga har rätt att hos den myndighet som
meddelat beslutet genast få utdrag ur protokoll eller annan
handling över sammanräkningen.

Kungörande

7 § Snarast möjligt efter att tiden för överklagande gått ut
skall beslutsmyndigheten på en gång kungöra samtliga
överklaganden och skicka skrivelserna till Valprövningsnämnden.
Om ett överklagande gäller riksdagen eller Europaparlamentet,
skall kungörelsen införas i Post- och Inrikes Tidningar. Om ett
överklagande gäller landstings- eller kommunfullmäktige, skall
kungörelsen införas i en ortstidning inom landstinget
respektive kommunen.

8 § I en kungörelse enligt 7 § skall en viss kort tid anges
inom vilken förklaring över överklagandena skall ha kommit in
till Valprövningsnämnden.

Beslutsmyndighetens yttrande

9 § Beslutsmyndigheten skall skyndsamt till Valprövningsnämnden
ge in yttrande över överklagandena. Bestämmelserna i 27 och
28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall
inte tillämpas.

Övriga bestämmelser om överklagande

10 § Ett beslut genom vilket någon har utsetts till ledamot av
riksdagen eller till ersättare gäller även om beslutet
överklagats. Ändras valet inträder en ny ledamot eller
ersättare på sin plats så snart valet har kungjorts. Dessa
bestämmelser finns i 3 kap. 11 § första stycket
regeringsformen.

Ett beslut genom vilket någon har utsetts till ledamot i
landstings- eller kommunfullmäktige eller till ersättare gäller
även om beslutet har överklagats. Om någon annan utses till
ledamot eller ersättare med anledning av överklagandet gäller
det beslutet så snart det val eller den sammanräkning har
avslutats genom vilken ledamoten eller ersättaren blivit
utsedd.

Företrädare i Europaparlamentet tillträder sitt uppdrag då de
utsetts och deras behörighet prövats av Europaparlamentet.

Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen
(1986:223) gäller inte beslut som sägs i denna paragraf.

Bevis

11 § För den som blivit utsedd till ledamot av riksdagen eller
företrädare i Europaparlamentet eller till ersättare skall den
centrala valmyndigheten genast utfärda bevis om detta. I
beviset skall den centrala valmyndigheten ange

– namnet på den som blivit utsedd, och

– den tid, det parti och den valkrets som ledamoten eller
ersättaren blivit utsedd för.

Ett bevis för ersättare skall dessutom innehålla uppgift om den
eller de ledamöter eller företrädare som han eller hon utsetts
till ersättare för och ordningen mellan ersättarna, om flera
ersättare utsetts för samma ledamot eller företrädare.

12 § Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling
från sammanräkning vid vilken ledamoten eller företrädaren
eller ersättaren blivit utsedd. Beviset skall skickas till den
som blivit utsedd samt Valprövningsnämnden och riksdagens
talman. Bevis som avser företrädare skall dessutom skickas till
Europaparlamentet.

13 § För den som blivit utsedd till ledamot av landstings-
eller kommunfullmäktige eller till ersättare skall
länsstyrelsen genast utfärda bevis om detta.

I beviset skall länsstyrelsen ange

– namnet på den som blivit utsedd, och

– den tid, det parti och, i förekommande fall, den valkrets som
ledamoten eller ersättaren blivit utsedd för.

14 § Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling
från sammanräkning vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit
utsedd. Beviset skall skickas till den som blivit utsedd samt
landstings- respektive kommunfullmäktige.

Partier skall underrättas om vissa beslut

15 § Beslutsmyndigheten skall om möjligt underrätta ett parti
som berörs av ett beslut genom vilket en sammanräkning enligt
18 kap. 58-69 §§ fastställts. Beslutsmyndigheten får avgöra på
vilket sätt partiet skall underrättas.

Valprövningsnämndens prövning

16 § När Valprövningsnämnden prövar ett överklagande av ett
beslut genom vilket utgången av ett ordinarie val till
riksdagen eller ett ordinarie val till landstings- eller
kommunfullmäktige har fastställts, skall nämnden ha samma
sammansättning som den hade vid tiden för dessa val. När
nämnden prövar ett överklagande av ett beslut genom vilket
utgången av ett annat val fastställts, får nämnden ha den
sammansättning den hade vid tiden för det valet.

När nämnden avgör ett ärende enligt denna lag skall nämndens
samtliga ledamöter vara närvarande. Undantag från denna
bestämmelse finns i 23 §.

17 § Om Valprövningsnämnden i ett ärende enligt 1 § finner att
någon behöver höras som vittne vid domstol, kan nämnden
förordna att vittnesförhör skall hållas vid tingsrätt.

I fråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap.
10 och 11 §§ rättegångsbalken. Ersättning till vittnen skall
betalas av allmänna medel. Kostnaden för detta skall stanna på
staten.

Statliga och kommunala myndigheter, Posten Aktiebolag och någon
annan som anordnat särskild röstmottagning skall lämna
Valprövningsnämnden de upplysningar och yttranden som den
begär.

18 § Valprövningsnämnden skall vid prövningen av ett
överklagande upphäva ett val i den omfattning som det behövs
och förordna om omval i den berörda valkretsen om

1. det vid förberedande och genomförande av valet som en
myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven
ordning,

2. någon hindrat röstningen,

3. förvanskat avgivna röster, eller

4. otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Ett omval skall dock förordnas bara om det med fog kan antas
att vad som förekommit har inverkat på valutgången. Kan
rättelse åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon
annan sådan mindre ingripande åtgärd, skall nämnden i stället
uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rätttelse.

19 § Har det vid en sammanräkning som sägs i 18 kap. 58-69 §§
förekommit avvikelse från föreskriven ordning och är det inte
osannolikt att avvikelsen har inverkat på utgången av
sammanräkningen, skall Valprövningsnämnden vid prövning av ett
överklagande upphäva sammanräkningen och uppdra åt
beslutsmyndigheten att vidta den rättelse som behövs.

20 § Om ett visst beslut enligt lag inte får överklagas eller
om det skall överklagas i särskild ordning, får en omständighet
som avses med beslutet inte åberopas vid ett överklagande som
avses i 18 eller 19 §. Lag (2002:68).

21 § Om en länsstyrelse har gjort en anmälan enligt 18 kap.
17 § att för få ledamöter utsetts i landstings- eller
kommunfullmäktige, skall Valprövningsnämnden upphäva valet och
besluta om omval av samtliga ledamöter och ersättare.

Valprövningsnämndens granskning av bevis

22 § Valprövningsnämnden skall granska bevis för
riksdagsledamöter eller företrädare i Europaparlamentet och
ersättare för att pröva om beviset blivit utfärdat i enlighet
med 11 §. Granskningen skall efter riksdagsval vara avslutad
senast dagen innan den riksdag som valet gällt samlas till
riksmöte. Övriga bevis som kommer in till Valprövningsnämnden
skall granskas så snart det kan ske. Berättelse om granskningen
skall genast överlämnas till riksdagens talman. Gäller valet
företrädare skall berättelse om granskningen dessutom skickas
till Europaparlamentet.

23 § Nämnden får uppdra åt ordföranden eller ersättaren för
ordföranden att på nämndens vägnar i ärenden av enklare art
granska bevis för en riksdagsledamot eller en företrädare och
ersättare för en riksdagsledamot eller en företrädare som utses
under löpande valperiod med anledning av att en riksdagsledamot
eller en företrädare avgått eller ersättare utsetts enligt
18 kap. 58, 60, 67 och 69 §§.

20 kap. Beräkningsgrunder

Den jämkade uddatalsmetoden

1 § Jämförelsetal enligt 18 kap. 19, 20, 25, 26, 30 och 35 §§
skall beräknas på följande sätt.

Så länge partiet ännu inte tilldelats något mandat beräknas
jämförelsetalet genom att partiets röstetal i valkretsen delas
med 1,4. Därefter beräknas jämförelsetalet genom att partiets
röstetal delas med det tal som är 1 högre än det dubbla antalet
av de mandat som redan har tilldelats partiet i valkretsen.

Fördelningen av utjämningsmandat och överskjutande mandat

2 § Fördelning av utjämningsmandat enligt 18 kap. 21 § andra
stycket och 27 § andra stycket samt fördelning av överskjutande
mandat enligt 18 kap. 22, 28 och 31 §§ skall göras på följande
sätt.

Av de utjämningsmandat eller överskjutande mandat som ett parti
har fått tillförs det första den valkrets där partiet efter
fördelningen av de fasta valkretsmandaten har större
jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående mandat
tillförs ett efter ett den valkrets där partiet för varje gång
har störst jämförelsetal vid en fortsatt tillämpning av den
jämkade uddatalsmetoden enligt 1 § på partiets röstetal i
valkretsarna. I en valkrets där partiet inte har fått något
fast valkretsmandat skall dock jämförelsetalet vid
tilldelningen av det första mandatet vara lika med partiets
röstetal.

Personligt röstetal

3 § Ordningen mellan kandidatnamnen enligt 18 kap. 38 § första
stycket, 41 § andra stycket, 44 § andra stycket och 48 § skall
fastställas på följande sätt.

Ett personligt röstetal fastställs på grundval av de särskilda
personröster som avgivits för kandidaten. Valsedlar på vilka
det lämnats särskilda personröster ordnas gruppvis efter
partibeteckning. Därefter räknas antalet personröster för varje
namn i gruppen. För namn som fått personröster motsvarande det
antal som anges i de nämnda lagrummen fastställs ett personligt
röstetal. Ett namns personliga röstetal är lika med antalet
personröster som har lämnats för namnet under samma
partibeteckning. Det namn som har störst personligt röstetal
tar första plats i ordningen, det som har näst störst tar andra
plats och så vidare enligt samma grund.

Heltalsmetoden

4 § Ordningen mellan kandidatnamnen enligt 18 kap. 39, 42, 45
och 49 §§ inom varje parti skall fastställas med tillämpning av
heltalsmetoden genom särskilda uträkningar på följande sätt.

Vid varje uträkning gäller en valsedel bara för ett namn.

Vid uträkningen gäller en valsedel för det namn som står först
på sedeln varvid bortses från namn som redan utsetts. Valsedlar
med samma första namn bildar en grupp. Varje grupps röstetal
räknas fram. Röstetalet är lika med det antal valsedlar som
ingår i gruppen. Samma tal är också jämförelsetal för det namn
som står först på gruppens valsedlar. Det namn vars
jämförelsetal är störst får den första platsen i den ordningen.

Vid varje följande uträkning gäller en valsedel för det namn
som står först på sedeln, varvid bortses från namn som redan
fått plats i ordningen. Den eller de grupper, vilkas valsedlar
vid närmast föregående uträkning gällde för det namn som fick
plats i ordningen, upplöses och ordnas i nya grupper, så att
valsedlar som vid den pågående uträkningen gäller för ett och
samma namn bildar en grupp. Övriga befintliga grupper behålls
däremot oförändrade. För varje nybildad grupp räknas röstetalet
fram. Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i
gruppen. För samtliga namn som deltar i uträkningen beräknas
röstetal och jämförelsetal.

Röstetalet för ett namn är lika med röstetalet för den grupp
eller det sammanlagda röstetalet för de grupper vilkas
valsedlar gäller för namnet. Jämförelsetalet för ett namn är
lika med dess röstetal, om inte den grupp av valsedlar som
gäller för namnet deltagit i besättandet av en förut utdelad
plats. Om detta är fallet, får man namnets jämförelsetal genom
att dess röstetal delas med det tal som motsvarar den del
gruppen tagit i besättandet av plats eller platser som utdelats
(gruppens platstal), ökat med 1, eller, om flera grupper av
valsedlar som gäller för namnet deltagit i besättandet av förut
utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat
med 1. Platstalet för en grupp beräknas genom att gruppens
röstetal delas med det största jämförelsetalet vid uträkningen
närmast före gruppens bildande. Bråktal som uppkommer vid
delning beräknas med 2 decimaler. Den sista decimalsiffran får
inte höjas.

Det namn vars jämförelsetal är störst får nästa plats i
ordningen.

Särskild ordning för att utse ersättare och för avveckling av
dubbelvalda

5 § Den särskilda ersättarordningen enligt 18 kap. 52, 54 och
57 §§ samt dubbelvalsavveckling enligt 18 kap. 46 § skall göras
på följande sätt.

I första hand ordnas namnen på grundval av beräkningen av deras
personliga röstetal enligt vad som sägs i 3 §.

Kan inte tillräckligt många namn ordnas enligt andra stycket
skall de ordnas på grundval av de valsedlar som gällde för
namnet, när det fick plats i ordningen enligt 3 och 4 §§. Vid
denna uträkning gäller varje valsedel som hel röst. Med
iakttagande av att namnet på den som redan fått plats i den
särskilda ordningen anses som obefintligt, skall röstvärdet
tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får
högsta röstetalet får plats i den särskilda ordningen.

Särskilda regler för vissa fall av utseende av ersättare och
efterträdare

6 § Om ersättare skall utses enligt 18 kap. 51 § andra stycket
eller 56 § andra stycket samt om en ny ledamot skall utses
enligt 62 eller 65 § skall följande gälla.

Den kandidat inom valkretsen som står i tur att få nästa mandat
för partiet utses till ersättare eller ny ledamot. Saknas en
sådan kandidat på partiets valsedlar, skall den centrala
valmyndigheten, såvitt avser riksdagsvalet, och länsstyrelsen,
såvitt avser val till landstings- och kommunfullmäktige, med
tillämpning av 2 § bestämma en annan valkrets, där partiet
deltar i fördelningen av fasta valkretsmandat, från vilken
ersättaren eller ledamoten skall utses. Till ersättare utses
den som där står närmast i tur att få mandat för partiet. Lag
(2002:68).

Ersättare för kommunfullmäktige

7 § Ersättare enligt 18 kap. 55 § utses på följande sätt.

I första hand utses ersättare på grundval av ordningen mellan
kandidaterna som framkommer vid beräkningen av deras personliga
röstetal enligt 3 §.

I andra hand utses ersättare genom en sammanräkning inom det
parti för vilket han eller hon har blivit vald. Vid varje
sammanräkning tas hänsyn bara till de valsedlar som upptar
ledamotens namn och som på grund härav gällde för detta namn,
när det fick plats i ordningen. Varje valsedel gäller som en
hel röst. Med iakttagande av att namnet på en kandidat som
genom valet blivit utsedd till ledamot skall anses som
obefintligt tillgodoräknas röstvärdet det namn som står främst
på sedeln. Den som får högsta röstetalet är utsedd till
ersättare för den ledamot som sammanräkningen avser. Får flera
kandidater lika röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha
företräde.

Om det antal ersättare som har utsetts är mindre än det antal
som kommunfullmäktige har bestämt enligt 5 kap. 4 § andra
stycket kommunallagen (1991:900) och samma ersättare har
utsetts för tre eller flera ledamöter, utses ytterligare en
ersättare för var och en av dessa ledamöter. Därvid skall även
namnet på en kandidat som genom valet blivit utsedd till
ersättare för den ledamot som sammanräkningen avser anses som
obefintligt. I övrigt görs på sätt som anges i andra och tredje
stycket.

Om antalet ersättare fortfarande är mindre än det antal som
kommunfullmäktige har bestämt enligt 5 kap. 4 § andra stycket
kommunallagen och samma ersättare har utsetts för fem eller
flera ledamöter, utses ytterligare en ersättare för var och en
av dessa ledamöter.

Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare
sammanräkningar för de ledamöter vilkas ersättare har utsetts
för sju eller flera ledamöter, nio eller flera ledamöter, och
så vidare, så länge antalet ersättare är mindre än det antal
som kommunfullmäktige har bestämt. Lag (2002:68).

8 § Om det sedan ersättare utsetts enligt 7 § visar sig att det
för ledamot eller ledamöter i ett parti utsetts bara en
ersättare skall ytterligare en sammanräkning göras till dess
minst två ersättare utsetts. I det fall partiet har fått två
eller flera mandat skall sammanräkningen i första hand göras
för den ledamot som har störst personligt röstetal i
förhållande till antalet röster för partiet i valkretsen och
därefter för den som har störst jämförelsetal. Lag (2002:68).

Övergångsbestämmelser

1997:157

1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997, då vallagen
(1972:620) och lagen (1995:374) om val till Europaparlamentet
skall upphöra att gälla. Dessa lagar skall dock tillämpas vid
utseende av efterträdare till ledamot och företrädare samt vid
utseende av efterträdare till ersättare som ersatt ledamot
eller företrädare som avgått under den valperiod som löper när
den nya lagen träder i kraft.

2. Partibeteckningar som registrerats enligt vallagen
(1972:620) skall anses som registrerade enligt denna lag.

3. Uppgifter om adress som finns i särskild röstlängd får vid
ikraftträdandet av denna lag registreras i ett lokalt
folkbokföringsregister enligt lagen (1990:1536) om
folkbokföringsregister. Skattemyndigheten skall upplysa de
registrerade om åtgärden.

4. Vid val till riksdagen, rådgivande folkomröstning i hela
landet och vid folkomröstning i grundlagsfråga som äger rum
före år 2002 samt vid val till Europaparlamentet år 1999 skall
vid tillämpning av 7 kap. 1 § denna lag gälla att de som inte
varit folkbokförda i landet någon gång efter den 1 juli 1991,
bara tas upp i röstlängd om de anmäler att de vill finnas i
den.

5. Ansökan om att tas upp i särskild röstlängd som inkommer
efter den 1 januari 1997 skall anses som anmälan enligt 7 kap.
1 § denna lag.

1999:128

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

2. Vid val till Europaparlamentet år 1999 skall 7 kap. 3 och
5 §§ i sin nya lydelse tillämpas på unionsmedborgare som fanns
upptagna i röstlängd vid valet till Europaparlamentet år 1995.

2002:68

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2002.

2. Den nya lydelsen av 3 kap. 2, 6 och 8 §§ skall tillämpas
första gången inför 2006 års allmänna val.

3. Den nya lydelsen av 6 kap. 11 § skall tillämpas första
gången inför 2004 års val till Europaparlamentet.

2003:718

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. En sådan anmälan
som avses i 7 kap. 10 § som före ikraftträdandet har getts in
till en skattemyndighet skall i stället betraktas som en
anmälan till Skatteverket.