Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

SFS nr
1998:1252
Departement/myndighet
Miljö- och energidepartementet
Utfärdad
1998-09-03
Ändring införd
t.o.m. SFS 2012:709

Allmänna bestämmelser

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om skydd av
områden enligt 7 kap. miljöbalken. I förordningen finns också
bestämmelser om vilthägn enligt 12 kap. 11 § miljöbalken och om
föreläggande om stängselgenombrott enligt 26 kap. 11 §
miljöbalken.

I nationalparksförordningen (1987:938) finns bestämmelser om
nationalparker.

2 § Naturvårdsverket har det centrala ansvaret för
områdesskyddet. Riksantikvarieämbetet har dock det centrala
ansvaret i fråga om kulturreservat, Skogsstyrelsen det
centrala ansvaret för biotopskyddsområden enligt 6 § och
Havs- och vattenmyndigheten det centrala ansvaret för
vattenskyddsområden och det centrala vägledningsansvaret
för områdesskydd som syftar till bevarandet av havs- eller
vattenmiljöer eller grundvatten.

Länsstyrelsen ansvarar i länet för områdesskyddet. Kommunen
ansvarar dock för det områdesskydd som den har förordnat om
och Skogsstyrelsen ansvarar i länet för biotopskyddsområden
enligt 6 §. Förordning (2011:629).

Skötselplan för naturreservat och kulturreservat

3 § Länsstyrelsen eller kommunen skall fastställa en
skötselplan för ett naturreservats eller kulturreservats
långsiktiga vård. En skötselplan skall ingå i varje beslut om
bildande av ett naturreservat eller kulturreservat. Om det
finns särskilda skäl, får skötselplanen fastställas efter det
att beslutet om bildande av reservatet har fattats.

Föreskrifter för naturminne

4 § Länsstyrelsen eller kommunen får meddela sådana
föreskrifter som behövs för att skydda och vårda ett visst
naturminne.

Biotopskyddsområde

5 § Sådana mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1
utgör biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11 § första stycket 1
miljöbalken.

Länsstyrelsen prövar frågor om dispens enligt 7 kap. 11 §
andra stycket miljöbalken som avser sådana
biotopskyddsområden.

Länsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att
vårda områdena. Förordning (2009:1328).

6 § Skogsstyrelsen får inom områden som omfattas av
bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) i det enskilda
fallet besluta att ett sådant särskilt skyddsvärt mark- eller
vattenområde som anges i bilaga 2 ska utgöra ett
biotopskyddsområde. I beslutet ska gränserna för
biotopskyddsområdet anges.

Skogsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att
vårda ett sådant biotopskyddsområde. Förordning (2009:1328).

7 § Länsstyrelsen får inom områden som inte omfattas av
bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) i det enskilda
fallet besluta att ett sådant särskilt skyddsvärt mark- eller
vattenområde som anges i bilaga 3 ska utgöra ett
biotopskyddsområde. I beslutet ska gränserna för
biotopskyddsområdet anges.

Länsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att
vårda ett sådant biotopskyddsområde. Förordning (2009:1328).

7 a § En kommun får i det enskilda fallet besluta att ett
sådant särskilt skyddsvärt mark- eller vattenområde som anges
i bilaga 2 eller 3 ska utgöra ett biotopskyddsområde. I
beslutet ska gränserna för biotopskyddsområdet anges.

Kommunen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda
ett sådant biotopskyddsområde. Förordning (2010:319).

8 § Bestämmelserna i 5–7 a §§ gäller inte mark- eller
vattenområden i omedelbar anslutning till bebyggelse.
Förordning (2010:319).

8 a § Även om ett mark- eller vattenområde är ett
biotopskyddsområde får de verksamheter bedrivas och åtgärder
vidtas som behövs för att genomföra en detaljplan eller
områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900), om
planen eller bestämmelserna antogs eller fastställdes innan
biotopskyddsområdet beslutades. Förordning (2012:709).

8 b § Försvarsmakten får bedriva verksamhet inom ett mark-
eller vattenområde som används som övningsfält eller skjutfält
även om området är ett biotopskyddsområde.
Förordning (2010:319).

Djur- och växtskyddsområde

9 § Länsstyrelsen eller kommunen får meddela dispens från
föreskrifter som den har meddelat för ett djur- eller
växtskyddsområde, om det finns särskilda skäl. En sådan dispens
får ges endast om det är förenligt med föreskriftens syfte.

10 § Länsstyrelsen eller kommunen får meddela föreskrifter om
förvaltningen av djur- och växtskyddsområden.

Strandskyddsområde

11 § Länsstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap.
17 § miljöbalken. Förordning (2009:622).

12 § Har upphävts genom förordning (2009:622).

Miljöskyddsområde

13 § Länsstyrelsen meddelar föreskrifter enligt 7 kap. 20 §
första stycket miljöbalken.

Marinvetenskaplig forskning

14 § Marinvetenskaplig forskning får inte bedrivas inom
svenskt sjöterritorium från forskningsfartyg som är
registrerade i eller tillhör en annan stat utan tillstånd
från Kustbevakningen.

Kustbevakningen får i det enskilda fallet ge dispens från
kravet på tillstånd, om det finns särskilda skäl.
Förordning (2011:629).

14 a § Kustbevakningen får meddela ytterligare föreskrifter
om sådana tillstånd till marinvetenskaplig forskning som
avses i 14 §.

Innan Kustbevakningen meddelar föreskrifter med stöd av
första stycket ska den höra Havs- och vattenmyndigheten och
Sveriges geologiska undersökning. Förordning (2011:629).

Särskilda skyddade områden

15 § Naturvårdsverket ska föra den förteckning över
naturområden som avses i 7 kap. 27 § miljöbalken.

Förteckningen ska omfatta de områden som regeringen har

1. förklarat som särskilda skyddsområden eller särskilda
bevarandeområden enligt 7 kap. 28 § miljöbalken,

2. föreslagit att ingå i det europeiska nät av sådana
särskilda bevarandeområden, Natura 2000, som avses i rådets
direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av
livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast ändrat genom
rådets direktiv 2006/105/EG,

3. beslutat ska föras upp på förteckningen med anledning av
att Europeiska kommissionen inlett ett samrådsförfarande
enligt artikel 5 i direktiv 92/43/EEG, eller

4. beslutat ska föras upp på förteckningen med anledning av
ett internationellt åtagande eller nationellt mål om skydd
för områden.

Förteckningen ska kungöras på det sätt som gäller för
författningar som meddelas av Naturvårdsverket. Kartor som
utvisar områdenas avgränsningar ska finnas tillgängliga hos
Naturvårdsverket. Naturvårdsverket ska se till att
Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och berörda
länsstyrelser har tillgång till förteckningen och kartorna
samt får kännedom om tillägg och ändringar som görs i dem.
Förordning (2011:629).

16 § Myndigheterna ska prioritera skyddsarbetet för de områden
som har förtecknats enligt 15 §. Inom ramen för sina
befogenheter och ansvarsområden ska myndigheterna vidta de
åtgärder som behövs eller är lämpliga med hänsyn till det
skyddsintresse som föranlett att ett område förtecknats. I
fråga om sådana områden som avses i 15 § andra stycket 1-3 ska
myndigheterna särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus
bibehålls eller återställs för berörda livsmiljöer och arter.
Särskild hänsyn ska tas till prioriterade arter och
prioriterade livsmiljötyper.

Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan
art eller livsmiljötyp som i bilaga 1 till
artskyddsförordningen (2007:845) eller bilaga 4 till denna
förordning har markerats med P.

Med bevarandestatus för en livsmiljö avses summan av de
faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och
som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning,
struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på
lång sikt. En livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam när

1. dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de
ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande,

2. den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är
nödvändiga för att den ska kunna bibehållas på lång sikt finns
och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid,
och

3. bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam.

Med bevarandestatus för en art avses summan av de faktorer som
påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den
naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. En
arts bevarandestatus anses gynnsam när

1. uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar
att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av
sin livsmiljö,

2. artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde
varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en
överskådlig framtid, och

3. det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en
tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska
bibehållas på lång sikt. Förordning (2007:849).

17 § I fråga om de områden som har förtecknats enligt 15 §
första stycket 1-3 skall länsstyrelserna upprätta beskrivningar
av bevarandesyftet samt de livsmiljöer och arter för vilka en
gynnsam bevarandestatus skall upprätthållas eller återställas.
Beskrivningarna skall vara ägnade att underlätta sådana
prövningar som avses i 7 kap. 28 a-29 §§ miljöbalken.
Beskrivningarna skall vara tillgängliga för allmänheten och
andra som är berörda eller har intresse av dem.
Förordning (2001:449).

18 § Bestämmelserna i 11 kap. 10 och 11 §§ plan- och bygglagen
(2010:900) ska tillämpas på beslut att ge lov eller
förhandsbesked i fråga om verksamheter eller åtgärder som kan
påverka miljön i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 §
första stycket 1 eller 2 miljöbalken. Förordning (2011:371).

19 § Myndigheter som meddelar ett beslut som kan påverka miljön
i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1
eller 2 miljöbalken skall särskilt bevaka att en gynnsam
bevarandestatus upprätthålls för de livsmiljöer och arter som
behöver skyddas i området. Innan ett sådant beslut meddelas,
skall myndigheten ha gjort en bedömning av beslutets
konsekvenser för det ifrågavarande naturområdet. Bedömningen
skall avse de förhållanden som anges i 16 §.
Förordning (2001:449).

20 § Om en tillåtlighetsprövning enligt 7 kap. 29 §
miljöbalken avser en verksamhet eller åtgärd som kan
påverka miljön i ett område som innehåller en prioriterad
art eller en prioriterad livsmiljötyp, får vid prövningen
hänsyn tas till endast sådana omständigheter som rör

1. människors hälsa,

2. den allmänna säkerheten,

3. väsentliga miljöskyddsintressen, eller

4. andra tvingande förhållanden som har ett allt
överskuggande allmänintresse.

I fråga om sådana omständigheter som avses i första
stycket 4 ska Europeiska kommissionen ges tillfälle att
yttra sig innan ärendet avgörs.

Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en
sådan art eller livsmiljötyp som i bilaga 1 till
artskyddsförordningen (2007:845) eller bilaga 4 till denna
förordning har markerats med P. Förordning (2010:1189).

20 a § I tillståndsärenden där kompensationsåtgärder krävs
enligt 7 kap. 29 § miljöbalken ska tillståndsmyndigheten
underrätta Europeiska kommissionen om de kompensationsåtgärder
som vidtagits. Förordning (2010:1189).

Överlåtelse av förvaltning

21 § Länsstyrelsen eller kommunen får besluta att en annan
myndighet, juridisk person eller markägare som har
förutsättningar för att ha ett sådant ansvar skall förvalta ett
naturreservat, kulturreservat, naturminne eller djur- och
växtskyddsområde. Länsstyrelsen eller kommunen får återkalla
ett sådant förordnande som den själv har meddelat.

Ordningsföreskrifter

22 § Länsstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 30 §
miljöbalken.

Föreskrifter enligt första stycket för ett djur- och
växtskyddsområde får inte innebära någon inskränkning i det som
kan ha föreskrivits för området med stöd av 7 kap. 12 §
miljöbalken.

Vad som sägs i första stycket om länsstyrelsen skall gälla
Skogsstyrelsen för biotopskyddsområden enligt 6 §.

Av 7 kap. 30 § första stycket sista meningen miljöbalken
framgår att kommunen, i de fall den beslutar om skydd av ett
område, får meddela sådana föreskrifter som avses i första
stycket. Förordning (2005:1159).

Innehåll i ansökan om tillstånd och dispens

23 § En ansökan om tillstånd eller dispens enligt 7 kap.
miljöbalken eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av 7
kap. miljöbalken eller om tillstånd till vilthägn enligt 12
kap. 11 § miljöbalken skall vara skriftlig och åtföljd av en
karta samt i den utsträckning som det behövs i det enskilda
fallet en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken.

En ansökan enligt första stycket som avser en åtgärd som kan
inverka negativt på ett särskilt skydds- eller bevarandeområdes
bevarandestatus skall alltid vara åtföljd av en
miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken.

Om ett ärende som avses i första stycket är av stort allmänt
intresse, skall ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen
kungöras även om detta inte krävs enligt 6 kap. 8 §
miljöbalken. Kungörelsen skall föras in i ortstidning. I
kungörelsen skall det anges att skriftliga synpunkter på
miljökonsekvensbeskrivningen får lämnas inom den tid som
länsstyrelsen eller kommunen har bestämt samt var beskrivningen
hålls tillgänglig.

Föreläggande att yttra sig

24 § Innan länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen fattar
ett beslut enligt tredje stycket ska den förelägga ägare och
innehavare av särskild rätt till marken att inom viss tid
yttra sig över förslaget. Tiden får inte sättas kortare än en
månad. Föreläggandet ska delges. Delgivning behöver dock inte
ske med sakägare som skriftligen har godkänt förslaget till
beslut.

Om alla sakägare med känt hemvist har lämnat ett skriftligt
godkännande, får länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen
pröva ärendet utan att meddela ett föreläggande.

Beslut som avses i första stycket är

1. beslut enligt 7 kap. 4, 9 eller 10 § miljöbalken att
förklara ett område eller naturföremål som naturreservat,
kulturreservat eller naturminne,

2. beslut enligt 7 kap. 5 § tredje stycket miljöbalken om nya
skäl eller ytterligare inskränkningar som avser naturreservat,
kulturreservat eller naturminne,

3. beslut enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelse att
tåla intrång inom naturreservat, kulturreservat eller
naturminne,

4. beslut enligt 6, 7 eller 7 a § denna förordning att ett
område ska utgöra ett biotopskyddsområde,

5. beslut enligt 7 kap. 12 § miljöbalken om föreskrifter för
ett djur- eller växtskyddsområde,

6. beslut enligt 7 kap. 14 § miljöbalken om utvidgning av
strandskyddsområdet, om beslutet är avsett att gälla längre
tid än sex månader,

7. beslut enligt 7 kap. 20 § miljöbalken om föreskrifter för
ett miljöskyddsområde, och

8. beslut enligt 7 kap. 21 § miljöbalken att förklara ett
område som vattenskyddsområde. Förordning (2010:319).

Myndighetssamråd

25 § Länsstyrelsen och kommunen skall samråda med varandra
innan de fattar beslut i frågor som anges i 24 § tredje
stycket.

25 a § En myndighet eller kommun ska innan den beslutar om
bildande, ändring eller upphävande av ett områdesskydd
enligt 7 kap. miljöbalken samråda med

1. Skogsstyrelsen, om beslutet rör skogsmark och det inte
är uppenbart att ärendet saknar betydelse för
Skogsstyrelsen,

2. Havs- och vattenmyndigheten, om beslutet rör fiske och
det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för
Havs- och vattenmyndigheten,

3. Statens jordbruksverk, om beslutet rör vattenbruk och
det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för
Jordbruksverket, och

4. Sveriges geologiska undersökning, om beslutet rör
grundvatten och det inte är uppenbart att ärendet saknar
betydelse för Sveriges geologiska undersökning.
Förordning (2011:629).

25 b § En myndighet eller kommun ska innan den beslutar om
bildande, ändring eller upphävande av ett naturreservat,
kulturreservat, naturminne eller vattenskyddsområde samråda
med Sveriges geologiska undersökning, om det inte är uppenbart
att ärendet saknar betydelse för Sveriges geologiska
undersökning. Förordning (2010:319).

25 c § Skogsstyrelsen ska i ett ärende enligt 6 § samråda med

1. länsstyrelsen, om det inte är uppenbart att ärendet saknar
betydelse för länsstyrelsen, och

2. kommunen, om det inte är uppenbart att ärendet saknar
betydelse för kommunen. Förordning (2010:319).

26 § Innan länsstyrelsen fattar beslut i ett ärende enligt
7 kap. eller 26 kap. 11 § miljöbalken ska länsstyrelsen
samråda med

1. Naturvårdsverket, om beslutet rör Naturvårdsverket och
kan leda till ersättning eller inlösen enligt 31 kap.
miljöbalken eller någon annan ekonomisk förpliktelse för
staten eller annars är av vikt,

2. Riksantikvarieämbetet, om beslutet rör
Riksantikvarieämbetet och kan leda till ersättning eller
inlösen enligt 31 kap. miljöbalken eller någon annan
ekonomisk förpliktelse för staten eller annars är av vikt,
och

3. Havs- och vattenmyndigheten, om beslutet rör Havs- och
vattenmyndigheten och är av vikt. Förordning (2011:629).

Underrättelse om beslut

27 § När ett beslut enligt andra stycket meddelas eller ett
redan tidigare meddelat beslut ändras eller upphävs ska
beslutet snarast möjligt kungöras på det sätt som är
föreskrivet för författningar i allmänhet. Kungörelse om
beslutet ska också införas i ortstidning. Sökande och sakägare
ska anses ha fått del av beslutet den dag kungörelsen var
införd i ortstidning. Om det är uppenbart att beslutet berör
endast viss eller vissa sakägare, får beslutet delges dessa
sakägare i stället för att kungöras.

Beslut som avses i första stycket är

1. beslut enligt 7 kap. miljöbalken att förklara ett område
eller naturföremål som naturreservat, kulturreservat eller
naturminne och beslut om föreskrifter för sådana områden och
naturföremål,

2. beslut enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelse att
tåla intrång inom naturreservat, kulturreservat eller
naturminne,

3. beslut enligt 6, 7 eller 7 a § denna förordning att ett
område ska utgöra ett biotopskyddsområde,

4. beslut enligt 7 kap. 12 § miljöbalken om föreskrifter för
ett djur- eller växtskyddsområde, om föreskrifterna gäller för
markinnehavaren,

5. beslut enligt 7 kap. 14 § miljöbalken om utvidgning av
strandskyddsområdet och beslut enligt 7 kap. 18 § miljöbalken
om upphävande av strandskydd,

6. beslut enligt 7 kap. 20 § miljöbalken om föreskrifter för
ett miljöskyddsområde,

7. beslut enligt 7 kap. 21 § miljöbalken att förklara ett
område som vattenskyddsområde och beslut enligt 7 kap. 22 §
miljöbalken om föreskrifter för ett sådant område,

8. beslut enligt 7 kap. 24 § miljöbalken om interimistiskt
förbud, och

9. beslut enligt 7 kap. 30 § miljöbalken om föreskrifter.
Förordning (2010:319).

28 § Följande beslut ska skickas till Naturvårdsverket:

1. beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om
föreskrifter för områden och naturföremål,

2. beslut om skötselplan enligt 3 §,

3. beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och
beslut att återkalla ett sådant förordnande,

4. beslut om tillstånd eller dispens som rör områden och
naturföremål, dock inte en kommuns beslut om dispens enligt
7 kap. 18 b § miljöbalken,

5. beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap.
miljöbalken som rör områden och naturföremål,

6. beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26
kap. miljöbalken som rör områden och naturföremål samt
föreläggande enligt 26 kap. 11 § miljöbalken,

7. beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, och

8. sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning
som inte följer av 1. Förordning (2011:629).

28 a § Följande beslut ska skickas till Havs- och
vattenmyndigheten:

1. beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om
föreskrifter för områden och naturföremål,

2. beslut om skötselplan enligt 3 §,

3. beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och
beslut att återkalla ett sådant förordnande,

4. beslut om tillstånd eller dispens som rör områden och
naturföremål, dock inte en kommuns beslut om dispens enligt
7 kap. 18 b § miljöbalken,

5. beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26
kap. miljöbalken som rör områden och naturföremål, och

6. sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning
som inte följer av 1. Förordning (2011:629).

28 b § Följande beslut ska skickas till Riksantikvarieämbetet:

1. beslut att förklara områden som naturreservat eller
kulturreservat och beslut om föreskrifter för sådana
områden,

2. beslut om skötselplan enligt 3 §,

3. beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och
beslut att återkalla ett sådant förordnande,

4. beslut om tillstånd eller dispens som rör naturreservat
eller kulturreservat,

5. beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap.
miljöbalken som rör naturreservat eller kulturreservat, och

6. beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26
kap. miljöbalken som rör kulturreservat.
Förordning (2011:629).

28 c § Beslut om föreskrifter för områden och naturföremål ska
skickas till Transportstyrelsen, om föreskrifterna har
betydelse för luftfarten. Förordning (2011:629).

28 d § Beslut enligt 27 § andra stycket ska skickas till
Statens jordbruksverk och Boverket, om inte kännedom om
beslutet uppenbart saknar betydelse för myndigheten.
Förordning (2011:629).

28 e § Följande beslut ska skickas till Lantmäterimyndigheten:

1. beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om
föreskrifter för områden och naturföremål,

2. beslut om föreläggande om stängselgenombrott enligt
26 kap. 11 § första stycket miljöbalken,

3. beslut om ändring eller upphävande av sådana beslut som
avses i 1 och 2,

4. beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap. 4 och
8 §§ miljöbalken,

5. beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 a–18 e §§
miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten,

6. beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, om
beslutet har betydelse för myndigheten, och

7. sådana beslut enligt 27 § andra stycket som inte följer
av 1, om beslutet har betydelse för myndigheten.
Förordning (2011:629).

28 f § Följande beslut ska skickas till
väghållningsmyndigheten:

1. beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 a–18 e §§
miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten,

2. beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, om
beslutet har betydelse för myndigheten, och

3. beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning, om
beslutet har betydelse för myndigheten.
Förordning (2011:629).

29 § Följande beslut ska sändas till länsstyrelsen.

1. Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om
föreskrifter för områden och naturföremål.

2. Beslut om ersättning enligt 31 kap. 4 § miljöbalken som rör
ett biotopskyddsområde enligt 6 eller 7 a § denna förordning,
om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för
länsstyrelsen.

3. Beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 b–18 e §§
miljöbalken.

4. Beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte
följer av 1. Förordning (2010:319).

30 § Följande beslut ska sändas till kommunen.

1. Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om
föreskrifter för områden och naturföremål.

2. Beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 a och 18 c–18 e §§
miljöbalken.

3. Beslut att upphäva strandskydd enligt 7 kap. 18 §
miljöbalken.

4. Beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken.

5. Sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning
som inte följer av 1. Förordning (2009:622).

31 § Till markägaren skall sändas beslut att skydda områden och
naturföremål, beslut om föreskrifter för områden och
naturföremål och beslut om skötselplan enligt 3 §.

32 § Länsstyrelsen eller kommunen skall för anteckning i
fastighetsregistrets allmänna del skriftligen underrätta
lantmäterimyndigheten om förhållanden som avses i 9 § andra
stycket lagen (1998:811) om införande av miljöbalken.
Förordning (2000:331).

Naturvårdsregister

33 § Länsstyrelsen ska föra ett register över beslut enligt
7 kap. miljöbalken och andra förhållanden på naturvårdens
område (naturvårdsregister). Förordning (2011:629).

33 a § Naturvårdsverket ska föra ett sammanfattande
nationellt register över sådana beslut och förhållanden som
avses i 33 §. Förordning (2011:629).

33 b § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om sådana
naturvårdsregister som avses i 33 §. Innan Naturvårdsverket
meddelar sådana föreskrifter ska verket höra Havs- och
vattenmyndigheten, Riksantikvarieämbetet och
Skogsstyrelsen. Förordning (2011:629).

Ersättning och inlösen

34 § I ärenden enligt 7 kap. miljöbalken skall länsstyrelsen på
statens vägnar söka träffa uppgörelse med sakägare som gör
anspråk på ersättning eller fordrar inlösen av fastighet. Samma
skyldighet har Skogsstyrelsen i ärenden som rör
biotopskyddsområden enligt 6 §.

Länsstyrelsen kan på begäran förskottera medel för ändamål som
avses i 31 kap. 11 § miljöbalken. Förordning (2005:1159).

35 § Ingår en fastighet i en häradsallmänning eller annan
samfällighet som enligt gällande bestämmelser inte får minskas,
skall länsstyrelsen eller kommunen hålla inne ersättningsbelopp
som samfälligheten har rätt till enligt 31 kap. 4 och 8 §§
miljöbalken, till dess det slutligen har avgjorts hur det skall
förfaras med beloppet.

36 § Om talan om ersättning eller inlösen enligt 31 kap.
miljöbalken förs i domstol, företräds staten av
Kammarkollegiet. Kammarkollegiet skall samråda med den
myndighet som enligt 2 § första stycket denna förordning har
det centrala ansvaret för det aktuella skyddet.

Förskott på allmänna medel

37 § Kostnad för handräckning enligt 26 kap. 17 § miljöbalken i
frågor som avses i 7 kap. eller 12 kap. 11 § miljöbalken kan på
kronofogdemyndighetens begäran förskotteras av allmänna medel.

Mätning och kartläggning

38 § Länsstyrelsen eller kommunen ska se till att områden och
naturföremål mäts och kartläggs, om det behövs.
Förordning (2010:171).

Tillsyn och avgifter

39 § Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap. miljöbalken och i
miljötillsynsförordningen (2011:13). Bestämmelser om det
operativa tillsynsansvar som hör samman med denna förordning
finns i 2 kap. 4 och 7–10 §§ miljötillsynsförordningen.

Bestämmelser om avgifter finns i förordningen (1998:940) om
avgifter för prövning och tillsyn enligt
miljöbalken. Förordning (2011:29).

Överklagande

40 § Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen
och Havs- och vattenmyndigheten får överklaga beslut som rör
frågor som avses i 7 kap. miljöbalken. Naturvårdsverket får
dock i fråga om strandskydd endast överklaga beslut enligt 7
kap. 18 och 18 a §§ miljöbalken.

Naturvårdsverket får även överklaga beslut enligt 12 kap. 11 §
miljöbalken. Förordning (2011:629).

41 § En kommuns beslut enligt denna förordning får överklagas
hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut enligt 3, 4, 10–13,
21 och 22 §§ och Kustbevakningens beslut enligt 14 § får
överklagas hos regeringen.

Bestämmelser om överklagande till mark- och miljödomstol och
Mark- och miljööverdomstolen finns i 19 kap. 1 § miljöbalken
samt 1 kap. 2 § första stycket och 5 kap. lagen (2010:921) om
mark- och miljödomstolar. Förordning (2010:960).

Straff och förverkande

42 § I 29 kap. miljöbalken finns bestämmelser om straff och
förverkande.

Övergångsbestämmelser

1998:1252

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999, då
naturvårdsförordningen (1976:484) skall upphöra att gälla.

2. En skötselplan som har fastställts med stöd av äldre
bestämmelser skall fortsätta att gälla. Skötselplanen skall
anses ha tillkommit med stöd av 3 §.

3. I fråga om biotopskydd som har beslutats före
ikraftträdandet gäller fortfarande 19 e § andra stycket
naturvårdsförordningen (1976:484).

4. Ett förordnande med stöd av 28 a § naturvårdsförordningen
(1976:484) om att en kommunal nämnd skall ha den befogenhet som
länsstyrelsen har att medge dispens enligt 16 a §
naturvårdslagen (1964:822) skall fortsätta att gälla.
Förordnandet skall anses vara meddelat med stöd av 12 § denna
förordning.

5. Naturvårdsförvaltare som har utsetts med stöd av äldre
bestämmelser skall efter ikraftträdandet anses som förvaltare
enligt 21 §.

6. Innehas en fastighet som fideikommiss tillämpas 35 §.

2005:1159

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut av
en skogsvårdsstyrelse som meddelats före den 1 januari 2006.
Ärenden som inte har avgjorts före den 1 januari 2006 skall
överlämnas till Skogsstyrelsen.

2009:622

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2009.

2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden som har inletts före
den 1 juli 2009.

2012:709

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för verksamheter och
åtgärder som behövs för att genomföra en arbetsplan som har
upprättats enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägsplan
som har upprättats enligt lagen (1995:1649) om byggande av
järnväg, i deras lydelser före den 1 januari 2013.

Bilaga 1

Biotopskyddsområden som avses i 5 §

1. Allé

Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av
minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en
väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till
övervägande del utgöras av vuxna träd.

2. Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark

Ett område i terräng där grundvatten koncentrerat strömmar ut
och där den våtmark som uppkommer till följd av det
utströmmande vattnet uppgår till högst ett hektar.

3. Odlingsröse i jordbruksmark

På eller i anslutning till jordbruksmark upplagd ansamling av
stenar med ursprung i jordbruksdriften.

4. Pilevall

Hamlade pilar i en rad som består av antingen

a) minst fem träd med ett inbördes avstånd av högst 100 meter i
en i övrigt öppen jordbruksmark eller invid en väg där marken
mellan pilträden är plan eller upphöjd till en vall, eller

b) minst tre träd, om vallen är väl utbildad, mer än 0,5 meter
hög och två meter bred.

Biotopen omfattar trädradens längd med den bredd den vidaste
trädkronans projektion på marken utgör. Om vallen är bredare än
trädkronornas projektion på marken, omfattar biotopen vallen i
sin helhet.

5. Småvatten och våtmark i jordbruksmark

Ett småvatten eller en våtmark med en areal av högst ett hektar
i jordbruksmark som ständigt eller under en stor del av året
håller ytvatten eller en fuktig markyta såsom kärr, gölar,
vätar, översilningsmarker, kallkällor, märgelgravar, öppna
diken, dammar och högst två meter breda naturliga bäckfåror.
Arealbegränsningen avser inte linjära element som öppna diken
eller högst två meter breda naturliga bäckfåror. Dammar anlagda
för bevattningsändamål innefattas inte i denna biotop.

6. Stenmur i jordbruksmark

En uppbyggnad av på varandra lagda stenar som har en tydlig,
långsträckt utformning i naturen och som har eller har haft
hägnadsfunktion eller som funktion att avgränsa
jordbruksskiften eller någon annan funktion.

7. Åkerholme

En holme av natur- eller kulturmark med en areal av högst 0,5
hektar som omges av åkermark eller kultiverad betesmark.
Förodrning (2007:849).

Bilaga 2

Särskilt skyddsvärda mark- och vattenområden som avses i 6 och
7 a §§

Brandfält

Lövbrännor

Äldre naturskogsartade skogar

Örtrika allundar

Ravinskogar

Mindre vattendrag och småvatten med omgivande mark

Örtrika sumpskogar

Äldre sandskogar

Äldre betespräglade skogar

Kalkmarksskogar

Rik- och kalkkärr

Alkärr

Hassellundar och hasselrika skogar

Källor med omgivande våtmarker

Myrholmar

Ras- eller bergbranter

Mark med mycket gamla träd

Strand- eller svämskogar

Strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller
missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för
hotade eller missgynnade arters fortlevnad
Förordning (2010:319).

Bilaga 3

Särskilt skyddsvärda mark- och vattenområden som avses i 7 och
7 a §§

Rik- och kalkkärr i jordbruksmark

Ängar

Naturbetesmarker

Naturliga vattendrag

Ras- eller bergbranter

Naturliga vattenfall med omgivande mark

Naturliga forsar med omgivande mark

Naturliga sjöutlopp med omgivande mark

Mynningsområden vid havskust

Rev av ögonkorall

Naturliga sjöar och andra vatten som är naturligt fisktomma

Helt eller delvis avsnörda havsvikar

Grunda havsvikar

Ålgräsängar

Biogena rev

Strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller
missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för
hotade eller missgynnade arters fortlevnad
Förordning (2010:319).

Bilaga 4

Förteckning över livsmiljötyper

Denna förteckning innehåller en uppräkning av de livsmiljötyper
som enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om
bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast
ändrat genom rådets direktiv 2006/105/EG, har ett sådant
unionsintresse att särskilda bevarandeområden behöver utses.

Bokstavsmarkeringen P betyder att livsmiljötypen är prioriterad
enligt direktiv 92/43/EEG.

Bokstavsmarkeringen S betyder att livsmiljötypen förekommer i
Sverige.

Den sifferkod som anges vid varje livsmiljötyp motsvarar den
Natura 2000-kod som avses i direktiv 92/43/EEG.

1. KUSTER OCH SALTPÅVERKADE LIVSMILJÖER

11. Öppet hav och tidvattenområden

S – 1110 Sublittorala sandbankar

– P 1120 Posidonia-bankar (Posidonion
oceanicae)

S – 1130 Estuarier

S – 1140 Ler- och sandbottnar som
blottas vid lågvatten

S P 1150 Laguner

S – 1160 Stora grunda vikar och sund

S – 1170 Rev

– – 1180 Submarina
undervattensstrukturer bildade
av gasläckage

12. Havsklippor och klapperstensstränder eller
steniga stränder

S – 1210 Annuell vegetation på driftvallar

S – 1220 Perenn vegetation på sten och
grusvallar

S – 1230 Vegetationsklädda havsklippor

– – 1240 Vegetationsklädda havsklippor
vid medelhavskust med
endemisk Limonium spp.

– – 1250 Vegetationsklädda havsklippor
med endemiska växter vid
makaronesisk kust

13. Atlantiska och kontinentala salta
våtmarker och ängar

S – 1310 Ler- och sandsediment med glasört och
andra annueller

– – 1320 Spartina-mattor (Spartinion maritimi)

S – 1330 Salta strandängar

– P 1340 Salta ängar i inlandet

14. Mediterrana och thermo-atlantiska salta
våtmarker och strandängar

– – 1410 Mediterrana salta strandängar
(Juncetalia maritimae)

– – 1420 Mediterrana och thermo-atlantiska salta
buskmarker
(Sarcocornetea fruticosi)

– – 1430 Salta och kväverika buskmarker
(Pegano-Salsoletea)

15. Inlandsstäpper av salt- eller gipstyp

– P 1510 Mediterrana saltstäpper (Limonietalia)

– P 1520 Iberiska gipsstäpper (Gypsophiletalia)

– P 1530 Pannoniska saltstäpper och salta
våtmarker

16. Skärgårdar, kust och landhöjningsområden
längs boreal Östersjökust

S – 1610 Rullstensåsöar i Östersjön med
littoral och sublittoral vegetation

S – 1620 Skär och små öar i Östersjön

S P 1630 Havsstrandängar av Östersjötyp

S – 1640 Sandstränder med perenn
vegetation i Östersjön

S – 1650 Smala vikar i Östersjön

2. KUSTNÄRA SANDDYNER OCH INLANDSSANDDYNER

21. Kustnära sanddyner i Atlanten, Nordsjön
och Östersjön

S – 2110 Kustnära embryonala vandrande
sanddyner

S – 2120 Kustnära vandrande sanddyner
med sandrör (vita dyner)

S P 2130 Kustnära permanenta sanddyner
med örtvegetation
(grå dyner)

S P 2140 Kustnära urkalkade permanenta
sanddyner med kråkbär

– P 2150 Atlantiska urkalkade permanenta
sanddyner
(Calluno-Ulicetea)

– – 2160 Sanddyner med Hippophaë
rhamnoides

S – 2170 Kustnära sanddyner med sandvide

S – 2180 Kustnära trädklädda sanddyner

S – 2190 Kustnära dynvåtmarker

– – 21A0 Machairs

– P 21A0 Machairs i Irland

22. Kustnära sanddyner längs medelhavskusten

– – 2210 Permanenta strandsanddyner av
typen Crucianellion maritimae

– – 2220 Sanddyner med Euphorbia terracina

– – 2230 Malcolmietalia sanddyngräsmarker

– – 2240 Brachypodietalia sanddyngräsmarker med
annueller

– P 2250 Kustnära sanddyner med Juniperus spp.

– – 2260 Sklerofyllbuskklädda sanddyner
(Cisto-Lavenduletalia)

– P 2270 Trädklädda sanddyner med Pinus
pinea och/eller Pinus pinaster

23. Gamla, urkalkade inlandssanddyner

– – 2310 Torra hedsanddyner med ljung
(Calluna) och ginst (Genista)

S – 2320 Torra sandhedar med ljung och
kråkbär i inlandet

S – 2330 Inlandssanddyner med öppna
gräsmarker med borsttåtel eller andra
pionjärgräs

– P 2340 Pannoniska inlandssanddyner

3. SÖTVATTENMILJÖER

31. Stillastående vatten

S – 3110 Oligotrofa mineralfattiga sjöar
i slättområden

– – 3120 Oligotrofa mineralfattiga
vatten på västligt mediterrana
sandslätter med Isoetes spp.

S – 3130 Oligotrofa-mesotrofa sjöar med
strandpryl, braxengräs eller annuell
vegetation på exponerade stränder

S – 3140 Kalkrika oligo-mesotrofa vatten
med bentiska kransalger

S – 3150 Naturligt eutrofa sjöar med
nate- eller dybladsvegetation

S – 3160 Dystrofa sjöar och småvatten

– P 3170 Mediterrana temporära småvatten

– P 3180 Turloughs

– – 3190 Sjöar av gipskarst

– P 31A0 Transsylvanska lotusbäddar i
varma källor

32. Vattendrag – vattendragssträckor med
naturlig eller delvis naturlig dynamik
(små, medelstora och stora flodbäddar)
där vattenkvaliteten inte signifikant
försämrats

S – 3210 Naturliga större vattendrag av
fennoskandisk typ

S – 3220 Alpina vattendrag med örtrik
strandvegetation

– – 3230 Alpina vattendrag och deras vedartade
vegetation med Myricaria germanica

– – 3240 Alpina vattendrag och deras vedartade
vegetation med Salix elaeagnos

– – 3250 Ständigt vattenförande mediterrana
vattendrag med Glaucium flavum

S – 3260 Vattendrag med flytbladsvegetation eller
akvatiska mossor

– – 3270 Vattendrag med dyiga stränder med
vegetation av Chenopodion rubri p.p. och
Bidention p.p.

– – 3280 Ständigt vattenförande mediterrana stora
vattendrag med arter av Paspalo-Agrostidion
och hängande vegetation med Salix och
Populus alba

– – 3290 Mediterrana vattendrag med periodisk
vattenföring och med arter av
Paspalo-Agrostidion

4. TEMPERERADE HEDAR OCH BUSKMARKER

S – 4010 Fukthed med klockljung

– P 4020 Tempererade atlantiska
fukthedar med Erica ciliaris och
Erica tetralix

S – 4030 Ris- och gräshedar nedanför trädgränsen

– P 4040 Torra atlantiska kusthedar med Erica vagans

– P 4050 Endemiska makaronesiska hedar

S – 4060 Rishedar ovanför trädgränsen

– P 4070 Buskmarker med Pinus mugo och
Rhododendron hirsutum
(Mugo-Rhododendrum hirsuti)

S – 4080 Videbuskmarker ovanför trädgränsen

– – 4090 Endemiska mediterrana bergshedar med
ärttörne

– P 40A0 Subkontinentala peripannoniska
buskmarker

– – 40B0 Potentilla fruticosa-snår i Rodopibergen

– P 40C0 Ponto-sarmatiska lövsnår

5. SKLEROFYLLBUSKMARKER (MATORRAL)

51. Submediterrana och tempererade buskmarker

– – 5110 Stabila xerotermofila Buxus
sempervirens-buskmarker på
kalkrika bergssluttningar (Berberidion p.p.)

– – 5120 Cytisus purgans-buskmarker i bergsområden

S – 5130 Enbuskmarker nedanför trädgränsen

– P 5140 Cistus palphinae-buskmarker på
marina fukthedar

52. Mediterrana trädbevuxna matorral

– – 5210 Trädbevuxna matorral med Juniperus spp.

– P 5220 Trädbevuxna matorral med Zyziphus

– P 5230 Trädbevuxna matorral med Laurus nobilis

53. Termo-mediterrana buskmarker och
förstäppbuskmarker

– – 5310 Laurus nobilis-snår

– – 5320 Marker med lågvuxen Euphorbia
nära klippor

– – 5330 Termomediterrana buskmarker och
förstäppbuskmarker

54. Phrygana

– – 5410 Västlig mediterran frygana
(Astragalo-Plantaginetum
subulatae) på klipptoppar

– – 5420 Sarcopoterium spinosum-frygana

– – 5430 Endemisk frygana med Euphorbio-Verbascion

6. NATURLIGA OCH KULTURFORMADE GRÄSMARKER

61. Naturliga gräsmarker

S P 6110 Basiska berghällar

S P 6120 Sandstäpp

– – 6130 Galmejagräsmarker med
Violetalia calaminariae

– – 6140 Pyreneiska silikatgräsmarker
med Festuca eskia

S – 6150 Silikatgräsmarker ovanför trädgränsen

– – 6160 Iberiska bergsgräsmarker med
Festuca indigesta

S – 6170 Kalkgräsmarker ovanför trädgränsen

– – 6180 Makaronesiska mesofila gräsmarker

– – 6190 Pannoniska gräsmarker (Stipo-
Festucetalia pallentis)

62. Delvis naturliga torra gräsmarker och
buskformationer

S – 6210 Kalkgräsmarker nedanför trädgränsen

S P 6210 Kalkgräsmarker nedanför trädgränsen
(viktiga orkidélokaler)

– P 6220 Stäppartade marker med gräs och
annueller av typen Thero-Brachypodietea

S P 6230 Artrika stagg-gräsmarker
nedanför trädgränsen

– P 6240 Subpannoniska stäppartade gräsmarker

– P 6250 Pannoniska löss-stäppmarker

– P 6260 Pannoniska sandstäpper

S P 6270 Artrika silikatgräsmarker
nedanför trädgränsen

S P 6280 Kalkhällmarker

– – 62A0 Östliga submedditerrana torra
gräsmarker (Scorzoneratalia villosae)

– P 62B0 Gräsmarker med serpentinvegetation på
Cypern

– P 62C0 Ponto-sarmatiska stäpper

– – 62D0 Oro-moesiska acidofila gräsmarker

63. Sklerofyllartade betade skogar (dehesas)

– – 6310 Dehesas med vintergröna Quercus spp.

64. Delvis naturliga fuktängar av högörttyp

S – 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr

– – 6420 Mediterrana fuktiga högörts- och
sävängar av typen Molinio-Holoschoenion

S – 6430 Högörtssamhällen

– – 6440 Cnidion dubii-ängar i floddalar
som översvämmas

S – 6450 Nordliga översvämningsängar

– – 6460 Torvgräsmarker på Troodos

65. Mesofila gräsmarker

S – 6510 Slåtterängar i låglandet

S – 6520 Höglänta slåtterängar

S P 6530 Lövängar

7. MYRAR

71. Mossar och vissa kärr

S P 7110 Högmossar

S – 7120 Degenererade högmossar

– – 7130 Terrängtäckande mossar

S P 7130 Terrängtäckande mossar (endast aktiva)

S – 7140 Öppna svagt välvda mossar,
fattiga och intermediära kärr och
gungflyn

– – 7150 Rhynchosporion-depressioner i torv

S – 7160 Mineralrika källor och källkärr
av fennoskandisk typ

72. Kalkkärr och rikkärr

S P 7210 Kalkkärr med ag

S P 7220 Källor med kalktuffbildning

S – 7230 Rikkärr

S P 7240 Artrika alpina rikkärrsamhällen
med brokstarr eller svedstarr

73. Boreala myrar

S P 7310 Aapamyrar

S P 7320 Palsmyrar

8. GEOTYPER

81. Rasbranter i bergsområden

S – 8110 Silikatrasmarker

S – 8120 Kalkrasmarker

– – 8130 Västliga mediterrana och
termofila rasbranter

– – 8140 Östliga mediterrana rasbranter

– – 8150 Mellaneuropeiska höglands-
rasbranter av silikattyp

– P 8160 Mellaneuropeiska rasbranter av
kalktyp i bergsområden

82. Chasmofytisk vegetation på bergssluttningar

S – 8210 Klippvegetation på kalkrika
bergssluttningar

S – 8220 Klippvegetation på silikatrika
bergssluttningar

S – 8230 Pionjärvegetation på
silikatrika bergsytor

S P 8240 Karsthällmarker

83. Andra bergsmiljöer

S – 8310 Grottor

– – 8320 Lavafält och naturliga kratrar

– – 8330 Havsgrottor, helt eller delvis
under vatten

S – 8340 Permanenta glaciärer

9. SKOGAR

90. Boreala Europas skogar

S P 9010 Västlig taiga

S P 9020 Boreonemoral ädellövskog

S P 9030 Skogar på landhöjningskust

S – 9040 Fjällbjörkskog

S – 9050 Näringsrik granskog

S – 9060 Åsbarrskog

S – 9070 Trädklädd betesmark

S P 9080 Lövsumpskog

91. Tempererade Europas skogar

S – 9110 Näringsfattig bokskog

– – 9120 Atlantisk sur bokskog med Ilex
och ibland också med Taxus i
buskskikt (Quercion robori-petraeae
eller Ilici-Fagenion)

S – 9130 Näringsrik bokskog

– – 9140 Mellaneuropeiska subalpina bokskogar
med Acer och Rumex arifolius

– – 9150 Mellaneuropeiska kalkbokskogar
med Cephalanthero-Fagion

S – 9160 Näringsrik ekskog eller ek-
avenbokskog

S – 9170 Ek-avenbokskog av måratyp

S P 9180 Ädellövskog i branter

S – 9190 Näringsfattig ekskog

– – 91A0 Gammal ekskog med Ilex och
Blechnum på brittiska öarna

– – 91B0 Termofila Fraxinus
angustifolia-skogar

– P 91C0 Kaledoniska skogar

S P 91D0 Skogbevuxen myr

S P 91E0 Svämlövskog

S – 91F0 Svämädellövskog

– P 91G0 Pannoniska skogar med Quercus
petraea och Carpinus betulus

– P 91H0 Pannoniska skogar med Quercus
pubescens

– P 91I0 Euro-sibiriska stäppskogar med
Quercus spp.

– – 91J0 Taxus baccata-skogar på
brittiska öarna

– – 91K0 Illyriska Fagus sylvatica-
skogar (Aremonio-Fagion)

– – 91L0 Illyriska ek-avenbokskogar
(Erythronio-Carpinion)

– – 91M0 Pannoniska-balkanska skogar med
turkisk ek-dvärgek

– P 91N0 Pannoniska snår på
inlandssanddyner (Junipero-
Populetum albae)

– – 91P0 Abietetum polonicum-skogar

– – 91Q0 Västkarpatiska Pinus sylvestris-skogar
på kalkhaltig mark

– – 91R0 Dinariska-dolomitiska skogar
med skotsk tall (Genisto
januensis-Pinetum)

– P 91S0 Västpontiska bokskogar

– – 91T0 Centraleuropeiska skogar med skotsk tall
och lavar

– – 91U0 Sarmatiska stäpptallskogar

– – 91V0 Dakiska bokskogar (Symphyto-Fagion)

– – 91W0 Moesiska bokskogar

– P 91X0 Bokskogar i Dobrogea

– – 91Y0 Dakiska ek- och avenbokskogar

– – 91Z0 Moesiska silverlindskogar

– P 91AA Östliga vitekskogar

– – 91BA Moesiska silvergranskogar

– – 91CA Skogar med skotsk tall i Rodopi- och
Balkanbergen

92. Mediterrana lövskogar

– P 9210 Apenninska bokskogar med Taxus
och Ilex

– P 9220 Apenninska bokskogar med Abies
alba och bokskogar med
Abies nebrodensis

– – 9230 Galicisk-portugisisk ekskog med
Quercus robur och Quercus pyrenaica

– – 9240 Iberisk Quercus faginea- och
Quercus canariensis-skog

– – 9250 Quercus trojana-skog

– – 9260 Castanea sativa-skog

– – 9270 Grekisk bokskog med Abies
borisii-regis

– – 9280 Quercus frainetto-skog

– – 9290 Cupressus-skog (Acero-
Cupression)

– – 92A0 Galleriskog med Salix alba och
Populus alba

– – 92B0 Strandskog med Rhododendron ponticum,
Salix och andra längs tidvis
vattenförande mediterrana vattendrag

– – 92C0 Platanus orientalis och
Liquidambar orientalis-skog
(Platanion orientalis)

– – 92D0 Sydliga galleristrandskogar och
tätvegetation
(Nerio-Tamaricetea och Securinegion
tinctoriae)

93. Mediterrana sklerofyllskogar

– – 9310 Aegisk Quercus brachyphylla-skog

– – 9320 Olea och Ceratonia-skog

– – 9330 Quercus suber-skog

– – 9340 Quercus ilex och Quercus
rotundifolia-skog

– – 9350 Quercus macrolepis-skog

– P 9360 Makaronesisk lagerskog (Laurus,
Ocotea)

– P 9370 Dadelpalmlund av Phoenix-typ

– – 9380 Ilex aquifolium-skog

– P 9390 Buskmark och låg
skogsvegetation med Quercus alnifolia

– – 93A0 Skogsmark med Quercus
infectoria (Anagyro foetidae-
Quercetum infectoriae)

94. Tempererade barrskogar i bergsområden

– – 9410 Picea-skog på sura marker i
bergsområden upp till alpina
zonen (Vaccinio-Piceetea)

– – 9420 Alpin skog med Larix decidua
och/eller Pinus cembra

– – 9430 Pinus uncinata-skog i subalpina
områden och i bergsområden

– P 9430 Pinus uncinata-skog i subalpina
områden och i bergsområden
(på gips- eller kalksubstrat)

95. Mediterrana och makaronesiska bergsbarrskogar

– P 9510 Syd-appenninsk Abies alba-skog

– – 9520 Abies pinsapo-skog

– P 9530 (Sub)mediterransk tallskog med
endemisk Pinus nigra

– – 9540 Mediterransk tallskog med
endemisk mesogeisk tall

– – 9550 Endemisk tallskog på Kanarieöarna

– P 9560 Endemisk skog med Jupinerus spp.

– P 9570 Tetraclinis articulata-skog

– P 9580 Mediterrana Taxus baccata-skog

– P 9590 Cedrus brevifolia-skog
(Cedrosetum brevifoliae)

– – 95A0 Högt belägna oro-mediterrana tallskogar
Förordning (2010:1189).