Lag (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter

SFS nr
1998:506
Departement/myndighet
Finansdepartementet S2
Utfärdad
1998-06-11
Ändring införd
t.o.m. SFS 2014:1510

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § I denna lag finns bestämmelser om flyttning av
punktskattepliktiga varor samt om kontroll avseende
punktskattepliktiga varor vid vägtransporter och vid
försändelser med post. I denna lag finns även bestämmelser om
kontroll av upplagshavare inom uppskovsförfarandet.
Bestämmelserna har sin grund i rådets direktiv 2008/118/EG av
den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om
upphävande av direktiv 92/12/EEG. Lag (2013:1077).

2 § Med punktskattepliktig vara avses tobaksvara, alkoholvara
och energiprodukt.

Med tobaksvara förstås vara som avses i 1 § andra stycket lagen
(1994:1563) om tobaksskatt.

Med alkoholvara förstås vara som avses i 2-6 §§ lagen
(1994:1564) om alkoholskatt.

Med energiprodukt förstås bränsle som avses i 1 kap. 3 a §
lagen (1994:1776) om skatt på energi. Lag (2006:1510).

3 § Med handling avses framställning i skrift eller bild samt
upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt
uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.

Med transportmedel avses varje slag av fordon som används för
transport på väg.

4 § Med skattskyldig avses den som är skattskyldig enligt

1. 9 § första stycket 1–6, 27 § eller 28 § lagen (1994:1563)
om tobaksskatt,

2. 8 § första stycket 1–6, 26 § eller 27 § lagen (1994:1564)
om alkoholskatt och,

3. 4 kap. 1 § första stycket 1–6 eller 8, 2 § eller 2 a §
lagen (1994:1776) om skatt på energi. Lag (2009:1507).

4 a § Med uppskovsförfarande förstås sådant
uppskovsförfarande som avses i 8 a § lagen (1994:1563) om
tobaksskatt, 7 a § lagen (1994:1564) om alkoholskatt och 3 a
kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Lag (2013:1077).

5 § Ett beslut om åtgärd enligt denna lag får fattas endast om
skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som
åtgärden innebär för den enskilde.

Kontroller enligt denna lag får inte utformas på sådant sätt
att urvalet av vad och vem som kontrolleras sker slumpmässigt.
Lag (2002:883).

5 a § I fall då de regler om elektroniska administrativa
dokument, administrativa referenskoder, ersättningsdokument,
förenklade ledsagardokument och säkerhet som föreskrivs i
lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om
alkoholskatt och lagen (1994:1776) om skatt på energi inte är
tillämpliga gäller i stället andra stycket för flyttningar av
punktskattepliktiga varor.

Varorna ska under flyttning omfattas och åtföljas av dokument
i den utsträckning som följer av artikel 21, 24 eller 34 i det
direktiv som anges i 1 §. När varorna omfattas av ett
elektroniskt administrativt dokument enligt artikel 21 i samma
direktiv, ska de åtföljas av en sådan administrativ
referenskod som avses i artikel 21.6 i direktivet. Varorna ska
även omfattas av säkerhet för betalning av skatt i den
utsträckning som följer av artikel 18, 34 eller 36 i
direktivet. Lag (2012:679).

6 § En punktskattepliktig vara får flyttas endast om de krav
i fråga om elektroniskt administrativt dokument,
administrativ referenskod, ersättningsdokument, förenklat
ledsagardokument, säkerhet och anmälningsskyldighet är
uppfyllda som följer av de lagar som anges i 2 § eller av
bestämmelser som avses i 5 a §.

En flyttning av punktskattepliktiga varor anses inte ha skett
i strid med första stycket om det elektroniska administrativa
dokument avseende flyttningen, det ersättningsdokument eller
förenklat ledsagardokument som åtföljer varorna, innehåller
endast smärre brister.

Första stycket gäller inte punktskattepliktiga varor som
återutförs enligt 3 kap. 1 § femte stycket eller 17 a § andra
stycket lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid
Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen.
Lag (2013:1076).

2 kap. Kontroll av vägtransporter

Transportkontroll

1 § Tullverket får i fråga om punktskattepliktiga varor i
vägtransporter som är eller kan antas vara omfattade av 1 kap.
6 § kontrollera att varorna transporteras i enlighet med den
bestämmelsen (transportkontroll).

Transportkontroll får ske under pågående transport och då
varor på-, av- eller omlastas i direkt anslutning till
transport. Transportkontroll får genomföras även på områden
som inte är tillgängliga för allmänheten.

Om det kan antas att punktskattepliktiga varor förvaras i en
lokal för på-, av- eller omlastning under en pågående
flyttning, får transportkontroll genomföras också i lokalen.
Lag (2012:679).

1 a § Vid transportkontroll av transport som medför bränsle som
ska beskattas till följd av bestämmelsen i 4 kap. 1 a § andra
stycket lagen (1994:1776) om skatt på energi gäller inte
bestämmelserna i 9-15 och 17-23 §§. Lag (2008:1321).

1 b § Transportkontroll enligt 1 § tredje stycket får inte
genomföras i bostäder. Lag (2012:679).

2 § Vid transportkontroll får Tullverket undersöka
transportmedel, lådor, behållare eller andra utrymmen i
transportmedel, containrar eller tankar där
punktskattepliktiga varor kan förvaras under transport. Vid
transportkontroll i lokal får även utrymmen i lokalen där
punktskattepliktiga varor förvaras eller kan antas förvaras
undersökas. Verket får också undersöka och ta prov på varor
som påträffas.

Tullverket får vidare eftersöka och granska administrativa
referenskoder, ersättningsdokument, förenklade
ledsagardokument och andra handlingar som kan vara av
betydelse för beskattningen. Vid transportkontroll i lokal får
dock inte utrymmen i lokalen undersökas i syfte att söka efter
handlingar av angivet slag.

Tullverket får även härleda den administrativa referenskoden
till ett elektroniskt administrativt dokument och granska det
dokumentet. Verket får vid granskningen använda tekniska
hjälpmedel som finns i transportmedlet eller lokalen.
Lag (2012:679).

3 § Vid genomförande av transportkontroll får Tullverket

1. öppna transportmedel, containrar och andra utrymmen som är
låsta eller har tillslutits på annat sätt,

2. bereda sig tillträde till områden som inte är tillgängliga
för allmänheten, och

3. försegla transportmedel, containrar och andra utrymmen
samt spärra av områden som inte är tillgängliga för
allmänheten.

Polismyndigheten ska lämna den handräckning som behövs för
kontrollen.

Vid transportkontroll av sådan transport som avses i 1 a §
gäller inte bestämmelserna i första stycket 2 och 3.

Vid transportkontroll i lokal enligt 1 § tredje stycket
gäller första stycket 1 och 3 inte Tullverkets tillträde till
lokalen eller utrymmen i lokalen. Lag (2014:670).

4 § Förare är skyldiga att stanna på anmaning av tjänsteman vid
Tullverket. Lag (1999:438).

5 § Förare är skyldiga att på Tullverkets begäran
legitimera sig eller på annat godtagbart sätt styrka sin
identitet. Lag (1999:438).

6 § Förare är skyldiga att se till att administrativ
referenskod, ersättningsdokument och förenklat
ledsagardokument följer med transporten i enlighet med 1 kap.
6 §. Vid en transportkontroll ska föraren tillhandahålla
Tullverket tillgängliga administrativa referenskoder,
ersättningsdokument och förenklade ledsagardokument.

Om punktskattepliktiga varor under pågående flyttning förvaras
i en lokal för på-, av- eller omlastning, är den som äger
lokalen eller, om lokalen är upplåten till någon annan, den
som innehar nyttjanderätt till lokalen skyldig att se till att
de handlingar som anges i första stycket följer med varorna
samt att dessa vid transportkontroll tillhandahålls
Tullverket. Lag (2012:679).

7 § Förare eller ägare till varor som ska kontrolleras ska vid
transportkontroll

1. ge Tullverket möjlighet att undersöka varorna och
transportmedlen och utan kostnad tillhandahålla varuprov, och

2. svara för den transport som behövs för kontrollen samt
ansvara för upppackning och återinpackning av varorna.

Vid transportkontroll enligt 1 § tredje stycket ska den som
äger lokalen eller, om lokalen är upplåten till någon annan,
den som innehar nyttjanderätt till lokalen se till att
Tullverket får tillträde till lokalen samt svara för att de i
första stycket angivna skyldigheterna uppfylls beträffande
sådana varor som avses i 6 § andra stycket.

Skyldighet enligt första stycket 1 gäller endast i den
utsträckning som enskilda förfogar över det som ska
undersökas.

Den som åsidosätter sin skyldighet enligt första eller andra
stycket ska ersätta staten för dess kostnader på grund av
detta. Ersättningsskyldigheten ska efterges helt eller delvis
om det framstår som oskäligt att ta ut ersättning.
Lag (2012:679).

8 § En transportkontroll får inte pågå längre än sex timmar
eller, i fall som avses i 1 a §, längre än fyra timmar. Om den
som har skyldigheter enligt 6 eller 7 § inte fullgör dem, får
kontrollen pågå under längre tid, dock högst tolv timmar
eller, i fall som avses i 1 a §, högst åtta timmar.
Lag (2012:679).

Omhändertagande

9 § Om en punktskattepliktig vara påträffas vid
transportkontroll och det finns anledning anta att transporten
inte sker i enlighet med 1 kap. 6 § får de varor, handlingar,
lådor, behållare, containrar eller tankar som medförs vid
transporten tas om hand

1. för kontroll av om punktskatt skall betalas i Sverige och
för fastställande av vem som i så fall är skattskyldig,

2. för kontroll av om de i 1 kap. 6 § angivna kraven för
förflyttning är uppfyllda, och

3. i de fall då skattskyldighet i Sverige föreligger, i
avvaktan på att skatten betalas.

Annan egendom än punktskattepliktiga varor som kan antas
transporteras i strid med 1 kap. 6 § och handlingar får tas om
hand med stöd av första stycket endast om

1. det behövs för sådan kontroll som avses i första stycket,
eller

2. när det gäller egendom, det finns anledning att anta att
egendomen döljer punktskattepliktiga varor.

Har ett beslut om omhändertagande fattats gäller 2 och 3 §§ i
tillämpliga delar.

Ett beslut om omhändertagande får verkställas omedelbart.
Lag (2002:883).

9 a § Punktskattepliktiga varor får tas om hand även sedan de
varit föremål för beslag enligt lagen (2000:1225) om straff för
smuggling eller 27 kap. rättegångsbalken, om varorna har
påträffats vid transportkontroll och det fortfarande finns
grund för ett omhändertagande enligt 9 § första stycket. Därvid
gäller 9 § tredje och fjärde styckena. Lag (2002:883).

10 § När en vara omhändertas får även emballage och annat
förvaringsmaterial tas om hand.

11 § Föraren eller ägaren till vara som har tagits om hand
skall vid omhändertagandet

1. utan kostnad tillhandahålla varuprov, och

2. svara för transport av den omhändertagna varan i enlighet
med Tullverkets anvisningar.

Skyldigheten enligt första stycket 2 gäller endast transport
som sker i direkt anslutning till omhändertagande av en
punktskattepliktig vara.

Den som åsidosätter sin skyldighet enligt första stycket skall
ersätta staten för dess kostnader på grund av detta.
Ersättningsskyldigheten skall efterges helt eller delvis om det
är oskäligt att ta ut ersättning. Lag (1999:438).

12 § Egendom som är omhändertagen skall förvaras av
Tullverket eller den som fått i uppdrag av verket att
sköta förvaringen.

Tullverket ansvarar för att omhändertagen egendom vårdas
väl och står under noggrann tillsyn. Lag (1999:438).

13 § Om skattskyldighet föreligger för omhändertagen
punktskattepliktig vara enligt lagen (1994:1563) om
tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen
(1994:1776) om skatt på energi, ska Tullverket besluta om
skatten på varan om

1. skattskyldighet har inträtt, och

2. varan har transporterats i strid med 1 kap. 6 §.

Skatt enligt första stycket ska tas ut enligt de skattesatser
som anges i lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller
lagen om skatt på energi.

Beslut enligt första stycket får inte fattas om varorna i
fråga omfattas av ett beslut om skatt enligt
skatteförfarandelagen (2011:1244) som fattades innan varorna
omhändertogs.

Första stycket gäller inte i sådana fall som avses i 3 kap.
4 § tullagen (2000:1281). Lag (2011:1255).

13 a § Skatten på varan ska efterges om Tullverket har
beslutat om skatt på

1. en sådan beskattad alkoholvara som avses i 7 a § lagen
(1994:1564) om alkoholskatt och den som kan antas göra
anspråk på varan om omhändertagandet skulle upphävas enligt
15 § saknar rätt enligt 4 kap. 4 § eller 6 kap. 1 §
alkohollagen (2010:1622) att föra in varan,

2. en sådan beskattad tobaksvara som avses i 8 a § lagen
(1994:1563) om tobaksskatt och den som kan antas göra anspråk
på varan om omhändertagandet skulle upphävas enligt 15 § är
under 18 år, eller

3. en sådan beskattad tobaksvara som avses i 8 a § lagen om
tobaksskatt och det är sannolikt att varan är avsedd att
bjudas ut till försäljning i Sverige och en sådan försäljning
uppenbart skulle strida mot 11 § tobakslagen (1993:581) eller
4 § lagen om tobaksskatt. Lag (2013:1076).

14 § Ett omhändertagande av annan egendom än
punktskattepliktiga varor eller handlingar skall upphävas om

1. det inte längre finns grund för omhändertagandet, eller

2. ett beslut om beslag enligt 27 kap. rättegångsbalken eller
lagen (2000:1225) om straff för smuggling meddelas för
egendomen eller handlingen.

Den som gör anspråk på egendom som har varit omhändertagen
svarar för att egendomen hämtas. Lag (2000:1233).

15 § Ett omhändertagande av en punktskattepliktig vara skall
upphävas om

1. det inte längre finns grund för omhändertagandet,

2. ett beslut om beslag enligt 27 kap. rättegångsbalken eller
lagen (2000:1225) om straff för smuggling meddelas för varan,
eller

3. det är oskäligt att låta omhändertagandet bestå.

Omhändertagandet skall också upphävas om Tullverket inte inom
tre månader från den dag då beslut fattades om omhändertagandet
har fattat något beslut enligt 13 § om skatt.

Om omhändertagandet av en vara har upphävts enligt första
stycket 1 eller 3 eller andra stycket, svarar den som gör
anspråk på varan för att den hämtas. Lag (2002:883).

16 § Om omhändertagandet av en alkoholvara upphävs men den
som gör anspråk på varan saknar rätt enligt 4 kap. 4 § eller
6 kap. 1 § alkohollagen (2010:1622) att föra in varan, ska
beslut fattas om att varan inte ska lämnas ut till denne.

Om omhändertagandet av en tobaksvara upphävs men den som gör
anspråk på varan är under 18 år, ska beslut fattas om att
varan inte ska lämnas ut till denne. Lag (2013:1076).

16 a § Om omhändertagandet av en tobaksvara upphävs men det
är sannolikt att varan är avsedd att bjudas ut till
försäljning i Sverige och en sådan försäljning uppenbart
skulle strida mot 11 § tobakslagen (1993:581) eller 4 § lagen
(1994:1563) om tobaksskatt, ska beslut fattas om att varan
inte ska lämnas ut. Lag (2013:1076).

Förverkande

17 § En punktskattepliktig vara får förverkas om,

1. ett beslut om skatt enligt 13 § har vunnit laga kraft och
skatten inte har betalats inom en månad från den dag då
beslutet vann laga kraft, eller

2. ett beslut enligt 16 eller 16 a § att varan inte får
lämnas ut har vunnit laga kraft.

Ett beslut om förverkande enligt första stycket 1 får inte
fattas om det är oskäligt. Lag (2013:1076).

18 § Egendom som har varit omhändertagen får förverkas om,

1. ägaren eller någon annan rättsinnehavare inte har gjort
anspråk på den, eller

2. den som har gjort anspråk på egendomen inte har hämtat
egendomen.

Ett beslut om förverkande enligt första stycket får inte fattas
förrän tre månader förflutit från den dag vad avser 1 då
omhändertagandet upphävdes och vad avser 2 då anspråket
framställdes.

19 § Om omhändertagen egendom förklaras förverkad får
förverkandet även omfatta emballage och annat
förvaringsmaterial.

20 § Skyldighet att betala skatt som påförts med stöd av 13 §
består även efter det att varorna förverkats om skatten inte
eftergetts enligt 13 a §. Lag (2013:1076).

21 § Särskild rätt till egendom som förklarats förverkad består
om inte även den särskilda rätten förklaras förverkad. Sådan
rätt som vunnits genom utmätning eller betalningssäkring upphör
dock, såvida det inte av särskild anledning förordnas att
rätten skall bestå. I beslut om förverkande skall anteckning om
bestående särskild rätt göras.

22 § När ett beslut om förverkande av egendom har vunnit laga
kraft, skall egendomen säljas genom Tullverkets försorg eller i
den ordning som i allmänhet gäller för försäljning av förverkad
lös egendom. Egendomen får i stället förstöras om

1. den inte kan säljas,

2. den kan befaras komma till brottslig användning, eller

3. den annars är olämplig för försäljning.

Vad som anges i första stycket gäller endast om inget annat är
föreskrivet i lag eller annan författning.

Vid försäljning skall Tullverket göra förbehåll för sådan känd
rätt som gäller enligt 21 §. Lag (2002:883).

23 § Har ett förverkande skett med stöd av 17 § första stycket
1 skall intäkterna från försäljning enligt 22 § användas till
att betala punktskatt för varan. Om det därefter finns ett
överskott skall detta ges ut till den vars vara förverkats om
denne är känd. Annars skall överskottet tillfalla staten.

I andra fall än som avses i första stycket skall
försäljningsintäkten ges ut till den vars egendom förverkats om
denne är känd. Annars skall överskottet tillfalla staten.
Lag (2002:883).

24 § Har upphävts genom lag (2002:883).

25 § Har upphävts genom lag (2002:883).

26 § Har upphävts genom lag (2002:883).

27 § Har upphävts genom lag (2002:883).

3 kap. Kontroll av postförsändelser

1 § Tullverket får undersöka postförsändelser, såsom paket och
brev, för att kontrollera om de innehåller alkohol- eller
tobaksvaror.

Sådana försändelser får öppnas om det finns anledning att anta
att de innehåller sådana varor som nämns i första stycket samt
om de finns hos Tullverket eller på utväxlingspostkontoret.

Om en försändelse innehåller ett förtroligt meddelande skall
detta omedelbart tillslutas och vidarebefordras till
mottagaren.

Har en försändelse öppnats skall mottagaren och, om det är
möjligt, avsändaren underrättas så snart som möjligt.

Om mottagaren av en alkoholvara som påträffas i en
postförsändelse saknar rätt att föra in varan enligt
bestämmelserna i 4 kap. 4 § eller 6 kap. 1 § alkohollagen
(2010:1622) ska varan tas om hand. Detsamma gäller om
försändelsen innehåller en tobaksvara och mottagaren är under
18 år. Avsändaren ska ges möjlighet att återutföra varan på
villkor som Tullverket bestämmer. Lag (2010:1629).

2 § Beslut om att öppna brev och andra sådana försändelser som
kan antas innehålla förtroliga meddelanden får fattas endast av
en tjänsteman som förordnats för uppgiften av chefen för
Tullverket. Lag (2004:209).

3 § Protokoll skall föras över den undersökning som görs i
samband med att en postförsändelse öppnas enligt 1 §. Av
protokollet skall framgå ändamålet med undersökningen och vad
som har kommit fram vid denna.

4 § Om en alkohol- eller tobaksvara påträffas i en
postförsändelse och det finns anledning anta att försändelsen
av varan inte sker i enlighet med 1 kap. 6 §, får varan tas om
hand

1. för kontroll av om punktskatt skall betalas i Sverige och
för fastställande av vem som i så fall är skattskyldig, eller

2. för kontroll av om de i 1 kap. 6 § angivna kraven för
förflyttning är uppfyllda, och

3. i de fall då skattskyldighet i Sverige föreligger, i
avvaktan på att skatten betalas.

Ett beslut om omhändertagande får verkställas omedelbart.

När det gäller handhavandet av omhändertagna varor tillämpas
bestämmelserna i 2 kap. 12 §. Lag (2002:883).

4 a § Alkohol- och tobaksvaror får tas om hand även sedan de
varit föremål för beslag enligt lagen (2000:1225) om straff för
smuggling eller 27 kap. rättegångsbalken, om varorna har
påträffats vid en kontroll enligt 1 § och det fortfarande finns
grund för ett omhändertagande enligt 4 § första stycket. Därvid
gäller 4 § andra stycket. Lag (2002:883).

5 § Om skattskyldighet har inträtt enligt lagen (1994:1564) om
alkoholskatt eller lagen (1994:1563) om tobaksskatt för en
enligt 4 § omhändertagen alkohol- eller tobaksvara, ska
Tullverket besluta om skatten på varan. Skatt ska tas ut
enligt de skattesatser som anges i nämnda lagar.

Beslut enligt första stycket får inte fattas om varorna i
fråga omfattas av ett beslut om skatt enligt
skatteförfarandelagen (2011:1244) som fattades innan varorna
omhändertogs.

Är den skattskyldige inte känd, eller har han inte betalat
skatten trots anmaning därom, ska mottagaren ges tillfälle att
lösa ut en vara som omhändertagits enligt 4 § genom att betala
ett belopp som motsvarar skatten. Lag (2011:1255).

5 a § Saknas tillräckliga uppgifter för att fastställa
skatten enligt 5 § första stycket får denna tas ut med

200 kronor/liter för spritdryck,

52 kronor/liter för starkvin,

26 kronor/liter för vin,

10 kronor/liter för starköl,

106 öre/styck för cigaretter,

68 öre/styck för cigariller och

cigarrer och

752 kronor/kg för röktobak.

I denna bestämmelse förstås med

spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22
volymprocent,

starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15
men inte 22 volymprocent,

vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en
alkoholhalt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och
som inte är starköl,

starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5
volymprocent och

cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck.
Lag (2014:1498).

6 § Ett omhändertagande av en alkohol- eller tobaksvara skall
upphävas, om

1. det inte längre finns grund för omhändertagandet,

2. varan löses ut enligt 5 § tredje stycket,

3. ett beslut om beslag enligt 27 kap. rättegångsbalken eller
lagen (2000:1225) om straff för smuggling meddelas för varan,

4. varan återutförs enligt 1 § femte stycket, eller

5. det är oskäligt att låta omhändertagandet bestå.

Omhändertagande enligt 4 § skall också upphävas om Tullverket
inte inom tre månader från den dag då beslut fattades om
omhändertagandet har fattat något beslut enligt 5 § om skatt.

Om omhändertagandet av en vara har upphävts enligt första
stycket 1, 2 eller 5 eller andra stycket, skall varan
översändas till mottagaren. Lag (2005:460).

7 § Omhändertagen alkohol- eller tobaksvara får förverkas, om

1. ett beslut om skatt enligt 5 § har vunnit laga kraft och
skatten inte har betalats inom två månader från den dag då
beslutet vann laga kraft, eller

2. det av annan anledning fortfarande finns grund för ett
omhändertagande.

En vara får inte förverkas med stöd av första stycket 2 förrän
tre månader efter den dag då beslutet att omhänderta varan
fattades.

Ett beslut om förverkande får inte fattas om det är oskäligt.

8 § Skyldighet att betala skatt som påförts med stöd av 5 §
består även efter det att varorna förverkats.

9 § När ett beslut om förverkande enligt 7 § vunnit laga kraft
skall varorna förstöras genom Tullverkets försorg.
Lag (1999:438).

4 kap. Gemensamma bestämmelser vid kontroll av vägtransporter
och kontroll av postförsändelser

Transporttillägg

1 § En särskild avgift (transporttillägg) ska påföras en
avsändande upplagshavare eller registrerad avsändare om

1. administrativ referenskod eller ersättningsdokument inte
följer med transporten i den utsträckning som följer av 1 kap.
6 §, eller

2. säkerhet inte ställts för transporten i den utsträckning
som följer av 1 kap. 6 §.

Transporttillägg ska påföras en

1. skattskyldig om anmälningsskyldighet eller skyldighet att
ställa säkerhet som följer av 17 § lagen (1994:1563) om
tobaksskatt, 16 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller
4 kap. 11 § lagen (1994:1776) om skatt på energi inte
iakttagits, eller

2. säljare som vid distansförsäljning enligt 16 eller 16 b §
lagen om tobaksskatt, 15 eller 15 b § lagen om alkoholskatt
eller 4 kap. 9 eller 9 b § lagen om skatt på energi inte
ställt säkerhet på föreskrivet sätt.

Transporttillägg ska påföras en förare som inte har med sig
föreskrivet förenklat ledsagardokument vid flyttning av
punktskattepliktiga varor som beskattats i ett annat EU-land.

Transporttillägg ska påföras den som äger eller, om en sådan
lokal är upplåten till någon annan, den som innehar
nyttjanderätt till lokal där punktskattepliktiga varor
förvaras för på-, av- eller omlastning under en pågående
flyttning, om föreskrivet förenklat ledsagardokument vid
flyttning av punktskattepliktiga varor som beskattats i ett
annat EU-land inte tillhandahålls vid transportkontrollen.

Transporttillägget är tjugo procent av de punktskatter som
belöper på eller kan antas belöpa på de varor för vilka
bestämmelserna i första, andra, tredje eller fjärde stycket
inte iakttagits. Lag (2012:679).

2 § Ett transporttillägg som beslutats enligt 1 § första
stycket 1, tredje eller fjärde stycket ska undanröjas, om den
som beslutet gäller kommer in med föreskrivna dokument inom en
månad från dagen för beslutet.

Ett transporttillägg som påförts med stöd av 1 § andra stycket
ska undanröjas om det i ett ärende eller mål om skatt enligt
denna lag, skatteförfarandelagen (2011:1244), lagen
(1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt
eller lagen (1994:1776) om skatt på energi konstateras att den
som påförts tillägget inte är skattskyldig. Lag (2012:679).

3 § Den som påförts transporttillägg ska befrias från tillägget
om det är uppenbart oskäligt att ta ut det. Lag (2008:1321).

4 § Bestämmelserna om undanröjande av och befrielse från
transporttilllägg skall beaktas även om det inte har
framställts något yrkande om detta.

Betalning av skatt m.m.

5 § I ärenden och mål om skatt eller transporttillägg enligt
denna lag gäller bestämmelserna i skatteförfarandelagen
(2011:1244) om

1. ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning
i 43 kap., 68 kap. 2 § och 71 kap. 4 §, samt

2. betalningssäkring i 46 kap., 68 kap. 1 §, 69 kap. 13–18 §§
och 71 kap. 1 §.

När Tullverket tillämpar bestämmelserna i första stycket ska
vad som sägs i skatteförfarandelagen om Skatteverket i stället
gälla Tullverket. Lag (2011:1255).

5 a § Frågor om betalningssäkring prövas av den
förvaltningsrätt som är behörig enligt 46 kap. 19 §
skatteförfarandelagen (2011:1244) eller den förvaltningsrätt
som är behörig att pröva ett överklagande av ett beslut om
skatt eller det transporttillägg som betalningssäkringen
gäller. Lag (2011:1255).

6 § Skatt och transporttillägg som beslutats med stöd av denna
lag ska betalas till Tullverket inom den tid som verket
bestämmer.

Om skatt eller transporttillägg inte betalas i rätt tid,
gäller bestämmelserna om kostnadsränta i 65 kap. 13 och 15 §§
skatteförfarandelagen (2011:1244).

I 9 a § andra stycket finns särskilda bestämmelser om
betalning av transporttillägg som Skatteverket beslutat om.
Lag (2011:1255).

7 § En skattskyldig kan av Tullverket få anstånd med att
betala skatten eller transporttillägget om

1. ett beslut om skatt eller transporttillägg överklagats,

2. det allmänna ombudet hos Skatteverket ansökt om
förhandsbesked enligt lagen (1998:189) om förhandsbesked i
skattefrågor, eller

3. det i andra fall kan antas att skatten eller
transporttillägget kommer att sättas ned.

Om anstånd medges, gäller bestämmelserna om kostnadsränta i
65 kap. 4 § första stycket och 7 § skatteförfarandelagen
(2011:1244). Lag (2011:1255).

8 § Om skatt eller transporttillägg som beslutats med stöd av
denna lag ska återbetalas, ska ränta beräknas efter den
räntesats som anges i 65 kap. 4 § tredje stycket
skatteförfarandelagen (2011:1244). Ränta beräknas från den dag
då skattebeloppet eller transporttillägget har betalats till
och med den dag då det återbetalas. Lag (2011:1255).

8 a § I fråga om skatt och transporttillägg tillämpas
bestämmelserna om ansvar för företrädare för juridisk person i
59 kap. 13, 14, 16, 17, 21, 26 och 27 §§, verkställighet i
68 kap. 1 § samt indrivning i 70 kap. skatteförfarandelagen
(2011:1244). Lag (2011:1255).

8 b § Tullverket beslutar om ansvar för delägare i handelsbolag
enligt 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla
bolag avseende skatt och transporttillägg enligt denna lag.

Om beslut enligt första stycket har fattats skall vad som sägs
om skattskyldig och den som är skyldig att betala
transporttillägg gälla ansvarig delägare och vad som sägs om
skatt och transporttillägg gälla för belopp som delägare är
betalningsskyldig för. Lag (2002:426).

Beslut m.m.

9 § Beslut om förverkande fattas av allmän förvaltningsdomstol
på ansökan av Tullverket.

En ansökan enligt första stycket skall prövas av den
förvaltningsrätt inom vars domkrets omhändertagandet av
egendomen verkställdes. Lag (2009:829).

9 a § Skatteverket beslutar om transporttillägg avseende den
som är skattskyldig för bränsle till följd av bestämmelsen i
4 kap. 1 a § andra stycket lagen (1994:1776) om skatt på
energi.

Om Skatteverket beslutar om transporttillägg, gäller
bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om

1. betalning och återbetalning av avgift i 61–65 kap.,

2. omprövning och överklagande av beslut om skattetillägg i 66
och 67 kap.,

3. verkställighet i 68 kap. 1 §, och

4. indrivning i 70 kap.

Vid tillämpningen av andra stycket 2 avses med beskattningsår
det kalenderår då den omständighet som utgör grund för att ta
ut transporttillägg inträffade. Lag (2011:1255).

10 § Övriga beslut enligt 1–4 kap. fattas av Tullverket.
Lag (2013:1077).

11 § När ett beslut om transportkontroll och omhändertagande
har verkställts skall ett bevis över verkställigheten utfärdas.
Vid transportkontroll behöver dock ett bevis utfärdas endast om
en punktskattepliktig vara påträffas eller någon berörd person
annars begär det.

Ett bevis över verkställighet skall lämnas över till den som
berörs av åtgärden och innehålla uppgifter om

1. var beslutet verkställts,

2. när det gäller transportkontroll, vilka som var närvarande
vid kontrollen, när kontrollen påbörjades och avslutades, vad
som genomsökts samt annat av betydelse som förekommit vid
kontrollen, och

3. vad som omhändertagits samt annat av betydelse som
förekommit vid omhändertagandet.

12 § Polismyndigheten är skyldig att medverka i
kontrollverksamhet enligt 2 och 3 kap. Vad som sägs i 2 kap.
1–8 §§ gäller vid sådan medverkan också Polismyndigheten och
polisman. Lag (2014:1510).

Utlämnande av uppgifter

13 § Uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs
för punktskattekontroll enligt denna lag ska på Tullverkets
begäran lämnas till verket.

Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte
i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av
15 kap. 1 eller 2 § eller 16 kap. 1 § offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400) eller en bestämmelse till vilken
hänvisas i någon av de nämnda paragraferna.

Om sekretess gäller för uppgift enligt någon annan
bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen och ett
utlämnande skulle medföra synnerligt men för något enskilt
eller allmänt intresse, föreligger uppgiftsskyldighet endast
om regeringen på ansökan av Tullverket beslutar att uppgiften
ska lämnas ut. Lag (2009:470).

Överklagande

14 § Beslut enligt 2 kap. 1–6 §§ och 12 § får inte
överklagas. Övriga beslut enligt 1–4 kap. får överklagas till
allmän förvaltningsdomstol.

Talan mot beslut enligt 3 kap. 5 § första stycket får föras
även av mottagaren av varan.

Skatteverket får överklaga beslut enligt denna lag som
fattats av Tullverket. Lag (2013:1077).

15 § Skatteverket får från Tullverket ta över
uppgiften att i allmän förvaltningsdomstol föra det allmännas
talan i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden.
Lag (2003:722).

16 § Skatteverket för det allmännas talan i Högsta
förvaltningsdomstolen. Lag (2010:1487).

Handläggningen i domstol

17 § Mål om omhändertagande och förverkande skall handläggas
skyndsamt.

18 § I mål om förverkande av egendom skall, om ägaren till
egendomen inte är känd eller saknar känt hemvist, den som
senast innehade varorna anses vara motpart vid handläggningen i
domstol i stället för ägaren till egendomen.

Ägare till egendom får överta talan som förs av den som anses
vara motpart enligt första stycket.

19 § I mål om förverkande av egendom skall förvaltningsrätten,
om ägaren är okänd eller saknar känt hemvist, utfärda ett
föreläggande i Post och Inrikes Tidningar och andra lämpliga
tidningar att ägaren skall ge sig till känna senast två månader
efter föreläggandet, vid påföljd att frågan annars kan avgöras.
Föreläggandet skall innehålla uppgifter om egendomen och om de
förhållanden under vilka den omhändertagits samt övriga
omständigheter som kan vara av betydelse för att identifiera
egendomen.

Ett föreläggande som avses i första stycket skall även
utfärdas, om det finns anledning att anta att någon innehar
särskild rätt till egendomen men denne är okänd eller saknar
känt hemvist. Lag (2009:829).

20 § Vid handläggning av frågor om omhändertagande, förverkande
samt transporttillägg i förvaltningsrätt eller kammarrätt skall
muntlig förhandling hållas, om enskild part begär det. Muntlig
förhandling behöver dock inte hållas om det är uppenbart
obehövligt. En enskild part skall upplysas om rätten till
muntlig förhandling. Lag (2009:829).

5 kap. Straff

1 § Den som uppsåtligen i strid med 1 kap. 6 §

1. förflyttar punktskattepliktiga varor inom Sverige,

2. för in punktskattepliktiga varor till Sverige från ett
område som tillhör Europeiska unionens punktskatteområde, eller

3. för ut punktskattepliktiga varor från Sverige

och därigenom ger upphov till fara för att en myndighets
kontrollverksamhet med avseende på varuförflyttningen
allvarligt försvåras döms, om inte gärningen är belagd med
straff i lagen (2000:1225) om straff för smuggling, för olovlig
förflyttning av punktskattepliktiga varor till fängelse i högst
två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i lägst sex
månader och högst fyra år. Om brottet är att anse som ringa
döms till böter.

Den som till Tullverket frivilligt anmäler varor som förflyttas
i strid med 1 kap. 6 § för kontroll enligt 2 eller 3 kap. ska
inte dömas till ansvar enligt första stycket. Lag (2011:290).

1 a § Den som uppsåtligen emballerar, transporterar, förvarar,
döljer, bearbetar, förvärvar eller överlåter
punktskattepliktiga varor som varit föremål för brott som avses
i 2-4 §§ skattebrottslagen (1971:69) döms, om brottet rör skatt
enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om
alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi, för
olovlig befattning med punktskattepliktiga varor till böter
eller fängelse i högst två år. Detta gäller dock inte om ansvar
kan utdömas enligt 1 § eller lagen (2000:1225) om straff för
smuggling.

Om gärningsmannen inte inser men har skälig anledning att anta
att de punktskattepliktiga varorna varit föremål för brott,
döms till böter.

Om gärningen är ringa, skall den inte medföra ansvar enligt
första eller andra stycket. Lag (2005:460).

1 b § Om brott som avses i 1 a § första stycket är att anse som
grovt, döms för grov olovlig befattning med punktskattepliktiga
varor till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt skall det särskilt
beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som
utövats systematiskt eller i större omfattning, om gärningen
avsett befattning med varor som varit föremål för brott
varigenom skatt eller avgift till mycket betydande belopp har
undandragits det allmänna eller felaktigt återbetalats eller
tillgodoräknats någon. Lag (2005:460).

1 c § För förberedelse till olovlig förflyttning av
punktskattepliktiga varor som är att anse som grovt brott samt
för försök, förberedelse och stämpling till grov olovlig
befattning med punktskattepliktiga varor döms till ansvar
enligt 23 kap. brottsbalken. Lag (2011:515).

2 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot
skyldigheten att stanna på anmaning enligt 2 kap. 4 §, döms
till penningböter. Lag (2002:883).

3 § Den som uppsåtligen bryter mot skyldigheten att legitimera
sig eller på annat godtagbart sätt styrka sin identitet enligt
2 kap. 5 §, döms till penningböter. Ansvar skall dock inte
dömas ut om den tillfrågades identitet genast kunnat
fastställas. Lag (2002:883).

4 § Den som uppsåtligen bryter mot skyldigheten enligt 2 kap.
6 § andra meningen, att tillhandahålla den administrativa
referenskoden eller andra handlingar, döms till penningböter.
Lag (2009:1507).

5 § Utöver vad som följer av 1 § andra och tredje styckena
lagen (2000:1225) om straff för smuggling skall vid brott
enligt 1-1 c §§ följande bestämmelser i nämnda lag tillämpas:

bestämmelserna om förverkande i 16-18 §§,

bestämmelserna om förundersökning och tvångsmedel i 19-26 §§,
27 § första och tredje styckena, såvitt avser kroppsvisitation,
och i 29 och 30 §§, samt

bestämmelserna om talan i 32 och 33 §§. Lag (2005:460).

6 § Olovlig förflyttning av punktskattepliktiga varor får
åtalas av åklagare endast om åtal är påkallat från allmän
synpunkt.

Vad som sägs i första stycket gäller även talan om förverkande
enligt 5 §. Lag (2002:883).

6 kap. Kontroll av upplagshavare inom uppskovsförfarandet

Punktskattebesök

1 § Skatteverket får besluta om punktskattebesök för att
kontrollera att den som är godkänd upplagshavare enligt 10 §
lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 9 § lagen (1994:1564) om
alkoholskatt eller 4 kap. 3 § lagen (1994:1776) om skatt på
energi

1. har ställt säkerhet enligt 11 § tredje stycket lagen om
tobaksskatt, 10 § tredje stycket lagen om alkoholskatt eller
4 kap. 4 § tredje stycket lagen om skatt på energi,

2. hanterar mottagna varor som flyttas under
uppskovsförfarandet enligt 10 b § lagen om tobaksskatt, 9 b §
lagen om alkoholskatt eller 4 kap. 3 b § lagen om skatt på
energi,

3. avsänder varor under uppskovsförfarandet enligt vad som
angetts i elektroniska administrativa dokument eller
ersättningsdokument, och

4. för varje skatteupplag löpande bokför affärshändelser och
varurörelser som rör skattepliktiga varor (lagerbokföring)
enligt 10 a § lagen om tobaksskatt, 9 a § lagen om
alkoholskatt eller 4 kap. 3 a § lagen om skatt på energi.
Lag (2013:1077).

2 § Punktskattebesök får genomföras i skatteupplag. Om en
upplagshavares lagerbokföring kan antas förvaras i en annan
verksamhetslokal än upplagshavarens skatteupplag, får
punktskattebesök genomföras även där. Lag (2013:1077).

Punktskattebesök i skatteupplag

3 § Skatteverket får vid punktskattebesök i skatteupplag

1. granska och ta prov på varor som befinner sig i
skatteupplaget och inventera lagret,

2. kontrollera att det finns lagerbokföring enligt 1 § 4 och
granska dess innehåll, och

3. undersöka lådor, behållare, containrar och andra liknande
utrymmen där punktskattepliktiga varor kan antas förvaras.

Om Skatteverket vid besöket påträffar lagerbokföring för
något annat av upplagshavarens skatteupplag, får även denna
granskas. Lag (2014:1509).

4 § Upplagshavaren ska skyndsamt

1. lämna Skatteverket tillträde till skatteupplaget,

2. ge Skatteverket möjlighet att granska och ta prov på
varorna och inventera lagret, och

3. på begäran tillhandahålla lagerbokföringen.
Lag (2013:1077).

5 § Upplagshavaren ska på begäran ge Skatteverket tillfälle
att använda tekniska hjälpmedel för att granska
lagerbokföring, om lagerbokföringen kan uppfattas endast med
sådana hjälpmedel.

Första stycket gäller inte, om

1. upplagshavaren tillhandahåller en kopia av
lagerbokföringen, och

2. lagerbokföringen utan svårighet kan granskas med tekniska
hjälpmedel som Skatteverket har tillgång till.

I det fall som avses i andra stycket ska upplagshavaren ge
Skatteverket möjlighet att kontrollera att kopian stämmer
överens med den upptagning som finns hos upplagshavaren.

Vid granskning enligt första stycket eller kontroll enligt
tredje stycket får bara de tekniska hjälpmedel och sökbegrepp
användas som behövs för att tillgodose syftet med kontrollen.
Granskningen får inte verkställas via telenät.
Lag (2013:1077).

Punktskattebesök i andra verksamhetslokaler där
lagerbokföring kan antas förvaras

6 § Skatteverket får vid punktskattebesök i någon annan
verksamhetslokal än upplagshavarens skatteupplag där dennes
lagerbokföring kan antas förvaras endast kontrollera att det
finns lagerbokföring enligt 1 § 4 och granska dess
innehåll. Lag (2014:1509).

7 § Upplagshavaren ska skyndsamt lämna Skatteverket tillträde
till verksamhetslokalen och ge Skatteverket möjlighet att
granska lagerbokföringen.

Vad som sägs i 5 § ska gälla även vid granskning av
lagerbokföring enligt 6 §. Lag (2013:1077).

Gemensamma bestämmelser

8 § Skatteverket får förelägga den som inte fullgör sina
skyldigheter enligt 4, 5 eller 7 § att fullgöra dem.
Föreläggandet får förenas med vite.

Ett föreläggande får dock inte förenas med vite, om

1. det finns anledning att anta att den som ska föreläggas
har begått en gärning som är straffbelagd eller kan leda till
skattetillägg, och

2. föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband
med den misstänkta gärningen.

Om den som ska föreläggas är en juridisk person, gäller andra
stycket även ställföreträdare för den juridiska personen.

Frågor om utdömande av vite prövas av den förvaltningsrätt
som är behörig att pröva ett överklagande av den som
föreläggandet gäller när ansökan om utdömande görs.
Lag (2013:1077).

9 § Ett beslut om punktskattebesök ska innehålla

1. uppgift om vilken upplagshavare som ska kontrolleras,

2. uppgift om var punktskattebesök ska göras, och

3. uppgift om möjligheten att undanta handlingar från
kontroll. Lag (2013:1077).

10 § Den som enligt ett beslut om punktskattebesök ska
kontrolleras ska underrättas om beslutet innan besöket
verkställs. Underrättelsen får ske i samband med besöket, om
kontrollen skulle förlora sin betydelse om den som ska
kontrolleras underrättades i förväg. Lag (2013:1077).

11 § Punktskattebesök ska genomföras på ett sådant sätt att
verksamheten inte hindras i onödan.

Punktskattebesök får inte genomföras i bostäder.
Lag (2013:1077).

12 § Bestämmelserna i 47 kap. 2 och 3 §§, 4 § andra stycket
och 5–7 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244) ska gälla i
tillämpliga delar vid kontroll enligt detta kapitel.

Beslut om undantag av handling från kontroll fattas av den
förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av
den som begär undantag när begäran görs. Lag (2013:1077).

13 § Beslut enligt detta kapitel fattas av Skatteverket.

Beslut om punktskattebesök och föreläggande utan vite får
inte överklagas. Övriga beslut enligt detta kapitel får
överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Lag (2013:1077).

Övergångsbestämmelser

1998:506

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 då lagen (1996:598) om
kontroll av yrkesmässiga vägtransporter av
mineraloljeprodukter, alkohol och tobak upphör att gälla. Den
upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om förhållanden
som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Det som sägs i
den upphävda lagen om Skattemyndigheten i Kopparbergs län skall
intill utgången av år 1998 gälla Skattemyndigheten i Dalarnas
län och för tid därefter Skattemyndigheten i Gävle

2002:426

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.

2003:812

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.

2006:1510

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.

2008:1321

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.

2009:1507

Denna lag träder i kraft den 1 april 2010. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.

2011:1255

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3. De nya bestämmelserna om ersättning för kostnader för
ombud, biträde eller utredning i 4 kap. 5 § tillämpas på
kostnader i ärenden och mål som inleds efter utgången av 2011.
4. Bestämmelserna om ränta i 4 kap. 6 § andra stycket, 7 §
andra stycket och 8 § tillämpas på ränta som hänför sig till
tid från och med den 1 januari 2013. För ränta som hänför sig
till tid dessförinnan gäller bestämmelserna om ränta i 19 kap.
skattebetalningslagen (1997:483).

2011:1292

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför
sig till tiden före ikraftträdandet.

2012:679

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande för sådana transportkontroller
som har beslutats före ikraftträdandet.

2013:959

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför
sig till tiden före ikraftträdandet.

2013:1076

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas på
varor som har förts in i Sverige från och med den 1 januari
2014.

2013:1077

Denna lag träder i kraft den 1 april 2014. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.

2014:1498

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.